Förslag till riksdagsbeslut

I många av socialtjänstens utredningar förekommer integritetskänsliga uppgifter. Rör utredningen barn har båda vårdnadshavarna rätt att ta del av materialet. Då det före­kommer våld i nära relation eller vid vårdnadstvister är det vanligt att ena föräldern medvetet försöker misskreditera den andra och kan då använda sig av materialet som kan innehålla uppgifter om hälsotillstånd, utsatthet för brott och annat av känslig natur.

Socialtjänstens upprättade handlingar gällande barn och deras föräldrar är inte offentlig handling utan omfattas av offentlighet- och sekretesslagen. Dock gäller denna lag inte för privatpersoner. Inte heller GDPR, som kan vara tillämplig när person­uppgifter, känsliga uppgifter om hälsa, sociala förhållanden med mera behandlas, är tillämplig på privatpersoner. En vårdnadshavare kan alltså, trots att utredningen inte omfattas av fri spridningsrätt, dela materialet till tredje man utan samtycke från de som berörs. Endast om spridningen sker till fler än ett fåtal, till exempel på sociala medier, och därigenom orsakar allvarlig skada, gäller brottsbalkens 4 kap. 6 c § om olaga integritetsintrång. Enligt praxis brukar fler än ett fåtal avse ungefär tio personer eller fler.

Då dessa utredningar innehåller stora mängder känsliga uppgifter om barnet och dess föräldrar borde det av integritetsskäl föreligga förbud mot spridning av materialet, fram­för allt i syfte att misskreditera någon, även till enstaka personer. Spridning utan att samtycke finns från samtliga som materialet berör bör enbart få ske till den som tydligt behöver informationen, till exempel en advokat eller ett ombud. Med anledning av detta bör brottet olaga integritetsintrång utvidgas till att även omfatta situationer där känsliga uppgifter sprids i misskrediterande syfte till enstaka personer.

Angelica Lundberg (SD)