HD01UbU9: Lärare och elever

Utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU9

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om lärare och elever med hänvisning till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågå­ende arbete. Motionerna tar upp frågor om bl.a. skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov.

I betänkandet finns 14 reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Utskottets överväganden

Skolans personal

Utskottets ställningstagande

Elevers hälsa m.m.

Utskottets ställningstagande

Elever med olika förutsättningar och behov

Utskottets ställningstagande

Långtidsfrånvaro

Utskottets ställningstagande

Friluftsliv och rörelse

Utskottets ställningstagande

Motioner som bereds förenklat

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Lärarbrist, punkt 1 (S)

2. Behörighet m.m., punkt 2 (C)

3. Förutsättningar för skolans personal, punkt 3 (C)

4. Kompetens inom vissa områden, punkt 4 (V)

5. Elevhälsan, punkt 5 (C)

6. Elevhälsan, punkt 5 (MP)

7. Elever med olika förutsättningar, punkt 7 (S)

8. Elever med olika förutsättningar, punkt 7 (C)

9. Samarbete med socialtjänsten, punkt 8 (S)

10. Långtidsfrånvaro, punkt 9 (S)

11. Långtidsfrånvaro, punkt 9 (MP)

12. Friluftsliv, friluftsdagar m.m., punkt 10 (C)

13. Friluftsliv, friluftsdagar m.m., punkt 10 (MP)

14. Fysisk aktivitet m.m., punkt 11 (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet 125 motionsyrkanden om lärare och elever från allmänna motionstiden 2025/26. Av dessa bereds 74 motions­yrkan­den förenklat eftersom de i första hand tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. De motionsyrkan­den som bereds förenklat listas i bilaga 2. Motionsyrkandena tar upp frågor om bl.a. skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov. Under våren 2026 behandlar utskottet yrkanden som rör skol­väsendet också i betänkandena 2025/26:UbU6 Förskolan, 2025/26:UbU7 Övergripande skolfrågor, 2025/26:UbU8 Grundläggande om utbildning och 2025/26:UbU10 Gymnasieskolan.

Bakgrund

Skolväsendet omfattar enligt skollagen (2010:800) skolformerna förskola, förskoleklass (fr.o.m. hösten 2028 ersätts förskoleklassen med en ny årskurs 1, prop. 2024/25:143, bet. 2024/25:UbU17, rskr. 2024/25:289), grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. I skolväsendet ingår också fritids­hem. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna eller av enskilda när det gäller förskolan, förskoleklassen, grundskolan, den anpassade grund­skolan, gymnasieskolan, den anpassade gymnasie­skolan och fritids­hemmet. Regelverket är så långt det är möjligt gemensamt för alla skolformer och skolhuvudmän.

 

Utskottets överväganden

Motionerna

Lärarbrist

I kommittémotion 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 29 påpekar motionärerna att fortsatta insatser behövs för att motverka lärarbris­ten. Motionärerna lyfter fram att det behövs fler utbildade lärare för att öka kvaliteten i undervisningen. Enligt motionärerna behövs också fler vägar till läraryrket, t.ex. kortare kompletterande utbildningar för personer som redan har en annan akademisk utbildning.

I yrkande 46 menar motionärerna att fler speciallärare och specialpedago­ger behöver utbildas och anställas. För att varje elev ska få rätt stöd i skolan och för att varje skola ska kunna erbjuda det stöd som behövs menar motionärerna att det behövs fler speciallärare och specialpedagoger.

Behörighet m.m.

I partimotion 2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 19 föreslår motionärerna att det ska ställas krav på att varje huvudman ska upprätta utbildningsplaner för varje obehörig lärare som huvudmannen har anställd. Den obehöriga lärarens provanställning ska kunna förlängas automa­tiskt om utbildningsplanen efterlevs.

I motion 2025/26:2375 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 vill motionären utreda möjligheten att införa skyddade yrkestitlar för viktiga yrkesgrupper inom skolväsendet, t.ex. när det gäller rektor och studie- och yrkesvägledare.

I yrkande 2 vill motionären skärpa reglerna som rör vilken utbildning som ska krävas för certifiering för olika yrken i skolan så att personalen har den kompetens som behövs.

Förutsättningar för skolans personal

I partimotion 2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3 framför motionärerna att en utbildningsgaranti för förskollärare bör införas. Motionärerna menar bl.a. att varje förskola ska kunna ge personalen möjlighet och rätt att vidareutbilda sig, utvecklas och växa på jobbet.

I yrkande 20 föreslår motionärerna att mentorskapet bör göras frivilligt. Motionärerna vill renodla lärarens roll genom att t.ex. lägga över mentorskapet på heltidsmentorer.

I yrkande 21 föreslår motionärerna att kravet på två utvecklingssamtal per år tas bort för att minska lärarnas arbetsbörda. Om en elev behöver det, bör rektor kunna besluta om fler än ett utvecklingssamtal under ett läsår.

I yrkande 22 föreslår motionärerna att planeringstiden för lärare och för­skollärare regleras. Goda förutsättningar för lärares och förskollärares plane­ring och för- och efterarbete ökar enligt motionärerna möjligheterna för en god arbetsmiljö, minskad stress och att läraryrkets attraktivitet stärks.

I yrkande 29 föreslår motionärerna att det ska finnas ett nationellt riktmärke för antalet medarbetare per rektor. Många rektorer ansvarar för en stor personal­grupp eller är rektor på flera stora enheter samtidigt vilket försvårar rektorns pedagogiska ledarskap enligt motionärerna.

I motion 2025/26:939 av Elsa Widding (-) yrkande 3 vill motionären att lärarnas självbestämmande ska öka genom att läraryrkets baskompetens, grundlöner och befogenheter i den egna arbetsmiljön höjs.

Kompetens inom vissa områden

I partimotion 2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 26 anser motionärerna att kompetensen om barns psykiska hälsa behöver öka hos skol­personalen. Att klara skolan är en nyckelfaktor för ett fungerande vuxenliv och skolan bör enligt motionärerna därför prioriteras i arbetet med barns psykiska hälsa.

I motion 2025/26:1076 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 2 vill motio­närerna att en obligatorisk utbildning om våld i ungas nära relationer införs för all personal och alla elever i högstadiet och gymnasieskolan.

I motion 2025/26:2904 av Marléne Lund Kopparklint (M) vill motionären att det ska finnas en obligatorisk utbildning för all skolpersonal i att upptäcka tecken på suicid och psykisk ohälsa hos barn och unga samt i hur man agerar korrekt.

I motion 2025/26:3562 av Anna Lasses (C) yrkande 2 vill motionären att fortbildning för lärare om modern antisemitism ska erbjudas så att lärare får rätt verktyg för att undervisa om ämnet på ett adekvat sätt.

I motion 2025/26:3105 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 2 vill motio­nären att lärare ska få stärkt stöd i att undervisa om kristendomens värde­grund­ande roll i Sverige.

Bakgrund och gällande rätt

Ansvarsfördelningen i skolväsendet

Riksdagen och regeringen har ett övergripande nationellt ansvar för skolväsen­dets resultat och utveckling. Staten anger nationella mål, krav och riktlinjer för verksamheterna i skollagen (2010:800), läroplanerna och andra författningar. Staten ansvarar för tillsyn, statlig kvalitetsgranskning samt nationell uppfölj­ning och utvärdering genom de statliga förvaltningsmyndigheterna inom området (Statens skolverk och Statens skolinspektion).

I 2 kap. skollagen finns bestämmelser om huvudmän och om ansvarsfördel­ning inom skolväsendet. Staten är huvudman för specialskolan och samesko­lan samt för förskoleklassen och fritidshemmet vid en skolenhet med special­skola eller sameskola. Kommuner, i vissa fall regioner, och enskilda kan vara huvudmän för övriga skolformer. Huvudman för kommunal vuxenutbildning kan dock endast en kommun vara. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar (2 kap. 8 §). Det innebär att huvudmannen ansvarar för att inom regelverkets ramar bedriva och organisera sin verksamhet så att målen nås. Skolhuvudmannen är arbetsgivare för lärare och övriga anställda i verksamheten.

Det är rektorn som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet (2 kap. 9 §). Rektorn beslutar också om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (2 kap. 10 §). Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar.

När det gäller lönesättningen är det en fråga för arbetsmarknadens parter.

Arbetsmiljö

I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om krav på en god arbets­miljö. Arbetsgivare har en långtgående skyldighet att arbeta förebyggande med arbetsmiljöfrågor. Regelverket i arbetsmiljölagen och tillhörande före­skrifter omfattar hela arbetsmiljön, såväl den fysiska som den sociala, den organisatoriska och arbetets innehåll. Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2023:2) om organisatorisk och social arbetsmiljö ställer bl.a. krav på att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upp­hov till ohälsosam arbetsbelastning, vilket innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

Ansvar för kompetensutveckling

Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för får möjligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen ska vidare se till att all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet (2 kap. 34 §).

Statliga insatser för kompetensutveckling och fortbildning

Enligt Skolverkets instruktion ska myndigheten svara för nationella fort­bildnings-, kompetensutvecklings- och stödinsatser för personal, samman­ställa och kommunicera kunskap om resultat av forskning och svara för riktade utvecklingsinsatser inom prioriterade områden (7 §). Myndigheten ska också bedriva ett nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och skol­bibliotek (8 §). Myndigheten ska också ansvara för fortbildning för rektorer enligt förordningen (2011:183) om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, för­skola och fritidshem.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har i enlighet med 3 § för­ordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndig­heten ansvar för att inom sitt område ge råd och stöd till skolhuvudmän och att anordna och medverka i kompetensutveckling. SPSM erbjuder kompetens-utveckling för personal i skolväsendet. Av myndighetens webbplats framgår att det bl.a. finns studiepaket för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kurser i att undervisa elever med syn- eller hörselned­sättning och kurser om elevhälsoarbete (spsm.se).

Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare

Sedan september 2025 finns ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare (2 kap. 34–34 d §§ skollagen). Programmet innehåller dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Den nationella strukturen för kompetensutveckling består dels av kompetensutvecklingsinsatser och fortbildning som Skolverket erbjuder, dels av kurser som erbjuds av universitet och högskolor. Professions­programmet är inte ett program i den bemärkelsen att alla ska gå samma kurser. Det är varje enskild rektors, lärares och förskollärares behov och mål­sättningar som avgör kompetensutvecklingen inom professionsprogrammet. Det är avgörande att insatserna har relevans och kan bidra till att utveckla kvaliteten i undervisningen.

Huvudmannen ska, som en del av sitt ansvar för personalens kompetensut­veckling, se till att legitimerade lärare och legitimerade förskollärare ges möj­lighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professions­programmet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå (2 kap. 34 a §).

Behörighetsgivande fortbildning

För redan legitimerade lärare och förskollärare finns möjlighet till behörig­hetsgivande fortbildning med statsbidrag genom förordningen (2023:144) om statsbidrag för fortbildning av lärare och förskollärare. Syftet är att redan legitimerade lärare ska kunna utöka sin behörighet, t.ex. i andra ämnen, årskur­ser eller skolformer eller för att nå en speciallärarexamen. Statsbidraget omfat­tar även fortbildning för att nå en specialpedagogexamen eller yrkeslärarexa­men. Lärare och förskollärare i skolor med särskilt svåra förutsättningar har företräde till fortbildningsbidraget. Av Skolverkets regleringsbrev för 2026 framgår att högst 792,5 miljoner kronor får användas för utgifter för uppdrags­utbildning och för statsbidrag i enlighet med förordningen.

Vem som får undervisa i skolväsendet

Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning i skolväsendet enligt huvud­regeln i 2 kap. 13 § skollagen. Vidare får i huvudsak endast legitimerade lärare eller förskollärare anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning (2 kap. 20 §). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet (2 kap. 13 §).

Skolverket utfärdar efter ansökan legitimation till en lärare eller förskol­lärare som har behörighetsgivande examen (2 kap. 16 §).

Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven på legitimation och behörighet, eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska vara lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. En sådan person får som huvudregel undervisa under högst ett år i sänder (2 kap. 18 §).

Av 2 kap. 22 b och c §§ skollagen framgår att det finns en försöksverksam­het som innebär att vissa obehöriga lärare får anställas för en längre period än ett år. Det är personer som undervisar i ett eller flera ämnen där det råder brist på legitimerade och behöriga lärare, som har ämneskunskaper som motsvarar de ämneskunskaper som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen i dessa ämnen om de samtidigt genomför en kompletterande pedagogisk utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen i dessa ämnen. Det gäller även personer som ska bedriva undervisning som lärare inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och som samtidigt genomför en hög­skoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i svenska som andraspråk eller motsvarande utbildning.

Utöver legitimerade och behöriga lärare eller förskollärare får det i under­visningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas (2 kap. 14 §).

Utbildningsinsatser för att minska lärarbristen

För personer med högskoleutbildning som vill bli lärare finns flera varianter av kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Personer med tillräckliga ämneskunskaper i ett eller flera undervisningsämnen kan läsa 90 högskole-poäng och sedan avlägga en ämneslärarexamen (förordningen [2011:686] om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen). Det finns även KPU med förhöjd studietakt för personer med examen på forskar-nivå (förordning [2016:705] om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå). Vidare finns en försöksverksamhet med en förkortad KPU för utbildning till grundlärare respektive till ämneslärare, båda med förhöjd studietakt (förord­ningen [2021:1336] om försöksverksamhet med kompletterande pedagogisk utbildning som leder till grundlärarexamen eller ämneslärarexamen). Försöks­verksamheten pågår fram till den 1 februari 2028. Vid några lärosäten erbjuds även särskilda KPU-utbildningar som leder till lärarexamen främst i ämnena matematik, naturorienterande ämnen och teknik, bl.a. i samarbete med Insam­lingsstiftelsen Teach for Sweden. Härutöver finns s.k. arbetsintegrerad lärarut­bildning, med studier på deltid kombinerat med anställning som lärare i skol­väsendet. Det finns också särskilda utbildningsvägar för personer som arbetar som lärare men som saknar behörighetsgivande examen (VAL) och för perso­ner med utländsk lärarutbildning som vill arbeta som lärare i Sverige (ULV).

Anställning som rektor och andra yrkesgrupper i skolan

Av skollagen framgår att som rektor får bara den anställas som genom utbild­ning och erfarenhet har pedagogisk insikt (2 kap. 11 §). Vidare framgår att varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning (2 kap. 12 §). Befattningsutbildningen ska motsvara 30 högskolepoäng (2 kap. 3 § förord­ningen [2011:183] om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem).

Av 2 kap. 30 § skollagen framgår att för att få anställas utan tidsbegräns­ning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder. Av hög­skoleförordningen (1993:100) framgår att studie- och yrkesvägledarexamen omfattar 180 högskolepoäng.

Avlastning med hjälp av lärarassistenter och andra kompetenser

Av förordningen (2024:1341) om statsbidrag för personalförstärkning framgår att huvudmän för förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan kan ansöka om statsbidrag för personalkostnader för speciallärare, inklusive speciallärare i särskilda under­visningsgrupper i relevanta skolformer, i elevhälsan och för läraravlastande personal inklusive sådan personal som huvudsakligen bidrar till förbättrad trygghet och studiero. Statsbidraget avser att bidra med hälften av huvud­mannens kostnader för en förstärkning av de nämnda personalkategorierna. Under 2026 ska högst 1 350 miljoner kronor användas för utgifter i enlighet med förordningen (Skolverkets regleringsbrev för 2026). Skolverket har tagit fram ett webbstöd för huvudmän och rektorer i arbetet med att inventera och analysera behovet av personalförstärkning och bl.a. möjligheterna att avlasta lärare med lärarassistenter och andra kompetenser. En sådan uppgift kan t.ex. vara mentorskapet (skolverket.se).

Pågående arbete

Insatser för att motverka antisemitism

Både Skolverket och Forum för levande historia har flera insatser som syftar till att stödja lärare i att identifiera, bemöta och undervisa om antisemitism. Materialet behandlar bl.a. antisemitism historiskt och i nutid.

Skolverket har haft i uppdrag att genomföra en nationell studie om antise­mitism i syfte att undersöka barns, elevers och personals upplevelser av nutida antisemitiska uttryck, incidenter och attityder i skolväsendet samt att beskriva hur skolväsendet arbetar för att motverka antisemitism (U2023/03701). Den 1 december 2025 redovisade Skolverket uppdraget i rapporten Antisemitism i skolan (rapport 2025:28). Under 2026 har Skolverket i uppdrag att tillsam­mans med Forum för levande historia genomföra demokratistärkande insatser för att motverka nutida uttryck för antisemitism och andra former av rasism (Skolverkets regleringsbrev för 2026).

Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag i Budgetpropositionen för 2026 beslutat att medel ska avsättas för att förstärka arbetet mot antisemitism. Bland annat avsätts 5 miljoner kronor årligen 2026–2028 för att tillfälligt för­stärka och förlänga ett förebyggande arbete mot antisemitism som Göteborgs universitet bedriver genom Segerstedtinstitutet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16 s. 138 och 211). Segerstedtinstitutet har bl.a. i uppdrag att sprida kunskap om arbetsmetoder mot antisemitism till aktörer som har en viktig roll i att mot­verka antisemitism bland barn och unga. Segerstedtinstitutet har också i upp­drag att stärka sitt arbete genom att stödja statliga universitet och högskolor i deras arbete mot antisemitism.

Lärares administrativa börda

Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid (U 2023:01) presenterade i mars 2025 betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet (SOU 2025:26). Utredningen föreslår bl.a.

–      att kravet på antal utvecklingssamtal minskas i de obligatoriska skolfor­merna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och ska genom­föras minst en gång per läsår, i stället för som i dag en gång per termin

–      att skriftliga individuella utvecklingsplaner byter namn till skriftliga kun­skapsutvecklingsplaner och deras innehåll avgränsas till att enbart handla om kunskapsutveckling

–      att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag, inklusive planering och uppföljning av undervisningen, ska definieras i skollagen och att rege­ringen bemyndigas att meddela föreskrifter om undervisningsuppdragets delar

–      att en högsta omfattning av undervisningstid och en minsta tid för lärares planering och uppföljning av undervisningen ska avsättas per läsår för lära­re som undervisar i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

När det gäller reglering av mentorskapet poängterar utredningen i betänkandet att det finns reglerat att varje elev i gymnasieskolan och anpassade gymnasie­skolan ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studie­situation och särskilt uppmärksammar tecken på att eleven kan behöva stöd (15 kap. 19 a § och 18 kap. 19 a § skollagen). Några sådana bestämmelser finns inte för andra skolformer. Det är rektorn som beslutar vem som ska vara mentor. Av förarbetena till skollagen framgår att mentorn bör ha relevanta kunskaper och erfarenheter och vara lämplig för uppdraget. Det är också viktigt att mentorn har kunskap om gymnasieskolans respektive anpassade gymnasieskolans struktur. Mentorn behöver inte vara lärare, och det finns inget krav på lärarutbildning. Till exempel kan en utbildad studie- och yrkesvägledare få uppdraget att vara mentor (prop. 2017/18:183, bet. 2017/18:UbU23, rskr. 2017/18:309).

Betänkandet har varit på remiss och en proposition är aviserad till våren 2026.

Nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention

I december 2024 presenterade regeringen skrivelsen Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (skr. 2024/25:77). I skrivelsen presenterar regeringen en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Den nationella strategin syftar till att ge en långsiktig inriktning för arbetet under perioden 2025–2034.

Den 1 september 2025 gav regeringen Folkhälsomyndigheten och Social­styrelsen i uppdrag att samordna, stödja och följa upp genomförandet av den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2025/00016). Regeringen gav även flera myndigheter, bl.a. Skolverket, SPSM och Sametinget, i uppdrag att medverka i arbetet.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen delredovisade uppdraget i december 2025 (S2025/00016). Delredovisningen innehåller en plan för upp­dragets genomförande, inbegripet de insatser och aktiviteter som Folkhälso­myndigheten och Socialstyrelsen har vidtagit och avser att vidta inom ramen för uppdraget. Delredovisningen innehåller även en myndighetsgemensam handlingsplan med aktiviteter för genomförandet av strategin under den inledande perioden 2026–2028. Arbetet med planen innefattar steg som ett inledande kapacitetsbyggande, att utveckla samarbetet mellan myndigheterna, och att förankra strategin och handlingsplanen hos myndigheterna. Delmål 2 i planen handlar om ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet. Bland annat är SPSM utsedd att vara ansvarig myndig­het för att utbilda medarbetare om psykisk hälsa och suicidprevention och Skolverket är ansvarig myndighet för arbetet med att öka kunskapen hos elever om psykisk hälsa genom stödmaterial för lärare om hur man kan undervisa om psykisk hälsa.

Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan

I januari 2025 överlämnade Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. att läraren ska få visa ut en elev ur undervisningslokalen utan att först ha uppmanat eleven att ändra sitt uppförande, när det är fråga om en allvarlig händelse och att kraven om att skriftligt dokumentera en kvarsittning eller utvisning ur undervisningslokalen ska tas bort. Betänkandet har varit på remiss och en proposition är aviserad till våren 2026.

Utredning om behörighet att undervisa inom det specialpedagogiska området

Regeringen beslutade den 23 oktober 2025 att uppdra åt en särskild utredare att lämna förslag om nya utbildningsvägar och fler möjligheter till behörighet att undervisa inom det specialpedagogiska området (dir. 2025:93).

Syftet med utredningen är att elever och barn inom skolväsendet som är i behov av stöd i undervisningen ska kunna få det av lärare respektive förskol­lärare med relevant specialpedagogisk kompetens och att specialpedagogisk kompetens inom skolväsendet tas till vara på ett ändamålsenligt sätt för att fler elever ska nå utbildningens mål. Utredaren ska därför bl.a.

•       föreslå hur de utbildningar som leder till speciallärar- respektive special­pedagogexamen kan ersättas av en ny flexibel utbildning som bättre till­godoser skolväsendets behov av specialpedagogisk kompetens

•       analysera och vid behov föreslå hur personer med speciallärar- eller spe­cialpedagogexamen kan komplettera sin utbildning för att uppnå ända­målsenliga undervisningsbehörigheter.

Uppdraget ska redovisas senast den 16 juni 2026.

Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap

Regeringen beslutade den 23 maj 2024 att uppdra åt en särskild utredare att lämna förslag för att förbättra rektorernas förutsättningar att genomföra sitt uppdrag (dir. 2024:48). I januari 2026 överlämnade Utredningen om bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet betänkandet Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4) till regeringen.

Utredningen påpekar att rektorn enligt bestämmelserna i skollagen ska leda och samordna det pedagogiska arbetet. Vidare har rektorn ett särskilt ansvar för att utbildningen utvecklas. Däremot definieras inte begreppet pedagogiskt ledarskap i vare sig skollagen eller läroplanerna. Därtill finns det en stor varia­tion när det gäller hur begreppet används i forskning, styrdokument och prak­tik. Variationen i användningen innebär att begreppet löper risk att förlora i kraft och betydelse. Dessutom poängterar utredningen att rektorer ibland an­svarar för flera eller mycket stora enheter. Det gäller inte minst förskolan. Dessutom kan en och samma rektor ansvara för olika skolformer eller enheter som ligger geografiskt långt ifrån varandra. Utredningen påpekar att dessa fak­torer kan innebära begränsningar när det gäller rektorers möjligheter att utöva det pedagogiska ledarskapet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår utredningen bl.a. att

•       rektorns pedagogiska ledarskap ska definieras i skollagen

•       rektorns ansvarsområde inte får vara mer omfattande än att rektorn kan utöva det pedagogiska ledarskapet

•       huvudmannen ska säkerställa att rektorn ges förutsättningar för det peda­gogiska ledarskapet.

Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Reformerad lärarutbildning och nya läro- och kursplaner i grundskolan

I november 2024 överlämnade Utredningen om att utveckla lärar- och förskol­lärarutbildningarna betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en re­formerad lärarutbildning (SOU 2024:81) till regeringen. Förslagen i betänkan­det har remitterats. I december 2025 beslutade regeringen om förändringar i lärarutbildningarna. Enligt regeringen ändras innehållet i lärarutbildningen så att lärarstudenter bättre förbereds för läraryrket bl.a. genom att ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier utökas.

I februari 2025 överlämnade Läroplansutredningen betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) till regeringen. Betänkandet har varit på remiss och en propo­sition är aviserad till våren 2026. Skolverket fick i december 2025 i uppdrag att förbereda införandet av en tioårig grundskola och anpassad grundskola, en sjuårig sameskola och en elvaårig specialskola. Arbetet ska utgå från förslagen och bedömningarna i propositionen En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143, bet. 2024/25:UbU17, rskr. 2024/25:289). Skolverket ska även ta fram och remittera förslag på nya läroplaner för dessa skolformer. Arbetet ska utgå från förslagen i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på under­visning och lärande, med förbehåll för riksdagens beslut med anledning av en kommande proposition som avser bl.a. läroplaner.

En tioårig grundskola inklusive nya läro- och kursplaner ska enligt planen införas och börja användas höstterminen 2028.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att ett flertal insatser pågår för att minska bristen på behö­riga lärare och förskollärare. Utskottet vill särskilt uppmärksamma det viktiga bidrag de kompletterande pedagogiska utbildningarna ger när det gäller kompetensförsörjningen till skolväsendet och att huvudmän har möjlighet att anställa obehöriga lärare längre än ett år, förutsatt att läraren också går en behörighetsgivande utbildning. Därutöver finns möjligheten för personer med en lärar- eller förskollärarexamen att med statsbidrag genomföra fortbildning som leder till utökad behörighet eller till en speciallärar- eller specialpedagog­examen. Utskottet noterar att den pågående utredningen om nya utbildnings­vägar och fler möjligheter till behörighet att undervisa inom det specialpeda­gogiska området ska redovisa sitt uppdrag senast den 16 juni 2026 (dir. 2025:93). Utskottet noterar även det alltmer omfattande utbudet i den nationella strukturen för kompetensutveckling inom ramen för det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare. Utskottet konsta­terar att huvudmannens ansvar för kompetensutveckling även avser sådan kompetensutveckling som finns inom ramen för professionsprogrammet.

Ett antal yrkanden handlar om förutsättningarna för skolans personal, bl.a. om rektorers förutsättningar att bedriva sitt pedagogiska ledarskap och att minska lärares arbetsbörda. Utskottet vill betona vikten av att minska den administrativa bördan och skapa en god arbetsmiljö för förskollärare, lärare och rektorer. Utskottet noterar att Utredningen om bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet i januari 2026 överlämnade betänkandet Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4) till rege­ringen och att utredningen bl.a. föreslår att rektorns ansvarsområde inte får vara mer omfattande än att rektorn kan utöva det pedagogiska ledarskapet. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser även att det är viktigt att förskollärare och lärare ges bra förutsättningar att bedriva undervisning. Utskottet påminner om att Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid har presenterat flera förslag på områ­det, bl.a. reglering av undervisningstiden och en minskning av antalet utveck­lingssamtal. Betänkandet har remitterats och en proposition är aviserad till våren 2026.

När det särskilt gäller yrkandet om att mentorskapet bör göras frivilligt på­minner utskottet om att skollagen inte föreskriver att det är undervisande lärare som ska vara mentor. Det är rektorn som beslutar vem som ska vara mentor (15 kap. 19 a § och 18 kap. 19 a § skollagen). Även Skolverket poängterar att det inte måste vara en lärare som är mentor.

Flera yrkanden tar upp behovet av kompetensutveckling om psykisk hälsa och suicidprevention. Utskottet vill poängtera vikten av att det, inte bara i sko­lan utan i samhället i stort, finns god kunskap om detta. Utskottet noterar att regeringen beslutat om en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention samt att flera myndigheter fått i uppdrag att presentera en plan för uppdragets genomförande, inbegripet insatser och aktiviteter inom området för perioden 2026–2028. Utskottet finner inga skäl att föreslå åtgärder med anledning av övriga yrkanden om kompetens inom vissa områden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser samt pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:939 (-) yrkan­de 3, 2025/26:1076 (S) yrkande 2, 2025/26:2375 (SD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2777 (V) yrkande 26, 2025/26:2904 (M), 2025/26:3105 (KD) yrkan­de 2, 2025/26:3186 (C) yrkandena 3, 19–22 och 29, 2025/26:3562 (C) yrkan­de 2 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 29 och 46.

Motionerna

Elevhälsan

I kommittémotion 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 23 vill motionärerna utreda om elevhälsan, på motsvarande sätt som mödra­hälso­vården, bör ha i uppdrag att fråga om utsatthet för våld. Att systematiskt ställa frågor om våld är enligt motionärerna en av de viktigaste åtgärderna för att upptäcka våldsutsatthet.

I kommittémotion 2025/26:3544 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 20 föreslår motionärerna att elevers psykiska och psykosociala hälsa ska bli en naturlig del av de regelbundna hälsobesöken i skolan, så att psykisk ohälsa kan upptäckas tidigt och stöd sättas in. Psykisk hälsa bör enligt motionär­erna också inkluderas i ämnet idrott och hälsa.

I motion 2025/26:2409 av Markus Wiechel (SD) vill motionären att reger­ing­en tar initiativ till en tydlig nationell riktlinje för skolhälsovårdens organi­sa­tion och finansiering så att fler barn och unga får den hjälp och det stöd de behöver.

Camilla Brunsberg (M) önskar i motion 2025/26:3247 att elevhälsovården återinförs och förstärks så att varje elev får rätt stöd, i rätt tid och av rätt kompetens.

Skolmåltider

I motion 2025/26:1218 av Eva Lindh m.fl. (S) betonar motionärerna vikten av att alla elever får ta del av en stressfri skollunch eftersom det påverkar elever­nas välmående och skolresultat.

Sten Bergheden (M) vill i motion 2025/26:2092 yrkande 2 se över om det går att begränsa kommuners möjlighet att servera enbart vegetarisk mat i skolan. Motionären menar att det alltid bör finnas andra alternativ på mat­sedeln.

Gällande rätt och pågående arbete

Bestämmelser om elevhälsan

För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykolog­iska, psyko­sociala och specialpedagogiska insatser och främst vara före­bygg­ande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skol­enhets­nivå och bedrivas i samverkan med lärare och övrig personal. Elev­hälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elev­hälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. För medicinska, psykologiska, psyko­sociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skol­sköterska, psykolog, kurator och special­pedagog eller speciallärare (2 kap. 25 § skollagen).

Varje elev i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan ska erbjud­as minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälso­kontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Vidare ska alla elever i gymna­sie­skolan och anpassade gymnasieskolan erbjudas minst ett hälsobesök som inne­fattar en allmän hälsokontroll (2 kap. 27 §). Elever får dessutom vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser (2 kap. 28 §).

Utredningen om en förbättrad elevhälsa

En särskild utredare har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag om hur elevhälsan kan stärkas för att bättre tillgodose elevernas behov (dir. 2024:30). I november 2025 presenterade utredningen förslag som syftar till att tydlig­göra och stärka elevhälsans syfte och uppdrag, stärka elev­häls­ans vårdupp­drag och garantera att elever får tillgång till elevhälsans profession­er i betänkandet En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113).

Utredningen föreslår bl.a. att elev­hälsans uppdrag breddas från att fokusera på att eleverna ska nå utbild­ning­ens mål till att elevhälsan ska skapa förutsätt­ningar för och stödja elevernas lärande, hälsa och utveckling. Utred­ningen föreslår vidare att antalet hälso­besök och hälsosamtal utökas och regleras så att innehållet i hälsobesök­en och hälsosamtalen blir mer likvärdigt. Hälso­besöken ska enligt utredning­ens förslag omfatta hälsoundersökningar och hälso­samtal om fysisk, psykisk och social hälsa. Utredningen framhåller att mer regel­bundna hälsobesök och hälso­samtal kan främja elevers fysiska, psykiska och sociala hälsa samt före­bygga och identifiera ohälsa. Utredningen anser vidare att elevhälsans psyko­log­iska insats bör ha ett särskilt uppdrag att uppmärk­samma och vid behov ge stöd då elever utsätts för våld, inklusive heders­relaterat våld eller förtryck. Vid hälso­besöken bör det enligt utredningen ställas frågor om mobbning, kränkningar, våld och hedersrelaterat våld och förtryck.

Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.

Uppdrag om stödmaterial för undervisning om psykisk hälsa

Skolverket har i uppdrag att ta fram stödmaterial för att stärka undervisningen om psykisk hälsa inom ramen för kurs- och ämnesplanerna i ämnet idrott och hälsa och ämnet biologi i grundskolan och gymnasieskolan samt motsvarande skol­former. I uppdraget ingår att ta fram ett underlag med sak­kun­skap om vilka faktorer som påverkar barns psykiska hälsa utifrån aktuell veten­skap och beprövad erfarenhet samt lämna förslag på hur stödmaterialet kan implemen­teras i under­vis­ningen. Vid genomförandet av uppdraget ska Skol­verket inhämta kunskap och erfaren­heter från Folkhälsomyndigheten, Social­styrel­sen, Karolin­ska institutet och Statens beredning för medicinsk och social utvärder­ing. Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2026.

Skolmåltider

I skollagen ställs krav på att måltiderna i de obligatoriska skolformerna ska vara kostnadsfria och näringsriktiga (grundskolan 10 kap. 10 §, anpassade grund­skolan 11 kap. 13 §, specialskolan 12 kap. 10 § och sameskolan 13 kap. 10 §). Lagkravet gäller såväl offentliga som fristående skolor. Skollagen inne­håller ingen precisering av begreppet näringsriktig. I förarbetena till skollagen framhålls att de svenska näringsrekommendationerna bör vara en utgångs­punkt vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid samt att det kan anses som en del av läroplanens intentioner att eleverna får tillgång till varierad och näringsriktig mat och får äta lunch tillsammans med andra elever och vuxna (prop. 2009/10:165 s. 374). I gymnasieskolan finns det inget krav på att det ska serveras skolmåltider, även om de flesta kommuner och skolor väljer att göra det (skolverket.se).

Livsmedelsverket presenterade i januari 2026 nya nationella riktlinjer för måltider i skolan (för förskole­klassen, grundskolan, gymnasieskolan och fritids­hemmet). De nationella riktlinjerna ger övergripande vägledning och stöd för hur skolan kan utforma måltider som främjar hälsa, miljö och lärande. Riktlinjerna vänder sig till alla som påverkar kvaliteten på måltiderna, från beslutsfattare och skolledning till kockar, måltidspersonal och pedagogisk personal. Riktlinjerna ger också stöd i arbetet med att skapa trivsamma måltider vilket bl.a. innefattar råd om hur måltids­miljön kan bli lugnare och stressen kring måltiderna minska. Råden grundas på vetenskap och beprövad erfaren­het inom området, bl.a. på Nordiska näringsrekommendationer 2023 som är en omfattande sammanställning av forskning om mat och hälsa (Nationella riktlinjer för måltider i skolan, Livsmedels­verket, 2026).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet understryka elevhälsans roll och betydelse för elevers välbefinnande och möjligheter att utvecklas mot utbildningens mål. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är enligt utskottet dessutom viktiga för samhället som helhet.

Utskottet påminner om att Utredningen om en förbättrad elevhälsa i novem­ber 2025 lämnade förslag med syftet att stärka elevhälsan för att bättre till­godo­se elevernas behov. Utredningen föreslår bl.a. att antalet hälsobesök och hälsosamtal utökas och regleras så att innehållet i hälsobesöken och hälso­samtalen blir mer likvärdigt. Utredningen lämnar också förslag för att främja elevers psykiska hälsa samt förebygga och identifiera ohälsa liksom förslag om att uppmärksamma och vid behov ge stöd då elever utsätts för våld. Utred­ning­ens förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet ser inga skäl att föregripa det pågående arbetet och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2409 (SD), 2025/26:2834 (C) yrkande 23, 2025/26:3247 (M) och 2025/26:3544 (MP) yrkande 20.

När det gäller yrkanden om skolmåltider konstaterar utskottet att Livs­medels­verket i januari 2026 presenterade en uppdaterad version av Nationella riktlinjer för måltider i skolan. Riktlinjerna är avsedda som övergripande vägledning, stöd och förslag till hur man kan arbeta för att bl.a. skapa matglädje, främja bra matvanor och skapa trivsamma måltider. Utskottet noterar att råden bygger på en omfattande värdering av den samlade vetenskap­en och på beprövad erfaren­het. Utskottet ser därmed inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motion­erna 2025/26:1218 (S) och 2025/26:2092 (M) yrkande 2.

Motionerna

Elever med olika förutsättningar

I partimotion 2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 7 anför motionärerna att barn och unga med bristande kunskaper i svenska ska erbjudas intensiv svenskundervisning fr.o.m. förskoleklassen och att svensk­kunskap­erna ska följas upp återkommande genom språkscreening och språk­tester. Det är enligt motionärerna viktigt att skolan fångar upp varje elev som behöver stöd i svenska språket.

I yrkande 71 föreslår motionärerna att det ska införas en nationell strategi för dyslexi. Enligt motionärerna upptäcks inte alla elever med dyslexi vilket innebär att de inte får rätt stöd i rätt tid.

I kommittémotion 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 48 under­stryker motionärerna vikten av att kraftigt förbättra stödet för elever med neuropsykiatriska funktionsned­sättningar (NPF). Motionärerna föreslår bl.a. att reglerna som garanterar eleverna särskilt stöd ska ses över för att skärpas.

I yrkande 49 framhåller motionärerna att alla elever ska ges stimulans och att elever ska kunna studera i en snabbare takt och på en annan nivå. Enligt motionär­erna måste skolor jobba aktivt för att se till att även elever med hög begåv­ning får stimulans.

Magnus Manhammar (S) anser i motion 2025/26:868 yrkande 1 att arbetet med NPF i skolan behöver stärkas och att regeringen ska ta fram en handlings­plan för en mer inkluderande skola som fungerar för alla barn.

I yrkande 2 framhåller motionären vikten av tidiga stödinsatser och jämlika resurser liksom att samverkan med vårdnadshavarna stärks, så att alla barn med NPF får samma chans i skolan, oavsett bostadsort.

Samarbete med socialtjänsten

I kommittémotion 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 114 efterfrågar motionärerna ett starkare samarbete mellan skolan och social­tjänsten så att unga på glid kan fångas upp tidigt och rätt insatser kan sättas in så att de klarar skolan. Det minskar enligt motionärerna risken för kriminalitet bland barn och ungdomar.

Bakgrund och gällande rätt

Bestämmelser om extra anpassningar och särskilt stöd m.m.

I utbildningen i skolväsendet ska enligt skollagen hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (1 kap. 4 §).

Alla barn och elever ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet, om inte annat följer av särskilda bestämmelser i skollagen (1 kap. 8 §). Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (3 kap. 2 §). Kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (2 kap. 8 b §).

Om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen (3 kap. 5 § skollagen). Om sådana anpassningar inte är tillräckliga ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds (3 kap. 7 §). Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna (3 kap. 8 §). Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska få särskilt stöd. Behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodo­ses ska framgå av programmet. Eleven och elevens vårdnadshavare ska få möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas (3 kap. 9 §).

Särskilt stöd kan ges i form av distansundervisning (3 kap. 11 a § skol­lagen). I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan kan distansundervisning användas för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga och om elevens vårdnadshavare tillåter att sådan under­visning används. I lågstadiet får distansundervisning användas endast om det finns synnerliga skäl (22 kap. 5 och 6 §§). I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får distansundervisning användas som särskilt stöd inom ramen för en påbörjad utbildning eller för en hel utbildning för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen bl.a. på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik (22 kap. 7 och 8 §§).

Bestämmelser som gör det möjligt att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå

Enligt skollagen ska elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ges ledning och stimu­lans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 2 §).

Regeringen bedömde våren 2024 att de olika möjligheter som fanns att läsa i snabbare takt och på en högre nivå inte alltid var tillräckliga för att ge de elever som behöver det extra utmaningar i undervisningen (prop. 2023/24:79). Eleverna behövde enligt regeringen få större möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsätt­ningar för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Vidare bedömdes skolan behöva fler verktyg för att kunna ge eleverna den stimulans, breddning och fördjup­ning i ett eller flera ämnen som kan leda till en bättre undervisnings­situation och bättre kunskaps­resultat. Regeringen lämnade därför förslag till ändringar i skollagen som syftar till att ge bättre möjligheter för elever i grund­skolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag i proposi­tionen (bet. 2023/24:UbU16, rskr. 2023/24:189). Ändring­arna i skollagen trädde i kraft den 2 juli 2024.

Riksdagens beslut om propositionen innebar också att förutsättningarna för att det ska finnas spetsutbildningar i grundskolan reglerades i skollagen. Med spetsutbild­ning i grundskolan avses en utbildning i årskurs 7–9 som innebär en fördjupning eller breddning inom det ämne som spets­utbild­ningen är inriktad mot eller som bedrivs enligt gymnasie­skolans ämnesplaner.

Bestämmelser om riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan finns i 5 kap. gymnasieförordningen (2010:2039). Spetsutbildning i gymnasieskolan ska, på motsvarande sätt som i grundskolan, innehålla fördjupning eller bredd­ning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot. Spetsutbildningen ska göra det möjligt för en elev att utöver sina gymna­sie­studier delta i kurser vid en högskola.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har till uppgift att verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med en funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ansvarar för specialpedagogiskt stöd samt för utbildning i special­skolan och i förskoleklassen och fritidshemmet vid en skolenhet med special­skola (1 § förordning [2011:130] med instruktion för Special­pedagog­iska skolmyndigheten). SPSM ska bl.a. anordna och medverka i kompetens­utveckling, bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklings­verksamhet samt sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området (3 §).

Särskilt om elever med dyslexi och NPF

Enligt skollagen ska elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktions­nedsättningens konsekvenser (3 kap. 2 §).

SPSM tillhandahåller stöd och råd om hur lärare kan anpassa undervisning­en för elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. I materialet beskrivs hur lärare kan stödja lärandet hos elever med dyslexi genom bl.a. läs- och skriv­träning som bygger på ljudmetoden, uppläsning av text, intalad text, rätt­stav­nings­stöd och struktur­stöd. I stödmaterialet betonas bl.a. vikten av att systematiskt och återkommande bedöma elevernas läs- och skrivutveckling med hjälp av standardiserade och normerade screen­ing­tester. SPSM anser att de elever som riskerar att få svårigheter med läsning och skrivning bör upp­märk­sammas tidigt, helst redan i förskoleklass (spsm.se).

SPSM tillhandahåller även stöd och råd om arbetet med elever med NPF. Till exempel erbjuder myndigheten ett webbaserat och kostnadsfritt material för kompetensutveck­ling inom NPF. Materialet har fokus på autism och adhd och erbjuder ett praktiknära stöd till förskola, grundskola och fritidshem. Studie­paketet tar bl.a. upp frågor om tydliggörande pedagogik, lärmiljöer och utagerande beteende.

Även Skolverket erbjuder stöd till den som är huvudman, rektor, lärare, elev­hälsopersonal och övrig skolpersonal bl.a. kring hur arbetet med stöd­insats­er kan utformas utifrån de allmänna råden för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram och hur undervisning och lärmiljöer kan utformas med fokus på NPF.

Pågående arbete

Förslag om förbättrat stöd i skolan

I april 2025 överlämnade Utredningen om en förbättrad elevhälsa sitt betänk­ande Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44). Förslagen som utred­ning­en lämnar i betänkandet syftar till att förtydliga bestämmelserna om stöd och särskilt stöd, undanröja hinder för ett tidigt och snabbt stöd, göra stödet mer flexibelt samt minska de administrativa uppgifter som tar av lärares tid för under­visning. Delbetänkandet innehåller bl.a. följande förslag:

–      Standardiserade tester införs från årskurs 1 för att identifiera elever som har behov av stöd i läs-, skriv- samt matematikutveckling.

–      Stödundervisning införs som en ny stödform. Stödundervisning får ges i form av undervisning i mindre grupp eller enskild undervisning i det ämne som eleven uppvisar svårigheter i.

–      Bestämmelserna om stöd i form av extra anpassningar avskaffas i samtliga skolformer.

–      Garantin för tidiga stödinsatser ska avskaffas liksom de nationella proven i årskurs 3.

Betänkandet har varit på remiss och en proposition har aviserats till våren 2026.

I enlighet med utredningens förslag fick Skolverket i regleringsbrevet för 2025 i uppdrag att förbereda framtagandet av standardiserade tester, motsvar­ande screening, i de obliga­toriska skolformerna. Testerna ska konstrueras så att de tillgodoser syftet att identifiera elever som har behov av stöd i läs-, skriv- och matematik­utveckling. Enligt uppdraget bör Skolverket i arbetet ta del av det befintliga utbudet av olika kartläggningsmaterial i läs-, skriv- och matema­tik­utveckling som används i dag. Skolverket ska löpande hålla Regerings­kansliet informerat om uppdraget.

Utredningen om mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det

I december 2024 överlämnade utredningen om mer obligatorisk under­visnings­tid för elever som behöver det sitt slutbetänkande till regeringen (Förstärkningsundervisning i skolan, SOU 2024:94). Utredningen konstaterar att många elever varje år lämnar grundskolan utan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Utredningen bedömer att flera av dessa elever skulle vara hjälpta av att få mer obligatorisk undervisningstid än vad den garanterade undervisningstiden innebär och föreslår därför att en försöks­verk­samhet ska genomföras där elever på olika sätt ges mer undervisningstid. Skolverket föreslås ansvara för försöksverksamhetens genomförande och för effekt­utvärderingen av densamma. Regeringen uppmuntras vidare bl.a. att utreda en reglering av klasstorleken i grundskolan och att inrätta ett riktat stats­bidrag för en färdighets­tränande och språkstärkande sommarlovskola.

Betänkandet har varit på remiss och förslagen bereds i Regeringskansliet.

Exempel på insatser för att stärka elevers kunskaper i det svenska språket

Skolverket har i uppdrag att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och för att höja elevers kunskaper i det svenska språket. Inom ramen för uppdraget ska Skolverket genomföra insatser som särskilt fokuserar på elever med utländsk bakgrund. Uppdraget ska slutredovisas senast den 20 december 2027.

Skolverket har vidare i uppdrag att ge huvudmän stöd för att planera och genom­föra insatser i enlighet med förordningen (2025:49) om statsbidrag för försöks­verksamhet med språkstärkande insatser under skollov. Skolverket ska även ta fram stödmaterial till lärare för att underlätta planeringen av undervis­ningen. De språkstärkande insatserna syftar till att stärka elevernas kunskaper i svenska språket. Det görs huvudsakligen genom färdighets­träning i läsning men även skrivande och annan språk­utveck­lande undervis­ning kan ingå. I uppdraget ingår också att Skolverket ska utvärdera försöks­verksam­heten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 februari 2028.

Struktur för samverkan mellan myndigheter om barn och unga

I regeringens nationella strategi mot organiserad brottslighet anger regeringen bl.a. att det brottsförebyggande arbetet behöver utvecklas samt att det krävs tidigare insatser och en förbättrad samverkan mellan polisen, skolan, social­tjänsten, hälso- och sjukvården och andra lokala aktörer (skr. 2023/24:67).

För att få till stånd ett mer effektivt arbete har ett antal myndigheter haft i uppdrag att inrätta en ny struktur för systematisk och långsiktig samverkan mellan myndigheter och aktörer på nationell, regional och lokal nivå (Ju2023/02529). Uppdraget riktade sig till Polismyndigheten, Brottsföre­byggande rådet, Kriminalvården, länsstyrelserna, Socialstyrelsen, Statens institutions­styrelse, Skolverket och Åklagarmyndigheten. Målgruppen för arbetet är barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott i miljöer kopplade till organiserad brottslighet. Samverkansstrukturen syftar till att motverka fortsatt brottslighet genom konkreta, individbaserade åtgärder. Uppdraget har lett till att det nationella och regionala arbetet i samverkans­strukturen har etablerats och att lokala råd för stärkt samverkan har startat på många ställen i landet.

I april 2025 fick samma myndigheter i uppdrag att fortsätta att utveckla stödet till arbetet med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott med koppling till organiserad brottslighet (Ju2025/00846). Målet är att på ett sammanhållet sätt stödja det lokala, operativa arbetet med barn och unga så att det resulterar i effektiva och ändamålsenliga åtgärder och insatser för indi­vid­er i målgruppen. De berörda myndigheterna har också riktade upp­gifter. Skolverket ska t.ex. särskilt utveckla stödet till skolhuvudmännen så att lokal samverkan med relevanta aktörer kring individer i målgruppen kan främ­jas och stärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 29 april 2026.

Skolsociala team

Regeringen införde 2023 ett statsbidrag riktat till skolhuvudmän för att de ska kunna inrätta och bedriva arbete med skolsociala team (förordning [2023:179] om statsbidrag för personalkostnader för skolsociala team). Skolsociala team är ett sätt för skolan och socialtjänsten att samverka för att bidra till trygghet och studiero i skolan, för att öka elevernas närvaro i skolan och för att elever ska få stöd i ett tidigt skede. Hösten 2024 fanns 294 skolsociala team runt om i landet. I syfte att öka elevers närvaro i skolan och förebygga utanförskap och kriminalitet har satsningen förlängts och förstärkts i och med riksdagens beslut om budgetpropositionerna för 2025 respektive 2026 (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:UbU1, rskr. 2024/25:110 och prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:UbU1, rskr. 2025/26:124). Med förstärkningarna uppgår den totala summan för satsningen till 400 miljoner kronor per år 2026–2028.

Regeringen gav i december 2025 Socialstyrelsen och Skolverket i uppdrag att fortsätta stödja skolhuvudmän och socialtjänst när det gäller att inrätta och organisera skolsociala team (S2025/02169). Myndigheterna ska också fort­sätta kart­lägga, följa upp och analysera hur skolhuvudmän och socialtjänst har organiserat och bedrivit verksamhet i skolsociala team. Myndigheterna ska i alla delar av uppdraget fokusera på det arbete med skolsociala team som bedrivs av skolhuvudmän och socialtjänst och som avser elever med hög skol­från­varo och elever i särskilt utsatta situationer. Myndigheterna ska slut­redo­visa upp­draget senast den 1 december 2027.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis konstaterar utskottet att det följer av skollagen att alla barn och elever ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet och få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som har svårt att nå målen till följd av en funktionsnedsättning ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka konsekvenser av funktionsnedsättningen i fråga.

Utskottet ser positivt på att det pågår ett aktivt arbete för att elever med olika förutsättningar och behov bättre ska fångas upp och mötas i skolan. Bland annat har Skolverket i uppdrag att förbereda framtagandet av standardi­serade tester, motsvarande screening, för att tidigt identifiera elever som har behov av stöd i läs-, skriv- samt matematikutveckling. Det finns också förslag om att införa stödundervisning som en ny stödform för att förbättra stödet i skolan. Utskottet noterar att en proposition på området är aviserad till våren 2026. Flera insatser pågår också för att stärka elevers kunskaper i det svenska språket, t.ex. har Skolverket i uppdrag att stödja huvudmän i deras arbete med att planera och genomföra språk­stärkande insatser under skollov för att stärka elevernas kunskaper i svenska språket.

Utskottet vill påminna om det beslut som riksdagen fattade våren 2024 och som innebär ökade möjligheter att ge elever som behöver det extra utmaningar i undervisningen. I och med beslutet om ändringar i skollagen gavs elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan bättre möjligheter att läsa på en högre nivå och elever i gymnasieskolan möjlighet att gå fram i snabbare studietakt.

När det särskilt gäller skolans samarbete med socialtjänsten och även andra myndig­heter för att fånga upp elever som riskerar att hamna t.ex. i kriminalitet konsta­terar utskottet att ett omfattande arbete pågår. Flera relevanta myndig­heter, däribland Polismyndigheten, Skolverket och Socialstyrelsen, har eta­bler­at en samverkansstruktur för att stärka arbetet med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott med koppling till organiserad brottslig­het. Utskottet noterar vidare att arbetet med skolsociala team, i vilka skolan och social­tjänsten samverkar för att bidra till trygghet och studiero i skolan och för att elever ska få stöd i ett tidigt skede, fortlöper och att satsningen har förstärkts i och med riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2026.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:868 (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3186 (C) yrkandena 7 och 71, 2025/26:3645 (S) yrkande 114 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 48 och 49.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 52 anför motionärerna att det förebyggande arbetet för att motverka att elever får lång och problematisk frånvaro ska utvecklas, liksom kommunernas och region­ernas stöd till både skolor och föräldrar för att elever ska komma tillbaka till skolan.

I kommittémotion 2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 61 betonar motionärerna vikten av att elever med problematisk skolfrånvaro får det stöd de behöver. Motionärerna understryker att både elever i behov av långsiktigt stöd och elever som behöver extra stöd under en viss tid eller i vissa situationer, ska få det stöd de behöver.

I motion 2025/26:2625 av Helena Vilhelmsson (C) yrkande 1 vill motionär­en utreda hur insatser för elever med långvarig skolfrånvaro kan utformas även utanför skolväsendet i syfte att främja barns hälsa, utveckling och på sikt återgång till utbildning.

I yrkande 2 vill motion­ären kartlägga vilka former av aktiviteter och insats­er som bör genomföras för elever med långvarig skolfrånvaro för att stärka barnets självförtroende och vardags­struktur.

Motionären påpekar i yrkande 3 att stödet till elever med långvarig skol­från­varo behöver ges i nära samverkan mellan skola, socialtjänst, elev­hälsa och familj för att undvika parallella system och för att skapa konkret avlastning och utveckling för barnet.

I yrkande 4 föreslår motionären att en försöksverksamhet ska genomföras i ett antal kommuner för att effekterna av riktade individuella insatser vid lång­varig skol­frånvaro ska kunna utvärderas.

Bakgrund och gällande rätt

Skollagens bestämmelser om skolplikt och frånvaro

I 7 kap. skollagen finns det bestämmelser om skolplikt och rätt till utbild­ning. Skolplikten innebär bl.a. att en elev i grundskolan, anpassade grund­skolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksam­heten ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnads­havare inte informeras samma dag (17 §).

Om en elev har upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvud­mannen (19 a §).

Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkom­munen ska i frågor som rör skolpliktiga elever med upprepad eller längre från­varo vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs (20–22 §§).

Även elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om de inte har ett giltigt skäl att utebli. Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vård­nadshavare inte informeras samma dag. Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att från­varon skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Om förut­sätt­ningarna för en utredning om särskilt stöd är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas (15 kap. 16 § och 18 kap. 16 §).

För närvarande definieras varken giltig eller ogiltig frånvaro i skolför­fatt­ningarna. Av praxis framgår dock att även anmäld frånvaro kan vara ogiltig (SOU 2025:8 s. 186).

Myndigheters stöd och information om skolfrånvaro

Inom ramen för det uppdrag att ta fram kunskapssammanställningar inom områdena elevhälsa och stöd som Skolverket, SPSM och Skolforsknings­institutet fick i sina respektive regleringsbrev för 2022 har SPSM tagit fram en systematisk forskningsöversikt om vilka insatser i skolan som kan ge förut­sättningar för att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro. Översikten publicerades i februari 2025 och vänder sig till huvudmän, rektorer, lärare och elev­hälsopersonal (Skolans insatser för att främja närvaro och förebygga frånvaro för alla elever, 2025).

Som en del av Skolverkets arbete med skolutveckling och att stödja huvud­män i deras utbildningsverksamhet har myndigheten sammanställt information om frånvaro i skolan. Materialet omfattar bl.a. information om regelverket som rör skolplikt och skolans och hemkommunens ansvar för att utreda elevers från­varo i olika skolformer men också information om elevens och vårdnads­havarens ansvar för att se till att barnet fullgör sin skolplikt och deltar i utbild­ningen. Skolverket erbjuder också stödmaterial för skolors arbete med att främja närvaro och förebygga frånvaro (skolverket.se).

Pågående arbete

Förslag om att synliggöra och kartlägga frånvaro

I januari 2025 överlämnade Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan sitt betänkande Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). För att skolfrånvaro ska kunna motverkas menar utredningen att frånvaron behöver synliggöras och kartläggas. I betänkandet lämnas därför förslag om att inrätta ett nationellt frånvaroregister som Skolverket ska ansvara för. Utredningen föreslår också att det ska regleras i skolförfattningarna vad som är giltig respektive ogiltig frånvaro, för att det ska vara möjligt att göra systematiska uppföljningar av frånvaro. Vidare bör Skolverket, i samarbete med SPSM, se över sitt stöd för att förebygga och åtgärda frånvaro, bl.a. när det gäller rutiner för bedömning och hantering av giltig respektive ogiltig frånvaro. Utredningen menar även att skolsociala team bör användas i arbetet med att på lokal nivå förebygga och åtgärda frånvaro.

Betänkandet har varit på remiss och en proposition är aviserad till våren 2026.

Uppdrag om elever med NPF och omfattande frånvaro

SPSM har i uppdrag att stärka sitt arbete med att ge råd och stöd till huvud­män för de obligatoriska skolformerna inklusive fritidshemmet samt gymna­sie­skolan och anpassade gymnasieskolan när det gäller elever med NPF och omfattande frånvaro. Syftet är att främja närvaro i skolan och förebygga omfattan­de frånvaro. I uppdraget ingår att erbjuda verksamhetsnära stöd utifrån behov samt att hämta in och sprida kunskaper om framgångsrika och konkreta metoder och arbetssätt för verksamheterna. Myndigheten ska även hämta in kunskaper och erfarenheter, bl.a. när det gäller skolsociala team, från Skol­verket, Socialstyrelsen, Skolinspektionen samt Myndigheten för ung­doms- och civilsamhällesfrågor. Uppdraget delredovisades i december 2025 och ska slutredovisas senast den 26 maj 2027.

Utredningen om tydligare regler vid undantag från skolplikten

Regeringen gav i juli 2025 en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur skollagens bestämmelser om ledighet, fullgörande av skolplikten på annat sätt och upphörande av skolplikten vid varaktig vistelse utomlands kan förändras (dir. 2025:77). Syftet är att tydliggöra bestämmelserna och hur de ska tillämpas. Regeringen anser att det är allvarligt och problematiskt att regelverket på området är otydligt eftersom det resulterar i en stor variation i besluts­fattandet såväl mellan huvudmän som mellan skolenheter inom en och samma huvudman. Regeringen anser vidare att det är viktigt att rektorer och huvudmän ges förutsättningar att fatta adekvata, rättssäkra och likvärdiga beslut samt att de har relevanta verktyg att ta till vid ogiltig frånvaro. Utredaren ska därför bl.a. analysera och vid behov föreslå när en alternativ skolgång kan anses vara ett fullgott alternativ för medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt än i grundskolan och motsvarande skolformer.

Uppdraget ska redovisas senast den 18 november 2026.

Utskottets ställningstagande

Både för den enskilda individens välmående och framtid liksom för samhället som helhet är det viktigt att främja närvaro i skolan och motverka långtids­frånvaro.

Utskottet påminner om att det framgår av skollagen att frånvaron skynd­samt ska utredas om en elev har upprepad eller längre frånvaro. Om skol­pliktiga barn inte går i skolan ska hemkommunen se till att eleverna på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska i frågor som rör skol­pliktiga elever med upprepad eller längre frånvaro vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. Distans­undervisning kan under vissa omständigheter användas för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Utskottet erfar att det pågår ett aktivt arbete med åtgärder för att främja närvaro i skolan. Bland annat har SPSM i uppdrag att stärka sitt arbete med att ge råd och stöd till huvudmän när det gäller elever med NPF och omfattande frånvaro. Utskottet vill också uppmärksamma Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolans förslag om att inrätta ett nationellt frånvaroregister i syfte att synliggöra och kartlägga frånvaron och kan konstatera att en proposition på området är aviserad till våren 2026.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser samt pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2625 (C) yrkandena 1–4, 2025/26:3364 (MP) yrkande 61 och 2025/26:3810 (S) yrkande 52.

Motionerna

Friluftsliv, friluftsdagar m.m.

I kommittémotion 2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 13 vill motionärerna se över hur kunskap om allemansrätten kan tillämpas mer i praktiken för att alla elever ska få en grundläggande förståelse för allemans­rättens rättigheter och skyldigheter.

Motionärerna vill i yrkande 14 främja en ökad samverkan mellan skolan och civilsamhällets friluftsorganisationer för att ge fler barn och unga praktiska erfarenheter av utevistelse och allemansrätten.

I kommittémotion 2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 21 vill motionärerna stärka skolornas möjligheter att regelbundet ordna frilufts­dagar på alla nivåer i skolsystemet. Friluftsdagar ger enligt motionärerna elev­er­na möjlighet att komma i kontakt med nya sporter och idrotter. Ett lika­lydande yrkande förs fram i kommittémotion 2025/26:3776 av Mats Berg­lund m.fl. (MP) yrkande 20.

I kommittémotion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 26 föreslår motionärerna att bl.a. Skolverket, Skolinspektionen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ska få i uppdrag att följa upp och stödja skolans arbete med friluftsliv, t.ex. vad gäller undervisningen och den fysiska miljön nära skolorna.

Fysisk aktivitet m.m.

I kommittémotion 2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 12 vill motionärerna underlätta samarbeten mellan skola och föreningsliv så att fler barn ges möjlighet att träna på dagtid. Enligt motionärerna kan möjlig­heten till träning och rörelse efter skoldagen på fritidshemmet eller i närheten av skolan ge fler barn en meningsfull fritid och samtidigt få dem att röra sig mer. Ett liknande yrkande finns i motion 2025/26:3251 av Camilla Bruns­berg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 1.

Mattias Vepsä (S) vill i motion 2025/26:1949 yrkande 5 se över möjlig­heten att bygga ut rastverksamheten med fokus på fysisk aktivitet och jämlika levnadsvillkor för att fler barn ska trivas bättre i skolan och röra sig mer.

I motion 2025/26:1526 anser Emma Ahlström Köster (M) att regeringen bör överväga att ge Skolverket i uppdrag att utveckla rutiner för daglig rörelse och inkluderande idrott i både grundskola och anpassad skola.

I motion 2025/26:2901 av Marléne Lund Kopparklint (M) vill motionären se över förutsättningarna för att följa upp Rörelseår 2026 med en permanent rörelsesatsning i skolan så att alla elever garanteras minst en timmes rörelse per dag, utöver undervisningen i idrott och hälsa.

Emma Ahlström Köster (M) efterfrågar i motion 2025/26:3131 yrkande 1 att möjligheten att ge alla elever i grundskolan tillräcklig simundervisning ses över, så att alla barn kan simma.

Motionären vill i yrkande 2 se över behovet av att införa ett systematiskt stöd för elever som inte når målen vad gäller simning, t.ex. i form av intensivsimning eller sommar­simskola.

I yrkande 3 efterfrågar motionären särskilda satsningar på simning i skolor med hög andel elever från socioekonomiskt utsatta områden och nyanlända barn.

Motionären anser vidare i yrkande 4 att regeringen bör överväga om Skolverket ska få i uppdrag att följa upp och redovisa skillnader i sim­kunnig­het.

I motion 2025/26:3613 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L) yrkande 4 betonar motionärerna att väl genomtänkta skol­miljöer och skoldagar förebygger stillasittande och ohälsa och därmed fetma.

I yrkande 5 vill motionärerna att skolan ska fungera som en arena för fritids­aktiviteter och rörelse som ett sätt att motverka fetma och att skolan därför ska bjuda in föreningar för att anordna aktiviteter under efter­middagarna.

Bakgrund

Rörelse och friluftsliv i läroplaner m.fl. styrdokument

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) anges det att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk akti­vitet inom ramen för hela skoldagen. Vidare anges att hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelse­förmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och genom att vistas i olika naturmiljöer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och att därigenom utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet och utevistelse kan påverka hälsa och välbefinnande. I läroplanen för gymnasie­skolan (Lgy 25) står det bl.a. att skolan ska sträva efter att ge eleverna förut­sättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.

Enligt grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa ska undervisningen i ämnet bl.a. syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Fri­luftsliv och ute­vistelse är vidare ett av de tre kunskapsområden som utgör det centrala inne­hållet i ämnet för samtliga skolformer på grundskolenivå och återfinns i alla tre stadier. Enligt grundskolans kursplan ska eleverna genom undervis­ningen få möjlighet att utveckla förmåga att vistas utomhus och i naturen under olika årstider samt utveckla förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Av betygs­kriterierna i årskurs 9 framgår det att eleverna ska genomföra och planera friluftsaktiviteter. Vidare finns det i läroplanen för fritidshemmet skrivningar om att elever ska ta del av ett aktivt friluftsliv. Av skolförord­ningen framgår det att rektorn ska bestämma omfattningen av den frilufts­verksamhet som bedrivs under en lärares ledning (5 kap. 6 §).

I gymnasieskolans ämnesplan för ämnet idrott och hälsa ingår bl.a. olika rörelseaktiviteter, utemiljöer och friluftsliv (SKOLFS 2023:130). Under­vis­ningen syftar bl.a. till att ge utrymme för en variation av rörelse och frilufts­aktiviteter. Av det centrala innehållet framgår bl.a. att frilufts­aktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga samt aktiviteter och rekreation i ute­miljöer och natur ska ingå i undervisningen. Undervisningen ska även behandla metoder och redskap för friluftsliv och säkerhet i samband med rörelse- och frilufts­aktiviteter vid olika förhållanden. I ämnes­planens inled­ande text står det bl.a. att ämnet förvaltar den del av det kulturella arvet som utgörs av rörelseaktiviteter och naturupplevelser.

Det friluftspolitiska målet om ett rikt friluftsliv i skolan

Ett rikt friluftsliv i skolan är ett av tio mål som ställts upp för friluftslivspoliti­ken och som har redovisats till riksdagen (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278). Naturvårdsverket, som är ansvarig myndighet för målet, redovisade i december 2025 en uppföljning av målen för friluftslivspolitiken (Uppföljning av målen för friluftslivspolitiken 2025, NV-08405-24). Natur­vårds­verket konstaterar i rapporten bl.a. att det finns ett starkt stöd för frilufts­liv i läroplanerna för förskolan, grundskolan och motsvarande skol­form­er samt fritidshem och att insatser från myndigheter och civilsamhälle ger ett starkt stöd för friluftsliv i de nämnda skolformerna. Samtidigt konstaterar myndig­heten att genomförandet av aktiviteter som stimulerar friluftsliv i skolan varierar mellan kommuner, trots konkreta insatser och möjlighet till kompe­tens­utveck­ling.

Simning i skolan

Enligt kursplanen i idrott och hälsa ingår för årskurs 1–3 att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge i det centrala innehållet för ämnet. För årskurs 4–6 ingår, utöver simning i mag- och ryggläge, även badvett, säkerhet och hantering av nödsituationer vid vatten. I högstadiet ingår olika simsätt i mag- och ryggläge och hantering av nödsituationer vid vatten under olika årstider och med hjälpredskap i det centrala innehållet.

För att få ett godkänt betyg i idrott och hälsa i årskurs 6, alltså minst betyget E, ska en elev kunna simma 200 meter, varav minst 50 meter på rygg och resten på valfritt simsätt och kunna hantera nödsituationer vid vatten. Samma krav gäller för godkänt betyg i årskurs 9, men eleven ska dessutom kunna hantera nödsituationer vid vattnet med hjälp av alternativa hjälpmedel under olika årstider. Det finns inte några uttryckliga krav på kunskaper i simning i gymnasieskolans ämne idrott och hälsa.

Skolverket har vid ett antal tillfällen följt upp simkunnigheten i grund­skolans årskurs 6. Den senaste uppföljningen var för läsåret 2021/22, dvs. under covid-19-pandemin. Resultaten i rapporten bygger på en enkät­under­sökning riktad till lärare i idrott och hälsa som genomfördes under våren 2022. Uppföljningen från 2022 visar bl.a. att simkunnigheten har minskat något sedan förra gången den följdes upp (2014) och att skolan inte lyckas kompen­sera för elevernas olika förutsättningar. Omkring sju av tio lärare svarar i under­sökningen att de har haft utmaningar när det gäller elevers frånvaro från simundervisningen, tillgången till tider i simhallen eller möjlig­heten att erbjuda extra simundervisning för de elever som behöver det. Enligt lärarnas bedömning fanns utmaningarna även före pandemin (Simkunnighet i årskurs 6 – läsåret 2021/22, Skolverket, 2022).

I och med riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2026 avsätts 90 miljoner kronor per år 2026–2028 till delar av det civila samhället som bedriver simundervisning och andra insatser för att öka simkunnigheten i olika åldrar i områden där utanförskapet är stort och där simkunnigheten generellt är lägre (prop. 2025/26:1 utg.omr 17, bet. 2025/26:KrU1, rskr. 2025/26:80).

Pågående arbete

Läroplansutredningen

Läroplans­utredningen har haft regeringens uppdrag att föreslå ändringar i läro­plan­erna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsätt­ningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Utredning­en skulle bl.a. lämna förslag på hur de praktisk-estetiska ämnena, däribland ämnet idrott och hälsa, ska inriktas på praktiska färdigheter och förmågor i relation till teoretiska kunskaper (dir. 2023:173). Utred­ningen presenterade i februari 2025 sina förslag i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19).

Mot bakgrund av en analys av de nuvarande kursplanerna i ämnena bild, musik, slöjd, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap föreslår utredningen att praktiska färdigheter ska betonas när nya kursplaner för grund­skolans praktisk-estetiska ämnen utarbetas. Utredningen föreslår vidare att målen och innehållet i dessa ämnen ska uttryckas med hög konkretionsgrad så att en åldersadekvat balans mellan praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper uppnås i de olika stadierna.

Betänkandet har remitterats och en proposition är aviserad till våren 2026.

Regeringen gav i december 2025 Skolverket i uppdrag att bl.a. ta fram förslag på nya läroplaner och att arbetet ska utgå från förslagen i utredningen (U2025/02427).

Folkhälsomyndighetens arbete för ökad rörelse

Folkhälsomyndigheten koordinerar det nationella arbetet för ökad rörelse bl.a. genom att sprida kunskapsmaterial och ge praktisk hjälp på lokal och regional nivå.

Folkhälsomyndigheten har haft i uppdrag att förbereda en nationell kraft­samling under 2026, Rörelseår 2026, för att öka vardagsrörelsen i befolk­ningen. Myndigheten redovis­ade arbetet i oktober 2025 och lämnade då förslag på olika insatser som ska bidra till att stärka och utveckla arbetet för ett rörelsefrämjande samhälle. Förslagen innebär framför allt att stötta kommun­er och regioner i arbetet för att öka vardagsrörelsen i befolkningen, och därigenom främja hälsa. Det handlar inte minst om att kombinera olika insatser inom samhällsplanering, transport­er, skola och arbetsplatser.

Folkhälsomyndigheten har också i uppdrag att betala ut bidrag till organisa­tioner inom civila samhället som arbetar med vissa rörelsefrämjande aktivitet­er. Syftet är att stärka och skapa ytterligare vägar till ökad rörelse och aktiv fritid för personer, inte minst för barn och unga, som inte i tillräcklig utsträck­ning nås av befintliga aktörer. Under 2026–2028 genomför regeringen också en särskild satsning för att öka friluftsverksamheten i områden där utanför­skapet är stort och i vilka boende ofta i lägre utsträckning deltar i frilufts­verk­samhet. Regeringen avsätter därför medel till frilufts­organisationer för att genom­föra friluftslivsverksamhet i dessa områden. Dessa medel fördelas av Svenskt Friluftsliv.

Under 2026 startar Folkhälsomyndigheten ett nationellt kompetenscentrum för fysisk aktivitet. Centret ska stödja samverkan mellan myndigheter och aktörer inom sex nyckelsektorer, varav en är förskola, skola och fritidshem. Kompetenscentrumet blir en permanent funktion hos Folkhälsomyndigheten och ska driva på utvecklingen mot ett rörelsefrämjande samhälle.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att alla barn och ungdomar ges goda möjligheter till friluftsliv och fysisk aktivitet. Dessa frågor är aktuella och viktiga såväl för elevernas hälsa och välmående som för deras kunskaps­utveckling.

När det gäller yrkandena om fysisk aktivitet konstaterar utskottet att det framgår av läroplanerna att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet och att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga och delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Utskottet noterar också att Läroplansutredningen har analyserat kursplanen i idrott och hälsa och de andra praktisk-estetiska ämnena och lämnat förslag för att åstadkomma en bättre balans mellan teori och praktik i ämnena. Betänkan­det har remitterats och en proposition är aviserad till våren 2026.

I fråga om friluftsliv och friluftsdagar instämmer utskottet i att det är ange­läget att alla barn får möjlighet till friluftsliv och utevistelse. Friluftslivet bidrar såväl till fysisk aktivitet som till upplevelser och återhämtning och har därför betydelse för barns hälsa och välbefinnande. Utskottet vill också under­stryka att ett rikt friluftsliv i skolan är ett av de tio mätbara mål som ställts upp för friluftslivspolitiken. Vidare konstaterar utskottet att även friluftsliv och ute­vistelse är centralt i läroplanerna för förskolan och skolan och i kurs- och ämnes­planerna för idrott och hälsa. Utskottet noterar också att det i skolförord­ningen slås fast att rektorn ska bestämma omfattningen av den frilufts­verksam­het som bedrivs under en lärares ledning. Skolledare och lärare har därför en viktig roll i att främja friluftslivet i skolan.

När det gäller yrkanden om simundervisning och simkunnighet vill utskottet instämma i att det är mycket viktigt att barn och unga i Sverige kan simma. Därför ingår simundervisning obligatoriskt i grundskolan och det ställs specifika krav på simkunnighet för att få ett godkänt betyg.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2025/26:1526 (M), 2025/26:1949 (S) yrkande 5, 2025/26:2901 (M), 2025/26:3131 (M) yrkan­dena 1–4, 2025/26:3180 (C) yrkandena 12–14, 2025/26:3251 (M) yrkande 1, 2025/26:3367 (MP) yrkande 21, 2025/26:3613 (L) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:3776 (MP) yrkandena 20 och 26.

Utskottets ställningstagande

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utbildningsutskottet har behandlat tidigare under val­perioden, se betänkandena 2022/23:UbU3, 2023/24:UbU7, 2024/25:UbU1, 2024/25:UbU3 och 2024/25:UbU7. Utskottet avstyrker därför dessa motions­yrkan­den. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

Ställningstagande

Det behövs fortsatta insatser för att motverka lärarbristen. Lärarna är nyckeln till att stärka kvaliteten i undervisningen och till att eleverna ska lära sig mer. För att öka kvaliteten i undervisningen behövs fler utbildade och skickliga lärare. Fler behöver utbilda sig till lärare och fler vägar till läraryrket behövs. För att detta ska vara möjligt är också kortare kompletterande lärarutbildningar för dem som redan har en annan akademisk utbildning viktiga. Vidare behöver fler speciallärare och specialpedagoger utbildas och anställas för att kunna stärka arbetet med att ge varje elev rätt stöd i skolan innan problemen hunnit växa sig för stora.

Vi anser även att fler speciallärare och specialpedagoger behöver utbildas och anställas. Alla barn ska ges förutsättningar att lyckas och utvecklas. Skol­verkets statistik visar att 5,9 procent av eleverna i grundskolan omfattas av ett åtgärdsprogram läsåret 2022/23. Vi vill därför fortsätta stärka arbetet för att varje elev ska få rätt stöd i skolan innan problemen hunnit växa sig för stora genom att fler speciallärare och specialpedagoger utbildas och anställs i skol­väsendet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Det är lärarna som gör den stora skillnaden och som är allra viktigast för elevens kunskapsinhämtning och utveckling. Behörighet är viktigt för att säkra att läraren har rätt kompetens och verktyg för att kunna utforma undervis­ningen utifrån elevernas förutsättningar och behov. Men tre av tio lärare inom grundskolan saknar behörighet. Inom gymnasieskolan är det en av fem. Centerpartiet menar att insatserna för att motverka lärarbristen måste stärkas. För att också se till att obehöriga lärare blir behöriga vill jag ställa krav på huvudmännen att ta fram en utbildningsplan för varje anställd obehörig lärare. Den obehöriga lärarens provanställning ska kunna förlängas automatiskt om utbildningsplanen efterlevs. Det skulle leda till att obehöriga lärare blir ett undantag och inte en regel som i dagens skola. Det skulle även stärka anställ­ningstryggheten för de obehöriga lärarna under tiden de utbildar sig och skapa mer stabilitet för eleverna.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Det tidiga lärandet i förskolan lägger grunden för elevens skolgång. Fler för­skollärare behöver utbildas. Jag menar att det därför behövs en utbildnings­garanti för förskollärare, som ger personalen på varje förskola möjlighet och rätt att vidareutbilda sig, utvecklas och växa på jobbet.

Många lärare saknar i dag de förutsättningar som krävs för att ge varje elev en chans att lyckas i skolan. Det beror bland annat på mycket omfattande admi­nistration. Lärarens roll behöver renodlas så att läraren får mer tid för varje elev bl.a. genom att mentorskapet görs frivilligt och läggs över på t.ex. heltids­mentorer. Jag vill också att kravet på två utvecklingssamtal per läsår tas bort. Det ska i stället vara elevens behov som ska vara styrande. Därför bör det vara rektorn som beslutar om det behövs fler än ett utvecklingssamtal under ett läsår.

Skolans viktigaste resurs är den tid eleverna spenderar med sina väl förbe­redda förskollärare och lärare. Detta kräver att det skapas förutsättningar för planering och för- och efterarbete. Därför vill jag reglera planeringstiden för lärare. Det är viktigt för att ge varje elev chansen att lyckas men också för att skapa en god arbetsmiljö, minska stressen och att stärka läraryrkets attraktivi­tet.

Rektorerna har genom sin närvaro en stor betydelse för lärarnas arbetsmiljö och förutsättningar för att ge elever en undervisning av god kvalitet. Center­partiet anser att det är viktigt att rektorn kan vara en pedagogisk ledare. Det finns forskningsresultat som visar på att en arbetsledande chef bör ha högst 20 till 25 medarbetare för att kunna skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö. I dag har många rektorer en stor personalgrupp under sig och kan även vara rektor på flera stora enheter samtidigt. Det här är ett arbetsmiljöproblem och ett jämställdhetsproblem då skolan är en kvinnodominerad sektor. Jag vill därför se ett nationellt riktmärke för antal medarbetare per rektor. Det behöver också bli tydligare vilka uppgifter som är lämpliga att delegera till biträdande rektorer.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Antalet barn och unga som söker hjälp för olika former av psykisk ohälsa ökar. Insatser behöver ske både tidigt och brett och kunskapen om hur psykisk ohäl­sa upptäcks och hanteras behöver öka. Jag menar att ett hälsoinriktat arbete för att förebygga psykisk ohälsa behöver bedrivas i verksamheter som möter barn och unga. Att klara av skolan är en nyckelfaktor för ett fungerande vuxenliv. Skolan bör därför prioriteras i arbetet med barns psykiska hälsa. Det behövs nationell statistik som gör det möjligt att följa hur det går för barn och unga med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Vidare behöver kompetensen om psykisk hälsa öka hos skolpersonal och arbetet för att främja skolnärvaro och att nå fullständiga betyg stärkas. Allt detta kräver en ökad kompetens bland skolpersonal och att stöd sätts in tidigt.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Att systematiskt ställa frågor om våld är enligt mig en av de viktigaste åtgärd­erna för förbättrad upptäckt av våldsutsatthet. Här borde elev­hälsan i skolan kunna bidra. Elevhälsans hälsobesök, som innefattar allmänna hälso­kontroller och undersökningar, erbjuds varje elev. Elevhälsan kommer på så sätt i kontakt med alla elever. Om frågor om våld skulle ställas lika rutinmässigt av elev­hälsan som t.ex. av mödrahälsovården, där frågor om våldsutsatthet länge prioriter­ats, skulle våldsutsatthet upptäckas i högre grad. Vuxenvärlden har ett ansvar att se och ingripa vid våldsutsatthet. Därför anser jag att elevhälsan borde få ett nationellt uppdrag att fråga om och screena för våldsutsatthet som ett första steg för att öka möjligheten att upptäcka våld bland barn och unga. Våld kan finnas inom familjen, i en relation, i skolan eller på annat sätt i barnets liv. Ju tidigare och ju fler våldsutsatta barn vi upptäcker, desto fler barn kan vi ge stöd och hjälp i tid. Här behöver självfallet stödmaterial tas fram så att eleven kan bemötas på rätt sätt utifrån ålder och mognad. Det behöver också vara tydligt vilken instans som ska ta vid då våld upptäcks av elevhälsan.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Elevhälsan är avgörande för att upptäcka problem tidigt och ge elever rätt stöd. Elevens psykiska och psykosociala hälsa behöver enligt mig bli en naturlig del av de regelbundna hälsobesöken. Utöver kontroller av längd, vikt och fysisk hälsa bör skolsköterskan eller skolläkaren ställa frågor om hur eleven mår psykiskt och i sin sociala situation. Genom sådana screeningar kan tecken på psykisk ohälsa upptäckas tidigt och stöd sättas in innan problemen förvärras. Alla elever ska också ha tillgång till kurator och psykolog utan orimligt långa väntetider eller långa resor. Jag anser också att psykisk hälsa ska inkluderas som en del av ämnet idrott och hälsa i skolan.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

I dag får alldeles för många elever med olika former av neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) inte det stöd de behöver och har rätt till enligt skol­lagen. Detta måste förändras. Vi menar att regeringen därför måste se över hur reglerna för att garantera eleverna särskilt stöd kan skärpas och återkomma till riksdagen med sådana förslag. Barn med NPF behöver också fångas upp tidigare. För att ytterligare stärka arbetet med tidiga insatser, så att de som behöver extra stöd verkligen får det, vill vi att mer resurser inom kunskaps­bidraget riktas mot lägre årskurser. NPF-kompetens behöver finnas i varje klass­rum. Genom mindre klasser, halvklasstimmar samt fler speciallärare, elev­assistenter och special­pedagoger kan skolor snabbare se och stödja alla elever. Ofta är problemet att det saknas resurser snarare än att kunskapen brister om vilka elever som behöver stöd.

Vi vill bygga en skola där ingen elev halkar efter eller hålls tillbaka. Att elever har rätt till ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt betyder inte bara att alla ska ges förutsättningar att lyckas utan också att extra utmaningar ska ges till de elever som kan och vill springa före. Det är därför enligt oss viktigt att alla skolor jobbar aktivt med att se till att även elever med hög begåvning får stimulans. Här kan förändringar och förtydli­gan­den i regel­verken nu bidra till att fler elever kan läsa i en snabbare takt eller på högre nivå.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Att kunna skriva, läsa och prata på svenska är en viktig komponent och språng­bräda för lyckad integration. Att bemästra det svenska språket är avgörande för att varje barn ska få en god chans att göra en livsresa, för att kunna ta till sig undervisningen i alla ämnen och för att kunna få ett bra jobb, bygga relation­er och – för dem som är födda i andra länder eller växer upp i segreger­ade områden – integreras i det svenska samhället. Eftersom Sverige har en större andel barn med utländsk bakgrund än de flesta andra länder ställer det särskilda krav på oss att möta elevers olika behov av språkutveckling. Jag menar att barn som inte talar svenska hemma, oavsett om de är födda i Sverige eller inte, måste få bättre stöd snabbare än i dag. Målet är att alla barn ska bli bra på att läsa, skriva och tala svenska och att det ska ske så tidigt som möjligt. För att lyckas med det krävs särskilda satsningar på barn som inte alltid talar svenska hemma eller som kommer från resurssvaga hem. Insatser behöver ske redan från förskolan.

Jag vill att skolan ska fånga upp varje elev som behöver stöd i svenska språket och kunna erbjuda intensiv svenskundervisning, även för icke nyanlän­da elever, fr.o.m. förskoleklassen. Genom att erbjuda detta redan från för­skole­klass skapas bättre förutsättningar för en bra skolgång som också lägger grunden för det livslånga lärandet. Intensivundervisningen ska följas upp efter årskurs 2. Om inte språket har stärkts tillräckligt ska skolorna prioritera intensiv­undervisning i svenska genom att eleven får en prioriterad timplan. Barn och ungdomar med bristande språkkunskaper i högre ålder behöver också fångas upp genom återkommande språkscreening och språk­tester och ta del av obligatorisk intensivundervisning i svenska under lov och efter schemalagd undervisningstid. På så sätt kan vi undanröja hinder för livs­resor och ge dessa barn och unga en möjlighet att bli en del av samhället.

En annan grupp som är i behov av vidare stödinsatser är de barn och elever som har dyslexi. Av en rapport från Karolinska institutet framgår det tydligt att elever med dyslexi inte upptäcks och inte får rätt stöd i rätt tid. Rapporten visar att var fjärde elev i dag har läs- och skrivsvårigheter men att många av dessa skulle kunna läsa och skriva bättre om de bara hade fått bättre stöd. Jag menar att det behöver göras mer på området. Därför vill jag bl.a. se att det införs en nationell strategi för dyslexi.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

En fungerande, trygg och välkomnande skola ska vara varje barns vardag. En noll­tolerans mot skolfrånvaro, i linje med skolplikten, ger förutsättningar för samhället att fånga upp alla barns behov. Även de som inte har stöd hemifrån menar vi ska känna att samhället förväntar sig att de dyker upp på lektionerna och anstränger sig. Genom att stärka samarbetet mellan skolan och social­tjänsten ser vi till att tidigt fånga upp unga på glid och sätta in rätt insatser. Det minskar också risken för att barn och ungdomar ska falla in i kriminalitet. Elever som klarar skolan begår nämligen mycket sällan brott.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Det förebyggande arbetet för att motverka att elever får en lång och problem­atisk frånvaro behöver utvecklas, liksom kommunernas och regionernas stöd till både skolor och föräldrar för att elever ska komma tillbaka till skolan. Nationell närvarostatistik där omfattningen av problematisk frånvaro kan belysas och följas över tid menar vi är centralt för detta arbete.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Vi ska sätta in tidigt stöd till de elever som har behov av det. Det gäller t.ex. för elever med problematisk frånvaro. Det gäller både elever som har behov av långsiktigt stöd och de som behöver extra stöd under en viss tid eller i vissa situationer. Fortfarande kommer stödet till elever som behöver det alltför sent under skolgången. Jag menar att det behöver ändras.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Allemansrätten är en unik del av vårt kulturarv och en grund för ett rikt friluftsliv i hela landet. Den ger oss frihet att röra oss i naturen men kräver också ansvar. För att denna sedvanerätt som är inskriven i en grundlag ska leva vidare menar jag att kunskapen om dess möjligheter och skyldigheter behöver föras vidare, särskilt till barn och unga. I takt med att fler växer upp långt från naturen riskerar förståelsen att urholkas vilket kan leda till konflikter, nedskräpning och slitage. Skolan har en nyckelroll i att ge alla elever en grund­läggande förståelse för allemansrätten, inte bara genom teori utan också genom praktisk erfarenhet.

Civilsamhällets organisationer är en viktig resurs som bör samverka mer med skolan. Att stärka kunskapen om allemansrätten är en investering i folk­hälsa, miljöengagemang, integration och levande landsbygder. Center­partiet vill därför se över hur kunskapen om allemansrättens rättigheter och skyldig­heter kan stärkas i skolan och tillämpas mer i praktiken. Jag vill även stärka samverkan mellan skolan och civilsamhällets friluftsorganisationer för att ge fler barn och unga praktisk erfarenhet av utevistelse och tillämpning av alle­mans­rätten.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Skolornas friluftsdagar är avgörande för att eleverna ska komma i kontakt med såväl naturen som friluftslivets organisationer. Jag vill därför stärka skolornas möjligheter till att ordna regelbundna friluftsdagar på alla nivåer i skolsystem­et.

Naturvårdsverket har inte kunnat bedöma måluppfyllelsen när det gäller frilufts­livets plats i skolan. Jag menar att flera myndigheter, bl.a. Skolverket, Skolinspektionen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, behöver få tydligare uppdrag att följa upp och stödja skolans arbete med friluftsliv. Det gäller både undervisningen och den fysiska miljön nära skolorna. Även utbild­ningen av idrottslärare och annan skolpersonal bör ses över, för att säkerställa att rätt kunskap om friluftsliv når elever i hela landet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Många barn och unga slutar med idrott och föreningsliv när skolans krav ökar och tiden inte räcker till. Jag menar att det behövs nya, flexibla lösningar som gör det lättare för barn och unga att fortsätta idrotta även när vardagen blir mer krävande. Ett närmare samarbete mellan skola och föreningsliv kan skapa möjlighet för träning och rörelse efter skoldagen på dagtid och på fritids eller i närheten av skolan, och det kan också göra övergången mellan skola och föreningsliv enklare. På så sätt kan fler barn få en meningsfull fritid, röra på sig mer och slippa välja bort idrotten när skola och vardag krockar. Syftet är inte att lägga ytterligare uppgifter på skolans personal, utan att genom samverkan med idrotts-, frilufts- och kulturföreningar skapa flexibla lösningar. Föreningarna kan t.ex. bidra med ledare och aktiviteter medan skolan erbjuder möjligheter och plats. På så sätt kan eleverna få mer rörelse och gemenskap utan att lärarnas uppdrag tyngs. I flera kommuner pågår redan lyckade pilotprojekt där skolor upplåter tid för föreningsidrott under dagen, ofta i samverkan med idrottslärare. Jag menar att staten bör stödja och upp­muntra denna utveckling genom riktade stimulansmedel, kunskaps­spridning och tydliga nationella riktlinjer för hur skola och föreningsliv kan samverka. På så sätt kan fler ungdomar få möjlighet att kombinera skola och idrott utan att behöva välja bort gemenskapen och rörelseglädjen i förenings­livet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet