HD01SoU20: Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta m.m.

Socialutskottets betänkande 2025/26:SoU20

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete. Motionsyrkandena handlar bl.a. om våld i nära relationer, våld mot barn, unga och särskilt sårbara och utsatta personer samt skyddade boenden.

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Våld i nära relationer och våld mot barn, unga och särskilt sårbara och utsatta personer

Utskottets ställningstagande

Skyddade boenden m.m.

Utskottets ställningstagande

Motioner som bereds förenklat

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Våld i nära relationer, punkt 1 (S)

2. Våld i nära relationer, punkt 1 (C)

3. Våld mot barn, unga och särskilt sårbara och utsatta personer, punkt 2 (V)

4. Våld mot barn, unga och särskilt sårbara och utsatta personer, punkt 2 (C)

5. Våld mot barn, unga och särskilt sårbara och utsatta personer, punkt 2 (MP)

6. Regionala resurscentrum, punkt 3 (V)

7. Skyddade boenden m.m., punkt 5 (S)

8. Skyddade boenden m.m., punkt 5 (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 65 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar bl.a. om våld i nära relationer, våld mot barn, unga och särskilt sårbara och utsatta personer samt skyddade boenden. Av dessa behandlas ca 40 motionsyrkanden i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Förslagen i motionerna finns i bilaga 1. De motionsförslag som bereds förenklat finns i bilaga 2.

Den 18 november 2025 informerade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) utskottet om konsekvenserna av de regler om till­ståndsplikt för skyddat boende som trädde i kraft den 1 april 2024.

Utskottets överväganden

Motionerna

Våld i nära relationer

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 59 föreslås ett tillkännagivande om att brottsutsatta kvinnor själva ska få välja hur de vill ta emot information inför det att gärningsmän beviljas permission eller friges. Motionärerna anser att kvinnorna ska kunna välja att få denna information via kommunens socialtjänst. Informationen kan då kombineras med erbjudande om samhällets hjälp och stöd, t.ex. från kvinnojour, brottsofferjour, psykiatri eller kommunens relationsteam.

I kommittémotion 2025/26:3589 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om ett kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer. Motionärerna föreslår en försöksverksamhet med ett kvinnofridsstöd i form av ett flyttstöd för att våldsutsatta ska ha möjlighet att lämna en farlig relation.

I kommittémotion 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att utreda införande av en lämnapeng så att fler våldsutsatta ska kunna ta sig ur en våldsam relation. Lämnapengen är avsedd att användas för att täcka olika kostnader som kan uppstå vid ett hastigt uppbrott från en våldsam relation.

Våld mot barn, unga och särskilt sårbara och utsatta personer

I kommittémotion 2025/26:171 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 27 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att förebygga och hindra våld mot äldre. Motionärerna vill bl.a. att fler instanser rutinmässigt ställer frågor om våldsutsatthet och våldsutövande och att de nationella telefonlinjer som erbjuder stöd till våldsutsatta och våldsutövare i högre utsträckning tydliggör att de även vänder sig till äldre. Äldreomsorgen bör införa rutiner och riktlinjer i arbetet mot våld mot äldre samt införa s.k. trygghetsombud med särskild kunskap om våld mot äldre. Det bör också införas en anmälningsskyldighet i socialtjänstlagen vid misstanke eller kännedom om att en vuxen person med kognitiv svikt far illa. Äldreomsorgen bör även införa kompetenshöjande insatser om våld mot äldre.

I kommittémotion 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Barnombudsmannen i uppdrag att utreda diskrepansen mellan barns faktiska verklighet av att växa upp med våld och befintliga skyddslagstiftningar. Motionärerna hänvisar till att den nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM) har föreslagit en granskning av hur lagstiftning mot våld mot barn (inklusive utsatthet för människohandel och exploatering i kriminella nätverk) tillämpas i praktiken och hur det påverkar barns rättigheter.

I kommittémotion 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 24 föreslås ett tillkännagivande om att vidta åtgärder för att motverka våld i nära relation bland äldre som en del i ett nationellt äldrehälsovårdsprogram. Motionärerna menar att våld mot äldre är ett folkhälsoproblem och därför är förebyggande insatser för att förhindra våld och övergrepp på äldre personer en viktig del av ett program för att stärka äldre personers hälsa.

I kommittémotion 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 29 föreslås ett tillkännagivande om ett nationellt traumascreeningprogram för barn. Screeningprogrammet ska t.ex. genomföras på BVC, i förskolan, vid skolstart och vid hälsoundersökningar i grundskolan i syfte att tidigt identifiera utsatthet och möjliggöra snabba insatser, traumabehandling, stöd från socialtjänsten och skyddade boenden. I yrkande 30 föreslås ett tillkännagivande om utökade hembesöksprogram. Enligt förslaget bör alla regioner och kommuner erbjuda att BVC i samverkan med socialtjänsten gör hembesök hos barn i riskmiljöer upp till skolåldern.

I kommittémotion 2025/26:3361 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att människor som utnyttjas i prostitution och som dessutom kommer från andra länder alltid ska ges goda förutsätt­ningar att få hjälp med traumabearbetning. Motionärerna menar att det är viktigt att de kvinnor som kommit till Sverige från andra länder inte är rädda för att söka hjälp och medverka till att de som begår olika brott kopplat till utnyttjandet av människor döms. Därför är det av central betydelse att de ges möjlighet att medverka i rättsprocesser och får den hjälp och det stöd de behöver för att kunna bearbeta trauman.

I motion 2025/26:2932 av Marléne Lund Kopparklint (M) föreslås ett tillkännagivande om att överväga en nationell strategi mot sexuellt våld riktat mot personer med funktionsnedsättning.

I motion 2025/26:2995 av Marléne Lund Kopparklint (M) föreslås ett tillkännagivande om att överväga att göra en översyn av vad som skulle kunna göras ytterligare för att förebygga våld och övergrepp på barn med funktionsnedsättning.

I motion 2025/26:3772 av Amanda Palmstierna och Janine Alm Ericson (båda MP) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att ta ett helhetsgrepp för att få stopp på våld mot barn genom att se till att det finns stödjande strukturer, samverkan och rätt kompetens för specialiserade insatser så att barn får komma till tals utifrån sina behov och över tid.

Regionala resurscentrum

I partimotion 2025/26:2782 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheten att inrätta regionala resurscentrum mot mäns våld mot kvinnor, inklusive prostitution och människohandel för alla ändamål, våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är att utveckla en mer samlad nationell och regional samordningsstruktur för arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Kunskap om våldsutsatta kvinnor, barn och unga

I motion 2025/26:1076 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att personal som arbetar med barn och unga kontinuerligt bör ges utbildning om våld i ungas nära relationer.

I motion 2025/26:1226 av Markus Kauppinen m.fl. (S) yrkande 1 i denna del föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska överväga att utreda och vidta åtgärder för att alla relevanta yrkesgrupper, inklusive hälso- och sjukvårdspersonal, ska få obligatorisk och evidensbaserad fortbildning i att identifiera och bemöta våldsutsatta barn.

I motion 2025/26:1377 av Sanne Lennström och Inga-Lill Sjöblom (båda S) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att se till att alla som möter unga i sin tjänsteutövning får adekvata kunskaper om våld i nära relationer.

I motion 2025/26:2884 av Marléne Lund Kopparklint m.fl. (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att införa obligatorisk utbildning för yrkesgrupper som arbetar med barn, med särskilt fokus på utsattheten hos barn med funktionsnedsättning.

I motion 2025/26:2952 av Marléne Lund Kopparklint (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över förutsättningarna för att införa obligatorisk kompetenshöjning och rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera sexuella övergrepp inom vård, omsorg och LSS-verksamhet.

Gällande rätt

Socialtjänstlagen

Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), förkortad SoL, i kraft sedan riksdagen ställt sig bakom regeringens förslag till en ny socialtjänstlag och till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen (prop. 2024/25:89, bet. 2024/25:SoU23, rskr. 2024/25:210). Den nya regleringen har ersatt den tidigare socialtjänstlagen (2001:453). Syftet är att skapa en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst (prop. 2024/25:89).

Av 2 kap. 1 § SoL framgår att samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund ska främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.

Av 5 kap. 1–3 §§ framgår att verksamhet inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ska ha lämplig utbildning och erfarenhet, och socialnämnden ska systematiskt och fortlöpande följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten.

Socialnämnden ska genom uppsökande verksamhet och på annat sätt bidra till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden. Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och vilka insatser den kan erbjuda (6 kap. 3 §).

Av 13 kap. 1 § framgår att socialnämnden ska erbjuda brottsofferstöd. Insatsen kan riktas till både den som har utsatts för brott och hans eller hennes närstående. I socialnämndens ansvar enligt första stycket ingår att nämnden ska vara uppmärksam på att personer kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation, såsom kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående man, andra personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av någon närstående samt personer som är eller har varit utsatta för våld eller förtryck med hedersmotiv.

I 18 kap. finns bestämmelser om socialnämndens ansvar för barns och ungas uppväxtförhållanden. Socialnämnden ska arbeta för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden ska främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga i nära samarbete med vårdnadshavare eller andra som ansvarar för barns och ungas dagliga omsorg (18 kap. 1 §).

Socialnämnden ska enligt 18 kap. 2 § bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. Nämnden ska tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs uppmärksamma om barn och unga vistas i miljöer som är skadliga för dem och arbeta för att förhindra att de vistas i sådana miljöer.

Av 18 kap. 5 och 6 §§ framgår att socialnämnden med särskild uppmärksamhet ska följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling. Socialnämnden ansvarar för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, får vård, omsorg och uppfostran utanför det egna hemmet. Ansvaret ska utövas i nära samarbete med vårdnadshavaren eller andra som står för barnets eller den unges dagliga omsorg. Socialnämnden ska, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Nämnden ska ta initiativ till att samverkan kommer till stånd.

Socialnämnden ansvarar även för att ett barn som har utsatts för brott, och barnets närstående, får de insatser som de behöver. Socialnämnden ska beakta att även ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott (18 kap. 7 §).

Av 19 kap. 1 och 2 §§ framgår att ett antal myndigheter och yrkesverksamma har en skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Vidare är Barnombudsmannen skyldig att genast anmäla till socialnämnden om ombudsmannen i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, i enlighet med 7 § lagen (1993:335) om Barnombudsman (19 kap. 3 § SoL). Därutöver gäller att var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden (19 kap. 4 § SoL).

Lagen och förordningen om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall

Enligt förordningen (2007:748) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall genomförs utredningar av Socialstyrelsen enligt lagen (2007:606) med samma namn. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Syftet med utredningsverksamheten är identifiera brister i samhällets skyddsnät och att ge regeringen underlag för beslut om åtgärder som har som mål att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående personer.

Fängelseförordningen

Av 35 § fängelseförordningen (2010:2010) framgår att om en intagen avtjänar straff för ett brott som har riktats mot någons liv, hälsa, frihet eller frid, ska målsäganden tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om

1. i vilken anstalt den intagne är placerad
2. den intagne förflyttas till en annan anstalt eller överförs till en annan stat för verkställighet av straffet där
3. den intagne vistas utanför anstalt enligt 9 kap. 1 §, 10 kap. 1–4 §§ eller 11 kap. 1 § fängelselagen (2010:610)
4. den intagne, eller Kriminalvården, ansöker om omvandling enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid
5. den intagne friges
6. den intagne rymmer eller fritas eller
7. den intagne uteblir efter permission eller någon annan vistelse utanför anstalten.

En begärd underrättelse om en planerad vistelse utanför anstalten behöver inte lämnas i de fall en underrättelse på grund av beslutad bevakning eller andra förhållanden framstår som uppenbart obehövlig. Detsamma gäller när en underrättelse kan befaras medföra fara för den intagnes liv eller hälsa.

Förordningen om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor

Förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor innehåller bestämmelser om länsstyrelsernas regionala arbete med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt förordningen ska det vid varje länsstyrelse finnas en särskild samordningsfunktion för frågor om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Länsstyrelserna ska genom samordningsfunktionen stödja och bidra till

•       framtagandet och genomförandet av regionala sektorsövergripande strategier och handlingsplaner

•       införandet av effektiva metoder, arbetssätt och kunskapsstöd i regionala och lokala verksamheter

•       samarbetet på lokal, regional och nationell nivå

•       utbildning och kompetensutveckling i länet

•       utveckling av regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Länsstyrelserna ska senast den 1 mars varje år lämna en redovisning till Jämställdhetsmyndigheten, med kopia till Regeringskansliet, av det arbete som samordningsfunktionen har utfört inom respektive län.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39 och HSLF-FS 2025:40) om våld i nära relationer ska våldsutsatta som söker stöd hos socialtjänsten eller identifieras inom dess olika målgrupper erbjudas stöd och insatser av socialtjänsten. Socialnämnden ska även fastställa rutiner för när och hur socialtjänstpersonal ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka bl.a. våldsutsatta.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer anges vidare att socialnämnden ska erbjuda en våldsutsatt vuxen insatser, akut och på kort och lång sikt, med utgångspunkt i den vuxnes behov av skydd, stöd och hjälp. Nämndens utredning, inklusive den aktuella riskbedömningen, ska ligga till grund för bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas. Socialnämnden bör bl.a. kunna erbjuda den våldsutsatte hjälp att ordna stadigvarande boende.

Pågående arbete

EU-direktiv om bekämpning av mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

I maj 2024 antogs ett direktiv med de första EU-gemensamma reglerna om kvinnovåld, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1385 av den 14 maj 2024 om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Reglerna syftar till att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer i hela unionen. Direktivet innehåller bestämmelser om fastställande av brottsrekvisit och påföljder, skydd för brottsoffer och tillgång till rättslig prövning, stöd till brottsoffer, förbättrad datainsamling, förebyggande arbete, samordning och samarbete.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att överväga vilka åtgärder som krävs för att i svensk rätt genomföra direktivet om bekämpning av mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (dir. 2025:21). Uppdraget ska redovisas senast den 27 maj 2026.

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

För att stärka förutsättningarna att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra presenterade regeringen 2016 en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2016/17:10, bet. 2016/17:AU5, rskr. 2016/17:150). Strategin är tioårig och började gälla den 1 januari 2017.

Strategin betonar särskilt förebyggande insatser och omfattar alla delar av det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det innebär att alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor omfattas, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. I begreppet psykiskt våld innefattas även materiellt och ekonomiskt våld. Även prostitution och människohandel för sexuella ändamål omfattas av strategin. Strategin fokuserar på det våld som kvinnor och flickor utsätts för på grund av sitt kön.

Strategin omfattar bl.a. mål och insatsområden samt en struktur för stöd och uppföljning. Målsättningarna i strategin är

•       ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld

•       förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta

•       effektivare brottsbekämpning

•       förbättrad kunskap och metodutveckling.

I strategin lyfts det fram att det i arbetet med att genomföra strategin är nödvändigt att ta hänsyn till människors olika livssituationer och omständigheter, t.ex. svårigheter att få samhällets skydd och stöd på grund av funktionsnedsättning, missbruk, hög ålder eller bristande kunskap i svenska språket. Olika former av sårbarhet ska beaktas i planering och genomförande av insatser.

Strategin kompletteras med åtgärdsprogram som innehåller konkreta åtgärder för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Jämställdhetsmyndigheten har till uppgift att följa upp genomförandet av strategin.

Nationellt våldsförebyggande program

Regeringen har beslutat om ett nationellt våldsförebyggande program (A2021/00839). Ambitionen med programmet är att skapa förutsättningar för ett proaktivt förhållningssätt i det arbete mot våld som ingår i den ovannämnda nationella strategin. Ett övergripande syfte med programmet är att bidra till att stimulera utvecklingen av nya insatser och att stärka samverkan mellan berörda aktörer.

Åtgärdsprogram för perioden 2024–2026

I juni 2024 presenterade regeringen ett nytt åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för perioden 2024–2026 (A2024/00869). Det är det tredje och sista åtgärdsprogrammet inom perioden för den nuvarande nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I programmet betonas behovet av att sätta brottsoffers behov av skydd och stöd i centrum för arbetet, och programmet innehåller därför flera åtgärder som rör våldsutövare och återfallsförebyggande arbete. Regeringen lyfter i åtgärdsprogrammet fram fyra områden som den kommer att öka fokus på för att säkerställa ett kraftfullt och effektivt arbete:

•       ett lämnaprogram för att lämna destruktiva relationer

•       kraftsamling mot hedersrelaterat våld och förtryck

•       stärkt stöd till barn och unga som upplever våld, inklusive barn som förs utomlands i hederskontexter

•       ökad kunskap om digitala dimensioner av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

När det gäller lämnaprogrammet anger regeringen att trösklarna för att söka hjälp behöver vara låga och att det måste finnas lättillgänglig och motiverande information så att det är så enkelt som möjligt att komma ur en våldsam eller destruktiv livssituation. Regeringens arbete inom detta område inkluderar ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram förslag på en samordnad stödkedja för våldsutsatta, en reform för skyddat boende, reformering av socialtjänsten och förbättrade riskbedömningar, insatser mot ekonomiskt våld, en utredning av kontaktförbudslagstiftningen och stärkt samhällsskydd för brottsoffer samt förbättrat stöd för våldsutsatta med skyddade personuppgifter.

En ny handlingsplan mot prostitution och människohandel

I februari 2018 beslutade regeringen om en nationell handlingsplan mot prostitution och människohandel (S2018/00905). I regeringens åtgärds­program 2024–2026 aviseras att en ny handlingsplan ska tas fram för 2025–2027 (A2024/00869). Syftet är att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel för alla ändamål samt att stärka skyddet för utsatta personer. Handlingsplanen kommer att ha en tydlig tidsram, innehålla förslag på uppföljning och kommer att genomföras inom befintliga ekono­miska ramar.

Arbetet med att ta fram en ny nationell handlingsplan mot prostitution och människohandel pågår för närvarande inom Regeringskansliet.

Råd för kvinnofrid

I januari 2026 beslutade regeringen att tillsätta ett råd för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, Rådet för kvinnofrid. Rådet ska vara en del av Regeringskansliet och dess arbete ska vägledas av en nollvision för det dödliga våldet mot kvinnor. I rådet ska statsministern, justitieministern, socialministern, socialtjänstministern och jämställdhetsministern ingå, tillsammans med rikspolischefen, chefen för Polismyndighetens nationella operativa avdelning, riksåklagaren och generaldirektörerna vid Brottsföre­byggande rådet (Brå), Kriminalvården, Socialstyrelsen och Jämställdhets­myndigheten samt chefen för avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Budgetpropositionen för 2026

Regeringen lyfte i budgetpropositionen för 2026, utgiftsområde 13, fram att den följer de prioriteringar som pekas ut i åtgärdsprogrammet för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för perioden 2024–2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 13 s. 60).

För att stärka arbetet mot prostitution och människohandel föreslog regeringen att anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ökas med 14 miljoner kronor per år för 2026, 2027 och 2028. Medel till en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck ökar anslaget med 17 miljoner kronor för 2026 och med 10 miljoner kronor per år för 2027–2028. Vidare ökar anslaget med 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2026 till kommuners och regioners arbete med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck (prop. 2025/26:1 utg.omr. 13 s. 79–80).

Den 1 januari 2026 överfördes uppgifter enligt förordningen (2022:1345) om nationellt centrum mot hedersrelaterat våld från Länsstyrelsen i Östergötlands län till Jämställdhetsmyndigheten enligt regeringsbeslut (A2024/01395 och A2024/01396). Regeringen föreslog därför en ökning av anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten med 19 miljoner kronor 2026, 26 miljoner kronor 2027, 29 miljoner kronor 2028 och därefter permanent 31 miljoner kronor per år (prop. 2025/26:1 utg.omr. 13 s. 81).

I december 2025 tillstyrkte arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgiftsområde 13 (bet. 2025/26:AU1). Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2025/26:123).

I budgetpropositionen för 2026, utgiftsområde 9, angav regeringen att hälso- och sjukvården för barn och vuxna som har utsatts för sexuella över­grepp och sexuellt våld behöver utvecklas för att bli mer jämlik, person­centrerad och tillgänglig med tydliga vårdkedjor, samt att den behöver följas upp. I arbetet med att utveckla vården behöver även Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1385 om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer beaktas. Regeringen föreslog därför att anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård tillförs 200 miljoner kronor per år 2026–2028 för att skapa en jämlik personcentrerad och tillgänglig vård för personer som har utsatts för sexuellt våld (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 31–32 och 54–57).

I december 2025 tillstyrkte socialutskottet regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgiftsområde 9 (bet. 2025/26:SoU1). Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2025/26:114).

Statsbidrag för förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor

Inom ramen för det nationella våldsförebyggande programmet har regeringen inrättat ett statsbidrag för förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Bidraget fördelas i enlighet med förordningen (2022:722) om statsbidrag för visst vålds­förebyggande arbete, efter ansökan till Jämställdhetsmyndigheten.

