HD01UU2: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utrikesutskottets betänkande 2025/26:UU2

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgiftsområde 7, som uppgår till ca 43,7 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:1 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

13 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Utskottets överväganden

Mål för utgiftsområde 7

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 7

Statens budget inom utgiftsområde 7

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 7 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 7 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 7 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 7 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2025/26:1 i de delar som gäller utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2026 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Under beredningen av ärendet har statssekreterare Karin Juhlin från Utrikesdepartementet lämnat information om utgiftsområdet. Vidare har Sidas generaldirektör Jakob Granit informerat utskottet om myndighetens arbete. Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg har informerat utskottet om Riksrevisionens utvecklingssamarbete. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa informerade den 12 november utskottet om aktuella frågor inom biståndet.

Utskottet besökte under riksmötet 2022/23 Swedfund och Riksrevisionen. Sida besöktes såväl våren 2023 som våren 2025. Utskottet besökte under hösten 2023 Bryssel och fick då information om EU:s utvecklingssamarbete och stödet till Ukraina. Under våren 2023 besökte en delegation från utskottet Ukraina och diskuterade då bl.a. de svenska stödinsatserna. En delegation från utskottet besökte New York hösten 2024, bl.a. för samtal om FN:s biståndsverksamhet och humanitära insatser. Delegationer från utskottet besökte våren 2025 Indien, Sydafrika, Vietnam och Filippinerna.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2026 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd till 43 652 932 000 kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). I detta betänkande föreslår utrikesutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redovisning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06: 333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 7 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att målet för utgiftsområdet och regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 7.

Utskottets överväganden

Mål för utgiftsområde 7

Propositionen

Regeringen konstaterar att det riksdagsbundna målet för utgiftsområde 7 är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck (prop. 2013/14:1 utg. omr. 7, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/14:75).

Utskottets bedömning

Utskottet instämmer med regeringen i att målet för utgiftsområde 7 även fortsättningsvis bör vara att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 7

Propositionen

Regeringen konstaterar att Sveriges internationella bistånd genomförs i en förändrad och oroande global kontext, med bl.a. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, utmanade globala maktförhållanden och förändringar i den globala biståndsarkitekturen. Utvecklingen har lett till nya svårigheter för biståndet. Regeringen bedömer den inledda moderniseringen av det svenska biståndet, genom reformagendan, som helt central och fortsatt relevant för att möta dessa och kommande utmaningar.

Regeringen bedömer att biståndsverksamheten har blivit mer ändamålsenlig och i huvudsak genomförts på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt anser regeringen att måluppfyllelsen bör kunna öka ytterligare med en fortsatt reformerad inriktning.

Genom att ha stärkt styrningen för att främja synergier mellan utvecklingssamarbete, och andra politikområden bedömer regeringen att nya och nödvändiga partnerskap och innovativa arbetssätt har skapats. För att effektivare bidra till utgiftsområdets mål bedömer regeringen att biståndet framgent i högre grad bör verka katalytiskt, främja fattiga länders egen ekonomiska och demokratiska utveckling och mobilisera ytterligare resurser. Regeringen bedömer att det krävs ytterligare arbete för att öka biståndets effektivitet, flexibilitet och transparens.

Regeringen bedömer att Sveriges internationella bistånd under 2024 har bidragit till det övergripande målet att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Denna bedömning görs med utgångspunkt i de målsättningar och prioriteringar som styrde verksamheten vid ingången av 2024. Samtidigt visar resultaten att det finns behov av att fortsätta omställningen av biståndet i syfte att säkerställa en effektiv och transparent resursanvändning och att anpassa biståndet till de snabbt föränderliga globala förutsättningarna och därmed öka måluppfyllelsen.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet anser att det är viktigt att utvecklingen av den ekonomiska styrningen fortsätter. Resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

 En utgångspunkt för utskottets genomgång av regeringens resultat­redovisning är att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan mål, insatser, resultat och regeringens anslagsförslag. Utskottet konstaterar att regeringen den 14 december 2023 beslutade om en reformagenda för biståndet som anger den nya inriktningen för svenskt bistånd (Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt, UD2023/17726) och att bedömningsgrunderna för resultatuppföljning i budgetpropositionen följer rubriksättningen i den nya politiken. Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen har utvecklat resultatuppföljningen utifrån reformagendan.

Utskottet kommenterade formatet för resultatrapportering i samband med beredningen av regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering (skr. 2024/25:4, bet. 2024/25:UU3). Utskottet konstaterade då att formatet för resultatrapportering genom budgetpropositionen är utmanande för ett så komplext och brett verksamhetsområde som biståndet. Biståndet spänner över en stor bredd av länder och olika tematiska målområden vars resultat många gånger kan bedömas först efter en längre tid. Sammanhangen är ofta komplexa med flera olika påverkande faktorer. Samtidigt betonade utskottet att även om verksamheten inom utgiftsområdet är brett och styrs av flera tematiska mål, får det inte stå i vägen för en strävan mot en rättvisande resultatredovisning till riksdagen, i enlighet med budgetlagens krav och riksdagens behov. Utskottet står fast vid detta. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet de förbättringar som gjorts. Utskottet välkomnar också att regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2026 med en fördjupad resultatredovisning av biståndet till Ukraina och närområdet, vilket framgick av statssekreterare Karin Juhlins föredragning.

När det gäller resultatredovisningen för utgiftsområde 7 gör regeringen en samlad bedömning där den konstaterar att verksamheten som har bedrivits inom utgiftsområdet har bidragit till målet att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Utskottet instämmer i denna beskrivning.

 

Propositionen

Biståndsbudgeten

Regeringen föreslår att biståndsbudgeten för 2026 ska uppgå till högst 53 miljarder kronor. Utgångspunkten är att svenskt bistånd klassificeras som offentligt utvecklingsbistånd (ODA), i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (Dac) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Majoriteten av kostnaderna återfinns under anslag inom detta utgiftsområde. Den föreslagna utgiftsramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgår till 43,7 miljarder kronor 2026. I utgiftsområde 7 ingår också 5 miljoner kronor som avser förvaltningsutgifter för samarbete inom Östersjöregionen och som inte klassificeras som bistånd enligt OECD-Dac.

Politikens inriktning

Regeringen anför att biståndet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att möta de komplexa utmaningar som vi och världen står inför samt driva och värna svenska intressen. I en värld som snabbt förändras så måste biståndet utvecklas och moderniseras. Ett utökat fokus på vårt närområde krävs på grund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Tillsammans med våra partners, särskilt EU, Norden och de baltiska länderna, kommer regeringen att arbeta integrerat mellan policyområden för att främja stabilitet och säkerhet i vårt närområde. Stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift.

Det minskade biståndet globalt innebär ett omedelbart behov, och en möjlighet, att ytterligare effektivisera mandat, organisationer och insatser hos de stora multilaterala biståndsaktörerna, inklusive FN, så att begränsade resurser ytterligare fokuseras till våra viktigaste utvecklingsprioriteringar. I rådande världsläge blir det även än viktigare att öka ansträngningarna för att bredda givarbasen så att fler länder och aktörer bidrar till att möta globala utmaningar och utvecklingsbehov.

Det är enligt regeringen viktigt att varje land tar ansvar för sin egen utveckling. Regeringen avser inte att stödja länder eller aktörer som är icke-demokratiska, agerar i strid med FN-stadgan eller på annat sätt försöker utmana den regelbaserade världsordningen eller bedriver eller stödjer antidemokratisk verksamhet, våldsbejakande extremism, islamism, antisemitism, terrorism, verksamhet som underminerar kvinnors och flickors rättigheter eller hatpropaganda riktad mot individer eller grupper. Sverige ska även fortsätta arbeta aktivt för att minska korruption. När Sverige samarbetar med länder genom biståndsinsatser sker det med en tydlig förväntan om en ömsesidig konstruktiv samarbetsvilja. I de fall landets ledning saknar demokratisk reformvilja sker samarbetet i första hand via aktörer, bl.a. i civilsamhället, som bidrar till Sveriges biståndspolitiska agenda. Att Sverige ger stöd till civilsamhället även i länder där utvecklingen går i fel riktning skapar förutsättningar för förändring.

Enligt propositionen är de övergripande prioriteringarna för utgiftsområdet följande:

•       fortsatt fokus på Ukraina och närområdet

•       fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning

•       förbättrad hälsa för de allra mest utsatta

•       främja frihet och bekämpa förtryck

•       utökat och effektiviserat klimatbistånd

•       stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt

•       stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken

•       stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd

Avräkningar

Vissa kostnader för Sveriges mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige belastar biståndsbudgeten. OECD-Dacs riktlinjer anger att kostnaderna räknas som bistånd på humanitära grunder och för att spegla ett gemensamt ansvarstagande med låg- och medelinkomstländer, vilka är värdar för de flesta av världens flyktingar. Biståndskostnaderna omfattar kostnader inom utgiftsområdena 8 Migration, 13 Integration och jämställdhet samt 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Kostnader för asylsökande och skyddsbehövande per år ska enligt regeringen inte belasta biståndsbudgeten med mer än 8 procent eller 4,2 miljarder kronor. Totalt beräknas kostnaderna inom biståndet för asylsökande och skyddsbehövande uppgå till 2 864 miljoner kronor 2026, vilket motsvarar ca 5,4 procent av biståndsbudgeten.

I biståndsbudgeten ingår även 4 353 miljoner kronor för det svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma internationella bistånd som finansieras genom EU:s reguljära budget, som betalas via utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Med anledning av stöd till Ukraina via EU:s Ukrainafacilitet för 2024–2027 ingår under 2025 även 787 miljoner kronor av EU:s gemensamma bistånd i den svenska biståndsbudgeten. Detta motsvarar Sveriges förväntade bidrag till faciliteten via utgiftsområde 27. Faciliteten kommer att bidra till Ukrainas ekonomiska utveckling och välfärd genom bl.a. budgetstöd, som behövs bl.a. för att finansiera hälsovård, skolor, statliga löner, pensioner och energisektorn. Utfallet för Ukrainafaciliteten kommer att justeras i den svenska biståndsbudgeten för 2027 då den faktiska skillnaden mellan prognos och utfall 2026 är beräknad.

I budgeten för biståndet ingår också 506 miljoner kronor för bistånds­relaterade förvaltningskostnader för utlandsmyndigheter och enheter i Stockholm i enlighet med OECD-Dacs riktlinjer. Övriga kostnader från andra delar av statens budget som klassificeras som bistånd och ingår i biståndsbudgeten uppgår till totalt 842 miljoner kronor 2026 Dessa kostnader består av flera olika komponenter, bl.a. medel för den internationella biståndsverksamhet som bedrivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt bidrag till demokratiinsatser i länder som uppfyller OECD-Dacs kriterier för låg- och medelinkomstländer.

Anslag

För budgetåret 2026 föreslår regeringen att riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd när det gäller anslag som står till regeringens disposition (anslagen 1:1–1:4 och 1:6) enligt den tabell som framgår av bilaga 2 till betänkandet (punkt 4 i propositionen). I budgetpropositionen finns även förslag från Riksrevisionen om att riksdagen för budgetåret 2025 anvisar ett anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd för Riksrevisionen enligt den tabell som framgår av bilaga 2 till betänkandet (punkt 6 i propositionen).

Bemyndiganden

För att främja en högre grad av förutsägbarhet i biståndsgivningen behöver ekonomiska avtal inom biståndsverksamheten kunna ingås. Nya åtaganden beräknas uppgå till ca 30 miljarder kronor. Myndigheter som disponerar bemyndiganden under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet är bl.a. Regeringskansliet, Sida, Svenska institutet, Vetenskapsrådet, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotte­akademin, Strålsäkerhetsmyndigheten och Exportkreditnämnden.

Det nya finansieringsinstrumentet som införts under 2025, består av exportkreditgaranti och exportkredit till fast ränta i kombination med beslut om bistånd. Utifrån utvecklingseffektivitet är det angeläget att biståndsmedel kan utbetalas under exportkrediternas hela löptid, och därför behöver perioden för bemyndigandet utökas till 2047.

Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 95 miljarder kronor 2027–2047 (punkt 5 i propositionen).

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 34 miljarder kronor (punkt 1 i propositionen). Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott på högst 1,2 miljarder kronor till Swedfund International AB, varav högst 700 miljoner kronor för investeringar i Ukraina (punkt 2 i propositionen). Därutöver föreslås ytterligare kapitaltillskott till Swedfund AB på 600 miljoner kronor specifikt för ökade klimatinvesteringar (punkt 3 i propositionen).

Den årliga revisionens iakttagelser

Det framgår av propositionen att Riksrevisionen i sin revisionsberättelse har lämnat ett uttalande med reservation om Sidas årsredovisning för 2024. Grund för uttalandet med reservation är att Sida inte har redovisat ett ekonomiskt åtagande som uppgår till 8 miljarder kronor i bemyndiganderedovisningen vilket inte är förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Utestående åtaganden vid årets slut ska vara 24 158 992 tusen kronor på utgiftsområde 7, anslaget 1:1, anslagspost 31 Multilaterala och internationella organisationer och fonder. Regeringen konstaterar att myndigheten efter att Riksrevisionens lämnat en modifierad revisionsberättelse har vidtagit kvalitetshöjande åtgärder såsom stärkta rutiner för kvalitetssäkring av utestående åtaganden i bemyndiganderedovisningen. Myndigheten ska införa kontroller av de rapporter som används vid upprättandet av bemyndiganderedovisningen för att undvika att felaktigheter i redovisningen upprepas.

Motionerna

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2025/26:3162 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet höjs med 4 000 miljoner, varav 1 000 miljoner kronor ska gå till UNRWA. På sikt vill partiet återgå till enprocentmålet för biståndet. Partiet anser också att regeringen använder biståndsmedel på ett sätt som strider mot OECD:s regelverk för vad som kan definieras som bistånd. I partimotion 2025/26:2818 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) upprepas i yrkande 1 förslaget att återställa enprocentsmålet. I yrkande 52 anförs att forskningsbiståndet bör återställas.

Miljöpartiet föreslår i partimotion 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) att enprocentsmålet för biståndet ska återinföras (yrkande 7). I yrkande 10 anförs att minst hälften av Sveriges klimatbistånd ska gå till klimatanpassning. I kommittémotion 2025/26:3523 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) föreslås att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet höjs med 19 100 miljoner kronor och anslaget 1:4 Folke Bernadotteakademin med 40 miljoner kronor. Det innebär att nivån på biståndet återigen motsvarar 1 procent av BNI. Höjningen ska bl.a. användas till ökat klimatbistånd, stärkt kärnstöd till FN-organisationer, forskningsbistånd och stöd till fredsorganisationer.

Socialdemokraterna föreslår i kommittémotion 2025/26:3622 av Morgan Johansson m.fl. yrkande 1 att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet höjs med 1 000 miljoner kronor. Målet är enligt yrkande 4 att stegvis återgå till enprocentsmålet i biståndet. Förslaget att stegvis återgå till enprocentsmålet återkommer i motionerna 2025/26:663 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S), 2025/26:1075 av Daniel Vencu Velasquez Castro och Sofia Skönnbrink (båda S) och 2025/26:1232 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 1.

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2025/26:3606 av Anna Lasses m.fl. en stegvis upptrappning av biståndet. För 2026 föreslås att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ökas med 1 089 miljoner kronor. Förvaltningsanslagen för samtliga myndigheter inom utgiftsområdet sänks som en effekt av att motionärerna föreslår minskad pris- och löneomräkning. I kommittémotion 2025/26:3570 av Anna Lasses m.fl. (C) yrkande 1 anförs att Sverige bör återgå till enprocentsmålet och stå fast vid att målet för Sveriges internationella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck med utgångspunkt i mottagarländernas behov.

Utskottets ställningstagande

Biståndsbudgeten och avräkningar

Utskottet noterar att regeringen anger att biståndsbudgeten ska uppgå till 53 miljarder kronor för 2026. Samma belopp beräknas för 2027 och 2028. I biståndsbudgeten ingår kostnader som klassificeras som offentligt utvecklingsbistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté (OECD-Dac) men som utgör kostnader i andra delar av statens budget, s.k. avräkningar. Avräkningarna omfattar framför allt kostnader för mottagande av asylsökande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige, det svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma bistånd som finansieras genom EU:s reguljära budget och de delar av utrikesförvaltningens förvaltnings­kostnader som avser utvecklings­samarbete.

Utskottet konstaterar att dessa avräkningar från biståndsbudgeten (tidigare biståndsramen) har gjorts sedan början av 1980-talet. Andelen avräkningar från biståndsbudgeten varierar mellan åren och uppgick 2006 till 9 procent, 2012 till 16 procent och 2017 till 20 procent. För 2025 beräknas de till ca 19 procent.

Regeringen anger i budgetpropositionen att avräkningarna för 2026 beräknas uppgå till totalt ca 9,3 miljarder kronor. Detta innebär att utgifts­ramen för utgiftsområde 7 uppgår till 43,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med ca 1,1 miljarder kronor jämfört med innevarande år. Som andel av biståndsbudgeten uppgår de totala avräkningarna till knappt 18 procent 2026.

Avräkningarna för asylkostnader uppgår till ca 2,8 miljarder kronor för 2026. Detta motsvarar ca 5,5 procent av biståndsbudgeten. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen ger en utförlig beskrivning av hur avräkningarna för asylkostnader beräknas.

Utskottet har tidigare understrukit vikten av transparens och långsiktighet i avräkningar från biståndsramen (yttr. 2018/19:UU4y). Utskottet instämmer fortsatt med regeringen i att den nuvarande modellen, med en flerårig budgetram frånkopplad från BNI och ett tak för asylrelaterade avräkningar, ger mer transparens och långsiktighet i biståndet.

Utskottet konstaterar att Sverige fortfarande är en av de mest generösa biståndsgivarna i världen. Enligt OECD-Dacs preliminära statistik för 2024 var det endast fyra länder som uppnådde FN:s mål om att avsätta 0,7 procent av bruttonationalintäkten (BNI) för offentligt utvecklingsbistånd (ODA): Norge (1,02 procent), Luxemburg (1 procent), Sverige (0,79 procent) och Danmark (0,71 procent). Genomsnittet bland OECD-länderna var 0,33 procent.

Utskottet noterar att det samlade biståndet från OECD-länderna minskade med ca 9 procent i reala termer under 2024 jämfört med året innan. Hälsosektorn och Afrika söder om Sahara påverkades mest av det minskade biståndet. OECD-Dac beräknar preliminärt att ODA kommer att minska med ytterligare 9–17 procent under 2025.

Politikens inriktning

Utskottet anser liksom regeringen att biståndet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att möta de komplexa utmaningar som vi och världen står inför samt för att driva och värna svenska intressen. Sveriges bistånd ska vara långsiktigt, transparent och effektivt.

Utskottet noterar att regeringens arbete för att fokusera, effektivisera och höja kvaliteten på biståndet fortsätter. Utskottet instämmer i att det är särskilt prioriterat i ljuset av de minskade biståndsflödena globalt. Utskottet instämmer också med regeringen i att det svenska utvecklingssamarbetet ska fungera som en hävstång för att öka partnerländernas inhemska resursmobilisering och mobilisera privata kapitalflöden för hållbara investeringar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att fortsätta att stärka synergierna mellan bistånd, handel och främjande för att öka Sveriges samlade bidrag inom utvecklingssamarbetet, samt samordningen med klimatpolitiken.

Utskottet anser också, liksom regeringen, att ett fortsatt genomförande av reformagendan är en central förutsättning för att öka biståndets relevans och effektivitet samt måluppfyllelsen för det riksdagsbundna målet.

Utskottet instämmer vidare i att en viktig utgångspunkt för det fortsatta reformarbetet bör vara ökad flexibilitet, som syftar till att möjliggöra en snabb omprioritering av biståndet vid kriser och förändrade globala förhållanden. Utskottet vill liksom regeringen understryka att ökad transparens, dvs. att göra information om biståndets användning och resultat mer tillgänglig, är av central betydelse för att stärka förtroendet för biståndet.

Utskottet ställer sig bakom de övergripande prioriteringar som regeringen anger i propositionen och vill, liksom vid beredningen av förra årets budget för utgiftsområde 7, särskilt understryka vikten av fortsatt stöd till Ukraina. Utskottet har i betänkande 2023/24:UU8 tagit upp frågor om regeringens reformagenda för biståndet som beslutades i december 2023. I betänkande 2024/25:UU8 behandlades frågor om civilsamhällets roll i biståndet.

Anslagen

I budgetpropositionen redogör regeringen för sina förslag om tilldelning av medel till respektive anslag, ändamål och motiv till förslagen.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag i fråga om anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att nivån i biståndsbudgeten är ändamålsenlig för att genomföra regeringens biståndspolitiska prioriteringar och för att fortsätta stödja Ukraina med betydande medel.

Utskottet tillstyrker även budgetpropositionens förslag om storleken på anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).  För­slaget innebär att anslaget ökar med ca 5,7 miljoner kronor för att justera för kostnadsutveckling för lokaler i de länder och orter där Sida har fältnärvaro. Anslaget minskas med 12,4 miljoner kronor som en justering för valutakursutveckling.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag när det gäller anslaget 1:3 Nordiska Afrikainstitutet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till tilldelning av medel till anslaget 1:4 Folke Bernadotteakademin.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till medelstilldelning till anslaget 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd. Anslaget får användas för utgifter för den verksamhet som bedrivs av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och för EBA:s förvaltningsutgifter.

Anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete får an­vändas för utgifter för Riksrevisionens internationella utvecklings­samarbete. Medlen används inom ramen för målen för svenskt internationellt utvecklingssamarbete och OECD-Dacs definition av bistånd. Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete bidrar till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder. Huvudinriktningen bör vara långsiktigt institutionellt samarbete. Utvecklingssamarbetet sker framför allt i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa samt genom multilateralt samarbete. Riksrevisionen kan även ta uppdrag som extern revisor i multilaterala organisationer. Riksrevisionen använder framför allt egen personal och kompetens i genomförandet av kapacitets­utvecklingsprojekt. Riksrevisionen har sammanställt en resultatrapport om det internationella utvecklingssamarbetet 2019–2022 (dnr 1.2.2-2022-0916), som bygger på externa utvärderingar och Riksrevisionens egna bedömningar. Utskottet konstaterar att rapporten visar att Riksrevisionens verksamhet i allt väsentligt bidrar till syftet. Utskottet tillstyrker förslaget till tilldelning av medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete.

Bemyndiganden

Myndigheter som disponerar bemyndiganden under anslaget 1:1 Bistånds­verksamhet är bl.a. Regeringskansliet, Sida, Svenska institutet, Vetenskaps­rådet, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin, Export­kreditnämnden och Strålsäkerhetsmyndigheten. Det nya finansieringsinstrument som införts under 2025 består av exportkreditgaranti och exportkredit till fast ränta i kombination om beslut om bistånd. Utskottet instämmer med regeringen att det utifrån utvecklingseffektivitet är angeläget att biståndsmedel kan utbetalas under exportkrediternas hela löptid och att det därför finns ett behov av att utöka perioden för bemyndigandena till 2047.

Utskottet tillstyrker förslaget om att regeringen ska bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 95 miljarder kronor för perioden 2027–2047 (punkt 5 i propositionen).

Vidare tillstyrker utskottet att regeringen bemyndigas att under 2026 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 34 miljarder kronor (punkt 1 i propositionen).

Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att för 2026 besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 1,2 miljarder kronor, varav högst 700 miljoner kronor för investeringar i Ukraina (punkt 3 i propositionen). Utskottet tillstyrker också att regeringen under 2026 bemyndigas att besluta om ytterligare kapitaltillskott till Swedfund AB på 600 miljoner kronor specifikt för ökade klimatinvesteringar (punkt 3 i propositionen).

Mot bakgrund av det som här anförts om biståndsbudgeten, avräkningar, anslag och bemyndiganden tillstyrker utskottet regeringens och Riksrevisionens samtliga budgetförslag inom utgiftsområde 7 och avstyrker motionerna 2025/26:663, 2025/26:1075, 2025/26:1232 yrkande 1, 2025/26:2818 yrkandena 1 och 52, 2025/26:3162, 2025/26:3509 yrkandena 7 och 10, 2025/26:3523, 2025/26:3570 yrkande 1, 2025/26:3606 och 2025/26:3622 yrkandena 1 och 4.

Riksrevisionens iakttagelser

Utskottet har som ett led i sitt uppföljningsarbete tagit del av uppgifter om Riksrevisionens iakttagelser om myndigheterna inom utgiftsområdet. Utskottet konstaterar att Riksrevisionen i sin revisionsberättelse om Sidas årsredovisning för 2024 har lämnat ett uttalande med reservation. Grunden för uttalandet med reservation är att Sida inte har redovisat ett ekonomiskt åtagande som uppgår till 8 miljarder kronor i bemyndiganderedovisningen vilket inte är förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Utestående åtaganden vid årets slut ska vara 24 158 992 tusen kronor på utgiftsområde 7, anslaget 1:1, anslagspost 31 Multilaterala och internationella organisationer och fonder.

Det framgår av propositionen att myndigheten efter att Riksrevisionen lämnat en modifierad revisionsberättelse har vidtagit kvalitetshöjande åtgärder såsom stärkta rutiner för kvalitetssäkring av utestående åtaganden i bemyndiganderedovisningen. Myndigheten ska införa kontroller av de rapporter som används vid upprättandet av bemyndiganderedovisningen för att undvika att felaktigheter i redovisningen upprepas. Utskottet vill understryka vikten av korrekt redovisning och välkomnar att myndighetens arbetsrutiner och processer har förtydligats i syfte att förhindra liknande incidenter i framtiden.

Särskilda yttranden

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 7 inte får överstiga 43 652 932 000 kronor 2026 (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 7. Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 7 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3622.

Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3551. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken framgår av reservation 1 i det betänkandet.

Socialdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 7 innebär en stegvis ökning av anslaget så att det återigen ska nå 1 procent av BNI. Att som regeringen kraftigt skära ner anslagen utan att ha analyserat konsekvenserna av ett minskat bistånd är oansvarigt. Det leder till negativa konsekvenser både i de samarbetsländer regeringen drar sig ur och i Sverige. Det handlar om ökade konflikter, krig och klimatförändringarnas effekter som tvingar människor att fly sina hemländer och söka sig till Europa. Det handlar också om att odemokratiska och auktoritära länder ökar sitt inflytande i världen. Med det följer brott mot mänskliga rättigheter, ökad rasism och minskad jämställdhet.

Sverige ska ställa tydliga krav på att biståndet används rätt. Aktörer ska ställas till svars när oegentligheter upptäcks. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Biståndsmedel ska skyddas och användas för avsedda ändamål. Det är självklart att kontroll och riskanalys av svenskfinansierade biståndsinsatser alltid ska göras.

Sverige ska fortsatt vara ledande i att bidra till genomförandet av Agenda 2030 globalt, Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering och Parisavtalet om klimat. Utvecklingsarbetet ska inte undermineras av bristande samstämmighet mellan olika politikområden. 

En förutsättning för att biståndet ska ha folkligt stöd är att det följer internationellt vedertagna regler. OECD-DAC:s riktlinjer finns till för att säkerställa att bistånd används till just fattigdomsbekämpning och global utveckling, inte till inhemska kostnader som regeringar vill gömma i biståndsbudgeten. Den nuvarande regeringen har flera gånger öppet kringgått dessa riktlinjer och breddat avräkningarna på ett sätt som urholkar biståndets legitimitet. Vi socialdemokrater accepterar avräkningar enligt OECD-Dacs regelverk, men dessa ska vara restriktiva och inte breddas. Att räkna in utgifter som inte är bistånd undergräver både transparensen och Sveriges trovärdighet.

Världen behöver mer internationell solidaritet – inte mindre. I en värld som brinner, där fattigdomen breder ut sig, där konflikter och krig sliter sönder länder, där människor tvingas på flykt och där mänskliga rättigheter och frihet inskränks är inte en ambitionssänkning ett alternativ. En värld med mer hunger, fler konflikter och större ojämlikhet är en farligare värld – också för oss. Vi utvecklar vår biståndspolitik vidare i kommittémotion 2025/26:3622.

Sammantaget bör 1 000 000 000 kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 7 inte får överstiga 43 652 932 000 kronor 2026 (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Efter­som Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 7. Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 7 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3162.

Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:2792. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken framgår av reservation 2 i det betänkandet.

Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 7 innebär en ökning av anslaget för att stegvis återgå till 1 procent av BNI. I årets budget omfattar den totala biståndsbudgeten 53 miljarder kronor. Prognosen är att Sverige, med regeringens politik, kommer att hamna under åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i bistånd 2028.

Dessutom använder regeringen biståndsmedel på ett sätt som strider mot OECD:s regelverk för vad som kan definieras som bistånd. Vänsterpartiet är starkt kritiska till att en stor summa av biståndet används för att täcka flyktingmottagande och Migrationsverkets inhemska kostnader. Det är även mycket tveksamt om det är möjligt att redovisa exportkrediter som bistånd så som regeringen gör. Det gör den verkliga biståndsbudgeten än mindre. Det är anmärkningsvärt och inte minst ett demokratiskt problem.

Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen.

Samtidigt innebär regeringens nya reformagenda för biståndet en ny riktning. Biståndet ska i högre utsträckning vara till för att tillgodose svenska intressen. Det handlar bl.a. om att använda biståndet för att uppnå migrationspolitiska mål i Sverige. Det är ett avsteg från själva grundprincipen om bistånd och strider mot principerna om effektivt bistånd.

Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal. Den 19 december 2024 beslutade regeringen att avsluta det svenska kärnstödet till UNRWA. Vänsterpartiet menar att Sverige skyndsamt ska återuppta stödet till UNRWA och vill därför att en miljard av de medel vi tillför anslaget ska gå direkt till UNRWA. Vi utvecklar vår biståndspolitik vidare i partimotion 2025/26:2818.

Sammantaget bör 4 000 000 000 kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 7 inte får överstiga 43 652 932 000 kronor 2026 (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom Centerpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Centerpartiets politik inom utgifts­område 7. Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 7 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3606.

Centerpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3811. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken framgår av reservation 3 i det betänkandet.

Centerpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 7 innebär en stegvis återgång till målet att investera 1 procent av Sveriges BNI i den internationella utvecklingsagendan. Sverige ska ha ett generöst bistånd, men det kommer att ta tid att åter sluta avtal och upprätta samarbeten som avslutats till följd av regeringens nedskärningar. Därför föreslår Centerpartiet en stegvis upptrappning av biståndet till dess att det åter når 1 procent av BNI, exklusive Sveriges stöd till Ukraina som ska hanteras separat.

Målet för Sveriges internationella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Behoven är enorma, inte minst i spåren av klimatförändringarnas effekter och pågående krig och konflikter. USA:s slakt av det amerikanska biståndet har lämnat stora tomrum i det globala biståndet och Centerpartiet anser att vi från svensk sida ska göra vårt för att täcka upp.

Sveriges bistånds- och utvecklingspolitik ska sträva efter att skapa långsiktig förändring genom att angripa grundorsakerna till problemen. Partnerskap och lokalt ägarskap, mänskliga rättigheter och mottagarnas perspektiv utgör grunden i Sveriges politik för global utveckling, och bör fortsätta att göra det.

Svenskt bistånd ska följa OECD-Dacs regelverk för hur bistånd kan användas. Att använda biståndet som ett sätt att tvinga människor att återvända efter att de nekas asyl är inte i enlighet med OECD-Dac och Centerpartiet motsätter sig en politik där biståndet används på detta sätt. Vi utvecklar vår biståndspolitik vidare i kommittémotion 2025/26:3168. I denna betonar vi långsiktighet i utvecklingsbiståndet, särskilt i utsatta miljöer, de globala målen i Agenda 2030, Civilsamhällets avgörande roll, att klimatbistånd främst ska gå till de länder som har svårast att själva klara anpassning samt att kärnstöd bör prioriteras tydligare.

Sammantaget bör 1 089 000 000 kronor mer än vad regeringen föreslår an­visas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 7 inte får överstiga 43 652 932 000 kronor 2026 (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom Miljöpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom utgiftsområde 7. Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 7 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3509.

Miljöpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3770. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budget­‍politiken framgår av reservation 4 i det betänkandet.

Miljöpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 7 innebär att Sverige återigen uppnår målet om att svenskt bistånd ska uppgå till minst 1 procent av BNI. Det är en helt avgörande investering för att främja en global rättvis omställning.

När konflikter och ojämlikhet ökar i världen samtidigt som demokrati och mänskliga rättigheter backar är ett starkt bistånd inte bara ett solidariskt åtagande – det är en säkerhetspolitisk investering. Grundläggande principer om fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och jämställdhet ska styra svenskt utvecklingssamarbete. Genom att öka klimatbiståndet stöttar vi utvecklingsländer i både deras ekonomiska utveckling och genomförandet av Parisavtalet. Skydd av skog och hav, inklusive ett rättvist genomförande av målet att skydda minst 30 procent av både land- och havsområden, kräver långsiktig och rättvis finansiering.

Sverige har historiskt varit en stark och pålitlig partner till FN och dess fackorgan, ett förtroende som tyvärr försvagats genom de senaste årens neddragningar i det svenska kärnstödet. Det är en utveckling som riskerar att kraftigt försämra FN:s möjligheter att agera snabbt och effektivt vid kriser, samt att upprätthålla sitt långsiktiga normativa arbete och arbetet med att bygga upp motståndskraftiga samhällen genom satsningar på hälsa, utbildning, klimatanpassning, infrastruktur, jämställdhet och fredsbyggande. Miljöpartiet anser att Sverige omedelbart bör återupprätta och stärka det flexibla kärnstödet till FN-organ, inklusive stödet till UNRWA. Vi vill också satsa på den svenska utvecklingsforskningen, som länge varit världsledande.

Vi utvecklar vår biståndspolitik vidare i partimotion 2025/2026:3509.

Sammantaget bör 19 140 000 000 kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1:1	Biståndsverksamhet	41 536 657	1 000 000	4 000 000	1 100 000	19 100 000
1:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)	1 805 277	±0	±0	−9 800	±0
1:3	Nordiska Afrikainstitutet	18 488	±0	±0	−100	±0
1:4	Folke Bernadotte­akademin	217 119	±0	±0	−1 000	40 000
1:5	Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete	50 000	±0	±0	±0	±0
1:6	Utvärdering av internationellt bistånd	25 391	±0	±0	−100	±0
Summa anslag inom utgiftsområdet		43 652 932	1 000 000	4 000 000	1 089 000	19 140 000

 

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden 

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndiganden för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Tidsperiod
1:1	Biståndsverksamhet	95 000 000	2027–2047
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet		95 000 000