Förslag till riksdagsbeslut

Begravningsverksamheten i Sverige regleras i begravningslagen och är en del av det allmännas ansvar. Svenska kyrkan har i uppdrag att sköta verksamheten, men den ska enligt lag vara religiöst neutral och omfatta alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett tro eller livsåskådning. Trots detta uppstår återkommande problem för personer som tillhör andra trossamfund än den kristna traditionen.

Flera undersökningar visar att tillgången till särskilda begravningsplatser och gravområden för olika religiösa grupper varierar stort mellan kommuner och regioner. Detta skapar ojämlikhet och kan innebära att en familj som under lång tid bott i ett område inte ges möjlighet att begrava en anhörig där, utan tvingas söka sig till en annan kommun. Det är särskilt kännbart för äldre som önskat vila i närheten av sin familj eller för anhöriga som ska kunna besöka graven utan stora avstånd.

Enligt Myndigheten för stöd till trossamfund har flera muslimska, judiska och ortodoxa församlingar framfört svårigheter med tillgången till lokala gravplatser. Problemet förstärks i storstadsregioner som Stockholm där befolkningen är religiöst mångfacetterad men markbristen gör att särskilda gravområden inte alltid planeras in. Detta leder till att människor från minoritetssamfund riskerar att särbehandlas i livets slutskede.

Religionsfriheten är grundlagsskyddad i Sverige och Barnkonventionen, som också är lag, betonar rätten till identitet och kultur. Att människor ska kunna begravas i närheten av där de levt sitt liv är inte bara en praktisk fråga utan också en fråga om likvärdig behandling, respekt och värdighet.

För att säkerställa detta behöver staten i samverkan med Svenska kyrkan, kommunerna och de registrerade trossamfunden stärka rätten till lokalt tillgängliga begravningsplatser för personer från olika religiösa bakgrunder. Det skulle skapa jämlika villkor för alla och markera att alla religioner och livsåskådningar har samma värde i vårt samhälle.

Serkan Köse (S)