HD01UbU2: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU2

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgifts­område 15, som uppgår till ca 35,8 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regering­ens förslag om ändringar i studiestödslagen, socialförsäkrings­balken, lagen om omställningsstudiestöd och lagen om arbetslöshetsförsäkring, om att upphäva lagen om studiestartsstöd samt om vissa bemyn­di­gan­den om eko­nom­iska åtaganden. Därmed avstyrker utskottet de alterna­tiva budget­förslag som förts fram i motioner. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Utskottet avstyrker också de yrkanden om förändrade mål för utgifts­området som förts fram i motioner.

I betänkandet finns en reservation (S, V, C, MP). I reservationen föreslås att studiestödet ska ha som mål att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. I betänkandet finns också fyra särskilda yttran­den (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Center­partiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budget­beslutet inom utgiftsområde 15 och redovisar i stället sina över­väg­anden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:1 inom utgiftsområde 15 Studiestöd.

Elva yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Mål för utgiftsområde 15

Utskottets ställningstagande

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 15

Utskottets bedömning

Statens budget inom utgiftsområde 15

Utskottets ställningstagande

Reservation

Mål för utgiftsområde 15, punkt 1 (S, V, C, MP)

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 15, punkt 2 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 15, punkt 2 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 15, punkt 2 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 15, punkt 2 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndigande

Bilaga 4
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2025/26:1 i de delar som gäller utgiftsområde 15 Studiestöd och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 4. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilagorna 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2026 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet före­slår i sina respektive budgetmotioner.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdags­ordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2026 för utgiftsområde 15 Studiestöd till 35 787 594 000 kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64-65). I detta betänk­ande föreslår utbildnings­utskottet för riksdagen hur anslagen för utgifts­området ska fördelas inom utgifts­områdesramen. Riksdagens ställnings­tagande till anslag och bemyn­digan­den om ekonomiska åtaganden för utgifts­området ska göras genom ett enda beslut. Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget ska också ingå i beslutet (11 kap. 18 § fjärde och sjätte styckena riksdags­ordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redo­visning i budget­proposi­tionen av de resultat som har uppnåtts i verksam­heten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultat­redo­visning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redo­visning för utgifts­område 15 i budgetpropositionen. Genomgången är ett under­lag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultat­dialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att målen för utgiftsområdet och regeringens resultat­redovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budget­propositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgifts­område 15, vilket inkluderar lagförslagen om att ge personer från Ukraina rätt till studiestöd samt om att avveckla studiestarts­stödet.

Utskottets överväganden

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 11 föreslår motionärerna att ett mål för studiestödssystemet ska vara att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Samhällsklass och bakgrund spelar enligt motionär­erna stor roll för om en person påbörjar en viss utbildning. Motionärerna anför att ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta sådana mönster. De tidigare målen för utgiftsområdet bör därför återinföras.

I kommittémotion 2025/26:323 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 3 föreslår motionärerna att det sociala utjämningsmålet inom den statliga studie­medels­politiken ska återinföras. Att studiestödssystemet ger de studerande social och ekonomisk trygghet är enligt motionärerna en av de viktigaste förutsätt­ningarna för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler. Social utjämning bör därför vara ett av studiemedelssystemets mest centrala mål.

I kommittémotion 2025/26:3519 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 föreslår motionärerna att ett mål för studiestödet ska vara att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Motionärerna anför att det är en viktig del av målen för studiestödet och att det därför bör återinföras.

Bakgrund

Tidigare mål för utgiftsområdet

Efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2024 beslutade riksdagen om nya mål för utgiftsområde 15 Studiestöd fr.o.m. 2024 (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU2, rskr. 2023/24:96). De mål för utgiftsområdet som gällde t.o.m. 2023 var följande. Målen för utgiftsområdet är att studie­stödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tid. Studie­stödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken.

Nuvarande mål för utgiftsområdet

De nuvarande målen för utgiftsområdet är följande. Studie­stödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken. Studie­stödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhälls­ekonomin över tid.

Skälen för förslaget om förändrade mål

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2024 bl.a. följande skäl till förslaget att målen skulle förändras (prop. 2023/24:1 utg.omr. 15 avsnitt 2.3.1). Det finns en nära och tydlig koppling mellan dagens rekryterande och utjämnande mål. Båda målen syftar till att studiestödet ska bidra till att personer som annars inte skulle ha påbörjat studier gör det. Det rekryterande målet är dock av mer generell karaktär, dvs. studiestödet bör vara utformat på ett sådant sätt att det rekryterar bredare grupper till studier. Det utjämnande målet har däremot definierats som att studiestödet ska vara selektivt rekryter­ande, dvs. att det bör vara utformat på ett sådant sätt att det i vissa fall specifikt riktar sig till att rekrytera särskilda grupper till studier. För att förtydliga att det rekryterande målet ska gälla lika för alla föreslår regeringen att dagens rekryterande och utjämnande mål slås ihop till ett nytt mål som ska vara att studie­stödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Genom det nya målet kommer enligt regeringen även redovisningen av utgiftsområdets resultat att bli tydligare för riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare under valperioden tagit ställning till målen för utgifts­område 15 (bet. 2023/24:UbU2 och bet. 2024/25:UbU2). Utskottet instämde då i regeringens bedömning att det fanns ett behov av att förtydliga de tidigare målen för utgiftsområdet så att det rekryterande målet gäller lika för alla. Utskottet välkomnade därför regeringens förslag att slå ihop det utjämnande och det rekryterande målet till ett nytt mål. Riksdagen beslutade i enlighet med detta. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför motionerna 2025/26:323 (V) yrkande 3, 2025/26:3519 (MP) yrkande 2 och 2025/26:3730 (S) yrkande 11.

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 15

Utskottet har granskat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 15 i budgetpropositionen. Liksom tidigare är tydlighet och ändamålsenlighet utgångs­punkten för utskottets granskning. Nedan återges kortfattat resultat­redovis­ningen i de delar som är relevanta här. Därefter följer utskottets bedömning av resultat­redovisningen och av regeringens bedömning av mål­upp­fyllelsen utifrån de valda indikatorerna.

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet Studiestöd omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studie­stöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studie­stöds­nämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagande­nämnden för studie­stöd hör till utgiftsområdet.

Mål för utgiftsområdet

Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken. Studie­stödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhälls­ekonomin över tid.

Resultatredovisning för utgiftsområdet

Regeringen anger att utgiftsområdets mål har förtydligats genom att de tidigare rekryterande och utjämnande målen har slagits ihop till ett nytt mål som innebär att studiestödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Även i fortsättningen gäller att studie­stödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken och att studie­stödet ska ha en god effekt på samhällsekonomin över tid. De nya målen gäller sedan den 1 januari 2024 (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU2, rskr. 2023/24:96). Regeringen har reviderat indikatorerna i årets redovisning så att de svarar mot de nya målen.

Regeringen har valt ut 16 indikatorer för att mäta måluppfyllelsen för utgifts­området. Indikatorerna är grupperade efter vilken effekt de mäter mål­upp­fyllelsen för. Regeringen använder 10 indikatorer för att mäta studiestödets rekry­terande effekt och 6 indikatorer för att mäta studiestödets goda effekt på samhälls­ekonomin. Resultat­redovis­ningen är uppdelad i två avsnitt som motsvarar de två målområdena. I varje avsnitt redovisas resultat som är kopplade till indikatorerna. Resultaten presenteras efter kön när det är relevant.

Statistik över de indikatorer som redovisas kommer främst från CSN:s databas med officiell statistik inom studiestödsområdet. De senaste uppgift­erna avser 2024. Regeringens ambition är att redovisa resultat för indikator­erna i tabeller och diagram med så långa tidsserier som möjligt. Av de 14 tabeller och diagram som finns i resultatredovisningsavsnittet är det 11 som redovisar tidsserier som är minst tio år, vilket är betydligt fler än tidigare år.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Avsnittet Regeringens bedömning av måluppfyllelsen är strukturerat efter målen för studiestödet och innehåller följande två avsnitt:

–      Studiestödets rekryterande effekt

–      Studiestödets effekt på samhällsekonomin.

I avsnitten används genomgående beskrivande underrubriker som tydligt kan relateras till indikatorerna. I varje avsnitt kommenteras också effekt­för­ändring­en för respektive indikator. För varje avsnitt presenterar regeringen en samlad bedömning av måluppfyllelsen under en särskild rubrik. Resultat­redovis­ningen avslutas med en sammanfattande kommentar om måluppfyllel­sen för hela utgiftsområdet.

Regeringens samlade bedömning är att studiestödet bidrar till ett högt deltagande i utbildning och att det är en viktig och välfungerande del av utbildnings­politiken.

När det gäller måluppfyllelsen i fråga om studiestödets rekryterande effekt uppger regeringen att denna fortfarande bör anses vara hög. Många personer väljer att påbörja studier i Sverige med studiemedel, särskilt studerande på efter­gymnasial nivå. Det är också fler som studerar med omställnings­studie­stöd. Jämfört med konsumentprisindex (KPI) ökade studiemedlens allmänna köpkraft i förhållande till föregående år. Detta innebär enligt regeringen att studiemedlen är attraktiva och fungerar rekryterande till studier. Regeringen konstaterar samtidigt att låne­benägen­heten har minskat men anser att det är svårt att dra några slutsatser av det, bl.a. eftersom det kan bero på att studie­medlens allmänna köpkraft har stärkts men också på att omställnings­studie­stödet har införts. Även andelen med högre bidrag och andelen med tilläggs­bidrag har minskat.

När det gäller målet om studiestödets effekt på samhällsekonomin över tid anser regeringen att måluppfyllelsen utifrån de redovisade indikator­erna är något svårtolkad men bedömer trots det att den fortfarande är god. Enligt regeringen innebär denna effekt att systemet ska vara hållbart både ur ett sam­hälls­ekonomiskt perspektiv och ur den enskildes perspektiv. Att inkomst­erna för nya återbetalningsskyldiga låntagare har ökat mer än studie­skuld­erna innebär enligt regeringen att förutsättningarna för att återbetala studie­skulder är goda. Samtidigt ökade både antalet låntagare som fick nedsättning och det belopp som årsbeloppen sattes ned, vilket tyder på att studiestödets påverkan på samhällsekonomin var negativ. De indikatorer som hade en negativ utveck­ling ligger dock enligt regeringen fortfarande på en förhållandevis god nivå sett över en längre tidsperiod.

Utskottets bedömning

Utskottet ser positivt på det pågående arbetet med att utveckla mål- och resultat­styrningen i budgetpropositionen utifrån de nya målen för utgifts­området. En tydlig och ändamålsenlig resultatredovisning är en viktig del i styrkedjan. Utskottet ser fram emot en fortsatt dialog.

I det följande redovisas de iakttagelser som utskottet gjort med anledning av resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2026.

Resultatredovisningen

Av de 16 indikatorer som finns för utgiftsområdet är 14 desamma som före­gående år. De indikatorer som har tillkommit är en om omställnings­studie­stödet och en om nya återbetalares skuld i förhållande till deras inkomst. Liksom föregående år redovisar regeringen alla indikatorer under vart och ett av de två målen, vilket är positivt. Det är även positivt att de upp­gifter som redovisas tydligt kan kopplas till indikatorerna. Utskottet välkomnar de korta beskrivningarna av hur indikatorerna bidrar till förståelsen av måluppfyllelsen.

Utskottet konstaterar att 12 av 14 tabeller och diagram i resultatredovis­ningen är desamma som föregående år och att flertalet nu omfattar, eller närmar sig, tidsserier som redovisar resultat för minst tio år. Utvecklingen är positiv; i de fall det är möjligt önskar utskottet tidsserier som är minst tioåriga för tabeller och diagram.

Sedan den 1 januari 2023 beviljas det nya studiestödet omställnings­studie­stöd. Utskottet välkomnar att regeringen har tagit fram en indikator för omställ­nings­studiestödet och ser fram emot att följa den fortsatta resultat­redovisningen och analysen av stödet i kommande budget­propositioner.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Utskottet anser att regeringens bedömning av måluppfyllelsen innehåller en utförlig analys av måluppfyllelsen av målens båda delar med kommentarer om samtliga indikatorer. Avsnittet avslutas med en samlad kommentar om mål­upp­fyllelsen för hela utgiftsområdet, vilket utskottet värdesätter. Innehållet i avsnittet kopplar enligt utskottet samman relationen mellan mål, indikatorer, resultat och bedömning av måluppfyllelse på ett tydligt sätt.

Propositionen

Politikens inriktning

Studiestödet möjliggör studier

Det svenska studiestödet är, och ska enligt regeringen fortsätta att vara, ett av världens mest generösa studiestödssystem. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar för såväl enskilda som för Sverige som nation att växa med kunskap, och det bidrar till samhällets utveckling. Studiestödet är enligt regeringen grundläggande för tillgången till en jämlik utbildning och ger alla, oavsett kön och bakgrund, möjlighet att studera.

Flexibla och väl anpassade beloppsnivåer gör det möjligt att komplettera tidigare studier eller att gå vidare till studier på en högre nivå oavsett ekonom­iska förut­sättningar. På så sätt slår studiestödssystemet enligt regeringen vakt om ett bildnings­ideal samtidigt som det bidrar till en bättre kompetens­försörj­ning.

Studiemedelssystemet ses över

Regeringen anser att det finns ett behov av en översyn av studiemedels­systemet. Utgångs­punkterna för översynen bör enligt regeringen vara att skapa ett studie­medels­system som är följsamt mot dagens och framtidens utbild­nings­system och arbetsmarknadens behov. Effektiviteten i rekryteringen till studier ska öka, och utgångspunkterna för när nya utbildningar ska ge rätt till studie­medel bör ses över. Studiemedelssystemet ska enligt regeringen också bidra till en ökad genomströmning vid högre utbildning samtidigt som trygg­heten för de studerande värnas och de studerandes skuldsättning beaktas.

Bättre möjligheter till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina

Personer som har tvingats fly Ukraina på grund av den ryska invasionen och som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd enligt mass­flykts­direktivet har i dag ingen rätt till studiestöd. Regeringen föreslår att det införs en rätt till studiehjälp och studiemedel för dem som under minst tolv månader har haft ett uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd enligt mass­flykts­direktivet. Se regeringens lagförslag nedan.

Anslagen

I detta avsnitt sammanfattas regeringens budgetförslag (se propositionen avsnitt 3.12). I propositionen återfinns under varje anslag anslagsutvecklingen över tid i en tabell: utfall och anslagssparande för 2024, anslag och utgifts­prognos för 2025, regeringens förslag för 2026 och regeringens beräkning av anslaget för 2027 och 2028. För varje anslag redovisar regeringen också det tänkta ändamålet. Under respektive anslag återfinns regeringens närmare över­väganden med förslag till anslagsnivå och beräknad anslagsnivå för kommande år. Av tabellen Förändringar av anslagsnivån framgår om anslags­förändringen är en följd av pris- och löneomräkning, beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder, makroekonomisk utveckling, förändrade volymer, över­föring till eller från andra anslag eller något annat. Regeringen föreslår även att riksdagen ska bemyndiga regeringen att dels besluta om ekonomiska åtaganden inom ett anslag, dels under 2026 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån.

Anslaget 1:1 Studiehjälp

Regeringen anger att anslaget får användas för utgifter för studiehjälp i form av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Anslaget får användas för utgifter för ersättning till svenska elever utomlands för vissa resor. Anslaget får användas för utgifter för kost­nads­ersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning och annan lärlings­liknande utbildning.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 4 571 331 000 kronor för 2026.

Regeringen bedömer att utgifterna för studiebidraget, inackorderings­tillägget och det extra tillägget minskar med 13 034 000 kronor under 2026. Åren 2027 och 2028 beräknas utgifterna öka med 63 035 000 kronor respektive 66 128 000 kronor jämfört med vad som har anvisats för 2025.

Anslaget ökas med 14 000 000 kronor fr.o.m. 2026 eftersom regeringen föreslår bättre möjligheter till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina, vilket leder till ökad efterfrågan på studiehjälp.

Anslaget 1:2 Studiemedel

Regeringen anger att anslaget får användas för utgifter för studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag enligt studiestödslagen (1999:1395). Ansla­g­et får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift för studie­bidrag enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Anslaget får användas för utgifter för retroaktiva utbetalningar av vissa former av studie­stöd som upphört.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 19 788 041 000 kronor för 2026.

Anslaget ökas med 26 000 000 kronor fr.o.m. 2026 eftersom regeringen föreslår bättre möjligheter till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina, vilket leder till ökad efterfrågan på studiemedel.

För att finansiera förslaget om bättre möjligheter till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina minskas medlen för det högre bidraget inom studie­medlen. Regeringen föreslår därför att anslaget minskas med 50 000 000 kronor fr.o.m. 2026.

Anslaget ökas med 7 500 000 kronor 2026 eftersom regeringen föreslår ökade möjligheter till studier med vilande sjuk- och aktivitetsersättning, vilket leder till ökad efterfrågan på studiemedel. För 2027 och 2028 beräknas anslaget öka med 15 000 000 kronor.

Anslaget ökas med 61 250 000 kronor 2026 med anledning av att regeringen föreslår ökade medel för fler utbildningsplatser inom yrkeshög­skolan, vilket leder till ökad efterfrågan på studiemedel. För 2027 och 2028 beräknas anslaget öka med 127 890 000 kronor respektive 213 150 000 kronor.

Anslaget ökas med 14 750 000 kronor 2026 eftersom regeringen föreslår en utbyggnad av pilotverksamheten Nationell yrkesutbildning, vilket leder till ökad efter­frågan på studiemedel. För 2027 och 2028 beräknas anslaget öka med motsvar­ande belopp.

Anslaget ökas med 37 240 000 kronor 2026 eftersom regeringen föreslår ökade medel för fler utbildningsplatser inom den regionala yrkesinriktade vuxen­utbildningen (regionalt yrkesvux), vilket leder till ökad efterfrågan på studie­medel.

Anslaget minskas med 200 000 000 kronor 2026 med anledning av att regeringen minskar medlen för det högre bidraget inom studiemedlen för att finansiera andra prioriterade reformer. För 2027 och 2028 beräknas anslaget minska med 220 000 000 kronor.

Anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd

Regeringen anger att anslaget får användas för utgifter för omställnings­studiebidrag enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd. Anslaget får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift för omställnings­studie­bidrag enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensions­avgift.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 7 339 000 000 kronor för 2026.

För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 7 751 045 000 kronor respektive 8 130 661 000 kronor.

Anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån

Regeringen anger att anslaget får användas för statens utgifter för att sätta ned räntor på studielån, för ränteutgifter på lån, för återkrav av studie­medel och för avgifter till Riksgäldskontoret för studielån som är upplånade efter 1988 enligt studiestödslagen (1973:349), studiestödslagen (1999:1395) och lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 2 816 050 000 kronor för 2026.

Anslaget ökas med 1 250 000 kronor 2026 med anledning av regeringens förslag om ökade medel för fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan, vilket leder till ökad efterfrågan på studiemedel. För 2027 och 2028 beräknas anslaget öka med 2 610 000 kronor respektive 4 350 000 kronor.

Anslaget ökas med 760 000 kronor 2026 eftersom regeringen föreslår ökade medel för fler utbildningsplatser inom den regionala yrkesinriktade vuxen­utbildningen (regionalt yrkesvux), vilket leder till ökad efterfrågan på studie­medel.

Anslaget ökas med 10 000 kronor 2026 med anledning av att regeringen föreslår en utbyggnad av pilotverksamheten Nationell yrkesutbildning, vilket leder till ökad efterfrågan på studiemedel. För 2027 och 2028 beräknas anslaget öka med motsvarande belopp.

Anslaget 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk

Regeringen anger att anslaget får användas för utgifter för bidrag till vissa funktions­hindrade elever i gymnasieskolan, s.k. Rg-bidrag. (Rg är en förkort­ning för riksgymnasium och bidraget är till för dem som behöver bo på studie­orten.) Anslaget får även användas för utgifter för bidrag till kursdeltagare i tecken­språksutbildning för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk (TUFF). Anslaget får användas för utgifter för statlig ålders­pensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift för bidrag till kursdeltagare i TUFF-utbildning. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till dem som anordnar TUFF-utbildning.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 63 150 000 kronor för 2026.

Anslaget 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Regeringen anger att anslaget får användas för utgifter för att producera och distribuera kurslitteratur för högskolestuderande som har en funktions­nedsätt­ning i form av läsnedsättning och för utvecklingsprojekt för att effektivisera verksamheten.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 27 000 000 kronor för 2026.

Bemyndigande

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 kronor 2027.

Regeringen anger som skäl för förslaget att Myndigheten för tillgängliga medier ansvarar för produktion av studielitteratur för högskolestuderande personer som har en funktionsnedsättning i form av läsnedsättning. Produk­tionen sker i form av beställningar under 2026 som innebär utgifter följande budgetår.

Anslaget 1:7 Centrala studiestödsnämnden

Regeringen anger att anslaget får användas för Centrala studiestödsnämndens förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 1 163 526 000 kronor för 2026.

Anslaget ökas med 3 400 000 kronor 2026 eftersom regeringen anser att myndig­hetens informationssystem ska anpassas för att skapa effektiva och lång­siktigt hållbara informationsutbyten mellan olika myndigheter. För 2027 beräknas anslaget öka med 9 600 000 kronor, och för 2028 beräknas anslaget öka med 2 600 000 kronor.

Anslaget ökas med 3 000 000 kronor 2026 för att myndigheten ska admini­strera kommande förslag från regeringen om avskrivning eller åter­betal­ning av studielån för studerande på polisutbildningen. För 2027 beräknas anslaget öka med 2 500 000 kronor, och för 2028 beräknas anslaget öka med 5 000 000 kronor.

Anslaget 1:8 Överklagandenämnden för studiestöd

Regeringen anger att anslaget får användas för Överklagandenämnden för studie­stöds förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas 19 496 000 kronor för 2026.

Bemyndigande om lån i Riksgäldskontoret

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 325 500 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag är följande: Den totala skulden för studielån i Riksgälds­kontoret beräknas uppgå till ca 305 900 000 000 kronor vid utgång­en av 2025. Nettoupplåningen för 2026 beräknas till omkring 15 752 000 000 kronor, beslut om återkravskapital till 350 000 000 kronor, avskrivningar till 648 000 000 kronor och konvertering av äldre lån till lån upptagna i Riksgälds­kontoret till ca 200 000 kronor.

Lagförslagen

En rätt till studiestöd införs för personer som tvingats lämna Ukraina

Regeringen föreslår att det införs en rätt till studiehjälp och studiemedel för personer från Ukraina som omfattas av Europeiska unionens råds genom­förande­beslut och som har beviljats ett uppehålls­tillstånd med eller efter tillfälligt skydd. Rätten till studiehjälp och studie­medel ska dock inte gälla under de första tolv månaderna av uppehålls­tillståndets sammanlagda giltig­hets­tid.

Skälen för regeringens förslag är bl.a. följande. Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 aktiverades EU:s massflykts­direktiv, vilket gav personer som flytt från Ukraina rätt till tillfälligt skydd i Sverige och andra medlemsstater. Det har sedan dess genomförts flera förändringar för att förbättra levnads­villkoren för personer från Ukraina med tillfälligt skydd i Sverige. En person med uppe­hålls­tillstånd med tillfälligt skydd har dock ingen rätt till studiestöd. Det innebär att det kan vara svårt för många personer i målgruppen att finansi­era sina studier. Otillräckliga möjligheter till studie­finansiering kan försämra möjlighet­erna att bedriva effektiva studier, vilket enligt regeringen är negativt både för den enskilde och för samhället. En förbättrad studie­finansi­ering kan förbättra möjligheterna till självförsörjning och integration. Regeringen menar därmed att det finns flera starka skäl till att förbättra möjligheterna till studie­stöd för målgruppen.

Förslaget innebär att personer som har tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen och som under minst tolv månader har haft ett uppehålls­tillstånd i Sverige med tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv får rätt till studiehjälp och studiemedel. För att personer som har påbörjat studier också ska kunna slutföra dem bör enligt regeringen även uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd ge rätt till studiestöd.

Många av de personer som befinner sig i Sverige med tillfälligt skydd har vistats här relativt lång tid. Regeringen anser att det också kan ses som rimligt att det finns ett krav på en viss anknytning till landet för att få rätt till studie­stöd. Rätten till studiehjälp och studie­medel för personer med uppehålls­tillstånd med eller efter tillfälligt skydd ska enligt regeringen därför inte gälla under de första tolv månaderna av uppe­hålls­tillståndets samman­lagda giltighets­tid.

För att personer som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter till­fälligt skydd ska kunna beviljas studiestöd bör de enligt regeringen i övrigt uppfylla de villkor som finns uppställda i bl.a. studiestödslagen. Det gäller t.ex. krav på att utbildningen ger rätt till studiestöd, villkor om ålder m.m.

Det är enligt regeringen viktigt att de studieekonomiska förutsättningarna för personer i målgruppen förbättras så snart som möjligt. Lagändringarna föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2026.

Studiestartsstödet avvecklas

Regeringen föreslår att studiestartsstödet ska avvecklas. Till följd av att studie­starts­stödet avvecklas föreslår regeringen också följdändringar i andra lagar.

Regeringen anger bl.a. följande skäl för förslaget. Det finns enligt regering­en indikationer på att studiestartsstödet har hanterats på ett sätt som inte är i linje med stödets syfte. Studiestartsstödet var tänkt för personer med kort utbildning och stort behov av vidare studier, men statistiken visar att omkring hälften av dem som fått studiestartsstöd under 2017–2022 efter att ha skrivit ut sig från Arbetsförmedlingen hade en avslutad gymnasie­utbildning sedan tidigare och att närmare 30 procent dessutom hade en eftergymnasial utbild­ning. Att studiestartsstödet i stor omfattning går till personer med en starkare utbildningsbakgrund än vad som är tänkt innebär enligt regeringen att det sker omfattande felaktiga utbetalningar av stödet. Korrekta utbetalningar är centralt för att tilliten till välfärdssystemet ska kunna upprätthållas. En av utgångs­punkterna för studiestödssystemet är också att stöd endast ska betalas ut till dem som har rätt till det.

Ett annat problem med studiestartsstödet är enligt regeringen att arbets­sökande med kort utbildning inte har likvärdiga möjligheter att studera med stödet. Det är nämligen frivilligt för en kommun att ansluta sig till studiestarts­stödet, och några kommuner står också utanför. Det finns därutöver stora skillnader i hur hög grad de anslutna kommunerna använder sin tilldelade budget för stödet. Studie­starts­stödet hanteras enligt regeringen alltså inte på ett rättvist och rättssäkert sätt.

Regeringen lyfter dessutom fram att det finns flera alternativa finansier­ings­möjlig­heter för studiestartsstödets målgrupp. Studiemedels­systemet har reform­erats och innehåller i dag en högre bidragsnivå för vuxna med behov av utbild­ning på grundläggande eller gymnasial nivå. Dessutom finns omställ­nings­studie­stödet för vuxna som behöver ställa om mitt i arbetslivet. Det finns därutöver goda möjligheter att studera på grundläggande och gymnasial nivå för dem som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program och då med etabler­ings­ersätt­ning eller aktivitetsstöd. Regeringen anser därför att det inte längre behövs ett särskilt studiestartsstöd.

Eftersom det görs omfattande felaktiga utbetalningar av studiestartsstöd är det enligt regeringen angeläget att stödet avvecklas så snabbt som möjligt. Ändring­arna föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2026. Eftersom studie­starts­stödet samspelar med andra stöd och ersättningar behöver följd­ändringar göras i flera lagar. Även dessa ändringar bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2026.

Motionerna

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 före­slår motionärerna ökningar av anslagen 1:1 Studiehjälp med 774 000 000 kronor och 1:7 Centrala studie­stöds­nämnden med 30 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Den föreslagna ökningen av anslaget 1:1 Studiehjälp ska enligt motionär­erna förbättra barnfamiljers ekonomiska situation genom att nivån på studie­bidraget höjs med 200 kronor per månad. Ökningen av anslaget 1:7 Centrala studie­stöds­nämnden ska ge CSN långsiktiga förutsättningar och möjlig­het till en höjd grundbemanning för att majoriteten av de sökande ska kunna få besked om omställningsstudiestöd före studiestarten.

Motionärerna framhåller i yrkande 6 att CSN behöver ha tillräckliga ekonomiska resurser för att korta väntetiderna och klara handläggningen av ansökningar till omställningsstudiestödet inom rimlig tid.

Vänsterpartiet

I partimotion 2025/26:3168 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår motionärerna en ökning av anslaget 1:2 Studiemedel med 320 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Den föreslagna ökningen av anslaget 1:2 Studiemedel ska enligt motionär­erna gå till ökade kostnader för studiemedel eftersom antalet utbildnings­platser på läkar-, sjuksköterske- och bibliotekarieutbildningarna byggs ut. Motionärerna vill dessutom införa en möjlighet att skriva av studieskulder för vårdutbildade som väljer att bo och arbeta i glesbefolkade regioner. Motionärerna avvisar också den effektivisering av det högre bidraget som regeringen föreslår.

Centerpartiet

I kommittémotion 2025/26:3734 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) föreslår motionärerna en ökning av anslaget 1:2 Studiemedel med 28 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår minskningar av anslagen 1:7 Centrala studiestödsnämnden med 10 900 000 kronor och 1:8 Över­klagande­nämnden för studiestöd med 100 000 kronor.

Den föreslagna ökningen av anslaget 1:2 Studiemedel ska enligt motionär­erna gå till ökade kostnader för studiemedel eftersom satsningarna på nationella yrkes­program och yrkeshögskolan förstärks.

Motionärerna gör ett större produktivitetsavdrag än regeringen i den pris- och löneomräkning som görs av myndig­heternas förvaltningsanslag och föreslår därför minskningar av anslagen 1:7 Centrala studiestödsnämnden och 1:8 Över­klagande­nämnden för studiestöd.

Miljöpartiet

I kommittémotion 2025/26:3362 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 21 föreslår motionärerna att ukrainska flyktingar ska ha rätt till studiemedel från CSN.

I kommittémotion 2025/26:3365 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6 föreslår motionärerna att ukrainska flyktingar ska få bättre möjligheter till utbildning som gör det möjligt för dem att få ett arbete i Sverige.

I yrkande 30 föreslår motionärerna att det tillförs medel till CSN för att hantera omställnings­studiestödet eftersom efterfrågan är stor och många sökande har blivit utan stödet på grund av administrativa kapacitetsbrister hos CSN.

I kommittémotion 2025/26:3519 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 föreslår motionärerna ökningar av anslagen 1:1 Studiehjälp med 1 200 000 000 kronor, 1:2 Studiemedel med 1 200 000 000 kronor, 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk med 5 000 000 kronor och 1:7 Centrala studiestödsnämnden med 36 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna anför att nivån på studiebidraget för elever i gymnasieskolan ska höjas med 350 kronor och att värdet på studiebidraget ska skyddas genom att indexeras och föreslår därför en höjning av anslaget 1:1 Studiehjälp.

Den föreslagna ökningen av anslaget 1:2 Studiemedel ska enligt motionär­erna gå till att höja studiemedlen med 300 kronor i månaden för att stärka studenters ekonomiska trygghet. Den föreslagna ökningen av anslaget ska också möjliggöra att fler ukrainska flyktingar i Sverige får tillgång till studie­medel.

För att fler anhöriga ska kunna erbjudas ytterligare timmar för tecken­språks­utbildning föreslår motionärerna en höjning av anslaget 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i tecken­språk.

Motionärerna föreslår att anslaget 1:7 Centrala studiestödsnämnden ska öka för att CSN ska få förutsättningar att hantera ansökningar om omställ­nings­studiestöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det svenska studiestödet är, och ska fort­sätta vara, ett av världens mest generösa. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar både för enskilda och för Sverige som nation att växa med kunskap och bidra till samhällets utveckling. Studiestödet är grundlägg­ande för tillgången till en jämlik utbildning och ger alla, oavsett kön och bakgrund, möj­lig­het att studera.

I motionsyrkandena lämnas förslag om ökningar och minskningar av anslagen inom utgiftsområdet i förhållande till regeringens förslag. Det gäller bl.a. förslag om höjda nivåer inom studiehjälpen och för studiebidraget, medel för att fler ukrainska flyktingar i Sverige ska kunna få studie­medel samt ytter­ligare medel till CSN för att hantera ansökningar om omställ­nings­studie­stödet. När det särskilt gäller frågan om ukrainska flyktingars möjlig­het att få studie­medel i Sverige välkomnar utskottet regeringens förslag om rätt till studie­hjälp och studiemedel för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen. En förbättrad studiefinansiering bidrar till mer effektiva studier och förbättrar möjligheterna till självförsörj­ning och integra­tion vilket är positivt både för den enskilda individen och för samhället.

Utskottet delar regering­ens bedömning att det finns flera starka skäl som talar för att studie­startsstödet ska avvecklas. Utskottet konstaterar att en hög andel av dem som har tagit del av studiestartsstödet redan har en gymnasie­utbildning, vilket inte är i linje med stödets syfte, och att det därmed finns en över­hängande risk för fel­aktiga utbetalningar. Utskottet noterar att det finns flera alternativa finansierings­möjlig­heter för studiestarts­stödets målgrupp.

Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag till lagändringar är ändamålsenligt utformade. Vidare anser utskottet att regeringens förslag till anslag och bemyndiganden inom utgiftsområde 15 är väl avvägda. Därmed tillstyrker utskottet punkterna 1–9 i propositionen om anslag, lagförslag och bemyndiganden och avstyrker motionerna.

Reservation

Ställningstagande

Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras. Tyvärr spelar fortfar­ande samhälls­klass, var i landet du bor och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej. Ett generöst och flexibelt studiestöds­system har en central roll för att bryta dessa mönster och för att göra kunskap och utbild­ning tillgängligt för fler. I budgetpropositionen för 2024 föreslog regering­en plötsligt att målet för studiestödssystemet skulle ändras och riksdags­majoriteten beslutade i enlighet med detta. Lydelsen att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa ströks ur målformuleringen. Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studie­stöds­systemet ska verka utjämnande. Det är mycket anmärkningsvärt.

Vi vill att studie­stödet ska ha som mål att utjämna skillnader mellan indi­vid­er och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rätt­visa, dvs. att de tidigare målen för utgiftsområdet ska återinföras.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Särskilda yttranden

Socialdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i parti­motion 2025/26:3551. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budget­politiken framgår av reservation 1 i det betänkandet. I den motionen finns också ett förslag till ram för utgiftsområde 15. Socialdemokrat­ernas förslag till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 15 läggs fram i kommitté­motion 2025/26:3730. Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025, i det första steget av budgetprocessen, gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar som innebär att Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgifts­området ligger över den beslutade nivån. Därmed kan vi inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Vi avstår därför från ställningstagande när det gäller statens budget för 2026 inom utgiftsområde 15, och i stället lägger vi fram ett särskilt yttrande om vår politik inom utgiftsområdet. Socialdemokrat­ernas budget­alternativ innebär följande satsningar.

Sverige ligger i dag i Europas bottenliga när det gäller arbetslöshet och tillväxt. För att fler människor ska ha ett jobb att gå till, för att svenska företag ska hitta den kompetens de behöver och för att få fart på svensk ekonomi behöver vi fler som påbörjar och avslutar en utbildning som leder till jobb. Ett generöst studiemedelssystem är viktigt för svensk tillväxt, för en jämlik tillgång till välfärd i hela landet, för att bryta segregationen, för att klara klimat­omställ­ningen och för att bygga Sverige starkt.

Vi vill ge fler människor möjlighet till utbildning och att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras. Tyvärr spelar fortfarande samhälls­klass och bakgrund stor roll för om man påbörjar en viss utbildning eller ej. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem spelar en central roll för att bryta dessa mönster.

Kostnadskrisen har slagit hårt mot Sveriges barnfamiljer. Familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till och de familjer som hade det tufft redan före krisen har drabbats extra hårt. Barnen ska inte behöva betala kostnadskrisen. Vi föreslår därför att bl.a. studiebidraget höjs med 200 kronor per månad. För detta ändamål föreslår vi ytterligare 774 miljoner kronor.

Sverige har världens bästa system för omställning och kompetensutveck­ling. Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd har införts med syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Människor mitt i livet kan nu välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling, utan att behöva känna oro för hur räkningarna ska kunna betalas i fortsättningen. Men CSN upplever fortfarande att myndigheten saknar långsiktig kapacitet att hantera alla de ansökningar som kommer in och har därför efterfrågat mer resurser. Detta har regeringen inte lyssnat på. I ett läge med Europas högsta arbetslöshet och med ett arbetsliv som förändras i snabb takt har Sverige redan förlorat värdefull tid på att regeringen inte tar ansvar för att värna omställningsstudiestödet. Vi föreslår därför ökade resurser till CSN så att reformen kan leva upp till sin potential.

Sammantaget bör 804 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i parti­motion 2025/26:2792. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budget­politiken framgår av reservation 2 i det betänkandet. I den motionen finns också ett förslag till ram för utgiftsområde 15. Vänsterpartiets förslag till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 15 läggs fram i parti­motion 2025/26:3168. Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025, i det första steget av budgetprocessen, gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar som innebär att Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgifts­området ligger över den beslutade nivån. Därmed kan jag inte reservera mig till förmån för vårt förslag. Jag avstår därför från ställningstagande när det gäller statens budget för 2026 inom utgiftsområde 15, och i stället lägger jag fram ett särskilt yttrande om vår politik inom utgiftsområdet. Vänsterpartiets budget­alternativ innebär följande satsningar.

Vänsterpartiet vill utöka antalet studieplatser på läkarutbildningen och sjuk­sköterskeutbildningen, särskilt i Norra sjukvårdsregionen, för att säkra personal­försörjningen inom vården. Dessutom bör vårdutbildade som väljer att bo och arbeta i glesbefolkade regioner få möjlighet att skriva av sina studie­skulder. Även bibliotekarieutbildningen behöver byggas ut. Dessa sats­ningar innebär ökade kostnader för studiemedel. Därutöver anser Vänster­partiet att medlen som avsätts för det högre bidraget i studiemedlet ska vara oförändrade. För dessa ändamål tillförs därför ytterligare resurser.

Sammantaget bör 320 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3811. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitik­en framgår av reservation 3 i det betänkandet. I den motionen finns också ett förslag till ram för utgiftsområde 15. Centerpartiets förslag till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 15 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3734. Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025, i det första steget av budgetprocessen, gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar som innebär att Centerpartiets förslag till anslag inom utgifts­området ligger över den beslutade nivån. Därmed kan jag inte reservera mig till förmån för vårt förslag. Jag avstår därför från ställningstagande när det gäller statens budget för 2026 inom utgiftsområde 15, och i stället lägger jag fram ett särskilt yttrande om vår politik inom utgiftsområdet. Centerpartiets budget­alternativ innebär följande satsningar.

Det är viktigt att man uppmuntrar och underlättar för att fler ska kunna studera. För att öka genomströmningen och få fler i arbete behövs ett mer flexibelt studiemedelssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för dem som har behov av en lägre studie­takt, t.ex. människor som har gått anpassad gymnasie­skola eller är deltids­sjuk­skrivna. Det ger fler möjlighet till en utbildning som leder till jobb. Det behöver också finnas flexibilitet för karriär­växling högre upp i åldrarna. Omställ­nings­studiestödet innebär att anställda kommer att få väsentligt förbättrade möjligheter att studera och ställa om under hela arbets­livet. Det är av stor vikt att stödet kommer till nytta.

Centerpartiet vill inleda en stegvis ökning av yrkesutbildningarna med fokus på särskilt framgångsrika delar av vidareutbildningen. Yrkeshögskolan är trots en nödvändig expansion under senare år fortfarande kraftigt under­dimensionerad. Nationell yrkesutbildning har visat sig framgångsrik i att lära elever ett praktiskt yrke som i regel leder direkt till anställning. Dessa yrkes­utbildningar behöver skalas upp snabbt och brett. I gymnasieskolan har yrkes­programmen en liknande funktion som behöver förstärkas. Sådana satsningar innebär ökade kostnader för studiemedel.

Sammantaget bör 17,3 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Miljöpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3770. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitik­en framgår av reservation 4 i det betänkandet. I den motionen finns också ett förslag till ram för utgiftsområde 15. Miljöpartiets förslag till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 15 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3519. Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025, i det första steget av budgetprocessen, gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar som innebär att Miljöpartiets förslag till anslag inom utgifts­området ligger över den beslutade nivån. Därmed kan jag inte reservera mig till förmån för vårt förslag. Jag avstår därför från ställningstagande när det gäller statens budget för 2026 inom utgiftsområde 15, och i stället lägger jag fram ett särskilt yttrande om vår politik inom utgiftsområdet. Miljöpartiets budget­alternativ innebär följande satsningar.

Alla ska kunna studera på högskola eller universitet oavsett varifrån i samhället och landet man kommer. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget att studera vidare genom att förbättra studenters bostadssituation och ekonom­iska trygghet. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt. Att få ekonomiskt stöd från föräldrar är inte en möjlighet för alla och ska inte heller vara en förutsättning för att våga ta steget till vidareutbild­ning.

När Miljöpartiet ingick i regeringen drev partiet igenom en höjning av studie­bidraget i studiemedlen med 300 kronor. Studenter är en grupp med mycket små ekonom­iska marginaler, och den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt. En höjning av studiemedlet skapar bättre förutsätt­ningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och för att de som väljer att göra det ska klara sig ekonomiskt. Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter pris­utveck­lingen, och singelstudenthushåll tillhör den grupp som har drabbats värst av den höga inflationen. Studiemedlen behöver nu höjas med ytterligare 300 kronor i månaden och därför tillförs 1 miljard kronor.

Miljöpartiet anser även att nivån på studiebidraget för elever i gymnasiet ska höjas med 350 kronor. Nivån på studiebidraget för elever i gymnasie­skolan bör också skyddas genom att indexeras. Därför anslås ytterligare 1,2 miljarder kronor för ändamålet.

Många ukrainska flyktingar har värdefull kompe­tens som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden, och viljan att arbeta är stark – ändå saknar många arbete. Ukrainska flyktingar bör därför få bättre möjlig­heter till utbild­ning som gör det möjligt för dem att få arbete i Sverige. Miljöpartiet avsätter mer resurser än regeringen för att ge ukrainska flyktingar i Sverige tillgång till studiemedel.

Vidare tillförs CSN ytterligare medel under 2026 för att myndigheten ska få förut­sätt­ningar att hantera ansökningar om omställnings­studie­stödet. Dessutom bör hörande föräldrar med döva barn erbjudas fler timmars utbild­ning i tecken­språk och därför tillförs medel för en utbyggnad av utbildningen.

Sammantaget bör drygt 2,4 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Tusental kronor

Anslag		Regeringens	Avvikelse från regeringen
		förslag	S	V	C	MP
1:1	Studiehjälp	4 571 331	774 000	±0	±0	1 200 000
1:2	Studiemedel	19 788 041	±0	320 000	28 300	1 200 000
1:3	Omställningsstudiestöd	7 339 000	±0	±0	±0	±0
1:4	Statens utgifter för räntor på studielån	2 816 050	±0	±0	±0	±0
1:5	Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk	63 150	±0	±0	±0	5 000
1:6	Bidrag till vissa studiesociala ändamål	27 000	±0	±0	±0	±0
1:7	Centrala studiestödsnämnden	1 163 526	30 000	±0	−10 900	36 000
1:8	Överklagandenämnden för studiestöd	19 496	±0	±0	−100	±0
Summa anslag inom utgiftsområdet		35 787 594	804 000	320 000	17 300	2 441 000

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndigande

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndiganden för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Tidsperiod
1:6	Bidrag till vissa studiesociala ändamål	4 000	2027
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet		4 000

 

Bilaga 4

Regeringens lagförslag