Statsbidrag för att stärka och utveckla regionalt och lokalt arbete mot vissa former av våld

Regeringen har inrättat ett statsbidrag för att stärka och utveckla regionalt och lokalt arbete mot vissa former av våld. Statsbidraget kan sökas av kommuner, regioner och kommunalförbund i syfte att stärka och utveckla arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt utnyttjande i prostitution och människohandel för sexuella ändamål eller andra former av sexuell exploatering. Bidraget fördelas av länsstyrelserna enligt förordningen (2025:838) om statsbidrag för att stärka och utveckla regionalt och lokalt arbete mot vissa former av våld.

Enligt förordningen ska ansökningar för att utveckla regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck prioriteras. Samtliga länsstyrelser har även fått i uppgift att stödja och bidra till utveckling av regionala resurscentrum genom en ändring i förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor (prop. 2025/26:1 utg.omr. 13 s. 69).

Statsbidrag till kommuner och regioner för utökade hembesöks­program via barnhälsovården

Regeringen har inrättat ett statsbidrag till kommuner och regioner för utökade hembesöksprogram via barnhälsovården. Syftet är att bidra till en god och jämlik hälsa hos barn och att främja barns utveckling i det svenska språket.

Bidraget fördelas av Socialstyrelsen enligt förordningen (2025:74) om statsbidrag till kommuner och regioner för utökade hembesöksprogram via barnhälsovården. Bidrag får, i mån av tillgång på medel, lämnas till kommuner och regioner som i samverkan med varandra genomför utökade hembesöksprogram för barn i åldern 0–5 år. De utökade hembesöks­programmen ska

1. genomföras utöver barnhälsovårdens ordinarie verksamhet och i områden där utanförskapet är stort
2. prioritera barn som utifrån kända riskfaktorer löper en förhöjd risk att utvecklas ogynnsamt
3. vara situationsanpassade, genomföras regelbundet och utgå från den enskilda familjens behov och önskemål
4. genomföras av minst två personer, varav en sjuksköterska från barn­hälsovården och en person från socialtjänstens verksamhet
5. vid behov leda till att kontakt tas med andra professioner än de som framgår av 4 eller med andra verksamheter såsom förskolan, mödra­hälsovården och tandvården.

Utökade registerkontroller vid anställning i kommun

I propositionen Utökade registerkontroller vid anställning i kommun föreslår regeringen lagändringar som ger kommuner ett tydligt lagstöd för att begära att utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret visas upp vid bl.a. anställning inom äldreomsorgen (prop. 2025/26:61). Syftet är bl.a. att öka tryggheten och minska risken för att någon utsätts för brott inom kommunal verksamhet. I januari 2026 tillstyrkte justitieutskottet regeringens förslag (bet. 2025/26:JuU22) och riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2025/26:146). De nya lagarna och lagändringarna började gälla den 1 mars 2026.

En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn

I januari 2023 överlämnades betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) till regeringen. I betänkandet föreslås en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn samt en struktur och organisation för att stödja arbetet mot dessa mål. Utredningen föreslår fem mål med tillhörande insatsområden. Målen är följande:

•       Våld mot barn ska förebyggas.

•       Barns våldsutsatthet ska upptäckas.

•       Barn ska få det skydd och stöd samt den behandling de har rätt till.

•       Barns rättigheter i brottmålsprocessen ska tillgodoses.

•       Kunskaps- och metodutvecklingen ska stärkas.

Utredningen föreslår också att det ska införas en ny lag som förtydligar hur kommunerna ska arbeta mot våld mot barn genom kommunövergripande kartläggning, analys och planering.

Med anledning av förslagen i betänkandet har regeringen gett uppdrag till flera olika myndigheter. I juli 2025 fick Polismyndigheten, Åklagar­myndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket i uppdrag att revidera de gällande nationella riktlinjerna för samverkan vid misstanke om att barn har utsatts för våldsbrott samt kriterierna för barnahusverksamhet (S2025/01365). Samtidigt fick Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell plan för barnahusverksamhet och att samordna barnahusen i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet de bor (S2025/01366).

Betänkandet har remissbehandlats och övriga förslag bereds inom Regeringskansliet.

Exitprogram för personer som är utsatta för prostitution

I december 2023 lämnade Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (exitutredningen) betänkandet Ut ur utsatthet (SOU 2023:97). I betänkandet föreslås bl.a. individuellt utformade exitprogram för både vuxna och barn. Kommunerna ska utse en särskild samordnare som ansvarar för att upprätta en individuell plan för de åtgärder och de aktörer som behövs för att någon ska kunna lämna sin utsatta situation och etablera sig i en socialt och ekonomiskt hållbar tillvaro. För barn ska planen innehålla sådana aktörer och åtgärder som behövs för att barnet ska få omedelbart skydd och varaktigt stöd samt vård och rehabilitering för att ta sig ur exploateringen. Den individuella planen ska utformas efter samråd i en tvärprofessionell grupp. Socialtjänsten ska även erbjuda den drabbade en särskild stödperson som ska finnas med genom hela exitprocessen.

Utredningen föreslår också att det ska utvecklas en specialiserad lågtröskel­verksamhet i varje län som ska kunna erbjuda behandling av post­traumatiskt stressyndrom. Behandlingen ska vara anpassad för målgruppernas komplexa problematik. Ytterligare förslag handlar om att införa ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kopplat till en individuell plan för exitprocessen och möjligheter för kommuner att ansöka om ersättning för kostnader i individ­ärenden.

Regeringen har med anledning av förslagen i betänkandet gett uppdrag till flera myndigheter. I juni 2025 fick Jämställdhetsmyndigheten, Social­styrelsen, länsstyrelserna och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att förbereda för stöd till utsatta för prostitution och närliggande målgrupper (A2025/00637). Samtidigt fick Barnombuds­mannen ett uppdrag om utvecklat föräldraskapsstöd och kontaktvägar för barn som utsatts för våld och sexuell exploatering (A2025/00608). Dessa uppdrag omfattar även målgrupperna för betänkandet Sexuellt utnyttjande i porno­grafiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras som beskrivs nedan.

Betänkandet har remissbehandlats och övriga förslag bereds inom Regeringskansliet.

Skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi

I december 2023 lämnade Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi betänkandet Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras (SOU 2023:98). Utredningens förslag avser främst tillgång till skydd, stöd och vård samt att brott ska beivras. För att sexuellt utnyttjande i pornografiska syften ska upphöra menar utredningen att det är nödvändigt att även rikta mer fokus mot förebyggande arbete och mot de förövare som begår dessa typer av brott.

Med anledning av förslagen i betänkandet har regeringen gett uppdrag till flera myndigheter. I regleringsbrevet för 2025 fick SBU i uppdrag att genomföra kartläggningar för att upptäcka sexuell riskutsatthet och identifiera metoder för behandling av barn och vuxna som har utnyttjats sexuellt i situationer där filmer eller bilder har delats (S2024/02156 [delvis]). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) fick 2024 i uppdrag att utveckla och sprida informationsinsatser och kunskapsstöd i syfte att förebygga att unga utnyttjas för sexuella eller pornografiska ändamål eller utsätts för sexuellt våld, övergrepp eller kränkningar, såväl digitalt som fysiskt (S2024/01109). Folkhälsomyndigheten och Skolverket fick 2024 i uppdrag att uppdatera stödmaterial för undervisning inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (A2024/01235).

Betänkandet har remissbehandlats och övriga förslag bereds inom Regeringskansliet.

En stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck

I mars 2025 lämnade Utredningen om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat och hedersrelaterat våld och förtryck slutbetänkandet Frihet från våld, förtryck och utnyttjande (SOU 2025:28). Förslagen i betänkandet innebär en reform av det jämställdhetspolitiska arbetet mot våld: från tidsbegränsade, tillfälliga uppdrag till ett hållbart, långsiktigt arbete genom stärkta grunduppdrag och ett tydligt utpekat ansvar för ett antal centrala myndigheter. Reformen innebär också att ett nationellt samordningscentrum mot våld inrättas vid Jämställdhetsmyndigheten. Förslagen syftar till att förbättra möjligheten att uppnå målet om att alla former av våld ska upphöra – mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt utnyttjande i prostitution och människohandel.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Stöd till bl.a. kommunerna för att genomföra den nationella strategin

Socialstyrelsen fick i juli 2022 i uppdrag av regeringen att vidta åtgärder för att stödja genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2016/17:10) inom hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst (A2022/01028). Strategin inkluderar, som nämnts ovan, även prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Uppdraget är en fortsättning på tidigare uppdrag inom området (S2017/01221 och S2018/03516) och omfattar hälso- och sjukvården, inklusive den psykiatriska tvångsvården, rättspsykiatrin och elevhälsan samt tandvården och social­tjänsten. Socialstyrelsen skulle ge stöd till aktörerna inom de nämnda områdena när det gäller att genomföra gällande bestämmelser, allmänna råd och befintliga kunskapsstöd och vid behov utveckla nya kunskapsstöd. Socialstyrelsen skulle även stödja kommunerna i arbetet med att utveckla den systematiska uppföljningen av våldsutsatta individer, stödja och följa samverkansinitiativ på lokal nivå och bidra till att sprida goda exempel nationellt. Arbetet skulle utföras i samråd med SBU.

Uppdraget slutredovisades den 15 januari 2026 (dnr. 31319/2022-14).

Ett mer samordnat stöd till våldsutsatta

Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att undersöka i vilken utsträckning våldsutsatta erbjuds en kontaktperson som bistår med ett samordnat stöd och hjälp vid myndighetskontakter, med utgångspunkt i människors olika behov och förutsättningar (S2024/00720). Socialstyrelsen ska analysera om kontaktpersoner är en ändamålsenlig insats för att tillgodose våldsutsattas behov. Myndigheten ska också analysera och ta fram förslag på hur ett samordnat stöd kan se ut, vilka aktörer som bör ingå, vilka yrkesgrupper som bör vara involverade och hur stödet kan individanpassas. Socialstyrelsen ska inom ramen för uppdraget uppmärksamma behoven hos särskilt sårbara grupper. Syftet är att fler ska få möjlighet att lämna och inte återvända till en våldsam situation.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 10 april 2027.

Stärkt operativ samverkan för att förebygga och bekämpa våld

Regeringen gav i juni 2024 Kriminalvården, Polismyndigheten, Social­styrelsen och Åklagarmyndigheten i uppdrag att stärka samverkan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive ärenden där barn är involverade (Ju2024/01453). Uppdraget syftar till stärkt operativ samverkan mellan polis, åklagare, kriminalvård, socialtjänst och hälso- och sjukvård, bl.a. mot bakgrund av att Socialstyrelsen i sina skade- och dödsfallsutredningar har efterlyst ett mer aktivt och samordnat agerande mot våldet från dessa samhällsaktörer. Myndigheterna ska införa och vid behov utveckla metoder som syftar till att mer effektivt upptäcka, förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Särskilt fokus ska ligga på våldsutövarna och i synnerhet högriskaktörer och återfallsförbrytare. Myndigheterna ska dessutom införa och vid behov utveckla metoder som syftar till att göra insatser från olika myndigheter och samhällsaktörer som kommer i kontakt med våldsoffer eller våldsutövare mer synkroniserade och effektiva. Uppdraget ska samordnas av Polismyndigheten.

Polismyndigheten ska senast den 15 oktober 2026 lämna en samlad redovisning av hur metoder för samverkan har införts och utvecklats samt vilka åtgärder som vidtagits.

Uppdrag att förebygga våldsutsatthet och våldsutövande bland vuxna och barn vid skadligt bruk och beroende i nära relationer

Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2025 i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om vård, stöd och andra insatser för att förebygga våldsutsatthet och våldsutövande bland vuxna och barn vid skadligt bruk och beroende i nära relationer (S2024/02156 [delvis]). I arbetet ska myndigheten särskilt uppmärksamma kvinnors och barns utsatthet och mäns våldsutövande. Vid genomförandet av uppdraget bör det även beaktas att utsattheten kan se olika ut i olika åldrar eller beroende på andra faktorer såsom funktionsnedsättning och att det kan finnas utsatthet som innebär ökad risk för våld och utnyttjande i prostitution och människohandel.

Uppdraget ska delredovisas senast den 30 mars 2026 och slutredovisas senast den 30 mars 2027.

Centrum för kunskap och stöd till våldsutsatta

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet har regeringens uppdrag att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. NCK ska även ge stöd till våldsutsatta och driver bl.a. nationella stödtelefonlinjer och en specialistmottagning för våldsutsatta kvinnor.

Barnafrid – Nationellt centrum för kunskap om våld mot barn

Barnafrid – Nationellt centrum för kunskap om våld mot barn vid Linköpings universitet startade sin verksamhet 2015 efter ett regeringsuppdrag. Målet för kunskapscentrumet är att samla och sprida kunskap för att bidra till att förbättra det förebyggande arbetet och att utveckla effektiva insatser för att skydda och stödja barn som har utsatts för våld och andra övergrepp. Barnafrid har bl.a. tagit fram ett metodstöd för traumascreening inom socialtjänsten. I metodstödet får yrkesverksamma inom socialtjänsten grundläggande kunskap om trauma och vad man kan göra om man möter ett barn som kan ha upplevt en svår händelse. Syftet är att se till att barn som har utsatts för våld upptäcks och får det stöd de har rätt till.

Uppdrag om barns och ungas erfarenhet av våld under uppväxten

I regleringsbreven för 2024 och 2026 i fråga om anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder fick Barnombudsmannen i uppdrag att kartlägga och beskriva barns och ungas erfarenheter av olika former av våld under uppväxten genom t.ex. intervjuer (S2024/01208 och S2025/02147 [delvis]). Syftet med uppdraget är att belysa eventuella samband mellan barns och ungas uppväxt- och levnadsförhållanden och risk för att involveras och utnyttjas i kriminalitet. Även sambandet mellan uppväxtvillkor och risken att fortsätta att utsättas för våld eller själv utöva våld ska beaktas. De uppväxtvillkor som avses är t.ex. utsatthet för eller bevittnande av våld i nära relationer, inklusive heders­relaterat våld och förtryck, samt försummelse och vanvård. I uppdraget ingår att sammanställa befintlig kunskap på området.

Uppdraget redovisades den 2 mars 2026 i rapporten I alla fall, det var normalt i min värld.

Undersökning av brister i samhällets skyddsnät för barn

Genom en ändring i regleringsbrevet för 2025 fick Barnombudsmannen i maj 2025 i uppdrag att undersöka om det finns brister i samhällets skyddsnät för barn, att analysera vad bristerna beror på och att lämna förslag på lämpliga och konkreta åtgärder (S2025/00979). I uppdraget ingår att analysera orsakerna till bl.a. den låga upptäckandegraden av våld mot barn och synliggöra skillnader mellan lagstiftningens intentioner och dess faktiska genomslag för barn i praktiken. Myndigheten ska också undersöka hur barn och unga själva uppfattar samhällets skydd och stöd. Undersökningen ska omfatta aktörer med ansvar för eller kontakt med barn som t.ex. socialtjänsten, hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan och skolan, inklusive elevhälsan och rättsväsendet. Resultatet ska spridas till berörda aktörer i syfte att stärka våldsutsatta barns skydd, stöd och tillgång till träffsäkra insatser.

Barnombudsmannen redovisade uppdraget den 2 mars 2026 i rapporten Tro på oss när vi väl vågar berätta.

Rutinmässiga frågor om våld

Socialstyrelsen fick i juni 2025, genom en ändring i myndighetens reglerings­brev, i uppdrag att bedöma behovet av att se över rekommendationerna om att ställa rutinmässiga frågor om våld (S2025/01181 [delvis]). Syftet är att förbättra samhällets möjligheter att upptäcka när ett barn utsätts för våld. Det är upp till socialnämnden att avgöra när och hur frågor ska ställas. I dag är utgångspunkten för socialnämndens bedömning bl.a. vilken relevans frågor om våld har i förhållande till vilken typ av verksamhet och vilka målgrupper det rör sig om.

Ändringen i Socialstyrelsens regleringsbrev sker inom ramen för ett pågående uppdrag att kartlägga hur socialtjänsten arbetar med upptäckt av våld, som ska redovisas senast den 26 februari 2027.

Uppföljning av socialtjänstens hantering av barnfridsbrottet

Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2026 i uppdrag att kartlägga socialtjänstens hantering och anmälningsbenägenhet av misstankar om barnfridsbrott inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter (S2025/02147 [delvis]). Vid låg anmälningsbenägenhet ska myndigheten vidta åtgärder för att öka socialtjänstens benägenhet att anmäla barnfridsbrott till polisen. Myndigheten ska också stärka socialtjänstens arbete med barn som har bevittnat våld av och mot närstående eller tidigare närstående, samt sprida kunskap om barnfridsbrott och vikten av att anmäla misstänkta barnfridsbrott till polisen. Socialstyrelsen ska hämta in kunskap och erfarenheter från Brå och Barnafrid.

Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 september 2026 och den 1 mars 2028.

Uppdrag till Statens institutionsstyrelse om stärkt vård för vålds­utsatta barn och unga

I regleringsbrevet för 2026 fick Statens institutionsstyrelse (Sis) i uppdrag att stärka och anpassa vården för barn och unga som utsatts för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuellt våld och sexuell exploatering, inklusive sexuellt utnyttjande i pornografiska syften (S2025/01996 och S2025/02147 [delvis]). I uppdraget ingår att analysera riskerna och förebygga att barn och unga utsätts för sexuellt våld, sexuell exploatering eller prostitution och människohandel för alla ändamål. Uppdraget omfattar även arbete med att förebygga förekomst av sådan våldsutsatthet i myndighetens egen verksamhet.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 24 mars 2029.

Kunskap om våldsutsatthet i barndomen

Brå och Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2026 i uppdrag att sammanställa och beskriva kunskapsläget i Sverige när det gäller kopplingar mellan erfarenheter av våldsutsatthet i barndomen och att senare involveras och utnyttjas i kriminalitet (Ju2025/00269, Ju2025/01700 [delvis] och Ju2025/02693 [delvis]). Uppdraget omfattar alla former av våld mot barn, inklusive sexuell exploatering, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Särskilt fokus ska läggas på gängrelaterade miljöer. Myndigheterna ska också kartlägga vilka insatser, metoder och arbetssätt som i dag används i Sverige och identifiera hur olika aktörers ansvar och roller kan utvecklas eller förtydligas. Myndigheterna ska även lämna förslag på hur stödet till olika aktörer kan förbättras samt följa upp användningen av och vid behov revidera publikationen Metodstöd för kartläggning av tre våldstyper (Brå och Jämställdhets­myndigheten 2022).

Brå ska, med stöd av Jämställdhetsmyndigheten, redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 juli 2028.

Studier om våld mot barn och ungas utsatthet för sexuella övergrepp

Regeringen beslutade i december 2025 att bevilja Stiftelsen Allmänna Barnhuset sammanlagt omkring 4 miljoner kronor för två studier som ska genomföras under 2026. Den första studien gäller våld mot barn och bygger vidare på tidigare kartläggningar som Stiftelsen Allmänna Barnhuset har gjort sedan 2000. Syftet är att följa utvecklingen över tid och ge en tydligare bild av barns utsatthet för våld, inklusive könsskillnader och kopplingar till psykisk ohälsa och andra individ- eller familjefaktorer. Den andra studien syftar till att få kunskap om förekomsten av sexuella övergrepp och sexuell exploatering bland barn i Sverige, särskilt via digitala medier.

Studierna är en del av regeringens arbete för att bekämpa våld mot barn och unga och aviserades i budgetpropositionen för 2026.

Studie om våld mot barn med intellektuell funktionsnedsättning

I februari 2026 beviljade regeringen Stiftelsen Allmänna Barnhuset 1,2 miljoner kronor för att genomföra en tvåårig studie om våld mot barn med intellektuell funktionsnedsättning. Dessa barn kan tänkas vara en särskilt utsatt grupp, samtidigt som kunskapen om deras utsatthet för våld är begränsad. Den planerade studien syftar till att ge den första heltäckande bilden av våld mot barn med intellektuell funktionsnedsättning. Studiens resultat ska bidra till ett bättre kunskapsunderlag för framtida insatser och ett mer träffsäkert före­byggande arbete.

Informationsinsatser om stärkt skydd för utsatta barn

Den 15 januari 2026 trädde nya lagändringar i kraft som ska ge utsatta barn ett bättre skydd (prop. 2025/26:12). Det handlar bl.a. om att fler aktörer i samhället ska vara skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. I samband med det gav regeringen tre myndigheter i uppdrag att sprida information om de nya reglerna till de yrkesgrupper som berörs.

•       Socialstyrelsen får i uppdrag att sprida information till yrkesverksamma, både inom socialtjänsten och till de som i övrigt omfattas av den nya anmälningsskyldigheten i socialtjänstlagen.

•       Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ska ta fram stödmaterial till huvudmän och yrkesverksamma inom kommunernas familjerätter.

•       Polismyndigheten, som ansvarar för utbildning av ordningsvakter, ska komplettera utbildningen med information om anmälningsskyldigheten.

Ändring av uppdrag om stöd till familjecentraler

I Socialstyrelsens regleringsbrev för 2026 (S2025/02147 [delvis]) ändrades myndighetens uppdrag att stödja inrättande och vidareutveckling av familjecentraler (i enlighet med regleringsbrevet för 2024). Ändringen innebär bl.a. att Socialstyrelsen ska bidra med stöd för att skapa goda förutsättningar för den samverkan som bedrivs vid familjecentraler när det gäller att upptäcka och bedöma risk för våld samt att stödja ett jämställt föräldraskap. Social­styrelsen ska särskilt bidra till stöd i områden där utanförskapet är stort. Vidare ska Socialstyrelsen varje år under perioden 2026–2030 betala ut och följa upp statsbidrag i syfte att ge stöd för inrättande och vidareutveckling av familje­centraler eller liknande verksamheter i områden där utanförskapet är särskilt stort. Socialstyrelsen får ange de villkor som ska förenas med statsbidraget inom ramen för ändamålet.  

Socialstyrelsen ska senast den 9 april 2031 lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet.

Mer tid för uppdrag om förstärkta familjerätter och våldsföre­byggande familjerådgivning

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har fått i uppdrag att betala ut och följa upp statsbidrag om drygt 48 miljoner kronor till 20 kommuner under 2025. Syftet är att göra en satsning på förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning i områden där utanförskapet är särskilt stort. Kommunerna får använda medlen till bemanning, kompetenshöjande åtgärder, ökad tillgänglighet och sänkta egenavgifter i verksamhet som rör familjerättsliga frågor eller familjerådgivning (S2025/00210).

I januari 2026 förlängde regeringen tiden för uppdraget, vilket innebär att uppdraget ska delredovisas senast den 4 maj 2026 och den 24 mars 2027 samt slutredovisas senast den 24 mars 2028.

Stöd till kommuner och regioner för att motverka våld mot äldre och personer med funktionsnedsättning

I december 2025 beviljade regeringen SKR medel för att fortsätta arbetet med stöd till kommunala och regionala arbetsgivare när det gäller att upptäcka våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck bland anställda. Medel beviljades även för SKR:s arbete för att minska våldsutsattheten hos äldre och personer med funktionsnedsättning som de kommunala verksamheterna möter. SKR fick totalt 1,5 miljoner kronor för dessa ändamål.

Ökad trygghet för äldre personer

I december 2025 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att stärka äldre personers trygghet genom att kartlägga rutiner i äldreomsorgen, utveckla stöd samt sprida informationsmaterial. I uppdraget ingår bl.a. att:

•       kartlägga förekomsten av kontroller av uppgifter ur misstankeregistret och belastningsregistret för personal inom äldreomsorgen,

•       kartlägga riktlinjer eller rutiner inom socialtjänsten för hantering av misstanke om brott mot äldre personer

•       utveckla stöd till socialtjänsten om förutsättningar för socialtjänsten att utan hinder av sekretess lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till brottsbekämpande myndigheter.

En slutredovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet senast den 1 december 2026.

Utveckla och stödja införande av kunskapsstöd för att motverka mäns våld mot kvinnor bland äldre

I regleringsbrevet för 2025 fick Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla kunskapsstöd om äldres våldsutsatthet och stödja kommuner och regioner i införandet av stödet. Uppdraget avser äldre personers utsatthet för sådant våld som omfattas av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Myndigheten ska om det är lämpligt även vidta åtgärder för att stödja kommuner och regioner i arbetet med att motverka äldres våldsutsatthet inom den sociala omsorgen. I uppdraget ska myndigheten beakta vilket stöd och vilken hjälp äldre efterfrågar vid våldsutsatthet. Uppdraget ska genomföras i dialog med Jämställdhetsmyndigheten.

Uppdraget ska delredovisas senast den 30 mars 2026 och slutredovisas senast den 30 mars 2027.

Kartläggning av brott mot äldre inom äldreomsorgen

I januari 2026 gav regeringen Brå i uppdrag att kartlägga brott mot äldre inom äldreomsorgen (S2026/00116). Kartläggningen ska innefatta vilka typer av brott som begås mot äldre personer inom äldreomsorgen och ska även belysa könsskillnader i utsattheten. Bakgrunden till uppdraget är att flera brott mot äldre personer inom äldreomsorgen har uppmärksammats, exempelvis övergrepp mot äldre personer som utförts av personal inom hemtjänsten.

Uppdraget ska redovisas senast den 17 december 2027.

Samordningsansvar för arbete mot prostitution och människohandel

Jämställdhetsmyndigheten har ansvar för att på nationell nivå samordna arbetet mot prostitution och människohandel. Vid myndigheten har den nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM) inrättats. NSPM fungerar som en nationell kontaktpunkt och ger operativt och strategiskt metodstöd till yrkesverksamma och frivilligorganisationer i frågor om prostitution och alla former av människohandel. NSPM erbjuder bl.a. en manual som ger stöd och praktisk vägledning till dem som i sitt arbete kan komma i kontakt med personer som utsätts för människohandel i Sverige, en webbutbildning och rådgivning för yrkesverksamma. Vidare finns s.k. regionkoordinatörer runt om i landet som den som är yrkesverksam eller ideellt aktiv kan kontakta för att få praktisk konsultation eller vägledning i ärenden som rör människohandel.

Uppdrag att sprida information och ge kompetensstöd till socialnämnder om människohandel och människoexploatering

I regleringsbrevet för 2025 fick Socialstyrelsen i uppdrag att, med utgångspunkt i tidigare uppdrag i regleringsbrevet för 2023, sprida information och ge kompetensstöd till socialtjänster och socialnämnder om människo-handel (S2025/02142). Myndigheten ska även följa upp antalet ansökningar om betänketid vid misstanke om att någon är utsatt för människohandel eller människoexploatering. Betänketid är ett tidsbegränsat uppehållstillstånd under en period om 30 dagar som är till för att den som misstänks vara utsatt för människohandel eller människoexploatering ska kunna återhämta sig och ta ställning till eventuell medverkan i en rättsprocess.

Socialstyrelsen ska senast den 31 mars 2026 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet.

Inventera nuläge och behov av utbildning om människohandel

I regleringsbrevet för 2026 fick Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna inventera behovet av utbildning om människohandel för personal i berörda yrkesgrupper. Inventeringen ska omfatta kunskap om den information som utsatta och riskgrupper behöver samt vilka åtgärder man bör vidta i mötet med utsatta och riskgrupper, med hänsyn till deras olika behov och förutsättningar. Jämställdhetsmyndigheten ska samordna genomförandet av uppdraget och redovisningen.

Jämställdhetsmyndigheten ska, med stöd av länsstyrelserna, redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 30 oktober 2026.

Kunskap om människohandel

I regleringsbrevet för 2025 fick Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att bidra med kunskap om människohandel, inklusive hur unga rekryteras och involveras samt exploateras för brottslig verksamhet, utifrån sin nationella samordning och kunskapsutveckling i fråga om prostitution och människo-handel (A2025/01245 [delvis] och A2025/01258). Jämställdhetsmyndigheten ska även bidra med kunskap utifrån sina nationellt samordnande och kunskapsutvecklande uppdrag att förebygga mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, t.ex. om kopplingar mellan att utsättas för våld i barndomen och senare involvering i kriminalitet.  

Regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck

Länsstyrelserna fick i december 2025 i uppdrag av regeringen att samordna utvecklingen av regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i hela landet (A2025/01207). Polismyndigheten har i uppdrag att bidra i arbetet samt att se över hur formerna för polisens arbete vid regionala resurscentrum bör se ut och hur det kan utvecklas. Syftet är att personer som är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ska få tillgång till specialiserat och jämlikt stöd oavsett vistelseort.

Länsstyrelsen i Östergötland ska lämna en samlad slutredovisning av uppdraget senast den 1 mars 2028.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om våld i nära relationer och våld mot barn, unga och särskilt sårbara och utsatta personer

Motionsyrkanden om bl.a. våld i nära relationer samt våld mot barn, unga och särskilt sårbara och utsatta personer behandlades senast i betänkande 2024/25:SoU20. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen följde utskottets förslag till riksdagsbeslut (prot. 2024/25:87).

Tillkännagivande om samarbetsmodell vid våldshändelser

Utskottet föreslog i betänkande 2020/21:SoU24 Socialtjänst- och barnfrågor ett tillkännagivande till regeringen om en samarbetsmodell vid våldshändelser. Utskottet anförde följande (s. 35, res. S, V, MP):

Åren 2017–2019 genomfördes det s.k. Islandsprojektet i Göteborg under ledning av Västra Götalandsregionens kompetenscentrum. Detta är en samarbetsmodell när det gäller akuta våldshändelser i familjer med barn där polis, åklagare, socialtjänst samt hälso- och sjukvården samarbetar. Utskottet har noterat att den arbetsmodellen har varit framgångsrik och regeringen bör därför se till att Islandsprojektet utvecklas och sprids nationellt. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion […] bifallas.

Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2020/21:368).

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9) anförde regeringen bl.a. följande (s. 157–158):

Av tillkännagivandet följer att regeringen bör se till att en samarbetsmodell vid akuta våldshändelser i familjer med barn med inspiration från det s.k. Islandsprojektet utvecklas och sprids nationellt (bet. 2020/21:SoU24 s. 35). Regeringen gav den 20 juni 2024 Polismyndigheten, Åklagar­myndigheten, Kriminalvården och Socialstyrelsen i uppdrag att stärka samverkan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive ärenden där barn är involverade (Ju2024/01453). Uppdraget syftar till stärkt operativ samverkan mellan polis, åklagare, kriminalvård, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Myndigheterna ska implementera och vid behov utveckla metoder i syfte att mer effektivt upptäcka, förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Särskilt fokus ska ligga på våldsutövarna och i synnerhet högriskaktörer och återfallsförbrytare. Myndigheterna ska vidare implementera och vid behov utveckla metoder i syfte att insatser från olika myndigheter och samhällsaktörer som kommer i kontakt med våldsoffer och våldsutövare ska vara mer synkroniserade och effektiva i enskilda ärenden när våldsbrott har begåtts eller riskerar att begås. I uppdraget ingår även att identifiera eventuella hinder för en effektiv samverkan och föreslå hur hindren kan överbryggas. Polismyndigheten ska samordna uppdraget och lämna en samlad slutredovisning senast den 15 oktober 2026. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slut­behandlat.

Utskottet hade inget att invända mot detta vid behandlingen av tillkänna­givandet i betänkande 2025/26:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (s. 19).

Tillkännagivande om sökbara orosanmälningar

Utskottet föreslog i betänkande 2020/21:SoU24 Socialtjänst- och barnfrågor ett tillkännagivande till regeringen om sökbara orosanmälningar. Utskottet anförde följande (s. 69):

Av en rapport från Socialstyrelsen i maj 2019 framgår att anmälningar om oro för barn som inte leder till utredning i många kommuner sätts in i en eller flera pärmar i kronologisk ordning där det kan vara svårt att söka bland anmälningarna (Att göra anmälningar som gäller barn sökbara Rättsliga förutsättningar för personuppgiftsbehandling). Författnings­förslagen i rapporten innebär att uppgifter om anmälan som gäller barn som inte leder till utredning samt uppgifter om bedömning av behovet av omedelbart skydd och beslut att inte inleda utredning om ett barn, ska kunna sammanställas på ett sökbart sätt. Utskottet har fått veta att rapporten bereds inom Regeringskansliet och vill understryka vikten av att den bereds skyndsamt och att regeringen snarast återkommer med lagförslag.

Utskottet kan vidare konstatera att de barnakter som finns hos socialtjänsten med vissa undantag ska gallras efter fem år. Detta innebär att en orosanmälan som inte leder till någon åtgärd från socialtjänstens sida inte kommer att finnas kvar i socialtjänstens register fem år efter anmälan. Utskottet anser att detta kan försvåra för socialtjänsten att ge ett barn rätt stöd och hjälp eftersom äldre uppgifter skulle kunna ge socialtjänsten ett bättre underlag för sin bedömning vid ett senare tillfälle. Utskottet noterar att utredningen Framtidens socialtjänst i sitt betänkande (SOU 2020:47) föreslår att bestämmelserna om gallring av barnakter bör ses över. Utskottet delar den bedömningen och anser att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över bestämmelserna om gallring av barnakter hos socialtjänsten.

Vad utskottet anfört om sökbara orosanmälningar bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion […].

Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2020/21:368).

Regeringen uttalar följande i skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 205):

Socialstyrelsen har analyserat de rättsliga förutsättningarna för social­tjänstens behandling av personuppgifter vid anmälningar avseende barn som inte leder till utredning samt inkommit med författningsförslag i rapporten Att göra anmälningar som gäller barn sökbara – rättsliga förutsättningar för personuppgiftsbehandling. Socialstyrelsens rapport redovisades i maj 2019. Utredningen om utbyte och inhämtning av uppgifter i socialtjänsten för att förebygga brott och öka skyddet för barn (S 2022:A) har haft i uppdrag att bl.a. redogöra för, och analysera, de författningsförslag som Socialstyrelsen föreslår i rapporten och väga de förslag som lämnas i rapporten mot andra möjligheter att göra oros­anmälningar gällande barn sökbara samt lämna författningsförslag (S2023/00898). Uppdraget redovisades den 8 maj 2023 i departements­promemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds 2023:15). Promemorian har remiss­behandlats. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen propositionen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (prop. 2024/25:89). Propositionen innehåller förslag och bedömningar som bl.a. medför att orosanmälningar för barn blir sökbara. I propositionen behandlas även vissa bedömningar i fråga om anmälningar om oro för barn från departementspromemorian Fler verktyg i social­tjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds. 2023:15). Genom förslagen och bedömningarna som lämnades i propositionen ansågs tillkännagivandet tillgodosett och därmed slut­behandlat. Punkten är slutbehandlad.

Tillkännagivande om tidigare tillkännagivanden

Utskottet föreslog i betänkande 2021/22:SoU18 Socialtjänstfrågor – barn och unga ett tillkännagivande till regeringen om tidigare tillkännagivanden. Utskottet anförde följande (s. 23–24, res. S, V, MP):

Utskottet anser att det är viktigt att kontinuerligt verka för att utsatta barn och unga ska få en bättre och tryggare tillvaro. Som ett led i detta har utskottet och riksdagen beslutat om 27 tillkännagivanden under riksmötet 2020/21 som rör utsatta barn och unga på olika sätt (se uppräkningen under Tidigare riksdagsbehandling i avsnittet ovan). Enligt utskottets mening har regeringen inte i tillräcklig grad vidtagit åtgärder i enlighet med tillkänna­givandena. Utskottet vill därför påminna regeringen om vikten av att snarast vidta dessa åtgärder och genomföra tillkännagivandena. Situationen inom den sociala barn- och ungdomsvården kräver insatser i närtid. Riksdagen bör ställa sig bakom det som utskottet anför och tillkännage detta för regeringen. Därmed bör riksdagen bifalla motion […].

Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2021/22:320).

Regeringen uttalar följande i skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 229):

Regeringen har påbörjat åtgärder för att svara upp mot de 27 tillkänna­givanden som avses i denna punkt. Vidtagna åtgärder redovisas under respektive punkt i de ursprungliga tillkännagivandena. Resultatet av det arbetet behöver inväntas. Punkten är inte slutbehandlad.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att en ny socialtjänstlag (2025:400) har trätt i kraft. Syftet med den nya lagen är att skapa en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst.

Utskottet noterar även att det med anledning av EU-direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer, som antogs i maj 2024, pågår en utredning om vilka åtgärder som krävs i svensk rätt för att genomföra direktivet.

Vidare vill utskottet peka på den tioåriga nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, det nationella vålds­förebyggande programmet och åtgärdsprogrammet för 2024–2026. Strategin och programmen syftar till att skapa förutsättningar för ett proaktivt förhållningssätt i arbetet mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål och bidrar till att stimulera utvecklingen av nya insatser och att stärka samverkan mellan berörda aktörer. Utskottet noterar också att de förslag som lämnades i betänkandet Frihet från våld, förtryck och utnyttjande (SOU 2025:28), som bl.a. handlar om att utveckla ett mer långsiktigt jämställdhetspolitiskt arbete mot våld, är under beredning inom Regeringskansliet.

Utöver det som nämnts ovan pågår ett arbete för att ge bättre stöd till personer som drabbats av våld i nära relationer och för att förebygga och bekämpa sådant våld. I sammanhanget vill utskottet särskilt peka på arbetet med ett s.k. lämnaprogram för att göra det lättare för personer att lämna destruktiva och våldsamma relationer och uppdraget till Socialstyrelsen att ge stöd till kommunerna för att genomföra den nationella strategin om mäns våld mot kvinnor. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att ta fram förslag på hur ett samordnat stöd till våldsutsatta kan utformas för att fler ska få möjlighet att lämna och inte återvända till en våldsam situation. Utskottet noterar även uppdraget till Kriminalvården, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten att stärka den operativa samverkan mellan myndig­heterna och hälso- och sjukvården för att förebygga och bekämpa bl.a. våld i nära relationer. Utskottet vill också lyfta fram Rådet för kvinnofrid som nyligen har inrättats inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det pågående arbetet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2025/26:2834 (C) yrkande 2, 2025/26:3586 (S) yrkande 59 och 2025/26:3589 (S) yrkande 11.

När det gäller våld mot barn och unga konstaterar utskottet att flera åtgärder har vidtagits. Bland annat noterar utskottet att regeringen bereder förslagen i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) och att flera myndigheter, bl.a. Barnombudsmannen, Brå, Jämställdhetsmyndigheten och Socialstyrelsen, har i uppdrag att verka för ökad kunskap om och förbättrad upptäckt av våld mot barn. Vidare har Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket i uppdrag att revidera de nationella riktlinjerna om samverkan vid misstanke om våld mot barn. Utskottet vill även lyfta fram det statsbidrag som kommuner och regioner kan söka hos Socialstyrelsen för utökade hembesöksprogram via barnhälsovården.

Vidare noterar utskottet det arbete som pågår för att förebygga och bekämpa våld mot äldre och personer med funktionsnedsättning. Som exempel kan nämnas att bl.a. Socialstyrelsen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Brå har i uppdrag att ta fram kunskap och kunskapsstöd om våld mot dessa grupper. Dessutom har SKR fått medel för arbetet med att minska våldsutsatthet hos äldre och personer med funktionsnedsättning i kommunala verksamheter. Utskottet noterar även att riksdagen har bifallit betänkandet Utökade registerkontroller vid anställning i kommun (bet. 2025/26:JuU22), som bl.a. syftar till att öka tryggheten och minska risken att utsättas för brott inom kommunala verksamheter.

Det pågår även arbete när det gäller personer som befinner sig i prostitution och sexuell utsatthet. I sammanhanget vill utskottet särskilt nämna arbetet med att ta fram en ny nationell handlingsplan mot prostitution och människohandel och bered­ningen av betänkandena Ut ur utsatthet (SOU 2023:97) och Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras (SOU 2023:98). Utskottet vill också lyfta fram att NSPM har inrättats vid Jämställdhetsmyndigheten i syfte att fungera som en nationell kontaktpunkt och ge metodstöd till olika aktörer i dessa frågor. Flera myndigheter, bl.a. Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen och SBU, har också fått uppdrag att ta fram kunskap, sprida information och ge stöd i frågor om prostitution och människohandel.

Utskottet ser med hänvisning till det arbete som pågår inte några skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:171 (V) yrkande 27, 2025/26:2788 (V) yrkande 14, 2025/26:2834 (C) yrkande 24, 2025/26:2932 (M), 2025/26:2995 (M), 2025/26:3188 (C) yrkandena 29 och 30, 2025/26:3361 (MP) yrkande 6 och 2025/26:3772 (MP) yrkande 4. Motionsyrkandena bör därmed avslås.

Utskottet vill också lyfta fram det arbete som pågår på regional nivå när det gäller mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, heders­relaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Utskottet vill i sammanhanget nämna förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor, som anger att varje länsstyrelse ska ha en särskild samordningsfunktion för dessa frågor. Utskottet vill också peka på att regeringen har inrättat ett statsbidrag som kommuner, regioner och kommunalförbund kan söka för att stärka och utveckla arbetet mot olika former av våld.

Med hänvisning till det pågående arbetet föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2025/26:2782 (V) yrkande 18.

Utskottet anser inte heller att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1076 (S) yrkande 1, 2025/26:1226 (S) yrkande 1 i denna del, 2025/26:1377 (S), 2025/26:2884 (M) och 2025/26:2952 (M). Motionsyrkandena bör avslås.

Motionerna

Skyddade boenden m.m.

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 68 föreslås ett tillkännagivande om trygga skyddade boenden. I yrkande 69 föreslås ett tillkännagivande om att reservera driften av upphandlade skyddade boenden till endast idéburna organisationer. Enligt motionärerna lämpar sig inte vinstsyftet för skyddade boenden och därför ska all upphandlad drift av skyddade boenden reserveras för idéburna organisationer.

I kommittémotion 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 23 föreslås ett tillkännagivande om trygga skyddade boenden utan vinstdrift. Motionärerna menar att vinstsyftet inte lämpar sig för skyddade boenden och att all upphandlad drift av skyddade boenden ska reserveras för idéburna organisationer.

I kommittémotion 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att mycket snabbare och nogsamt följa upp den nya lagen om skyddade boenden, för att tillgången på skyddade boenden ska säkras i hela landet så att våldsutsatta personer alltid kan erbjudas skydd oavsett var de bor. Enligt motionärerna är det av största vikt att den nya lagstiftningens intentioner fullföljs och genomförs och att socialtjänstens kompetensbehov tillgodoses så att våldsutsatta kvinnor vågar söka det skydd och stöd de har rätt till.

I motion 2025/26:1249 av Denis Begic (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om vikten av att socialtjänsterna i berörda kommuner samverkar för att snabbt ordna ett permanent och tryggt boende. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att ta fram nationella riktlinjer för hur prioriteringen och samordningen ska ske, med särskilt fokus på barnens behov av kontinuitet och trygghet.

I motion 2025/26:1319 av Petter Löberg och Jessica Rodén (båda S) föreslås ett tillkännagivande om att utvärdera konsekvenserna av de nya lagkrav som gäller för skyddade boenden.

I motion 2025/26:1356 av Sanna Backeskog m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att överväga en översyn av kvinnojourernas skyddade boenden och hur de ska kunna bedrivas i hela landet – tryggt och med hög kvalitet samtidigt som de ideella kvinnojoursorganisationernas särställning och styrka förstärks.

I motion 2025/26:2747 av Annika Strandhäll (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att överväga en översyn av kvinnojourernas skyddade boenden och hur de ska kunna bedrivas i hela landet – tryggt och med hög kvalitet – samtidigt som de ideella kvinnojoursorganisationernas särställning och styrka förstärks.

I motion 2025/26:2930 av Marléne Lund Kopparklint (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att säkerställa en likvärdig kvalitet och tillgång på skyddade boenden för barn i hela landet.

Gällande rätt

Socialtjänstlagen

Enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400), förkortad SoL, ansvarar varje kommun för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får de insatser som de behöver.

Socialnämnden ska enligt 9 kap. 5 § SoL ansvara för att enskilda som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende. Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till skyddade boenden (9 kap. 7 §).

Enligt 26 kap. 1 och 2 §§ får ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) yrkesmässigt bedriva verksamhet i form av skyddat boende. Kommuner och regioner som bedriver sådan verksamhet ska anmäla denna verksamhet till Ivo innan verksamheten påbörjas.

Av 26 kap. 3 § framgår att tillstånd att bedriva en sådan verksamhet får beviljas endast under förutsättning att verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet, att sökanden har insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, att sökanden har ekonomiska förutsättningar att följa gällande föreskrifter och att sökanden i övrigt bedöms lämplig.

Lagen om placering av barn i skyddat boende

I lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende finns bestämmelser om förutsättningarna och förfarandet för att bevilja ett barn skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare, när barnet har två vårdnadshavare och den andra vårdnadshavaren inte samtycker till insatsen (1 § nämnda lag).

Socialstyrelsens allmänna råd

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39 och HSLF-FS 2025:40) om våld i nära relationer anges i 6 kap. 1 § att social­nämnden ska erbjuda en våldsutsatt vuxen insatser, akut och på kort och lång sikt, med utgångspunkt i den vuxnes behov av skydd, stöd och hjälp. Nämndens utredning, inklusive den aktuella riskbedömningen, ska ligga till grund för bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas. Socialnämnden bör bl.a. kunna erbjuda den våldsutsatte hjälp att ordna stadigvarande boende.  

Enligt 6 kap. 2 § ska socialnämnden vid behov erbjuda en våldsutsatt vuxen ­stöd och hjälp i form av ett lämpligt, tillfälligt boende som motsvarar den vuxnes behov av skydd.

Bättre möjligheter att få bo kvar i sin lägenhet

I juli 2024 trädde lagändringar i kraft som innebär att hyresgäster som begår brott mot en närstående ska kunna sägas upp i större utsträckning. Vidare ökade möjligheterna för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärktes möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att ta över ett hyreskontrakt (prop. 2023/24:112, bet. 2023/24:CU20, rskr. 2023/24:190). Förslagen bygger på betänkandet Åtgärder för tryggare brottsområden (SOU 2023:57) och departementspromemorian Stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor (Ds 2023:18).

Pågående arbete

Budgetpropositionen för 2026

I budgetpropositionen för 2026, utgiftsområde 9, föreslog regeringen att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med 1,1 miljarder kronor 2026 för tidigare beslutade insatser (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9, s. 193–195). För 2027 och 2028 beräknas anslaget öka med 836 miljoner kronor respektive 686 miljoner kronor för tidigare beslutade insatser. Att anslaget ökar beror bl.a. på att bemanningssatsningen för socialtjänsten, som beslutades i budgetpropositionen för 2024, ökar med 1 miljard kronor 2026.

I december 2025 tillstyrkte socialutskottet regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgiftsområde 9 (bet. 2025/26:SoU1). Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2025/26:114).

I budgetpropositionen för 2026, utgiftsområde 13, föreslog regeringen att det skulle avsättas 185 miljoner kronor årligen för att stärka de ideella kvinno- och tjejjourernas arbete, deras riksorganisationer och andra organisationer som arbetar med liknande stöd till våldsutsatta. Det innebär en förstärkning av anslaget med 20 miljoner kronor per år för 2026 och framåt (prop. 2025/26 utg.omr. 13, s. 79–80).

I december 2025 tillstyrkte arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgiftsområde 13 (bet. 2025/26:AU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2025/26:123).

Tillfälligt statsbidrag till ideella organisationer för kvalitetshöjande åtgärder på skyddade boenden

Den 1 april 2024 trädde nya bestämmelser om skyddat boende i kraft (prop. 2023/24:31, bet. 2023/24:SoU6, rskr. 2023/24:130). Bestämmelserna innebär att det bl.a. krävs tillstånd från Ivo för att få bedriva verksamhet i form av skyddat boende. Mot bakgrund av att vissa ideellt drivna skyddade boenden behövde utveckla sitt arbete för att leva upp till de nya bestämmelserna beslutade regeringen om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden. Bidraget fördelas av Social­styrelsen i enlighet med förordningen (2022:291) om ett tillfälligt statsbidrag till ideella organisationer för kvalitetshöjande åtgärder på skyddade boenden.

Statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet

Den 1 januari 2023 började förordningen (2022:257) om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet gälla. I förordningen har fyra tidigare statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och andra ideella organisationer inom brottsoffer­området sammanförts. Statsbidrag enligt förordningen får användas för förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Bidraget är tvåårigt och fördelas av Socialstyrelsen.

Kvalitetsutveckling av skyddat boende

I den proposition som föregick de nya bestämmelser om skyddat boende som började gälla den 1 april 2024 (prop. 2023/24:31) underströk regeringen att det är angeläget att följa upp införandet av det föreslagna regelverket och dess effekter för våldsutsatta barn och vuxna.

Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att se över myndighetens kvalitetsindikatorer för skyddade boenden och att på nationell nivå följa upp verksamheten på sådana boenden med ett särskilt fokus på behoven hos barn, våldsutsatta med funktionsnedsättning och våldsutsatta i en hederskontext (S2024/01775).

I myndighetens regleringsbrev för 2026 ändrades uppdraget på så sätt att Socialstyrelsen ska verka för stärkt kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för alla ändamål samt ekonomiskt våld vid skyddade boenden, inklusive kunskap om barn som följer med en vårdnadshavare till ett sådant boende (S2025/02147 [delvis]). I uppdraget ingår även att verka för att stärka kompetensen om de särskilda förutsättningarna för nationella minoriteter och personer med funktionsnedsättning och att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt alternativa skydds- och boendelösningar används i stället för skyddat boende och vilka konsekvenser det kan få. I uppdraget ingår också att se över om tillgången möter behoven av skyddat boende. Socialstyrelsen ska vid behov lämna förslag på lämpliga åtgärder och även ta fram ett stöd för placering av barn i skyddat boende med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck.

Uppdraget ska delredovisas senast den 8 februari 2027 och slutredovisas senast den 8 februari 2029.

Uppföljning av reformen om skyddat boende

I mars 2025 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att följa upp och analysera effekterna av reformen om skyddat boende (S2025/00585). Myndigheten ska bl.a. undersöka hur det nya regelverket tillämpas och hur det påverkar våldsutsattas benägenhet att söka skyddat boende. Statskontoret ska även följa upp regelverkets effekter för idéburna aktörer som bedriver skyddat boende, föreslå hur regeringen kan utveckla den strategiska styrningen i det fortsatta arbetet med reformen av skyddat boende samt ge förslag på lämpliga åtgärder för att säkerställa att syftet med reformen uppnås.

Uppdraget ska delredovisas senast den 29 maj 2026 och slutredovisas senast den 10 december 2027.

Stöd till tillämpningen av reformen om skyddat boende

I mars 2025 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att stödja tillämp­ningen av reformen om skyddat boende (S2025/00580). Socialstyrelsen ska inom ramen för uppdraget ta fram och sprida kunskapsmaterial om det nya regelverket för skyddat boende samt om barns utsatthet för såväl direkt som indirekt våld. Socialstyrelsen ska även ta fram och sprida ett bedömningsstöd för placering av barn i skyddat boende. Vidare ska Socialstyrelsen samman­ställa statistik över antalet vuxna som har tillbringat minst en natt i skyddat boende.

Uppdraget ska delredovisas senast den 18 maj respektive den 15 oktober 2027 och slutredovisas senast den 28 februari 2028.

Initiativ för att underlätta för ideella organisationer att driva skyddade boenden

Regeringen har tagit flera initiativ för att kommuner och ideella organisationer enklare ska kunna tillämpa upphandlingsreglerna när socialtjänsten köper tjänster såsom skyddat boende från dem. Sedan den 1 februari 2022 gäller höjda tröskelvärden för direktupphandling av sådana tjänster, och sedan den 1 januari 2023 kan kommunerna med stöd av lagen (2016:1145) om offentlig upphandling dessutom reservera deltagande i upphandling för idéburna aktörer. Detsamma gäller rätten att delta i valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Stöd vid upphandling av skyddat boende

Upphandlingsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att senast den 31 mars 2025 ta fram en vägledning och genomföra utbildnings- och rådgivningsinsatser till kommuner och idéburna aktörer i syfte att underlätta tillämpningen av upphandlingsregler när kommunerna köper tjänsten skyddat boende från sådana aktörer. Inom ramen för uppdraget har Upphandlings­myndigheten publicerat stödmaterialet Vägledning om upphandling av tjänsten skyddat boende på sin webbplats.

Kommunnätverket Kompotten

Det nationella kommunala nätverket Kompotten är en strukturerad samverkan mellan kommuner för att underlätta och hjälpa våldsutsatta personer att få ett tryggt och säkert boende.

Stärkt stöd till kommunernas arbete med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende

I juli 2022 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att stärka det nationella stödet till kommunerna i deras arbete med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende (A2022/01029). Socialstyrelsen ska se över hur kommunernas arbete på detta område kan stödjas och utvecklas, t.ex. genom metod- och kunskapsstöd och genom att sprida goda exempel. Socialstyrelsen ska även fördela statsbidrag till kommunerna för att långsiktigt stärka och utveckla deras arbete med att erbjuda våldsutsatta personer hjälp, i enlighet med förordningen (2022:1416) om statsbidrag till kommuner för att stärka arbetet med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende. Förord­ningen upphör att gälla vid utgången av 2026.

I uppdraget ingår även att sammanställa och regelbundet sammankalla en expertgrupp där Boverket, Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna, SKR och andra berörda aktörer ingår. Expertgruppens roll är att bidra till förankring och tillämpning av den kunskap som tas fram inom ramen för uppdraget.

Socialstyrelsen ska säkerställa att arbetet inom ramen för uppdraget utvärderas och att utvärderingens resultat och slutsatser sprids till kommuner och andra berörda aktörer. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om skyddade boenden behandlades senast i betänkande 2024/25:SoU20. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen följde utskottets förslag till riksdagsbeslut (prot. 2024/25:87).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis konstaterar utskottet att det under de senaste åren har införts nya regler om statsbidrag samt ett tillfälligt statsbidrag till kvinnojourer och ideella organisationer som driver skyddat boende. Syftet med statsbidragen är att stärka det våldsförebyggande arbetet, främja utvecklingen av evidensbaserade metoder och stödja verksamheter som driver skyddade boenden att leva upp till de nya bestämmelser om skyddade boenden som började gälla i april 2024.

Utskottet noterar även att regeringen har vidtagit åtgärder för att följa upp de nya bestämmelserna om skyddade boenden. Det kan i sammanhanget nämnas att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att se över sina kvalitetsindikatorer för skyddade boenden och att på nationell nivå följa upp verksamheten på sådana boenden. Vidare har Statskontoret fått i uppdrag att följa upp och analysera effekterna av reformen om skyddat boende, bl.a. för idéburna aktörer som bedriver sådana boenden, samt att föreslå lämpliga åtgärder för att säkerställa att syftet med reformen uppnås.

För att underlätta tillämpningen av reformen noterar utskottet att regeringen bl.a. har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram och sprida kunskapsmaterial om det nya regelverket för skyddat boende. Regeringen har även tagit initiativ för att kommuner och ideella organisationer enklare ska kunna tillämpa upphandlingsreglerna vid upphandling av tjänster som t.ex. skyddade boenden. Vidare kan nämnas att Upphandlings­myndigheten på uppdrag av regeringen har tagit fram en vägledning om upphandling av skyddat boende.

Utskottet noterar också att arbete pågår för att bl.a. stärka stödet till kommunerna i deras arbete med att ge stöd till våldsutsatta att ordna stadigvarande boende. Lagändringar har också genomförts och beslutats för att bl.a. öka möjligheterna för våldsutsatta att få behålla sin hyreslägenhet.

Mot den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2025/26:1249 (S) yrkandena 2 och 3, 2025/26:1319 (S), 2025/26:1356 (S), 2025/26:2747 (S) yrkande 1, 2025/26:2834 (C) yrkande 5, 2025/26:2930 (M), 2025/26:3586 (S) yrkandena 68 och 69 samt 2025/26:3591 (S) yrkande 23.

Utskottets ställningstagande

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkandena 2022/23:SoU18, 2023/24:SoU6, 2023/24:SoU19 och 2024/25:SoU20. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

Ställningstagande

Kvinnor som utsätts för våld ska få den hjälp de behöver. I dag läggs ofta ett för stort ansvar på den våldsutsatta kvinnan. För att lämna en våldsam relation krävs det ofta en flytt, men ekonomin blir för många ett hinder. Vi anser därför att regeringen bör se över frågan om att införa ett kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer.

Vidare anser vi att brottsutsatta kvinnor själva ska få välja hur de vill ta emot information inför det att gärningsmän beviljas permission eller friges. Kvinnorna borde kunna välja att få denna information via kommunens socialtjänst. Informationen kan då kombineras med ett erbjudande om hjälp och stöd från samhället, t.ex. från kvinnojouren, brottsofferjouren, psykiatrin eller kommunens relationsteam. Regeringen bör se över denna fråga.

 

Ställningstagande

Att lämna sin partner kan vara det absolut svåraste beslutet att ta för kvinnor som lever i en våldsam relation. För att täcka olika kostnader som kan uppstå vid ett hastigt uppbrott från en våldsam relation anser jag att regeringen bör utreda införandet av en lämnapeng så att fler våldsutsatta ska kunna ta sig ur en våldsam relation.

 

Ställningstagande

Den senaste tiden har flera uppmärksammade övergrepp mot äldre personer ägt rum, bl.a. inom äldreomsorgen. Enligt min mening behövs det en kraftsamling för att stoppa detta. Fler instanser behöver ha som rutin att ställa frågor om våld, och de nationella telefonlinjer som erbjuder stöd till våldsutsatta och våldsutövare behöver tydliggöra att de även vänder sig till äldre personer. Vidare bör äldreomsorgen införa rutiner och riktlinjer i arbetet mot våld mot äldre och införa s.k. trygghetsombud med särskild kunskap om våld mot äldre. Det bör också införas en anmälningsskyldighet i social­tjänstlagen vid misstanke eller kännedom om att en vuxen person med kognitiv svikt far illa. Det finns även behov av kompetenshöjande insatser om våld mot äldre personer inom äldreomsorgen. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det jag anfört ovan.

Vidare anser jag att det är viktigt att utreda hur den lagstiftning som finns mot våld mot barn (inklusive utsatthet för människohandel och exploatering i kriminella nätverk) tillämpas i praktiken och hur det påverkar barns rättig­heter. Sverige har enligt barnkonventionen en skyldighet att vidta omfattande åtgärder för att förhindra handel med barn och skydda barn från alla former av våld och utnyttjande, men NSPM visar i en rapport att det finns brister i rättsväsendets arbete. Enligt min mening bör regeringen därför ge Barn­ombudsmannen i uppdrag att utreda diskrepansen mellan barns faktiska verklighet av att växa upp med våld och befintliga skyddslagstiftningar.

 

Ställningstagande

Våld mot äldre personer är ett folkhälsoproblem och därför är förebyggande insatser för att förhindra våld och övergrepp mot äldre en viktig del av ett program för att stärka äldre personers hälsa. Enligt min mening bör åtgärder för att motverka våld i nära relation bland äldre vara en del i ett nationellt äldrehälsovårdsprogram. Regeringen bör ta initiativ till ett sådant hälsovårds­program.

Vidare anser jag att det bör införas ett nationellt traumascreeningprogram för barn. Screeningprogrammet ska t.ex. genomföras på BVC, i förskolan, vid skolstart och vid hälsoundersökningar i grundskolan i syfte att tidigt identifiera utsatthet och möjliggöra snabba insatser, traumabehandling samt stöd från socialtjänsten och skyddade boenden. Jag anser även att alla regioner och kommuner bör erbjuda hembesök. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med vad jag anfört ovan.

 

Ställningstagande

Enligt min mening måste människor som utnyttjas i prostitution och som dessutom kommer från andra länder alltid ges goda förutsättningar att få hjälp med traumabearbetning. Dessa människor ska inte vara rädda för att söka hjälp och medverka till att de som begår olika brott kopplat till utnyttjandet av människor döms. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder så att dessa personer får möjlighet att medverka i rättsprocesser och få den hjälp och det stöd de behöver för att kunna bearbeta trauman.

 

Ställningstagande

Enligt min mening bör regeringen tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheten att inrätta regionala resurscentrum mot mäns våld mot kvinnor, inklusive prostitution och människohandel för alla ändamål, våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med sådana centrum är att utveckla en mer samlad nationell och regional samordningsstruktur för arbetet mot mäns våld mot kvinnor, inklusive prostitution och människohandel för alla ändamål, våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck.

 

Ställningstagande

För de kvinnor och barn som inte längre kan bo kvar hemma ska samhället tillhandahålla trygga skyddade boenden där man tas emot av människor som förstår vad man är utsatt för. Den nya lagstiftningen om skyddade boenden innebär en viktig och nödvändig modernisering, särskilt av synen på barn och barns rättigheter. Det ställs nu också högre krav på de aktörer som bedriver skyddade boenden, bl.a. när det gäller tillstånd. Samtidigt som reformen i grunden är positiv finns det en oro för att förändringarna kan innebära risker för kvinnojourernas unika verksamhet. Kvinnojourerna och det civila samhället måste värnas, samtidigt som åtgärder vidtas för att stänga ute oseriösa aktörer. Enligt vår mening lämpar sig inte vinstsyftet när det handlar om skyddade boenden. All upphandlad drift av skyddade boenden bör därför reserveras för idéburna organisationer. Då skulle kvinnojourernas och civilsamhällets verksamhet värnas och skyddet för de kvinnor som placeras säkerställas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad vi anfört.

 

Ställningstagande

Enligt min mening är det av stor vikt att regeringen skyndsamt följer upp den nya lagen om skyddade boenden så att tillgången på skyddade boenden säkras i hela landet och så att våldsutsatta personer alltid kan erbjudas skydd oavsett var de bor.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet