Förslag till riksdagsbeslut

Sverige har under de senaste två decennierna sett en kraftig tillväxt av små, oberoende bryggerier. Dessa aktörer har bidragit med innovation, mångfald och lokal förankring i dryckeskulturen. För att underlätta för småbryggerier har Sverige dessutom infört en differentierad ölskatt, i linje med EU:s regelverk, för att stärka deras konkurrenskraft.

Samtidigt finns en ordning som i praktiken motverkar denna politik: de så kallade bryggerilånen. Det innebär att stora bryggerier erbjuder pubar och restauranger finansiering eller gratis utrustning för tappölssystem i utbyte mot exklusivitetsavtal. Effekten blir att krogens utbud på fat domineras av ett enskilt bryggeri, medan mindre bryggerier stängs ute.

Konsekvenserna av detta är flera:

• Minskad mångfald: Trots att Sverige har över 400 småbryggerier är det ofta samma stora varumärken som återkommer på pubars fatöl.
• Konsumenternas valfrihet begränsas: Gästen får inte ta del av den variation som faktiskt finns på marknaden.
• Differentierad ölskatt urholkas: Den politiska viljan att stärka småbryggerierna blir verkningslös om de ändå inte kan nå ut till konsumenterna.
• Risk för marknadsdominans: Stora aktörers ekonomiska muskler används för att cementera deras position snarare än att främja sund konkurrens.

I flera länder har konkurrensmyndigheter granskat denna typ av exklusivitetsavtal ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Det finns därför skäl att också i Sverige låta Konkurrensverket analysera bryggerilånens effekter på krogmarknaden, småbryggeriernas möjligheter och konsumenternas tillgång till ett varierat utbud. Ett sådant underlag är avgörande för att säkerställa att våra politiska reformer – som den differentierade ölskatten – får genomslag i praktiken och att konkurrensen på ölmarknaden sker på lika villkor.

Petter Löberg (S)

Joakim Järrebring (S)