HD01SoU6: Hälso- och sjukvårdens beredskap

Socialutskottets betänkande 2025/26:SoU6

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen.

Förslagen innebär att det förtydligas vilka skyldigheter kommuner och re­gioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida kris­situationer, höjd beredskap och katastroftillstånd. Det förtydligas även vilka skyldigheter kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd inte upphör trots hjälp. Vidare tydliggörs skyldigheterna för kommuner och regioner att planera för vissa svåra förhållanden, bl.a. händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka. Det införs också en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, med undantag för bestämmelser om lagerhållningsskyldighet som föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

I betänkandet finns en reservation (SD) och tre särskilda yttranden (S, V, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:167 Hälso- och sjukvårdens beredskap.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Nationella beredskapssjukhus

Utskottets ställningstagande

Reservation

Nationella beredskapssjukhus, punkt 2 (SD)

Särskilda yttranden

1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

2. Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

3. Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:167 Hälso- och sjuk­vårdens beredskap och ett yrkande i en följdmotion som har väckts med anled­ning av propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslaget i motionen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till reger­ingens beslut om propositionen.

Vid sammanträdet den 11 september 2025 fick utskottet information från Socialstyrelsen om rapporten Regional förmåga till ökad vårdkapacitet i fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig (Socialstyrelsen, artikelnummer 2025-6-9633).

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag. Därefter behandlas en motion som innehåller förslag på ett tillkännagivande till regeringen.

Propositionen

I propositionen lämnar regeringen förslag som syftar till att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig.

Förslagen innebär att det förtydligas i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) vilka begränsade skyldigheter kommuner och regioner har att erbjuda vård under fredstida krissituationer och höjd beredskap. Då ska kommuner och regioner enligt förslaget endast vara skyldiga att erbjuda vård som är nödvändig för liv och hälsa.

Regeringen föreslår också att kommuner och regioner ska vara skyldiga att skyndsamt lämna hjälp till andra kommuner och regioner där det råder katastroftill­stånd i hälso- och sjukvården. Med katastroftillstånd avses enligt förslaget att en kommun eller region inte kan erbjuda vård som är nödvändig för liv och hälsa av den anledningen att resurserna är otillräckliga och det inte är möjligt för kommunen eller regionen att inom kort tillföra de nödvändiga resurserna.

Om det råder katastroftillstånd i hälso- och sjukvården i en kommun eller region och det inte är möjligt att ge den hjälp som krävs för att katastrof­tillståndet ska upphöra, ska regeringen få besluta att det råder ett kvalificerat katastroftillstånd i den kommunen eller regionen. Om ett beslut om kvali­ficerat katastroftillstånd har meddelats, ska den kommun eller region som beslutet avser, så långt det är möjligt, dels erbjuda vård som är nödvändig för liv och hälsa, dels fullgöra vissa av de krav i hälso- och sjukvårdslagen som gäller vårdkvalitet, medicinska behandlingsresultat och vårdmetoder. Ett beslut om kvalificerat katastroftillstånd innebär på så sätt en ytterligare begränsad vårdskyldighet i förhållande till begränsningen vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Beslutet syftar till att möjliggöra för kommuner, regioner och vårdgivare att omprioritera vården och göra vissa avsteg från skyldigheter som regleras i hälso- och sjukvårdslagen.

Regeringen föreslår vidare bestämmelser som tydliggör kommuners och regioners skyldigheter att planera sin hälso- och sjukvård för att upprätthålla beredskap för katastrof­tillstånd, händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka samt andra händelser som allvarligt kan inverka på deras förutsättningar att fullgöra skyldigheterna att erbjuda vård enligt hälso- och sjukvårdslagen eller andra föreskrivna krav som gäller för hälso- och sjukvård.

Det föreslås även en skyldighet för kommuner och regioner att lagerhålla sjukvårds­produkter för sådan vård som de är skyldiga att erbjuda enligt hälso- och sjukvårdslagen. Regeringen ska få meddela före­skrifter om innehållet i och omfattningen av lagerhållnings­skyldig­heten. I propositionen anger reger­ingen att den anser att en månads omsättningslagring av sådana sjukvårds­produkter som kommuner och regioner använder i vardagen i nuläget är en rimlig nivå på lagerhållnings­skyldighet för normala förhållanden.

I hälso- och sjukvårdslagen föreslås därutöver vissa nya och ändrade bemyndiganden. Bland annat ska regeringen eller den myndighet som reger­ingen bestämmer få meddela föreskrifter om planeringsanvisningar för hälso- och sjukvård inför och under höjd beredskap.

Regeringen föreslår även en ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) som innebär en utvidgning av hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet att under höjd beredskap på begäran lämna uppgifter till Försvarsmakten om huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning. Vidare föreslår regeringen en ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap. Ändringen innebär att den lagens bestämmelser om att i skälig omfattning lämna hjälp till de kommuner och regioner som i större omfattning får ta emot befolkningen på grund av en utrymning inte ska gälla om annat följer av de bestämmelser om hjälp vid katastrof­tillstånd som föreslås i hälso- och sjukvårdslagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, förutom de ändringar som avser skyldigheter för kommuner och regioner att lagerhålla sjukvårdsprodukter som föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar reger­ingens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propo­sitionen bör anta regeringens lagförslag.

 

 

 

 

 

Propositionen

I propositionen gör regeringen bedömningen att kommuner och regioner ska vara skyldiga att följa planeringsanvisningar för hälso- och sjukvården inför och under höjd beredskap. Regeringen föreslår därför, som nämnts i det föregående avsnittet om regeringens lagförslag, ett bemyndigande i hälso- och sjukvårdslagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om sådana planeringsanvisningar.

Regeringen anger att planeringsanvisningar för hälso- och sjukvård inför och under höjd beredskap kan inriktas på särskilda behov som finns inom hälso- och sjukvårdssektorn och bör utgöra en precisering i förhållande till de övergripande anvisningarna för totalförsvaret.

Av planeringsanvisningar för hälso- och sjukvården kan exempelvis framgå hur många skadade som kan förväntas under vissa tidsperioder i aktuella scenarier och hur de skadade kan antas vara fördelade över olika regioner i Sverige. Det kan även framgå om en region förväntas ta emot de primärt skadade, förväntas ha en stödjande roll i eftervård eller för personalför­stärkning eller om en region i olika scenarier kan ha både den ena och den andra av dessa roller.

Av planeringsanvisningarna för hälso- och sjukvården kan även sådana särskilda åtgärder som behöver vidtas framgå. Det kan t.ex. vara fråga om särskild dimensionering av antalet vårdplatser, anskaffning av särskild skydds- eller saneringsutrustning för att klara vård av krigsskadade eller utbildning för att skapa särskild förmåga att omhänderta skade- och sjukdomsscenarier som inte normalt förekommer utan är relaterade till krigshandlingar.

Motionen

I kommittémotion 2024/25:3448 av Jessica Stegrud m.fl. (SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till att definiera och inrätta nationella beredskapssjukhus och att dessa ska vara strategiskt placerade med hänsyn till både civila och militära behov. Motionärerna framhåller att hälso- och sjukvården spelar en avgörande roll i utvecklingen och samordningen av den civila och militära beredskapen i totalförsvaret. Det gäller inte minst i glesbygd och geografiskt strategiska områden där det redan finns en sårbarhet på grund av långa avstånd, brist på vårdpersonal, otillräcklig infrastruktur och en tilltagande centralisering. Beredskapssjukhusen bör enligt motionärerna ges särskilt skydd i fråga om planering, bemanning och långsiktiga inve­steringar.

Tidigare riksdagsbehandling

Ett motionsyrkande om behovet av beredskapssjukhus behandlades senast i socialutskottets betänkande 2024/25:SoU22. Utskottet avstyrkte yrkandet (s. 69, res. S). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2024/25:99).

Totalförsvarspropositionen

Hösten 2024 behandlade riksdagen proposition 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030. I propositionen gör regeringen bedömningen att det finns behov av att prioritera sjukhus i strategiskt viktiga geografiska områden för att skyndsamt öka deras förmåga att omhänderta ett stort antal skadade, inklusive utländsk trupp och motståndare. Att stärka driftssäkerheten på dessa sjukhus­fastigheter behöver också prioriteras enligt regeringen, som anger att samtliga regioner behöver utveckla sin förmåga att öka vårdkapaciteten vid masskade­utfall på svenskt territorium.

Vid behandlingen av totalförsvarspropositionen behandlade riksdagen även ett antal motionsyrkanden, bl.a. ett om behovet av beredskapssjukhus. Försvars­utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte samtliga motioner. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114).

I beredningen av totalförsvarspropositionen yttrade sig social­utskottet till försvarsutskottet. I yttrandet hänvisar socialutskottet till vad Försvarsbered­ningen sagt om beredskapssjukhus i rapporten Kraftsamling (Ds 2023:34), som legat till grund för totalförsvars­propositionen. Socialutskottet delade Försvars­beredningens uppfattning att det finns ett behov av s.k. beredskaps­sjukhus, dvs. akutsjukhus som har särskild förmåga att öka antalet vårdplatser, särskilt för vård av trauma och andra krigsskador och som har en fastställd krigsorga­nisation med personal, lokaler, utrustning och förmåga till adekvat ledning, koordinering och beslut (yttr. 2024/25:SoU4y).

Utskottets ställningstagande

Utskottet framförde under det föregående riksmötet uppfattningen att det finns behov av s.k. beredskapssjukhus (yttr. 2024/25:SoU4y). I linje med detta har utskottet också ansett att det finns behov av att prioritera sjukhus i strategiskt viktiga geografiska områden för att skyndsamt öka deras förmåga att omhänderta ett stort antal skadade, inklusive utländsk trupp och motstån­dare (bet. 2024/25:SoU22).

I regeringens lagförslag, som utskottet tillstyrkt tidigare i betänkandet, ingår ett bemyndigande om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om planeringsanvisningar för hälso- och sjukvården inför och under höjd beredskap. Genom bemyndigandet kom­mer kommuner och regioner att omfattas av totalförsvarsplaneringen i den del som denna anges i föreskrifter med inriktning på särskilda behov som finns inom hälso- och sjukvårdssektorn. Utskottet anser att det mot den bakgrunden saknas skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen om nationella beredskapssjukhus. Motionen avstyrks därför.

Reservation

Ställningstagande

Ett robust totalförsvar förutsätter att både civil och militär beredskap utvecklas och samordnas. I detta sammanhang spelar hälso- och sjukvården en avgör­ande roll, inte minst i glesbygd och i geografiskt strategiskt viktiga områden. Det är därför angeläget att utarbeta en tydlig definition och struktur för sär­skilda beredskapssjukhus.

Även om regeringens proposition innehåller steg i denna riktning anser vi att det behöver göras mer. Det handlar om att definiera vilka sjukhus som ska vara beredskapssjukhus och ge dessa särskilt skydd i fråga om planering, bemanning och långsiktiga investeringar.

Vi anser därför att regeringen bör ta lämpliga initiativ för att definiera och inrätta nationella beredskapssjukhus som är strategiskt placerade med hänsyn till både civila och militära behov.

 

Särskilda yttranden

Vi står bakom utskottets förslag att bifalla propositionen. Lag­ändringarna är viktiga steg för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap. För det fortsatta beredskapsarbetet saknar vi dock ett helhetsgrepp för att säker­ställa samhällets grundläggande funktioner och vill framhålla att hälso- och sjukvården måste fungera i fredstid för att kunna fungera i kris eller krig. Vi har lämnat förslag om hälso- och sjukvårdens beredskap i motionerna 2025/26:3556 och 2025/26:3645. Det handlar bl.a. om beredskapssjukhus och om att privata utförare ska vara skyldiga att ställa sina resurser till förfogande i kris och krig på samma villkor som offentliga utförare. Det är också viktigt att inkludera hela vårdkedjan i beredskapsplaneringen, inte enbart akutsjukvården. Vi åter­kommer till dessa förslag när utskottet bereder betänkandet om kompetens­försörjning, e-hälsa och bered­skap.

 

Jag står bakom utskottets ställningstagande i betänkandet. För egen del vill jag dock lägga till att den i särklass viktigaste åtgärden för samhällets bered­skap är en robust och jämlik välfärd. Fokus i beredskapsarbetet borde därför ligga på att stärka hälso- och sjukvården och välfärden i övrigt. En under normala förhållanden väl resurssatt hälso- och sjukvård har bättre förut­sättningar att klara fredstida krissituationer och höjd beredskap utan att behöva prioritera bort uppgifter. Jag kommer att fortsätta att driva dessa viktiga frågor.

 

Jag välkomnar regeringens proposition. Jag vill dock framföra att det vikti­gaste för hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera krissituationer och krig är att den står rustad i tider av fred. För att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap är det därför avgörande att regeringen framöver ökar stödet till kommuner och regioner så att de kan säkerställa kompetens­försörjningen och finansieringen av hälso- och sjukvården. Jag kommer att fortsätta driva dessa viktiga frågor. När det särskilt gäller frågan om vårdkapaciteten i norra Sverige vill jag hänvisa till mitt partis förslag i motion 2025/26:3541. Andra förslag om vårdens förmåga att hantera kriser och krig finns i motion 2025/26:3405. Jag återkommer till dessa förslag när utskottet bereder betänkandet om kompe­tensförsörjning, e-hälsa och beredskap.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag