HD01UbU30: Skärpta villkor för friskolesektorn

Utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU30

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i skollagen och lagen om registrering av idéburna organisationer.

Lagändringarna som utskottet tillstyrker innebär att ett värdeöverförings­förbud ska införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att medlen ska stanna kvar i verksam­heterna, och krav på särredovisning ska göra det möjligt att följa att ett förbud efterlevs. Skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi ska införas och kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn.  Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner, bl.a. om medlen har använts på ett sätt som utgör brott. Kommuner ska kunna återkräva bidragen i motsvarande situationer.  Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till lägeskommunen. Statens skolinspektion och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bl.a. vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Skolinspektionen ska i samband med tillsyn och kvalitetsgranskning under vissa förutsättningar få ha samtal med elever under 16 år utan vårdnadshavares samtycke. Statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas för fristående skolor.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns sex reservationer (S, V, C, MP) och ett särskilt yttrande (V).

Behandlade förslag

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Förbud mot vinstutdelning

Utskottets ställningstagande

Värdeöverföringsförbud utan begränsningar

Utskottets ställningstagande

Krav på återbetalning vid värdeöverföring

Utskottets ställningstagande

Anpassad reglering för idéburna organisationer och mindre huvudmän

Utskottets ställningstagande

Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer

Utskottets ställningstagande

Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Förbud mot vinstutdelning, punkt 2 (S, V, MP)

2. Värdeöverföringsförbud utan begränsningar, punkt 3 (S, V)

3. Krav på återbetalning vid värdeöverföring, punkt 4 (S, V, MP)

4. Anpassad reglering för idéburna organisationer och mindre huvudmän, punkt 5 (S, C, MP)

5. Undantag från kravet på särredovisning för idéburna organisationer, punkt 6 (C, MP)

6. Utvärdering av lagändringarnas konsekvenser, punkt 7 (C, MP)

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektorn. Regeringens förslag till riks­dagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. 

Lagförslaget har granskats av Lagrådet. Regeringen följer i huvudsak Lag­rådets synpunkter och förslag. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Fyra motioner har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i mo­tionerna finns i bilaga 1.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till reger­ingens beslut om propositionen.

Bakgrund

Sedan friskolereformen infördes i början av 1990-talet har antalet fristående förskolor och skolor ökat, och allt fler barn och ungdomar får sin utbildning i fristående förskolor eller skolor. Statistik från Skolverket visar exempelvis att andelen elever i fristående grundskolor har ökat från 14 procent läsåret 2013/14 till 17 procent läsåret 2024/25. Andelen elever i fristående gymnasie­skolor ökade under samma tidsperiod från 26 till 32 procent. Det finns fler än 800 huvudmän inom grundskolan, av vilka 290 är kommunala och omkring 550 är enskilda huvudmän. Var femte grundskola är fristående och drivs av en enskild huvudman. I gymnasieskolan är mer än var tredje skola fristående, och närmare hälften av huvudmännen är enskilda (210 av 450). När det gäller förskolan togs 22 procent av alla barn emot i en fristående förskola 2023. Hösten det året fanns det ca 1 900 enskilda huvudmän som sammanlagt drev omkring 2 700 fristående förskolor. Det motsvarar 30 procent av landets förskolor.

Ägandet när det gäller fristående förskolor och skolor har förändrats sedan reformen genomfördes. Förskolan dominerades inledningsvis av icke-vinstdrivande aktörer, och inom grundskolan fanns ett inte obetydligt antal fristående skolföretag som endast drev en eller ett par skolenheter. Antalet aktiebolag har dock sedan dess växt snabbt, både till antal och storlek. Mindre företag har delvis slagits ut, gått ihop eller köpts upp. I dag är de stora skol­koncernerna betydande ägare inom skolväsendet. I vissa fall är ägarna av bolagen fonder och riskkapitalbolag. Bolagen kan ingå i stora koncerner vars verksamhet spänner över hela världen. Inom grundskolan driver de största koncernerna 29 procent av skolorna, och inom gymnasieskolan 56 procent (Skolverkets statistik läsåret 2022/23). Även när det gäller fristående förskolor drivs en betydande andel i dag av bolag, 47 procent 2024 enligt Skolverkets statistik. Ett mål med friskolereformen var att bättre engagera föräldrar, t.ex. i form av föräldrakooperativ. I dag drivs dock majoriteten av de fristående grundskolorna (63 procent) av aktiebolag, vilket kan jämföras med 1,5 procent 1991.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att villkoren skärps för enskilda huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem. Syftet är att förbättra skolväsendet genom att främja enskilda huvudmäns långsiktighet samt att hålla borta oseriösa och olämpliga aktörer med kortsiktiga vinstintressen. Förslagen innebär i huvudsak följande: 

•       Ett värdeöverföringsförbud ska införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att medlen ska stanna kvar i verksamheterna och krav på särredovisning ska göra det möjligt att följa att ett förbud efterlevs.

•       Skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi ska införas och kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. 

•       Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner, bl.a. om medlen har använts på ett sätt som utgör brott. Kommuner ska kunna återkräva bidragen i motsvarande situa­tioner. 

•       Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skol­väsendet.

•       En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till lägeskommunen.

•       Statens skolinspektion och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bl.a. vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Skolinspektionen ska i sam­band med tillsyn och kvalitetsgranskning under vissa förutsättningar få ha samtal med elever under 16 år utan vårdnadshavares samtycke. Statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas för fristående skolor.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag. Därefter behandlas motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till propositionens förslag.

Propositionen

Förbud mot värdeöverföringar i vissa situationer för enskilda huvudmän

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att ett värdeöverföringsförbud ska införas i skollagen i tre olika situationer för enskilda huvudmän som driver förskoleenheter, skol­enheter eller fristående fritidshem. Situationerna ska avse nyetablering, ägan­deförändring och vissa tillsynsförelägganden, och värdeöverförings­förbudet ska gälla under fem år vid nyetablering, under tre år vid ägande­förändring och under två år vid ett föreläggande. Ett beslut om värde­över­förings­­­förbud ska gälla omedelbart.

Med värdeöverföring i skollagen ska avses en affärshändelse som medför att den delen av en juridisk persons förmögenhet som är hänförlig till en enhet minskar, såvida inte affärshändelsen är av rent affärsmässig karaktär för enheten.

En enskild huvudman som bedriver verksamhet i fler än en enhet ska redovisa den verksamhet som bedrivs i respektive enhet särskilt (särredovis­ning). En särredovisning ska bl.a. innehålla resultaträkning, balansräkning och upplysning om värdeöverföringar enligt skollagen. Bokföringslagens bestämmelser om årsbokslut och tilläggsupplysningar i årsbokslut ska tillämpas när särredovisningen upprättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om särredovisning.

I fråga om verksamhet som bedrivs i kommission, dvs. verksamhet som ett företag bedriver i eget namn men för ett annat företags räkning, ska en enskild huvudmans årsredovisning eller årsbokslut innehålla fullständiga resultat- och balansräkningar samt upplysningar. En enskild huvudman ska låta en auktori­serad eller godkänd revisor granska årsredovisningen eller årsbokslutet enligt den associationsrättsliga lag som är tillämplig för huvudmannen eller, om en sådan lag saknas, revisionslagen. Om en enskild huvudman har upprättat en särredovisning enligt krav i skollagen ska en revisor yttra sig över den. Vid ett värdeöverföringsförbud ska en revisor också yttra sig över om det har skett någon värdeöverföring enligt skollagen från enheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om revisors yttrande om särredovisning och yttrande om värdeöverföringar.

Beslut om värdeöverföringsförbud vid nyetablering och ägandeförändring samt förelägganden med värdeöverföringsförbud ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det ska krävas prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.

Tillsynsmyndigheterna ska ha tillsyn över de föreslagna bestämmelserna om värdeöverföringsförbud, särredovisning, redovisning av verksamhet som bedrivs i kommission, revisionskrav, anmälan om ägandeförändring, anmälan om skolnedläggning och skyldighet att lämna handlingar till tillsyns­myndig­heten.

Endast enskilda som är juridiska personer ska kunna godkännas som hu­vudmän inom skolväsendet.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen redovisar skälen för förslagen i avsnitt 6 i propositionen.

Kraven på enskilda huvudmäns ekonomi och långsiktighet skärps

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att den som ansöker om att bli godkänd som enskild hu­vudman för en utbildning ska ha för avsikt att bedriva verksamheten lång­siktigt. 

Vid bedömningen av om en enskild har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten ska hänsyn tas till den enskildes resultat, egna kapital, likviditet och andra omständigheter av betydelse för den enskildes ekonomiska ställning. Vid bedömningen ska övervägande skäl tala för att den enskilde har ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten i minst två år. 

En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det skriftligt till den kommun där skolenheten är belägen. En sådan anmälan ska ha kommit in senast den 1 november för en nedläggning som ska genomföras nästkommande läsår eller under lovet närmast före det läsåret. 

Skälen för regeringens förslag

Regeringen redovisar skälen för förslagen i avsnitt 7 i propositionen.

Återbetalning och återkrav av kommunala bidrag

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att en enskild huvudman som fått kommunala bidrag ska vara återbetalningsskyldig till den utbetalande kommunen om bidraget bevil­jats på felaktig grund eller med ett för högt belopp. Återbetalnings­skyldigheten ska gälla det som har betalats ut för mycket. 

En enskild huvudman som fått bidrag enligt skollagen ska vara återbetal­ningsskyldig till den utbetalande kommunen i fråga om bidrag som har använts på ett sätt som utgör brott. För brottet ska det vara föreskrivet strängare straff än böter. Återbetalningsskyldigheten ska inte gälla om huvudmannen inom skälig tid har återkrävt eller återfått medlen som använts i brottet. 

En enskild huvudman som fått bidrag i form av tilläggsbelopp för ett barn eller en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska vara återbetal­ningsskyldig till den utbetalande kommunen om huvudmannen helt eller del­vis inte har genomfört de stödåtgärder som tilläggsbeloppet beviljades för. Återbetalningsskyldigheten gäller den del av tilläggsbeloppet som inte har använts till sådana stödåtgärder som bidraget beviljades för. Huvudmannen ska dock inte vara återbetalningsskyldig om hela tilläggsbeloppet har använts till stödåtgärder som bidrag beviljats för och kostnaderna har varit skäliga. 

Om en enskild huvudman är skyldig att återbetala kommunala bidrag ska den utbetalande kommunen få besluta att kräva tillbaka bidraget.

Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet. 

Den utbetalande kommunen ska helt eller delvis få sätta ned ett krav på återbetalning om det finns särskilda skäl.

Beslut om återkrav ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det ska krävas prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen redovisar skälen för förslagen i avsnitt 8 i propositionen.

Riksdagens tillkännagivande om utredning om skolpengen

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa frågor om skolpengen (bet. 2021/22:UbU32 punkt 9, rskr. 2021/22:362). Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan genom att den 6 juli 2023 besluta om tilläggsdirektiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08). Den 7 april 2025 överlämnade utredningen delbetänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37) som ligger till grund för regeringens förslag i denna propo­sition. Regeringen bedömer därmed att riksdagens tillkännagivande om utred­ningen om skol­pengen får anses tillgodosett och därmed slutbehandlat.

Tillsynsmyndigheterna ska få skarpare sanktionsmöjligheter

Regeringens förslag

Sanktionsavgifter ska införas som komplement till viten

Regeringen föreslår att en tillsynsmyndighet ska besluta om sanktionsavgift för en huvudman som står under myndighetens tillsyn 

1. vid överträdelse av ett värdeöverföringsförbud som tillsynsmyndigheten har beslutat om enligt skollagen
2. om en anmälan, som avser förändringar i den krets av personer hos huvudmannens ledning som enligt skollagen ska ha insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt ska bedömas vara lämpliga, inte gjorts i rätt tid
3. om en anmälan, som avser förändringar av det bestämmande inflytandet över huvudmannen genom ändringar av det direkta eller indirekta ägandet, inte gjorts i rätt tid 
4. om en anmälan om att enskild huvudman avser att lägga ned en skolenhet inte gjorts i rätt tid eller
5. om en kopia av årsredovisning eller årsbokslut, revisionsberättelse, särredovisning, revisors yttrande om särredovisning, eller revisors yttrande om värdeöverföring inte kommit in till tillsynsmyndigheten i rätt tid.

Sanktionsavgifter ska fastställas till belopp om lägst 10 000 kronor och högst 10 000 000 kronor vid överträdelse av bestämmelserna enligt punkterna 1–4 ovan. När sanktionsavgiftens storlek bestäms ska tillsynsmyndigheten beakta överträdelsens karaktär och svårhetsgrad, om huvudmannen tidigare har varit skyldig att betala en sanktionsavgift och vad som är känt om huvudmannens ekonomiska förhållanden. Sanktionsavgifter som beslutas vid överträdelse av bestämmelserna enligt punkten 5 ovan ska tas ut med fasta belopp. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om storleken på sådana sanktionsavgifter.

Tillsynsmyndigheten ska helt eller delvis få sätta ned en sanktionsavgift om det finns särskilda skäl.

Ett beslut om sanktionsavgift ska få fattas endast om den som avgiften ska tas ut av har fått tillfälle att yttra sig inom fem år från den dag då överträdelsen ägde rum. 

Beslut om sanktionsavgifter ska kunna överklagas till allmän förvaltnings­domstol. Det ska krävas prövningstillstånd vid överklagande till kammar­rätten.

En sanktionsavgift ska betalas inom 30 dagar från det att beslutet om sanktionsavgift har vunnit laga kraft, eller inom den längre tid som anges i beslutet.

Sanktionsavgiften ska tillfalla staten.

Statliga åtgärder för rättelse införs för fristående skolor

När det gäller en verksamhet som bedrivs av en enskild huvudman för grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller sådant fritidshem som anordnas vid en skolenhet med grundskola eller anpassad grundskola föreslår regeringen att Skolinspektionen ska få besluta att staten på huvudmannens bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse (statliga åtgärder för rättelse), om

–      huvudmannen inte har följt ett föreläggande om att fullgöra sina skyldigheter i fråga om de föreskrifter eller villkor som gäller för godkännandet och

–      missförhållandet är allvarligt.

Inom tre år från ett beslut om ett föreläggande som gäller ett allvarligt missförhållande ska statliga åtgärder för rättelse få beslutas trots att föreläggandet har följts, om det ändå finns ett allvarligt missförhållande i verksamheten.

Beslut om statliga åtgärder för rättelse för verksamhet som bedrivs av en enskild huvudman ska bara få fattas om det finns särskilda skäl för att inte åter­­kalla godkännandet för huvudmannen.

Det ska bli lättare att besluta om återkallelse, verksamhetsförbud eller statliga åtgärder för rättelse vid allvarliga missförhållanden

Regeringen föreslår att förutsättningarna för återkallelse av godkännanden, medgivanden eller beslut om rätt till bidrag, för verksamhetsförbud hos en kommun eller region och för statliga åtgärder för rättelse hos en huvudman ska ändras på så sätt att kravet på att huvudmannen redan före det första föreläggandet visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter som huvudman för verksam­heten tas bort. Vidare ska tidsperioden mellan beslutet om ett föreläggande som gäller ett allvarligt missförhållande och när de strängaste sanktionerna kan bli aktuella förlängas från två år till tre år. 

Tillsynsmyndigheten ska i ett föreläggande om ett allvarligt missförhål­lande upplysa om att ett konstaterat allvarligt missförhållande inom tre år från beslutet om föreläggande kan leda till återkallelse, verksamhets­förbud eller statliga åtgärder för rättelse.

Skolinspektionen ska under vissa förutsättningar få ha samtal med elever som är under 16 år utan vårdnadshavares samtycke

Regeringen föreslår att Skolinspektionen ska få ha samtal med en elev under 16 år trots att vårdnadshavaren inte har gett sitt samtycke och utan att vård­nadshavaren är närvarande om det är nödvändigt för att åstadkomma en effek­tiv tillsyn och kvalitetsgranskning. Efter samtalet ska vårdnadshavaren på lämpligt sätt underrättas om att det har hållits samtal med eleven.

Samtalet ska föras med respekt för elevens person och intressen och på ett sådant sätt att eleven inte riskerar att ta någon skada av det. Hänsyn ska tas till elevens ålder och mognad samt förhållanden i övrigt.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen redovisar skälen för förslagen i avsnitt 9 i propositionen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027.

De nya bestämmelserna om villkor för godkännande och värdeöver­föringsförbud vid nyetablering ska tillämpas första gången i fråga om ansök­ningar om godkännande som huvudman inom skolväsendet för utbildning som startar efter den 30 juni 2028. I fråga om sådana ansökningar får de nämnda bestämmelserna tillämpas även före ikraftträdandet.

För godkännanden som huvudman för utbildning som startar efter ikraft­trädandet men före den 1 juli 2028 gäller de äldre bestämmelserna om villkor som enskilda huvudmän fortlöpande ska uppfylla, dock längst t.o.m. den 30 juni 2028.

De nya bestämmelserna om särredovisning och om revisors granskning ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2027.

De nya bestämmelserna om sanktionsavgift ska inte tillämpas på över­trädelser som har ägt rum före ikraftträdandet. 

De nya bestämmelserna om återbetalning och återkrav av kommunala bidrag, och överklagande av sådana återkrav, ska inte tillämpas på bidrag som betalats ut före ikraftträdandet.

De nya bestämmelserna om återbetalning och återkrav av kommunala bidrag ska tillämpas även för enskilda huvudmän som fram till utgången av juni 2028 bedriver utbildning i förskoleklassen enligt övergångsbestämmelser med anledning av införandet av en tioårig grundskola.

En fysisk person som vid lagens ikraftträdande är godkänd som enskild huvudman enligt äldre bestämmelser ska få fortsätta att bedriva verksamheten med stöd av godkännandet t.o.m. den 30 juni 2029. Godkännandet upphör att gälla den 1 juli 2029, eller den 1 juli 2028 för godkännande som avser förskoleklassen. 

De nya bestämmelserna om värdeöverföringsförbud och särredovisning ska inte tillämpas på en enskild huvudman som är en fysisk person. 

Den nya bestämmelsen om värdeöverföringsförbud vid nyetablering ska inte heller tillämpas på en skolenhet, förskoleenhet eller ett fristående fritids­hem vars huvudman är en juridisk person där det bestämmande inflytandet utövas av en fysisk person som vid ikraftträdandet var godkänd som huvud­man för enheten enligt äldre bestämmelser.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen redovisar skälen för förslagen i avsnitt 10 i propositionen.

 

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar reger­ingens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propo­sitionen bör anta regeringens lagförslag.

Utskottet har vidare inget att invända mot regeringens redovisning av det tillkännagivande som regeringen anser är slutbehandlat genom förslagen i propositionen.

Utskottet övergår nu till att under särskilda rubriker behandla de motions­yrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att vinstuttag ur skolan ska förbjudas. Enligt motionärerna föreslår regeringen inget verkligt vinstförbud i propositionen, utan bara begränsningar i vissa fall. I samma motion yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen omgående ska tillsätta en utredning som utreder ett verkligt vinstförbud i skolan och förskolan.

I kommittémotion 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att en utredning snarast ska föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem samt gymnasieskola och anpassad gymnasieskola kan införas.

Propositionen

Den dåvarande regeringen beslutade den 30 juni 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en reglering som säkerställer att de skattemedel som avsätts för skolan används till det medlen är avsedda för, nämligen att finansiera driften av skolverksamheter (dir. 2022:102). Utredaren skulle bl.a. föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän kan införas. Utredningen, som antog namnet Utredningen om vinst i skolan, fick den 6 juli 2023 genom tilläggsdirektiv, som den nuvarande regeringen beslutade, ett ändrat uppdrag och skulle i stället föreslå ett förbud mot vinstutdelning eller annan begränsning av vinstutdelning under de första åren efter en nyetablering, vid ägandeförändring och vid kvalitetsbrister. Utredningen fick också i uppdrag att bl.a. föreslå en utvidgad ägar- och ledningsprövning, en möjlighet till återkrav av s.k. skolpeng och skärpta sanktioner vid tillsyn (dir. 2023:109). I tilläggsdirektiv den 19 september 2024 angavs att uppdraget i nämnda delar skulle redovisas i ett delbetänkande senast den 28 mars 2025 (dir. 2024:85). Utredningen överlämnade den 7 april 2025 delbetänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37). I denna proposition behandlas förslagen som framgår av avsnitten 5.7, 6.6, 8.5, 9.1, 9.2, 9.3, 11.2, 12.5 och 13.5 i utredningens delbetänkande.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till redogörelsen för ärendets beredning i avsnitt 3 i proposi­tionen i den del som avser direktiv och tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4214 (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 (MP) yrkande 1.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att det ska införas ett generellt förbud mot värdeöverföringar från skola och förskola. Motionärerna anser att lagstift­ningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan.

I kommittémotion 2025/26:4209 av Isabell Mixter m.fl. (V) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs ett totalt värdeöverföringsförbud. Enligt motionärerna är propositionen ett steg i rätt riktning, men den gör för lite för att komma till rätta med de problem som friskolesystemet skapar.

Propositionen

Det behövs ett värdeöverföringsförbud i vissa situationer

Regeringen framhåller i propositionen att det är frivilligt för enskilda huvud­män att bedriva utbildning inom skolväsendet. En enskild huvudman får, efter godkännande från Skolinspektionen eller en kommun, ett förtroende av det allmänna att mot ersättning bedriva en samhällsviktig verksamhet. Dagens reglering innebär att kommuner är skyldiga att ersätta enskilda huvudmän för varje elev utifrån samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av medel till de egna skolorna. Det kommunala bidraget följer dock inte med barnet eller eleven till den valda förskolan eller skolan, utan ersättningen för deras utbildning tillfaller den enskilde huvudmannen som fritt kan disponera bidraget. Det finns alltså inget krav på att hela ersättningen ska användas till barnets eller elevens utbildning. Den enskilda huvudmannen kan exempelvis använda bidraget i andra enheter utanför den kommun som lämnat bidraget. För aktörer, t.ex. ett aktiebolag, som bedriver både verksamhet som enskilda huvudmän inom skolväsendet och annan verksamhet än förskola eller skola kan bidraget också användas i dessa andra verksamheter. Enskilda huvudmän som har intäkter som överstiger kostnaderna för verksamheten, kan även dela ut en del av vinsten till ägarna. Granskningar som Skolinspektionen genomfört visar att både stora och små aktörer har haft en relativt hög lönsamhet samtidigt som det vid tillsyn av skolverksamheten framkommit att det finns stora brister. Exempel på brister som lyfts fram är att elever inte har fått sin garanterade undervisningstid och brister i arbetet med att ge särskilt stöd. På några skolor har elever inte heller haft tillgång till ändamålsenliga lokaler (se t.ex. Skolinspektionens årsrapport 2023). Detta är inte en rimlig ordning, anser regeringen. Det är enligt regeringen ett stort problem att det är möjligt för de ansvariga att dela ut vinster till sina ägare trots att det finns brister som påverkar rätten till en god utbildning i verksamheten. 

Regeringen betonar att det är en absolut förutsättning att de som äger och driver företag inom skolväsendet har ett långsiktigt och seriöst engagemang som lever upp till samhällets krav. Det finns ett behov av åtgärder från sam­hällets sida som syftar till att säkerställa att offentliga skattemedel som är avsedda för barns och elevers utbildning inom skolväsendet också går till deras utbildning. Det skulle enligt regeringen även gagna alla seriösa och enga­gerade aktörer som driver fristående skolor om systemet i större utsträckning kan hålla oseriösa och olämpliga aktörer borta.

Regeringen anser att en lämplig åtgärd för att öka långsiktigheten och säkerställa att offentliga medel i högre grad används till det de är avsedda för kan vara att införa ett förbud mot värdeöverföringar från förskole- och skol­verksamheter i vissa situationer, t.ex. i uppbyggnadsfasen eller vid konsta­terade brister i verksamheten. I sådana situationer är det angeläget att alla ekonomiska resurser riktas mot verksamheten och barnens och elevernas behov och att medel inte tas ut från verksamheten genom t.ex. vinstutdelning.

Regeringen konstaterar att det finns flera sätt att överföra resurser från en enskild huvudman till aktörer som ägare och medlemmar. Det kan utöver vinstutdelning t.ex. handla om att förvärva egendom till överpris eller att betala ut löner som inte motsvaras av utfört arbete. I dessa situationer handlar det om andra typer av värdeöverföringar än bara den vinst som ett företag gör. En enskild huvudman som även bedriver annan verksamhet kan också överföra medel som är avsedda för skolan till helt annan verksamhet.

Regeringen konstaterar också att många olika huvudmän, inte enbart de som är aktiebolag, kan generera vinster och göra värdeöverföringar. Ekonomiska föreningar ska ha till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen och kan dela ut vinst till medlemmarna. En ideell förening kan bedriva ideell verksamhet för ett ekonomiskt syfte. Det är vidare vanligt att stiftelser har till ändamål att generera vinst som ska användas till förmån för destinatärerna. En stiftelse kan ha till ändamål att bedriva skolverksamhet, men också att stödja annan verksamhet där skolverksamheten blir ett medel och inte ett mål.

Regeringen bedömer att det är en väl avvägd åtgärd med ett värdeöver­förings­förbud som omfattar alla enskilda huvudmän och gäller i vissa situa­tioner, där utbildningsverksamheten bedöms kunna drabbas negativt om medel förs ut därifrån.

Regeringen föreslår att det ska införas ett värdeöverförings­förbud i skollagen för fristående förskolor, skolor och fritidshem som ska gälla i tre situationer: vid nyetablering, vid ägandeförändring och vid vissa tillsyns­förelägganden om brister i huvudmannens verksamhet. Ett värdeöverförings­förbud är ett förbud mot att göra värdeöverföringar under viss tid. Förbuden föreslås gälla i fem år vid nyetablering, i tre år vid ägandeförändring samt i två år vid förelägganden.

Det behöver definieras vad som avses med värdeöverföringar i skollagen

Regeringen framhåller i propositionen att syftet med värdeöverförings­förbuden är att offentliga medel ska stanna kvar i de utbildningsverksamheter som de lämnats för och att säkerställa att enskilda huvudmän inom skol­väsendet är seriösa och långsiktiga. Definitionen av värdeöverföringar är därför central för regleringens effektivitet och rätts­säkerhet.

Det finns många sätt att överföra resurser från en skolhuvudman till aktörer som ägare och medlemmar. Utöver vinstutdelning kan det handla om att t.ex. sälja egendom till underpris eller betala löner som inte motsvaras av den tjänst eller det arbete som utförs. Regeringen konstaterar att för att undvika att ett värdeöverföringsförbud i praktiken blir verkningslöst måste all överföring av värde till annan som sker på icke affärsmässiga grunder inkluderas. Det är viktigt att regleringen av värdeöverföringar i skollagen fångar upp alla relevanta överföringar på ett sådant sätt att värdeöverförings­förbuden får avsedd effekt i praktiken och inte kan kringgås. För att föreslagna värdeöverföringsförbud ska få någon faktisk betydelse bedömer regeringen också att definitionen av värdeöverföringar måste utgå från enhetsnivån. Detta talar enligt regeringen för att det med värdeöverföring enligt skollagen ska avses alla affärshändelser som medför att förmögenheten i en enhet minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för enheten.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till förslagen i avsnitt 6.2 i propositionen om att det ska införas ett värdeöverföringsförbud i vissa situationer samt till redovisningen av skälen för dessa förslag i samma avsnitt, avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4209 (V) och 2025/26:4214 (S) yrkande 2.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att krav på återbetalning ska införas för friskolor som bryter mot förbud mot värdeöverföringar.

Propositionen

Enskilda huvudmän ska vara skyldiga att återbetala bidrag i vissa fall

Regeringen redogör för att det i dag inte finns någon begränsning i fråga om hur ofta eller när ett barn eller en elev kan byta förskola eller skola, utan det kan ske när som helst under läsåret och vid ett obegränsat antal tillfällen, under förutsättning att det finns plats på den förskola eller skola som barnet eller eleven önskar byta till. Det kan vidare förekomma att en enskild huvudman underlåtit att rapportera förändringar i antal barn och elever i verksamheten som uppstått på grund av skolbyten, eller att det uppstått en naturlig eftersläpning i rapporteringen till den utbetalande kommunen. Det kan leda till att bidrag beviljas på felaktig grund eller med för högt belopp. Det är enligt regeringen helt oacceptabelt att det förekommer att enskilda huvudmän tar emot kommunala bidrag för elever som inte har varit närvarande i skolan. Regeringen föreslår att enskilda huvudmän som tagit emot kommunala bidrag som betalats ut på felaktig grund eller med för högt belopp ska vara skyldiga att återbetala sådana bidrag. Återbetalnings­skyldigheten ska gälla det belopp som överstiger det belopp som huvudmannen var berättigad till.

Att det förekommer att kommunala bidrag används i brott är naturligtvis helt oacceptabelt och djupt allvarligt, menar regeringen. Det innebär inte bara att skattemedel missbrukas utan också att elever riskerar att inte få en utbildning av hög kvalitet, vilket de har rätt till. Välfärdsbrottslighet urholkar tilliten och hotar förtroendet för välfärdssamhället och måste motverkas. Enligt regeringen är det därför helt centralt att lagstiftningen är tydlig med att kommunala bidrag som har använts i brott ska återbetalas till den utbetalande kommunen. Brott som endast kan leda till böter som påföljd bör dock enligt regeringen inte omfattas. Regeringen föreslår att en enskild huvudman ska vara återbetalningsskyldig till den utbetalande kommunen i fråga om bidrag som har använts på ett sätt som utgör brott och att det för brottet ska vara föreskrivet strängare straff än böter. En enskild huvudman ska dock inte vara återbetalningsskyldig om huvudmannen inom skälig tid återkrävt eller återfått medlen.

Enligt regeringen är det oacceptabelt att ett kommunalt bidrag som betalats ut till en enskild huvudman och som avser att finansiera vissa särskilda extraordinära stödinsatser för ett barn eller en elev inte fullt ut används till dessa insatser. Regeringen föreslår att en enskild huvudman som fått tilläggsbelopp för barn eller elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska vara återbetalningsskyldig till den utbetalande kommunen om huvudmannen helt eller delvis inte har genomfört de stödåtgärder som tilläggsbeloppet beviljades för. Återbetalnings­skyldigheten ska gälla den del av tilläggsbeloppet som inte har använts till sådana stödåtgärder som bidraget beviljats för. Så länge kostnaderna har varit skäliga ska dock huvudmannen inte vara återbetalnings­skyldig om hela tilläggsbeloppet har använts till stödåtgärder som det beviljades för, även om stödåtgärderna inte har kunnat genomföras i sin helhet.

Återbetalningsskyldigheten bör kombineras med en rätt för de utbetalande kommunerna att återkräva bidragen

Regeringen konstaterar i propositionen att det i dag finns vissa begränsade möjligheter enligt förvaltningslagen (2017:900) för de utbetalande kommu­nerna att återkräva medel. Samtidigt råder det en osäkerhet bland kommuner om och i så fall när de har rätt att återkräva utbetalda bidrag. Regeringen konstaterar att införandet av en återbetalnings­skyldighet för de enskilda huvudmännen riskerar att bli verkningslös om den inte kombineras med en rätt för de utbetalande kommunerna att återkräva medlen. Enligt regeringen kan det inte uppfattas som annat än stötande att det i dag inte finns tydliga regler om att offentliga medel som t.ex. använts i brottslig verksamhet eller som tagits emot på felaktig grund ska kunna återkrävas. Det finns alltså starka skäl för att tydliggöra en sådan rätt för kommunerna så att oseriösa aktörer inte tillåts tillskansa sig medel som de inte har rätt till. Regeringen kan konstatera att det i första hand är de enskilda huvudmännen som självmant ska återbetala bidrag som används felaktigt eller som betalats ut på felaktig grund i enlighet med förslagen ovan. Genom att kombinera denna skyldighet med en rätt för de utbetalande kommunerna att återkräva bidragen, om det uppdagas att bidragen har använts felaktigt och den enskilda huvudmannen inte levt upp till sin skyldighet att återbetala medlen, kan det bättre säkerställas att offentliga medel används till det pengarna är till för. Regeringen föreslår således att den utbetalande kommunen ska ha rätt att återkräva bidrag i motsvarande situa­tioner som regeringen föreslår ska gälla i fråga om återbetalnings­skyldighet för enskilda huvudmän (se ovan).

Regeringen konstaterar att riksdagen i maj 2026 beslutade i enlighet med förslagen i propositionen Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskil­da mindre huvudmän i skolväsendet (prop. 2025/26:191, bet. 2025/26:UbU20, rskr. 2025/26:277). Riksdagens beslut innebär att offentlighetsprincipen ska gälla även för enskilda huvudmän. I och med beslutet kommer enskilda huvudmän fr.o.m. den 1 januari 2027 att jämställas med myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Det innebär att en enskild huvudman kommer att vara skyldig att på begäran av en annan myndighet, i detta fall den bidragsbetalande kommunen, lämna en uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång (6 kap. 5 § OSL). Regeringen bedömer att den nya regleringen ökar kommuners möjlighet till insyn i de enskilda huvudmännens verksamheter avsevärt, vilket är viktigt för hanteringen av återkrav.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till förslagen i avsnitt 8 i propositionen om att enskilda huvudmän ska vara skyldiga att återbetala kommunala bidrag i vissa fall, i kombination med en rätt för de utbetalande kommunerna att återkräva bidragen, samt till redovisningen av skälen för dessa förslag i samma avsnitt, avstyrker utskottet motion 2025/26:4214 (S) yrkande 3.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 före­slås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner.

I kommittémotion 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att värna idéburna skolenheters särart och om omfattningen av ett värdeöverföringsförbud. Enligt motionärerna riskerar värdeöverföringsförbud att få oproportionerliga konsekvenser för idéburna huvudmän. Motionärerna vill därför att regeringen överväger en anpassad reglering som tar hänsyn till deras associationsform och särart.

Propositionen

Regeringen redovisar konsekvenserna av förslagen för enskilda huvudmän i avsnitt 11 i propositionen.

Förslaget att införa värdeöverföringsförbud i vissa situationer

Av redovisningen framgår att regeringen bedömer att förslaget om värde­överförings­förbud i vissa situationer är väl avvägt och proportionerligt i förhållande till syftet att säkerställa att offentliga medel används till det de faktiskt är avsedda för, dvs. skolverksamhet. Värdeöverföringsförbud föreslås gälla i tre situationer: vid nyetablering, vid ägandeförändring och i samband med tillsynsförelägganden vid brister.

Enligt regeringen kommer ett värdeöverföringsförbud vid nyetablering generellt att ha endast en marginell påverkan på icke-vinstdrivande aktörer. Dessa har redan i dag en mycket begränsad möjlighet och vilja att ta ut överskott och dela ut till intressenter. Däremot kan ett tidsbegränsat värde­överföringsförbud vid nyetablering leda till att oseriösa kortsiktiga aktörer avstår från att starta nya skolor, förskolor eller fristående fritidshem som de annars hade planerat. För dessa kan möjligheten att snabbt få avkastning på sina investeringar vara avgörande för viljan att etablera sig, vilket med för­slaget nu kommer att stoppas, enligt regeringen.

När det gäller förslaget om värdeöverföringsförbud vid ägandeförändring bedömer regeringen att det kan ha viss påverkan för företagande eftersom vissa vinstdrivande aktörer de första åren efter uppköp av en befintlig enhet troligtvis förväntar sig avkastning. Regeringens förslag innebär att det inte på samma sätt som i dag kommer att vara möjligt att köpa lönsamma enheter och direkt ta ut medel från dem. Därmed kommer förvärv inte att vara lika intres­sant för oseriösa aktörer med ett affärsmässigt spekulativt eller kortsiktigt ekonomiskt intresse. Regeringen bedömer sammantaget att förslaget visser­ligen får konsekvenser för enskilda huvudmän, men är väl avvägt och nöd­vändigt för att säkerställa att endast långsiktiga och seriösa aktörer verkar inom skolväsendet och att offentliga medel som avsatts till skolverksamheten också används för att barn och elever ska få en utbildning av god kvalitet.

När det gäller förslaget om att tillsynsförelägganden vid brister ska få förenas med värdeöverföringsförbud bedömer regeringen att det kan leda till ett minskat intresse bland oseriösa och kortsiktiga vinstdrivande aktörer för att driva förskolor och skolor. Enskilda huvudmän med bristande förmåga att bedriva verksamhet med god kvalitet kommer att riskera att få upprepade värdeöverföringsförbud. Konsekvensen av förslaget innebär att skolväsendet till större del kommer att bestå av seriösa aktörer med långsiktiga mål och ekonomiskt stabil verksamhet. Förslaget uppmuntrar också enskilda huvudmän att lägga resurserna på att förbättra utbildningsverksamheten. Regeringen anser att förslaget är proportionerligt. Det kan konstateras att förslaget inte innebär att tillsynsmyndigheternas förelägganden om brister alltid måste förenas med ett värdeöverföringsförbud. Förslaget innebär att åtgärden kan tas till när tillsynsmyndigheten anser att det behövs.

Förslaget om särredovisning

Regeringen konstaterar att endast en tredjedel (ca 800) av de enskilda huvud­männen kommer att omfattas av kraven på särredovisning. Övriga två tredje­delar (närmare 1 600) av huvudmännen kommer inte att behöva förändra sin redovisning. Större företag med flera enheter får de högsta totala kostnaderna, medan de minsta aktörerna som omfattas av bestämmelserna får högst kostnad per enhet. Kostnaden för att upprätta en särredovisning kan variera beroende på hur många enheter en enskild huvudman har, vilken omsättning huvud­mannen har och i vilken företagsform verksamheten bedrivs. Regeringen be­dömer emellertid att det kommer att uppstå vissa övergångskostnader när en enskild huvudman för första gången upprättar särredovisning, t.ex. i samband med organisatoriska förändringar samt it- och systemförändringar. Det kan krävas anpassning av arbetssätt och processer för att kunna separera delarna i företagets samlade redovisning till redovisning på enhetsnivå. It- och system­kostnaderna består bl.a. av en eventuell anpassning av ekonomisystem. Utöver övergångskostnader kommer särredovisningskravet att innebära årligen återkommande merkostnader. Regeringen beräknar att kostnaden för att upprätta särredovisning per enhet uppgår till ca 50 000 kronor per år. De huvudmän som har flera enheter kan få skalfördelar som sänker kostnaden för särredovisning per enhet till ca 35 000 kronor per år. 

Regeringen framhåller i propositionen att kravet på särredovisning inte omfattar de mindre aktörer som bedriver skolverksamhet i bara en enhet och ingen annan verksamhet därutöver. Regeringen kan också konstatera att Regelrådet över lag finner att konsekvensutredningen är tydlig och väl genomförd och att utredningens beskrivning av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är godtagbar.

Regeringen konstaterar vidare att utredningen har övervägt andra förslag, t.ex. ett krav på att en enskild huvudman endast får ha en enhet som ett sätt att kontrollera ett värdeöverföringsförbud, men funnit att särredovisning skulle vara en mindre ingripande åtgärd. Regeringen gör samma bedömning och anser att kravet på särredovisning är en förutsättning för att efterlevnaden av ett värdeöverföringsförbud i vissa situationer ska kunna kontrolleras och för att värdeöverföringsförbud ska få ett fullt genomslag i praktiken. Konse­kvenserna bedöms vara proportionerliga och nödvändiga i förhållande till den föreslagna regleringens syfte. De kostnader som uppstår för de enskilda huvudmännen i samband med att det införs krav på särredovisning är av administrativ art och syftar till att skapa insyn i och möjlighet till uppföljning och kontroll av hur offentliga medel används. Hur stor kostnad de enskilda huvudmännen får beror bl.a. på hur många enheter de har, men också på t.ex. tillgången till ekonomisk kompetens och systemlösningar. I det kommunala bidraget till enskilda huvudmän ingår kompensation för administrativa kostnader, som motsvarar 3 procent av grundbeloppet. Regeringen bedömer i likhet med utredningen att de ökade kostnaderna som för vissa enskilda huvudmän följer av förslaget får anses rymmas inom den administrativa ersättning som ingår i det kommunala bidraget.

Skärpta krav på ekonomiska förutsättningar

För de enskilda huvudmän, eller blivande huvudmän, som inte kan leva upp till de skärpta krav på ekonomiska förutsättningar som föreslås i propositionen blir konsekvensen antingen att ansökan avslås eller att de enskilda huvud­männen i samband med tillsyn föreläggs att åtgärda bristerna. Syftet med förslagen om skärpta krav på de enskilda huvudmännens ekonomi är att det ska finnas tillräckliga förutsättningar för att kunna följa de bestämmelser som gäller för verksamheten enligt skollagen och andra författningar samt för att säkerställa en hög kvalitet på utbildningen. Regeringen bedömer därför att konsekvenserna är rimliga. Förslagen kan bl.a. säkerställa att enskilda huvud­män har förutsättningar att bedriva en kvalitativ och långsiktig verksamhet. Förslagen kan dessutom leda till att potentiella enskilda huvudmän som inte kan svara upp mot regelverket väljer att avstå från att ansöka om att starta verksamhet inom skolväsendet.

Regeringen bedömer att konsekvenserna är proportionerliga i förhållande till syftet med förslagen. I det kommunala bidraget ingår en kompensation för administrativa kostnader som motsvarar 3 procent av grundbeloppet. Regeringen bedömer att de ökade årliga kostnaderna för vissa enskilda huvudmän som följer av förslagen ryms inom den administrativa ersättning som ingår i det kommunala bidraget.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till redovisningen av konsekvenserna av förslagen för enskil­da huvudmän i avsnitt 11 i propositionen i de delar som avser värdeöverfö­ringsförbud, särredovisning och ekonomiska förutsättningar avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4214 (S) yrkande 5 och 2025/26:4225 (MP) yrkande 2.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4215 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att idéburna skolor, som per definition inte är vinstutdelande, ska undantas från kravet på särredovisning. För dem medför kravet i stället enbart en ökad administrativ börda och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten.

I kommittémotion 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om idéburna skolenheter och särredovisning. Motionärerna menar att förslaget om särredovisning riskerar att drabba mindre idéburna aktörer. I likhet med kommunala huvudmän, som är undantagna från regeln, är idéburna skolor inte heller vinstdrivande. Motionärerna vill därför att idéburna huvudmän inte ska omfattas av samma krav på särredovisning.

Propositionen

Särredovisning för de enskilda huvudmännens enheter innebär ökad transparens

Ett krav på särredovisning kan innebära en viss ökad administration för vissa enskilda huvudmän. Regeringen vill med anledning av detta inledningsvis lyfta fram att ett krav på särredovisning i enlighet med utredningens förslag endast omfattar enskilda huvudmän som har flera enheter eller om samma juridiska person som den enskilde huvudmannen bedriver annan verksamhet utöver en förskola eller skola. Det innebär att kravet inte skulle drabba de mindre aktörer som bedriver skolverksamhet i endast en enhet. Enskilda huvudmän som bara bedriver verksamhet i en enhet och där samma juridiska person som den enskilde huvudmannen inte bedriver annan verksamhet därutöver skulle alltså inte behöva upprätta någon särredovisning eftersom deras årsredovisning eller årsbokslut ger tillräcklig information. Enligt utredningens beräkningar kommer endast en tredjedel (804 enskilda huvudmän) av de enskilda huvudmännen att omfattas av kravet på särredovisning. Övriga två tredjedelar (1 578 enskilda huvudmän) kommer således inte att behöva förändra sin redovisning. 

Regeringen har förståelse för farhågor om en viss ökning av de enskilda huvudmännens administrativa arbete och kostnader för de huvudmän som med regeringens förslag skulle få sådana kostnader. Regeringen anser emellertid att vikten av ett krav på särredovisning, som möjliggör tillsyn av ett värde­över­förings­­förbud, väger så pass tungt att det får anses rimligt med den admini­stration som blir nödvändig i samband med särredovisningen. Vid denna av­väg­ning beaktar regeringen att utbildning inom skolväsendet är en skatte­finansierad och offentligrättsligt reglerad verksamhet. Lagstiftningen bör enligt regeringen utformas med utgångspunkt i barnens, elevernas och samhällets intressen. Det är inte en ovillkorlig rättighet för var och en att få vara huvudman inom skolväsendet utan en möjlighet för den enskilde som ges på villkor att de krav som ställs på verksamheten uppfylls. Dessa krav måste kunna ändras för att tillgodose viktiga intressen även om någon eller några huvudmän skulle uppleva det som så betungande att de väljer att avstå från att vara huvudman inom skolväsendet. Att ersätta ett krav på särredovisning med enbart utökad tillsyn vore inte ett tillräckligt kraftfullt verktyg för att tillsyns­myndigheterna ska kunna kontrollera ett värdeöverföringsförbud. Regeringen konstaterar i denna del att Skolinspektionen t.o.m. har lyft fram att ett krav på särredovisning på enhetsnivå är önskvärt för en träffsäker tillsyn och att ett sådant krav bör övervägas oavsett om ett vinstöverföringsförbud införs eller inte. Ett krav på särredovisning och den ökade ekonomiska transparensen som det bedöms innebära kan även leda till ökad likvärdighet och kvalitet när det gäller skolvalet. Enligt regeringen är det viktigt att regleringen i möjligaste mån är organisationsneutral och innebär lika villkor för alla enskilda huvudmän. På så sätt saknar det betydelse hur enskilda huvudmän är organiserade, något som även motverkar strategiska överväganden kring associationsform och ombildning för att exempelvis kunna kringgå ett värdeöverföringsförbud. Regeringen vill också framhålla att syftet med förslagen om värdeöverföringsförbud och krav på särredovisning är att säker­ställa att medel i högre utsträckning ska stanna kvar i de utbildnings­verksam­heter som de lämnats för. Även icke-vinstdrivande aktörer kan enligt det nuvarande regelverket göra verksamhetsfrämmande värdeöverföringar, genom att t.ex. använda medel som varit avsedda för en skola till annan verksamhet.  

Kostnaden för att upprätta en särredovisning kan variera beroende på hur många enheter en enskild huvudman har, vilken omsättning huvudmannen har och i vilken företagsform verksamheten bedrivs. I det kommunala bidraget ingår dock redan en kompensation för administrativa kostnader, som mot­svarar 3 procent av grundbeloppet. Regeringen bedömer att de kostnader som skulle uppstå för de enskilda huvudmännen genom ett krav på särredovisning är av administrativ art och således därför ingår i den ersättning som ingår i det kommunala bidraget.

Regeringen konstaterar att syftet med ett krav på särredovisning är att det ska vara möjligt att se vilka offentliga medel som är hänförliga till respektive skolenhet, dvs. att bl.a. följa det kommunala bidraget (den s.k. skolpengen), och att därigenom genomföra tillsyn av ett värdeöverföringsförbud. Särredovisning på enhetsnivå gör det lättare att följa hur skolpengen används. En tydligare ekonomisk redovisning på enhetsnivå ökar transparensen och förbättrar möjligheten för kommunen att i tillsynen granska förskolors ekonomiska stabilitet och långsiktighet. Regeringen anser att ett krav på särredovisning på de enskilda huvudmännen är en nödvändighet som kan underlätta för tillsynsmyndig­heterna eftersom det blir enklare att följa upp ekonomiska händelser på ett systematiskt sätt. Regeringen bedömer att en särredovisning på enhetsnivå innebär en ökad transparens och en förbättrad möjlighet till riskbedömning, vilket i sin tur kan innebära en mer träffsäker tillsyn.

Samma regler om särredovisning ska gälla för alla enskilda huvudmän

Enligt regeringen kan det argumenteras för att ett särredovisningskrav kan stå på egna ben, oavsett frågan om värdeöverföringsförbud. Oavsett om en enskild huvudman delar ut vinster eller inte kan ett sådant krav bl.a. underlätta för tillsynsmyndigheternas riskbedömning av tillgängliga ekonomiska resurser. En särredovisning på enhetsnivå kan även innebära en mer träffsäker tillsyn. Enligt regeringen gör en särredovisning det lättare att t.ex. upptäcka eko­nomiska orimligheter. 

Enligt regeringen är det därutöver också en viktig utgångspunkt att för­slagen i möjligaste mån ska vara organisationsneutrala och innebära lika vill­kor för alla enskilda huvudmän. Regleringen om värdeöverföringsförbud i vissa situationer skulle därmed inte påverkas av om huvudmannen har enheter som bedrivs i en egen huvudman, om en huvudman bedriver förskole- eller skolverksamhet i flera enheter eller om den juridiska person som huvud­mannen ingår i också bedriver annan verksamhet. Det är inte ovanligt att samma juridiska person som en enskild huvudman också bedriver annan verksamhet vid sidan om den utbildnings­verksamhet som bedrivs med stöd av ett godkännande enligt skollagen.

Regeringen bedömer att ett krav på särredovisning bör gälla oavsett om den enskilde huvudmannen har ett värdeöverföringsförbud för det aktuella räken­skapsåret eller inte. Detta krav kommer att bli ett viktigt verktyg för myndig­heternas tillsynsarbete. Om ett krav på särredovisning endast skulle krävas under den tid som det finns ett värdeöverföringsförbud kopplat till den enskilda huvudmannen skulle det dessutom finnas en betydande risk för att det blir svårt att avgöra vilken del av det egna kapitalet som är hänförligt till en viss enhet. Det riskerar i sin tur att leda till att värdeöverföringsförbudet inte omfattar det resultat som ackumulerats i enheten historiskt, utan enbart ett visst års resultat. Därmed ökar risken för att ett värdeöverföringsförbud kan kringgås. För att tillsynsmyndigheten ska få ett bra och jämförbart underlag som innebär att värdeöverföringsförbudet enklare kan kontrolleras bedömer regeringen att detta är en nödvändig åtgärd.

Kommuner kommer inte att omfattas av kravet på särredovisning

Regeringen kan konstatera att ett syfte med kravet på särredovisning för enskilda huvudmän är att det ska bli bättre insyn i hur kommunala och statliga medel används, men också att det behövs en särredovisning för att kunna kontrollera det föreslagna värdeöverföringsförbudet. Det förbudet riktar sig direkt mot förskole- och skolenheterna. Regeringen konstaterar i proposi­tionen att den kommunala utbildningsverksamheten inte bedrivs i något vinst­syfte, och några vinstutdelningar eller andra värdeöverföringar till privata ägare sker heller inte. Eftersom ett värdeöverföringsförbud bara kan träffa enskilda huvudmän bör det i detta sammanhang inte finnas något krav på sä­r­redovisning för kommunala huvudmän. Regeringen kan även konstatera att det inom ramen för detta lagstiftningsarbete inte finns beredningsunderlag för att lämna förslag som innebär att även kommuner ska omfattas av ett krav på särredovisning.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till förslagen i avsnitt 6.5 i propositionen om att särredo­visning behövs för att kontrollera värdeöverföringar samt till redovisningen av skälen för dessa förslag i samma avsnitt, avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4215 (C) yrkande 2 och 2025/26:4225 (MP) yrkande 3.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4215 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att lagändringarna bör utvärderas 2029 i syfte att säkerställa att lagförslagen inte bidrar till oligopolbildning och utslagning av små aktörer.

I kommittémotion 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om uppföljning och utvärdering av lagens konse­kvenser. För att undvika oligopolbildning och säkerställa små idéburna aktörers fortlevnad, föreslår motionärerna att förslagens konsekvenser utvärderas förslagsvis två år efter att lagen trätt i kraft, dvs. under 2029.

Propositionen

Regeringen redovisar konsekvenserna av förslagen för enskilda huvudmän i avsnitt 11 i propositionen. När det t.ex. gäller konsekvenser för konkurrensen mellan aktörerna i skolväsendet bedömer regeringen att förslaget om värdeöverföringsförbud vid nyetablering kan antas leda till att oseriösa och olämpliga aktörer avstår från att driva förskolor och skolor. Förslaget kan enligt regeringen därmed bidra till att gynna alla de seriösa aktörer som verkar inom skolväsendet. Det bedöms i sin tur få positiva effekter för verksam­heternas kvalitet och tilltron till skolsystemet, utan negativa effekter för vare sig valfriheten eller mångfalden av seriösa aktörer inom skolväsendet. Reger­i­ngen framhåller att utbildning inom skolväsendet är en offentlig förvaltnings­uppgift och ett åtagande från det allmänna gentemot medborgarna. För enskil­da huvudmän är utbildning inom skolväsendet däremot ett frivilligt uppdrag, där de efter godkännande får ett förtroende av det allmänna att mot offentlig ersättning bedriva en samhällsviktig verksamhet. Att säkerställa alla barns och elevers rätt till en utbildning som uppfyller de krav som ställs i skollagen är en nationell angelägenhet, menar regeringen.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till redovisningen av konsekvenserna av förslagen för enskilda huvudmän i avsnitt 11 i propositionen i den del som avser konsekvenser för konkurrensen mellan aktörerna i skolväsendet avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4215 (C) yrkande 1 och 2025/26:4225 (MP) yrkande 4.

 

 

Reservationer

Ställningstagande

Regeringen och Sverigedemokraterna försöker med den aktuella propositio­nen ge sken av att man nu tar itu med vinstjakten i skolan och förskolan, men det stämmer inte. Faktum är att regeringen i själva verket hindrat vinstutredningen från att ens utreda verkliga vinstförbud. I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningen En skola utan vinstintresse (dir. 2022:102), som skulle redovisas senast den 29 februari 2024. Direktiven innehöll bl.a. uppdrag om att utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän kan genomföras.

När Tidöregeringen tillträdde förbjöd man utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud genom de nya direktiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) som beslutades den 6 juli 2023. På grund av detta saknas nu en samlad utredning om vilka olika vägar det finns för att införa ett vinstförbud i skolan. Regeringen och Sverigedemokraterna detaljstyrde i stället utredningen mot förslag som snarare gynnar de etablerade skolkoncernerna än hindrar vinstjakt.

Vi är djupt kritiska till att regeringen stympade vinstutredningen. Det har gjort det omöjligt att införa ett vinstförbud under den här mandatperioden, vilket innebär att ytterligare flera miljarder kommer att läcka från skolan. Det är ett litet steg framåt att Tidöpartierna nu erkänt att marknadsskolan och vinstjakten är ett allvarligt problem i svensk skola, men det gör samtidigt deras misslyckande och svek desto större med tanke på att man inte vidtar några åtgärder som på ett verkningsfullt sätt kommer att ta itu med dessa problem. Av en rad skäl är regeringens förslag i propositionen otillräckliga för att få bort vinstjakt och marknadsskolans avarter. Vi anser att grundproblemet kvarstår, och skolkoncerner kommer fortsatt att kunna göra vinst på bekostnad av barns och ungas utbildning. Därför vill vi att förbud mot vinstutdelning ska utredas snarast.

Mot denna bakgrund föreslår vi att regeringen omedelbart tillsätter en ny utredning med uppdrag att utreda ett verkligt vinstförbud i skolan och förskolan. Vinstuttagen i skolan och förskolan måste förbjudas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Sverige är i dag det enda landet i världen som tillåter obegränsade vinstuttag inom den offentligt finansierade utbildningssektorn. Regeringens proposition är ett steg i rätt riktning, men den gör för lite för att komma till rätta med de problem som friskolesystemet skapar. Lagstiftningen i andra länder är betyd­ligt mindre generös mot privata vinstintressen inom skolväsendet. I en del länder är visserligen olika bolagsformer tillåtna, men det finns ett krav på att alla offentliga medel ska komma eleverna till godo. Det finns inget annat land i världen där aktiebolag och riskkapitalbolag kan göra så stora vinster på att bedriva utbildningsverksamheter med offentliga medel, och så kommer det att fortsätta vara efter att den föreslagna lagstiftningen i propositionen trätt i kraft.

I regeringens proposition föreslås inget verkligt vinstförbud, bara begränsningar i vissa fall. Detta innebär att vinstjakten blir kvar och att det i praktiken även i fortsättningen kommer att vara möjligt att använda skolans resurser till annat än skolverksamhet, som lyxbilar, våffelstugor eller utdelningar. Vinstdrivande skolor kommer även fortsättningsvis att kunna använda skolans resurser för att expandera genom uppköp och nyetableringar. Regeringens förslag innebär därför inte det systemskifte som krävs för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används till elevernas utbildning.

För oss är det självklart att hela utbildningsväsendet ska vara fritt från vinstintressen utan undantag. Svenska skattepengar ska gå till barnens utbildning och inte till skolägarnas vinster. Resurserna behövs för fler lärare, mindre undervisningsgrupper, en stärkt elevhälsa och bättre stöd till de elever som behöver det mest. Vi ser därför inget skäl till att låta det nuvarande systemet bestå i så pass stor omfattning som regeringen föreslår. Experimentet med vinstdrivande fristående skolor har tillåtits pågå alltför länge, på bekostnad av tusentals elevers skolgång och framtid.

Vi föreslår därför att det ska införas ett generellt förbud mot värdeöverföringar inom skola och förskola.

Regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs ett generellt värdeöverföringsförbud.

 

Ställningstagande

Lagstiftningen ska ändras så att skolans pengar stannar i skolan. Det är en åtgärd för att stoppa vinstjakten som vi menar skulle kunna genomföras snabbt. Det ska därför införas ett krav på återbetalning på friskolor som bryter mot förbud mot värdeöverföringar.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Vi menar att förslagen i propositionen gynnar redan etablerade skolkoncerner, vilket gör att regeringen i praktiken cementerar skolmarknaden och driver på bildandet av ett oligopol. Redan etablerade skolkoncerner berörs inte av tillfälliga begränsningar och får fortsätta slussa skolpeng till andra kommuner och länder. Det blir dessutom svårare för nya konkurrenter och idéburna skolor att uppfylla förslagen på skärpta regler för ekonomiska krav på huvudmän. Kapitalstarka skolkoncerner som byggt upp stora tillgångar under flera år av vinstjakt får fördelar, medan mindre huvudmän och idéburna aktörer får svårare att etablera sig och utveckla sina verksamheter. Regeringens förslag driver därmed skolmarknaden mot ökad konsolidering och ett oligopol av skolkoncerner snarare än att motverka vinstjakt.

Vi vill lyfta fram risken för att värdeöverföringsförbud får opropor­tionerliga konsekvenser för idéburna huvudmän. Dessa bedriver verksamhet utan vinstsyfte och har i regel inte möjlighet att dela ut överskott till ägare. Ett värdeöverföringsförbud som omfattar samtliga enskilda huvudmän riskerar därför att träffa även verksamheter som inte ger upphov till de problem som regleringen syftar till att motverka. Regeringen bör därför analysera konse­kvenserna för idéburna huvudmän särskilt och överväga undantag eller en anpassad reglering som tar hänsyn till deras associationsform och verksam­hetens särart.

Vi föreslår att regeringen återkommer med förslag som säkerställer att ekonomiska krav och tillståndsprövning inom friskolesektorn utformas så att idéburna aktörer och mindre huvudmän inte missgynnas i förhållande till stora skolkoncerner.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Vi ser ett behov av förslaget om särredovisning för att kontrollera värde­överföringar. Särredovisning är en förutsättning för ökad transparens och för att kunna utöva tillsyn. Regeringens förslag om ett generellt särredovis­ningskrav för alla huvudmän som driver mer än en enhet är dock ett exempel på symbolpolitik som skapar onödig administration utan att träffa det verkliga problemet. Idéburna skolor är per definition inte vinstdrivande, i likhet med kommunala huvudmän som är undantagna från kravet. Idéburna skolor drivs oftast av stiftelser eller föreningar vars syfte är att återinvestera eventuella överskott i verksamheten. De har sällan de komplexa koncern­strukturer som kravet på särredovisning är avsett att granska. Det finns därför inte samma behov av särredovisning för dessa aktörer.

Vi ser risker med att förslaget blir kontraproduktivt och riskerar att drabba mindre, idéburna aktörer. För dem medför kravet i stället enbart en ökad administrativ börda och kostnader som måste tas från den pedagogiska verksamheten. Detta kan få allvarliga konsekvenser, inte minst genom att små idéburna skolor kan tvingas lägga ned. Detta skulle vara förödande, särskilt för landsbygden där dessa skolor ofta är ryggraden i lokalsamhället och många gånger är det enda skolalternativet eller en av få valmöjligheter. Att tvinga på dem en byråkrati som är utformad för stora, vinstdrivande koncerner är kontraproduktivt och riskerar att slå ut välfungerande och uppskattade verksamheter. Därför vill vi att idéburna huvudmän inte ska omfattas av samma krav på särredovisning, men deras redovisning behöver vara öppen och transparent så att vem som helst kan granska grunden för överföringar mellan skolenheter.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

De skärpta kraven i propositionen medför en ökad administrativ börda. Det finns en stor risk att stora och små aktörer påverkas olika av regeringens förslag. Större aktörer och koncerner med större administrativa resurser, juridisk kompetens och stordriftsfördelar kommer sannolikt att klara av dessa lagändringar bättre än små, idéburna eller lokalt förankrade aktörer. Detta kan leda till en utslagning av mindre huvudmän.

Regeringens förslag riskerar leda till en cementering av den befintliga skolmarknaden. Resultatet skulle kunna bli en oligopolbildning där ett fåtal stora koncerner dominerar friskolemarknaden. Det vore förödande ur ett valfrihetsperspektiv och skulle motverka den mångfald av pedagogiska inriktningar som friskolereformen ursprungligen syftade till. För att säkerställa att lagändringarna inte får oönskade konkurrenshämmande effekter anser vi att de måste följas upp noggrant. För att undvika oligopolbildning och säkerställa små idéburna aktörers fortlevnad, föreslår vi att förslagens konsekvenser utvärderas inom en skälig tid. Vi föreslår därför att en utvärdering av lagens konsekvenser för marknadsstrukturen och för små aktörers fortlevnad genomförs två år efter att lagen trätt i kraft, dvs. under 2029.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

 

 

 

 

Särskilt yttrande

Jag ställer mig bakom regeringens förslag till lagändringar i proposition 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektorn. Propositionen är ett steg i rätt riktning, men förslagen kommer inte att komma till rätta med vinstuttagen ur svensk skola. Det räcker inte att förbjuda eller begränsa vinster. Vänsterpartiet vill se ett förbud mot att bedriva skola i aktiebolagsform. Vi återkommer till denna fråga i andra sammanhang.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag