Förslag till riksdagsbeslut

Personliga hjälpmedel styrs av regelverk som beslutas i län eller region, ofta tillsammans med kommunerna i samverkan via Gemensam nämnd eller samverkansavtal. Exempel på hjälpmedel kan vara en rollator, fristående toastol, duschpall eller en hörapparat. Hjälpmedel förskrivs av vård- och eller rehabpersonal inom region och kommun.

De fasta installationerna som är bostadsanpassning är ett kommunalt ansvar med nationellt regelverk. Exempel på bostadsanpassningar kan vara breddade dörröppningar, ramper, borttagning av trösklar eller installation av trapphiss. Bostadsanpassning ansöker individen om hos kommunen.

Just exemplet med trapphissen faller under kategorin bostadsanpassning och det är oftast endast den person som fått bostadsanpassningsbidraget som får använda den, om den installeras i ett hyreshus.

Trapphissen räknas inte som en allmän förbättring av fastigheten utan en individuell installation och den kan behöva tas bort om personen flyttar eller avlider. Dessutom faller ansvaret på besiktning och reparation på den enskilde som fått bidraget och inte fastighetsägaren.

Undantaget i reglerna är att i vissa särskilda boenden eller bostadsrätter där flera personer har liknande behov, så kan en gemensam lösning göras med en annan typ av finansiering. Men det hör definitivt inte till vanligheterna.

Det här stelbenta regelverket leder till att uppskattade fasta bostadsanpassningar måste tas bort när den som beviljats insatsen avlider eller flyttar, trots att det finns andra som uppskattar den och vill ha den kvar – inte sällan till en betydande kostnad och med fula ingrepp i fastigheten som spår av den forna anpassningen. Och hur lång tid tar det innan en annan boende i fastigheten beviljas samma anpassning som då ska nyinstalleras?

Det här upplevs som ineffektiv användning av våra gemensamma medel och ogint mot andra boende som blir av med ett uppskattat hjälpmedel.

Vi i Västmanland menar att det nationella regelverket ska ändras så att kommuner kan välja att lämna kvar fasta bostadsanpassningar, om fastighetsägaren så önskar eller om andra boende i fastigheten har behov av den.

Behovet av hjälpmedel och bostadsanpassningar kommer inte att minska framöver om vi ser till den demagogiska utvecklingen och därför behöver vi agera smartare än idag. Det är dags att se över och förbättra nuvarande regelverk gällande bostadsanpassningar.

Åsa Eriksson (S)
Lena Johansson (S)	Olle Thorell (S)