Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen presenterade hösten 2024 rekordsatsningar på transportinfrastrukturen den kommande perioden 2026-2037 på omkring 1200 miljarder kronor. En kraftig ökning och en tydlig ambitionsökning vad gäller satsningar på infrastrukturen. Dessa satsningar kommer vara viktiga för Sverige och vår utveckling. Prioriteringen att fokusera på att rusta och modernisera befintlig infrastruktur genom systematiskt underhåll i stället för att bygga nya stambanor är jag övertygad om att det är ett effektivt och bra sätt. Det gäller framför allt under förutsättningen att upphandlingen av underhållsarbetet fortsätter att genomföras på en konkurrensutsatt marknad så att de pengar som satsas används på ett effektivt sätt.

Relationen och samarbetet mellan Sverige och Norge har länge varit nära, välfungerande och inte minst viktigt för båda våra länders utveckling och för relationerna mellan våra medborgare. Den norska arbetsmarknaden är fortsatt viktig för många svenskar som jobbar i Norge, inte minst från mitt hemlän Värmland. Svenska jobb, svensk tillväxt och svenska företag är på många sätt beroende av relationen till Norge och det samma gäller för våra norska vänner. Norge är efter Tyskland Sveriges viktigaste handelspartner. Efter Tyskland är Norge det land som Sverige har den största exporten till och det är vårt tredje största importland.

Gränsen mellan Sverige och Norge är inte bara vår längsta gräns, det är den längsta gränsen i Europa mellan två nationer med sina närmare 162 mil. Med det nya säkerhetsläget och genom det svenska Nato-medlemskapet har dessutom stäckningen också blivit en än viktigare del i vår strategiska infrastruktur för att stärka vår försvarsförmåga och vår beredskap. En välfungerad järnvägssträckning från Oslo till Stockholm skulle bli en viktig kugge i denna beredskapsförstärkning.

En tågresa mellan Oslo och Stockholm tar idag drygt fem timmar. Med förbättringar av befintliga spår och några nya dragningar så är det fullt möjligt att göra resan med tåg på under tre timmar. Idag sker en dominerande del av resorna mellan våra huvudstäder med flyg. Varje år flyger omkring 1,4 miljoner resenärer mellan Oslo och Stockholm. År 2017 var flyglinjen den tjugonde mest trafikerade i världen. En fungerande och snabbare tåglinje skulle flytta stora delar av flygresenärerna över till tåget.

Genom att bygga en ny järnvägslinje kan vi således göra miljöförbättringar, ge större chans till pendling med tåg samt bygga ihop våra länder igen, om än symboliskt men ack så viktigt.

I snart ett decennium har projektet Oslo–Sthlm 2.55 funnits och där är mycket av förarbetet redan gjort och kan användas för att ta nästa steg för projektering och byggande. Det har varit ett framgångsrikt projekt där Oslo-Stockholm sedan våren 2024 är en prioriterad tågförbindelse i ScanMed-korridoren som ingår i EU:s planerade infrastrukturnätverk Trans-European Transport Corridors (TEN-T) efter beslut i Europaparlamentet den 24 april 2024.

Den 6 september i 2024 startade Oslo-Sthlm 2.55 i samarbete med Trafikverket lokaliseringsutredningen för Nobelbanan som är en ny järnväg mellan Kristinehamn och Örebro och som är en av de två nya länkar som behövs för att möjliggöra tågförbindelsen och på ett bra sätt knyta ihop Oslo och Stockholm och den andra går från Arvika till Lilleström i Norge. Tågförbindelsen skulle inte bara vara ett effektivt sätt att resa mellan våra huvudstäder utan också knyta ihop de län och orter som passeras på vägen med stop i Stockholm-Västerås-Örebro-Karlstad-Arvika-Oslo.

Den 30 september 2025 presenterar Trafikverket sitt förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2026-2037. Förslaget går sedan ut på remiss och därefter förväntas regeringen fatta beslut i frågan under våren 2026.

En järnvägsförbindelse som Oslo-Sthlm 2.55 skulle vara en positiv investering för infrastrukturen och tillväxten i Oslo och Stockholm och städerna däremellan. Det skulle öppna upp goda möjligheter till nya och stärkta arbetsmarknadsregioner.

Det skulle också vara en viktig del i den strategiska infrastrukturen och stärka vår beredskap och inte minst skulle det vara en mycket viktig investering för klimatsmarta transporter och minskade utsläpp. Det är därför viktigt att de svenska och norska regeringarna tillsammans med ansvariga myndigheter så snart som möjligt fattar beslut om att förverkliga detta samhällsviktiga och lönsamma infrastrukturprojekt och inkluderar det som en del av sin nationella plan för transportinfrastruktur 2026-2037.

 

Magnus Resare (M)