HD01UU18: Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel

Utrikesutskottets betänkande 2025/26:UU18

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i lagen om krigsmateriel, offentlighets- och sekretesslagen och vapenlagen. Utskottet föreslår även att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.

De ändringar som regeringen föreslår syftar till att omhänderta förändrade förutsättningar till följd av Sveriges Natomedlemskap och att åstadkomma ett mer ändamålsenligt regelverk för export av krigsmateriel. Bland annat föreslås att regeringens riktlinjer för utförsel och annan utlandssamverkan ska anpassas till Sveriges medlemskap i Nato. Vidare ska det krävas tillstånd enligt vapenlagen för att få tillverka skjutvapen och föremål som jämförs med skjutvapen. Propositionen föreslår också att sekretess ska gälla för vissa uppgifter som är föremål för kontroll enligt exportkontrollregelverket.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

I betänkandet finns sex reservationer (V, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll

Riktlinjerna

Förslag till sekretessbestämmelse

Reservationer

1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

2. Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)

3. Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll, punkt 2 (V, MP)

4. Riktlinjerna, punkt 3 (V)

5. Riktlinjerna, punkt 3 (MP)

6. Förslag till sekretessbestämmelse, punkt 4 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motion från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:228 Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel. Två följdmotioner med elva yrkanden har kommit in med anledning av propositionen. Ett yrkande från allmänna motionstiden 2025/26 behandlas i betänkandet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslagen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utskottet beslutade den 14 april 2026 att ge försvarsutskottet möjlighet att yttra sig (prot. 2025/26:31). Försvarsutskottet har därefter beslutat att inte yttra sig.

Bakgrund

Sverige ansökte i maj 2022 om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Den 22 mars 2023 beslutade riksdagen att godkänna Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget. Sverige är sedan den 7 mars 2024 medlem i Nato.

För att omhänderta de nya förutsättningarna för krigsmaterielexport som Natomedlemskapet innebär beslutade regeringen den 30 november 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket för tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel, inklusive riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan. Uppdraget innefattade även att se över vissa andra frågor i syfte att åstadkomma ett modernt, effektivt och ändamålsenligt regelverk för exportkontroll av krigsmateriel (dir 2023:161). Utredningen tog namnet 2023 års krigsmaterielutredning. I december 2024 överlämnade utredningen betänkandet Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel (SOU 2024:77). I propositionen behandlas utredningens förslag.

Regeringen beslutade den 26 februari 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen. Regeringen följer i huvudsak Lagrådets synpunkter och förslag, och den 1 april 2026 fattade regeringen beslut om propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslagen i propositionen syftar i huvudsak till att omhänderta förändrade förutsättningar till följd av Sveriges Natomedlemskap och att åstadkomma ett mer ändamålsenligt regelverk för export av krigsmateriel.

Det föreslås bl.a. att anpassningar till Sveriges medlemskap i Nato ska göras i regeringens riktlinjer för utförsel och annan utlandssamverkan. Det föreslås vidare att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Det ska krävas tillstånd enligt vapenlagen (2026:000) för att få tillverka skjutvapen och föremål som jämförs med skjutvapen enligt den lagen. Regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet för underleverantörers tillverkning av delar till krigsmateriel. Straffen för grova brott mot lagen (1992:1300) om krigsmateriel ska skärpas. Reglerna för underrättelser om anbud eller ingående av avtal ska förenklas. Beloppet för sanktionsavgift ska höjas och möjligheten till jämkning av avgiften ska utökas något. Sekretess ska gälla för vissa uppgifter som är föremål för kontroll enligt exportkontrollregelverket.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Utskottets överväganden

Propositionen

I förslaget till ändring i krigsmateriellagen föreslår regeringen att den ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd för tillverkning av delar av krigsmateriel som sker på uppdrag av någon som har tillstånd för sådan tillverkning.

Regeringen föreslår vidare att den ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd för tillhandahållande som endast sker till följd av ett sådant uppdrag.

Regeringen ska enligt propositionens förslag bemyndigas att meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet i lagen om krigsmateriel för sådan tillverkning av skjutvapen som regleras i vapenlagen.

Regeringen ska vidare bemyndigas att meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet i lagen om krigsmateriel för tillverkning av sådana ljuddämpare och vapenmagasin som en vapentillverkare får inneha enligt vapenlagen.

Möjligheten för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet i lagen om krigsmateriel för ändring eller ombyggnad av skjutvapen och tillverkning av enstaka skjutvapen ska tas bort. Regeringen ska bemyndigas att i fråga om skjutvapen som inte är helautomatiska och ljuddämpare, vapenmagasin och ammunition till sådana vapen föreskriva att det inte ska krävas säkerhets- och försvarspolitiska skäl för att bevilja tillstånd enligt lagen om krigsmateriel.

Straffmaximum för grovt brott mot lagen om krigsmateriel ska höjas från fängelse i fyra år till fängelse i sex år.

Kravet i lagen om krigsmateriel på att lämna underrättelse innan anbud lämnas eller avtal ingås ska inskränkas till att endast gälla vid försäljning, upplåtelse eller förmedling av krigsmateriel eller tekniskt bistånd till någon i utlandet. Avtal som är tillståndspliktiga enligt lagen om krigsmateriel ska inte längre omfattas av kravet på underrättelse. Det ska förtydligas i lagen att förbud mot att anbud lämnas eller avtal ingås får meddelas oberoende av om underrättelse har lämnats.

Högsta belopp för sanktionsavgift enligt lagen om krigsmateriel ska höjas till 1 000 000 kronor. Sanktionsavgiften ska få sättas ned helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut sanktionsavgiften med fullt belopp.

Det ska krävas tillstånd enligt vapenlagen för att få tillverka skjutvapen och föremål som jämställs med skjutvapen enligt den lagen. Tillstånd ska inte krävas om tillverkningen omfattas av tillstånd enligt lagen om krigsmateriel. Tillstånd ska inte heller krävas för tillverkning som avser ändring eller ombyggnad av skjutvapen enligt vapenlagen om tillståndshavaren har tillstånd att inneha det ändrade vapnet.

De bestämmelser i vapenlagen som rör vapenhandlartillstånd ska i huvudsak gälla även för vapentillverkningstillstånd. Men något krav på att tillverkningen ska ske yrkesmässigt ska inte ställas.

Att tillverka skjutvapen utan nödvändigt tillstånd enligt vapenlagen ska utgöra vapenbrott, enligt de gradindelningar och straffskalor som gäller för vapenbrott.

Polismyndigheten ska besluta om vapentillverkningstillstånd enligt vapenlagen och utöva tillsyn över sådana tillståndshavare.

Registret över vapenhandlare, vapenmäklare och vapenreparatörer ska även omfatta vapentillverkare och innehålla uppgift om

–      personer och organisationer med vapentillverkningstillstånd

–      fysiska personer med ett betydande inflytande över en juridisk person med sådant tillstånd,

–      personer som har godkänts som föreståndare eller ersättare för sådan verksamhet.

Sekretess för uppgift i registret om den som har tillstånd att tillverka skjutvapen ska gälla i samma utsträckning som för den som har tillstånd att driva handel med skjutvapen.

Sekretess ska gälla för uppgift om sådan programvara, teknik eller tekniskt bistånd som omfattas av kontroll enligt lagen om krigsmateriel, lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och tekniskt bistånd, förkortad PDA-lagen, eller EU:s PDA-förordning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden kommer till brottslig användning eller för att tekniskt bistånd tillhandahålls i strid med nämnda lagar.

Tystnadsplikten som följer av den föreslagna sekretessbestämmelsen ska ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Sekretessen ska inte vara begränsad i tiden.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2026.

Bestämmelserna om sanktionsavgifter ska gälla i sin äldre lydelse för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet. Den som enligt äldre bestämmelser får utföra tillverkning av skjutvapen får trots den nya lydelsen fortsätta tillverkningen utan tillstånd till utgången av november 2026 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövas slutligt.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 anförs att riksdagen ska avslå regeringens förslag till ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

I kommittémotion 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 4 anförs att riksdagen ska avslå regeringens förslag om en ny sekretess­bestämmelse för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar förslaget om att åstadkomma ett mer ändamålsenligt regelverk för export av krigsmateriel och att detta anpassas efter de nya förutsättningar som råder med anledning av Sveriges Natomedlemskap. De föreslagna ändringarna av krigsmateriellagen syftar bl.a. till att skärpa straffen för grova brott mot lagen om krigsmateriel. De föreslagna ändringarna i vapenlagen syftar bl.a. till att införa ett krav på tillstånd för tillverkning av skjutvapen och föremål som jämställs med skjutvapen. Utskottet ställer sig även bakom detta förslag. Utskottet ser vidare behovet av de föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen. Dessa ändringar syftar till att införa sekretess för vissa uppgifter som är föremål för kontroll enligt exportkontrollregelverket.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och ändring i vapenlagen (2026:000). Utskottet avslår motionerna 2025/26:4091 (V) yrkande 1 och 2025/26:4096 (MP) yrkande 4.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 anförs att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Samma yrkande återkommer i kommittémotion 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 6.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll. Utskottet anser i likhet med sitt ställningstagande i betänkande 2024/25:UU9 att det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket inkluderar både export och import av krigsmateriel.

Utskottet noterar att utgångspunkten för avtalet är att parterna ska tillåta överföringar och export av materiel och teknik i enlighet med respektive parts nationella lagstiftning och principer för exportkontroll. Det framgår även av avtalets ingress att varje avtalsslutande part bedriver sin nationella exportkontroll av försvarsrelaterade produkter på grundval av sina nationella lagar och andra författningar, däribland nationella principer för exportkontroll.

Med hänsyn till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4091(V) yrkande 2 och 2025/26:4096 (MP) yrkande 6.

Propositionen

Anpassning av riktlinjerna

Enligt regeringens bedömning i propositionen bör riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan anpassas enligt följande.

•       Tillstånd till utförsel eller annan samverkan bör kunna medges om det behövs för att tillgodose en allierad stats behov av materiel eller kunnande.

•       Samverkan med allierade stater får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik.

•       I händelse av väpnat angrepp mot en allierad stat bör Sveriges åtaganden enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget ha företräde vid tillståndsprövningen.

•       Hänvisningen till neutralitetsrätten i riktlinjerna som ett ovillkorligt hinder mot att bevilja export av krigsmateriel bör tas bort.

•       Det bör tydliggöras i riktlinjerna att det är möjligt att avstå från att återkalla tillstånd till en mottagande stat som kommer i väpnad konflikt om det bedöms vara förenligt med Sveriges säkerhetspolitik.

Förslagen om anpassade riktlinjer för utförsel och annan utlandssamverkan ger förutsättningar att kunna omhänderta de åtaganden som följer av artiklarna 3 och 5 i nordatlantiska fördraget.

Nedan har utskottet valt att redogöra för riktlinjerna i sin helhet såsom de anges i propositionen. Detta syftar till att ge en helhetsbild av vilka kriterier som gäller vid en samlad bedömning vid utlandssamverkan.

Riktlinjerna i sin helhet

Vid prövning av ärenden om tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet om krigsmateriel bör följande gälla.

Tillstånd bör bara medges om utförseln eller samverkan

1. behövs för att tillgodose det svenska försvarets eller en allierad stats behov av materiel eller kunnande, eller om det i övrigt finns ett säkerhetspolitiskt intresse för det,
2. det inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Vid prövningen av ett tillståndsärende ska en helhetsbedömning göras av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna. I händelse av väpnat angrepp mot en allierad stat bör Sveriges åtaganden enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget ha företräde vid prövningen av ett tillståndsärende.

Samverkan med allierade stater får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik.

Utrikespolitiska hinder finns inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna, länderna inom Europeiska unionen eller de traditionellt alliansfria staterna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip stå i överensstämmelse med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.

Tillstånd får endast avse en stat, en statlig myndighet eller en av en stat auktoriserad mottagare. Vidare ska det vid utförsel av materiel finnas ett slutanvändarintyg, om det inte är obehövligt. En stat som i strid med ett åtagande gentemot Sverige har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.

Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt lagen om krigsmateriel ska inte beviljas, om det skulle strida mot en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, ett beslut av FN:s säkerhetsråd, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) eller Europeiska unionen (s.k. ovillkorliga hinder).

Respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är, desto mindre utrymme finns för att tillstånd beviljas. Ifall det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen utgör det hinder för beviljande av tillstånd.

I tillståndsprövningen ska det också beaktas om utförseln eller utlandssamverkan motverkar en rättvis och hållbar utveckling i mottagarlandet.

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel bör inte beviljas om det avser en stat som befinner sig i väpnad konflikt med en annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, en stat som är invecklad i en internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter.

Tillstånd bör beviljas för utförsel av materiel som klassificerats som övrig krigsmateriel. Denna presumtion gäller om den mottagande staten inte befinner sig i väpnad konflikt med en annan stat eller har inre väpnade oroligheter, det i den mottagande staten inte förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, det inte finns grava brister i den mottagande statens demokratiska status och det inte finns ett ovillkorligt hinder.

Ett beviljat tillstånd till utförsel ska återkallas om det uppstår ett ovillkorligt exporthinder. Ett tillstånd bör också återkallas om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt med en annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis bör det, i de två senare fallen, vara möjligt att avstå från att återkalla ett tillstånd, om det är förenligt med principerna och målen för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.

Tillstånd bör beviljas för utförsel av reservdelar till krigsmateriel som tidigare har exporterats eller överförts med tillstånd, om det inte finns ett ovillkorligt hinder. Detsamma bör gälla för speciell ammunition till tidigare levererad krigsmateriel eller andra leveranser som har direkt samband med tidigare levererad krigsmateriel. Följdleveranser ska bedömas från fall till fall enligt de ovan angivna förutsättningarna.

När det gäller avtal med en utländsk part om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet som följer av avtalet, bör medges, om inte ett ovillkorligt hinder uppstår. Utförsel från ett samarbetsland till tredjeland enligt avtalet bör prövas genom en sammanvägning av det svenska intresset av samarbetet, intresset av en ansvarsfull exportkontroll samt det svenska bidragets betydelse för materielen eller samarbetet.

När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssamverkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta inslag ingås, bör Utrikesnämnden höras.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3 anförs att regeringen bör återkomma med skärpta riktlinjer i syfte att göra brott mot folkrätten, kränkningar av mänskliga rättigheter och icke-demokratiska regimer till ovillkorliga hinder för beviljande av tillstånd för export av krigsmateriel, inklusive följdleveranser. I yrkande 4 i samma motion anförs att regeringen bör återkomma med en strategi för att stoppa vidareexport av krigsmateriel i strid med svenska regelverk.

I kommittémotionerna 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3407 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1 anförs att ett förbud bör införas mot export av krigsmateriel inklusive följdleveranser av krigsmateriel till diktaturer, krigförande länder och länder som begår omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. I motion 2025/26:3407 yrkande 1 görs ett tillägg om att ett sådant förbud inte ska förhindra militärt stöd till angripna länder som Ukraina. I yrkande 2 i ovan nämnda kommittémotion 2025/26:4096 anförs att risken för vidareexport till tredje land av krigsmateriel, programvara, teknik eller tekniskt kunnande alltid ska vägas in vid tillståndsprövning. Vidare anförs i yrkande 3 att riksdagen, med undantag för borttagandet av hänvisningen till neutralitetsrätten, inte ska godta nya bedömningsgrunder i riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan. I yrkande 7 anförs att Sverige bör fördjupa försvarsmaterielsamarbetet med europeiska allierade med utgångspunkt i svenska principer för exportkontroll.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det nuvarande svenska exportkontrollregelverket består av krigsmateriellagen, krigsmaterielförordningen och de principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av regeringen och godkänts av riksdagen. Lagen anger tillståndsprövningens övergripande villkor, medan de generella principer och kriterier som ska beaktas i prövningen återges i riktlinjerna.

För beviljande av tillstånd för utförsel eller annan utlandssamverkan om krigsmateriel krävs att det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för ett sådant beslut, men det förutsätter samtidigt att ett beslut om beviljande inte står i strid med Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt.

Utskottet konstaterar vidare att den svenska tillståndsprövningen av utförsel av krigsmateriel och annan utlandssamverkan bygger på en uppdelning av utrikespolitiska hinder i ovillkorliga hinder och villkorliga hinder. Ett ovillkorligt hinder innebär att en utförsel eller annan utlandssamverkan är utesluten. De ovillkorliga hindren är således hinder som förbjuder export trots att det kan vara påkallat utifrån säkerhets- eller försvarspolitiska skäl. De ovillkorliga hindren för export eller annan utlandssamverkan utgörs av Sveriges internationella förpliktelser, t.ex. internationella konventioner som Sverige har tillträtt och vapenembargon som har beslutats av EU, FN eller OSSE.

Utskottet konstaterar vidare att det i ärenden där det inte finns några ovillkorliga hinder ska en helhetsbedömning göras där hänsyn tas till alla omständigheter som är betydelsefulla för ärendet. I riktlinjerna anges att respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen.

Regeringen anför i propositionen att det ligger i Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska intresse att bidra till det kollektiva försvaret i alliansen. Detta innebär att svensk försvarsindustri behöver kunna utveckla och tillverka materiel för allierades räkning utan att det finns ett motsvarande intresse om anskaffning från det svenska försvaret eller svenska myndigheter. Även om det i nuvarande riktlinjer finns utrymme att ta en bredare säkerhetspolitisk hänsyn vid tillståndsgivningen anser regeringen att det finns skäl att klargöra att det även kan finnas säkerhets- och försvarspolitiska skäl att medge tillstånd om det behövs för att säkerställa en allierad stats behov av materiel eller kunnande. En förutsättning för att tillstånd ska medges är att exporten eller samverkan i övrigt inte bedöms vara i strid med principerna och målen för Sveriges exportpolitik. Utskottet instämmer i regeringens bedömning.

Enligt regeringen ska det anges i riktlinjerna att samverkan med allierade stater i princip får anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. En helhetsbedömning bör alltid göras i det enskilda fallet med utgångspunkt i riktlinjernas försvars-, säkerhets- och utrikespolitiska överväganden. I en helhetsbedömning finns utrymme att medge tillstånd allteftersom samarbetet utvecklas med de stater inom Nato som Sverige i dag har mer begränsad samverkan med på krigsmaterielområdet. Presumtionen att samverkan med en viss krets av länder i princip överensstämmer med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik innebär inte en rätt för landet i fråga att få ta emot svensk krigsmateriel. Förutsättningarna för samverkan med traditionella samarbetsländer kan förändras över tid och ett land kan komma i fråga som mottagare av viss svensk materiel, men undantas som mottagare för andra materielslag. En prövning i enlighet med FN:s vapenhandelsfördrag och EU:s gemensamma ståndpunkt 2008/799/GUSP av exempelvis landets respekt för internationell humanitär rätt behöver också göras i förhållande till allierade stater.

Utskottet delar i likhet med sitt uttalande i betänkande 2024/25:UU9 regeringens övergripande bedömning att Natomedlemskapet förändrar förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk och att Natomedlemskapet i hög grad stärker de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd för export av krigsmateriel till Natos medlemsstater.

I propositionen påpekas att det stöd som Sverige kan komma att ge till andra allierade i enlighet med artikel 5 i nordatlantiska fördraget kan ske i form av att regeringen fattar beslut om att förse en angripen allierad stat med krigsmateriel. Att bistå en angripen allierad får enligt regeringen anses vara ett sådant centralt säkerhets- och försvarspolitiskt intresse för Sverige att det inte bör finnas hinder mot att medge tillstånd till utförsel till den allierade staten. I händelse av ett väpnat angrepp mot en allierad stat bör därför Sveriges åtaganden enligt artikel 5 i fördraget ha företräde framför de villkorliga hinder i riktlinjerna som talar mot export. Detta förutsätter dock att artikel 5 tillämpas i enlighet med förutsättningarna i nordatlantiska fördraget. De kollektiva försvarsförpliktelserna kan exempelvis inte aktualiseras i händelse av att en medlemsstat i Nato attackerar en annan stat i strid med FN-stadgans våldsförbud.

I riktlinjerna finns vägledande principer om vilka omständigheter som bör leda till att ett beviljat tillstånd återkallas. Det kan t.ex. vara att det uppstår ett ovillkorligt hinder eller att den mottagande staten hamnat i väpnad konflikt med en annan stat eller fått inre väpnade oroligheter. Undantagsvis behöver inte återkallande ske i de två senare fallen om beviljandet av tillståndet är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Regeringen indikerar därmed i propositionen att utgångspunkten är att tidigare beviljade tillstånd bör återkallas om det inte finns skäl att avstå från att återkalla tillstånd i det enskilda fallet. Sveriges åtaganden som medlem i Nato medför ytterligare säkerhetspolitiska aspekter att ta med i bedömningen. I det fall en allierad stat utsätts för ett väpnat angrepp och artikel 5 tillämpas i enlighet med förutsättningarna i fördraget finns inga skäl att återkalla ett tillstånd. Regeringen anser därför att det bör tydliggöras i riktlinjerna att det även ska vara möjligt att avstå från att återkalla ett tillstånd som avser en mottagande stat som kommit i väpnad konflikt om det är förenligt med Sveriges säkerhetspolitik.

När det gäller motionsyrkanden om vidareexport konstaterar utskottet att en viktig del av exportkontrollen är att säkerställa att krigsmateriel går till för Sverige acceptabla mottagare och att krigsmateriel inte sprids till oönskade mottagare eller mottagarländer, eller används på oacceptabelt sätt. Redan vid Inspektionens för strategiska produkter (ISP) prövning av om en exportaffär ska beviljas görs en bedömning av avledningsrisken. Tillstånd om beviljande av utförsel av krigsmateriel förutsätter att mottagaren av krigsmateriel undertecknar ett s.k. slutanvändarintyg, om det inte är obehövligt. Det framgår även av riktlinjerna att en stat som i strid med ett åtagande gentemot Sverige har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel i princip inte ska komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår. Om en tidigare köpare önskar vidareöverlåta krigsmateriel krävs ett medgivande från ISP som då kan frigöra köparen från dennes slut–användaråtaganden. En förutsättning för att en sådan vidare överlåtelse ska godkännas är att ett slutanvändarintyg från den nya användaren kan uppvisas. Utskottet anser därmed att det finns ett ändamålsenligt system för att motverka s.k. avledning.

När det gäller motionsyrkandet om försvarsmaterielsamarbete instämmer utskottet i regeringens bedömning att det försämrade säkerhetspolitiska läget innebär att Sverige står inför flera utmaningar på krigsmaterielområdet. Försvarsindustrins produktionskapacitet understiger det behov Sverige och allierade har för att kunna utveckla och upprätthålla den militära förmågan. Att Sverige och allierade ökar sin produktionskapacitet är också centralt för stödet till Ukraina. Betydelsen av att Sverige samarbetar med andra europeiska stater och allierade på krigsmaterielområdet har därför ökat. Genom ökat samarbete kan Sverige tillsammans med andra europeiska stater trygga sin försörjning av krigsmateriel.

Utskottet instämmer i de bedömningar som regeringen har gjort och av–styrker därmed motionerna 2025/26:3407 (MP) yrkande 1, 2025/26:4091(V) yrkandena 3 och 4 samt 2025/26:4096 (MP) yrkandena 1–3 och 7.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att de uppgifter som behöver skyddas är sådana om programvara, teknik eller tekniskt bistånd som är föremål för kontroll enligt lagen om krigsmateriel, PDA-lagen eller EU:s PDA-förordning. Det föreslås vidare att sekretessen inte ska vara begränsad i tiden.

I propositionen redogörs för att remissinstanserna Saab AB, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), GKN Aerospace Sweden och Sveriges Exportkontrollförening efterfrågar ett förtydligande av begreppen teknik och tekniskt bistånd. Remissinstanserna Journalistförbundet, Tidningsutgivarna och Totalförsvarets forskningsinstitut framför att bestämmelsens utformning kan leda till tillämpningssvårigheter.

Lagrådet föreslog i sitt yttrande att hänvisningarna till lagen om krigsmateriel, PDA-lagen och PDA-förordningen anges i en punkt-uppställning.

Regeringen medger att det faktum att sekretessens föremål finns definierat i ett annat delvis svåröverskådligt regelverk kan leda till utmaningar för den som ska pröva en begäran om utlämnande, men samtidigt anser regeringen att exportkontrollregelverket bör vara välbekant för de myndigheter som främst kommer att tillämpa denna bestämmelse. Regeringen ser därför inget behov av att ytterligare förtydliga bestämmelsens utformning.

När det gäller Lagrådets synpunkt har regeringen förståelse för denna, men hänvisar till att sekretessbestämmelsen är utformad på liknande sätt som andra paragrafer i offentlighets- och sekretesslagen.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 5 anförs att regeringen snarast ska återkomma med ett tydligare förslag till sekretessbestämmelse för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd och att detta förslag ska ta hänsyn till de synpunkter som finns från remissinstanser och Lagrådet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen inte ser något behov av att ytterligare förtydliga den föreslagna sekretessbestämmelsen, med hänvisning till att exportkontrollregelverket bör vara välbekant för de myndigheter som främst kommer att tillämpa bestämmelsen. Utskottet har ingen annan uppfattning och avstyrker därmed motion 2025/26:4096 (MP) yrkande 5.

Reservationer

Ställningstagande

Jag anser att regeringens förslag till ändring i lagen om krigsmateriel ska avslås. Regeringen föreslår bl.a. att den ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd för tillverkning och tillhandahållande av delar av krigsmateriel som sker på uppdrag av någon som har tillstånd för sådan tillverkning. I praktiken innebär det att huvudleverantören ska ansvara för eventuella underleverantörer. Jag anser att en administrativ börda inte i sig är ett tillräckligt skäl för att luckra upp regelverket. När försvarsmarknaden kraftigt expanderar är det tvärtom särskilt viktigt att stävja oseriösa företag och mindre nogräknade lycksökare. Därtill kan det vara värdefullt för små företag med begränsad kunskap om tillståndsgivning och begränsade resurser att ha ISP till hjälp under processen.

 

Ställningstagande

Jag anser att den föreslagna sekretessbestämmelsen för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska avslås eftersom den är otydlig och det kan försvåra för tillämpande myndigheter.

 

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att riksdagen ska godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.

Enligt FN:s vapenhandelsfördrag som Sverige ratificerade 2024 är Sverige skyldig att införa och upprätthålla nationell kontroll över export av krigsmateriel. EU:s medlemsstater har nationella regler för krigsmateriel­export. Vi anser att avtalet om exportkontroll riskerar att underminera demokratikriteriet i svensk krigsmateriellagstiftning. Eftersom de andra avtalsparterna (Frankrike, Tyskland, Spanien och Storbritannien) har svagare regelverk för krigsmaterielexport skulle en anslutning till avtalet möjliggöra ett kryphål för dem som vill undkomma den svenska regleringen.

Handeln med krigsmateriel förutses öka med anledning av det förändrade säkerhetsläget i Europa och världen. Vi har inget emot sambeställningar med länder som står oss nära, värderingsmässigt och geografiskt. Sådana sambeställningar kan ge ekonomiska besparingar och skapa mer effektiva processer. Men sådana fördelar får inte uppnås på bekostnad av den svenska exportkontrollens integritet. Sverige behöver värna de nationella regler som finns för krigsmaterielexport och inte överlåta till andra stater att göra bedömningar som gäller svenskt krigsmateriel. Det gäller även svensktillverkade vapenkomponenter.

 

Ställningstagande

Jag anser inte att det finns skäl att luckra upp det svenska regelverket med anledning av Natomedlemskapet. Det finns inte heller några krav från Nato på anpassning av krigsmateriellagstiftning, vilket bekräftas av 2023 års krigsmaterielutredning. Jag är mycket kritisk till ändringar av riktlinjerna som kan innebära undantag för agerande som kan gå utanför folkrättens ram.

Jag anser inte att allierades behov av kunnande och materiel bör läggas till som skäl för att bevilja tillstånd. En sådan förändring försvagar exportkontrollen.

Regeringen bedömer att samverkan med allierade stater i princip får anses överensstämma med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. När det gäller krigsmaterielexport mellan Nato-länder vill jag hänvisa till 2023 års krigsmaterielutredning där det uppges om export av krigsmateriel mellan Nato-länder att det är ”upp till varje medlemsstat att besluta om krigsmaterielexport i enlighet med respektive lands nationella regelverk och i enlighet med internationella åtaganden på området”. Jag ser därmed inte behov av att riktlinjerna ska förändras i denna del.

Vidare anser regeringen att det bör tydliggöras i riktlinjerna att det ska vara möjligt att avstå från att återkalla ett tillstånd som avser en mottagande stat som kommit i väpnad konflikt om det är förenligt med Sveriges säkerhetspolitik. Jag motsätter mig detta eftersom det redan idag finns möjligheter till undantag för återkallande under förutsättning att det är förenligt med folkrätten och principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Tvärtom behöver det nuvarande regelverket skärpas. Jag anser att Sverige inte är trovärdig i sitt arbete för mänskliga rättigheter, global nedrustning, fred och jämställdhet ifall vi bidrar till att beväpna auktoritära regimer och stater som begår allvarliga och omfattande brott mot mänskliga rättigheter. I det nuvarande osäkra säkerhetspolitiska läget är det särskilt viktigt att krigsmaterielexporten är ändamålsenlig och följer tydliga kriterier om att värna demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med skärpta riktlinjer så att brott mot folkrätten, kränkningar av mänskliga rättigheter och icke-demokratiska regimer som mottagare görs till ovillkorliga hinder för beviljande av tillstånd för export av krigsmateriel, inklusive följdleveranser. Regeringen bör även återkomma med en strategi för att stoppa vidareexport av krigsmateriel som sker i strid med svenska regelverk.

 

Ställningstagande

Natomedlemskapet medförde inga krav på åtaganden när det gäller krigsmateriel. Jag kan se behovet av att ta bort hänvisningen till neutralitetsrätten. Men i övrigt ser jag inte behovet av de långtgående förslagen till ändringar av riktlinjerna. Det finns redan utrymme att ta en bredare säkerhetspolitisk hänsyn vid den helhetsbedömning som görs vid tillståndsgivning.

Regeringens förslag till ändring av riktlinjerna ger intrycket att det inte ska behövas en närmare prövning av om utförsel eller samverkan med allierade är förenligt med principerna och målen för svensk utrikespolitik. Möjligen kan formuleringen ”i princip” ge ett visst utrymme för att neka utförsel även till allierade. För mig är det viktigt att Sverige fortsätter föra en självständig utrikespolitik och att Sverige står fast i försvaret av folkrätten. Därför anser jag att en noggrann bedömning behöver göras i varje enskilt fall även framöver.

Jag anser däremot att det svenska demokratikriteriet är för svagt. Så länge export kan tillåtas till auktoritära stater som allvarligt kränker mänskliga rättigheter kan regelverket inte beskrivas som modernt eller ansvarsfullt. Miljöpartiet har därför länge drivit kravet på ett exportförbud till diktaturer, krigförande länder och länder som begår omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Ett sådant förbud ska också omfatta följdleveranser. Svensk vapenexport får aldrig bidra till att undergräva det globala arbetet för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Förbudet ska dock inte hindra Sverige från att solidariskt bistå ett angripet land såsom Ukraina.

Exportkontroll kan inte bara ta sikte på den formella mottagaren. Risken för att materiel, teknik, programvara eller operativ kunskap sprids vidare till tredje land måste vägas in, särskilt när det gäller stater som Sverige inte bör bidra till att stärka militärt eller teknologiskt. En sådan risk för vidareföring behöver ges en tydligare och mer självständig betydelse i tillståndsprövningen.

Jag anser att ett fördjupat samarbete om anskaffning av krigsmateriel tillsammans med våra allierade i Nato och EU är nödvändigt med tanke på det allvarliga säkerhetspolitiska läget för Europa. Det kan stärka den gemensamma säkerheten och bidra till mer effektiv resursanvändning. Men detta förutsätter att samarbete kring exportkontroll tar sin utgångspunkt i svensk lagstiftning och svenska principer.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör återkomma med ett tydligare förslag till sekretessbestämmelse som beaktar både remissinstansernas och Lagrådets synpunkter. Flera remissinstanser har påpekat att det är otydligt vad skillnaden mellan teknik och tekniskt bistånd innebär. Denna otydlighet kan leda till osäkerhet och onödiga fördröjningar i handläggningen. Därtill bär dessa synpunkter en särskild vikt eftersom sekretessbestämmelsen saknar tidsgräns.

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag