HD01SoU18: Socialtjänstens arbete

Socialutskottets betänkande 2025/26:SoU18

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete. Motionsyrkandena handlar bl.a. om social­tjänstens arbete, insatser till enskilda och hemlöshet.

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Socialtjänstens arbete

Utskottets ställningstagande

Insatser till enskilda

Utskottets ställningstagande

Hemlöshet

Utskottets ställningstagande

Internationella adoptioner

Utskottets ställningstagande

Motioner som bereds förenklat

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Socialtjänstens arbete, punkt 1 (S)

2. Socialtjänstens arbete, punkt 1 (V, MP)

3. Socialtjänstens arbete, punkt 1 (C)

4. Insatser för ekonomiska behov, punkt 2 (S)

5. Insatser för ekonomiska behov, punkt 2 (V)

6. Insatser för ekonomiska behov, punkt 2 (MP)

7. Stöd till närstående och andra insatser, punkt 3 (V)

8. Stöd till närstående och andra insatser, punkt 3 (MP)

9. Hemlöshet, punkt 4 (V)

10. Sveriges internationella adoptionsverksamhet, punkt 5 (S, MP)

11. Adoptionsprocessen, punkt 6 (C)

12. Adoptionsprocessen, punkt 6 (MP)

13. Övriga åtgärder, punkt 7 (V)

14. Övriga åtgärder, punkt 7 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 101 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar bl.a. om socialtjänstens arbete, insatser till enskilda samt hemlöshet. Av dessa behandlas 55 motions­yrkanden i för­enklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riks­dagen har behandlat tidigare under valperioden.

Förslagen i motionerna finns i bilaga 1. De motionsyrkanden som bereds förenklat finns i bilaga 2.

 

Utskottets överväganden

Motionerna

Socialtjänstens arbete

I partimotion 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkan­de 42 föreslås ett tillkännagivande om att det bör genomföras ett kraftfullt socialtjänstpaket, med fokus på att stärka personalens trygghet, kompetens och karriärmöjligheter.

I kommittémotion 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkan­de 107 föreslås ett tillkännagivande om en samordnare för stabil perso­nal­försörjning inom socialtjänsten.

I kommittémotion 2025/26:2816 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ta fram riktlinjer till landets socialtjänster om hur deras verksamheter kan utvecklas för att bli mer väl­komnande, inkluderande och öppna för barn. I yrkande 12 föreslås ett till­känna­givande om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka kun­ska­pen om NPF-diagnoser, dvs. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inom socialtjänsten och att stärka samarbetet med psykiatrin.

I kommittémotion 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkan­de 34 föreslås ett tillkännagivande om en översyn och uppföljning av sek­re­tess­bry­tande bestämmelser. Motionärerna anför att den generella sekretess­brytande bestämmelsen som trädde i kraft den 1 december 2025 och som inne­bär att myndigheter, regioner och kommuner får dela information för att för­hindra, förebygga och utreda brott behöver följas upp.

I motion 2025/26:1158 av Serkan Köse (S) föreslås ett tillkännagivande om att överväga om utbildning om barnkonventionen och barns rättigheter ska vara obligatorisk för alla som arbetar med barn, inom skolan, socialtjänsten, vården och polisen.

I motion 2025/26:352 av Susanne Nordström (M) föreslås ett tillkänna­gi­van­de om att utreda behovet av en nationell ledarskapsutbildning för första linjens ledare inom socialtjänsten, liknande det rektorsprogram som finns inom skolan.

I motion 2025/26:1531 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa en lagstadgad skyl­dig­het för socialtjänsten att delta i planeringen av frigivning minst fyra månader före frigivning. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa ett nationellt ramverk för samverkan mellan Kriminalvården, socialtjänsten, vården och Arbetsförmedlingen. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att förtydliga social­tjänstens skyldighet att samverka med Kriminalvården särskilt när det gäller unga lagöverträdare under 21 år.

Gällande rätt

Socialtjänstlagen

Socialtjänsten ska enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400), förkortad SoL, med utgångspunkt i demokrati och solidaritet främja enskildas

•       ekonomiska och sociala trygghet,

•       jämlika och jämställda levnadsvillkor, och

•       aktiva deltagande i samhällslivet.

Av samma bestämmelse framgår att verksamheten ska bygga på respekt för enskildas självbestämmanderätt och integritet. Enligt 2 kap. 4 § ska social­tjänsten arbeta förebyggande och vara lätt till­gänglig.

I 3 kap. 1 § SoL regleras att vid alla åtgärder som rör barn ska, i första hand det som bedöms vara barnets bästa beaktas. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter. Med barn avses en person under 18 år. Enligt 3 kap. 2 § SoL ska ett barn ges möj­lighet att framföra sina åsikter. Vidare ska barnet enligt 3 kap. 3 § SoL kontinuerligt få relevant infor­mation vid en åt­gärd som rör barnet. Informa­tionen ska vara anpassad till barnets indivi­du­ella behov och situation i fråga om ålder, mognad och indivi­duella förut­sätt­ningar. Den som lämnar informa­tionen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informa­tionen.

En kommun ansvarar enligt 4 kap. 1 § första stycket SoL för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får de insatser som de behöver.

Verksamheten inom socialtjänsten ska enligt 5 kap. 1 § SoL, vara av god kvalitet. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Enligt 5 kap. 2 § SoL ska socialnämnden systematiskt och fortlöpande följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ska enligt 5 kap. 3 § SoL ha lämplig utbildning och erfarenhet. För att utföra vissa uppgifter inom socialtjänsten som gäller barn och unga krävs enligt 25 kap. 1 § första stycket SoL en svensk socionom­examen, eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan.

Offentlighets- och sekretesslagen

Av 10 kap. 15 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår att uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda ska kunna lämnas till en annan myndighet om det behövs för att

•       förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet

•       utreda brott

•       förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar eller

•       förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser.

Innan en uppgift lämnas ska det göras en intresse­avvägning. En uppgift får inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. Viss sekre­tess undantas helt från bestämmelsens tillämpningsområde.

Förordningen om statsbidrag för en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst

Av 1 § framgår att förordningen (2025:1256) om statsbidrag för en mer före­byggande och kunskapsbaserad socialtjänst innehåller bestämmelser om stats­bidrag i syfte att utveckla en mer förebyggande och kunskapsbaserad social­tjänst. Bidrag får lämnas enligt 2 § till en kommun för kostnader som avser

1. personalförsörjning,
2. kompetenshöjande insatser för personal, och
3. åtgärder som stärker förutsättningarna att bedriva verksamhet i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Bidrag får lämnas för åtgärder som sker i samverkan mellan kommuner. Enligt 7 § ska Socialstyrelsen fördela bidraget enligt den ordning som regeringen bestämmer, och en mottagare av bidraget ska enligt 10 § lämna en redovisning till Socialstyrelsen.

Pågående arbete

Budgetpropositionen för 2024

Förutom den nya socialtjänstlagen innebär reformen ett långsiktigt stöd till kommunerna för omställning genom en bemannings- och kompetenssatsning och en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). För omställningsstödet föreslog reger­ingen att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. skulle öka med 220 miljoner kronor 2024 (och beräknade att anslaget borde ökas med 1 220 mil­joner kronor 2025 och 2 220 miljoner kronor årligen 2026–2028). Av medlen föreslog regeringen att 20 miljoner kronor skulle användas årligen för över­ens­kommelsen med SKR för stöd i omställningen (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 s. 173).

I december 2023 ställde sig socialutskottet bakom regeringens förslag (bet. 2023/24:SoU1). Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2023/24:88).

Budgetpropositionen för 2026

Den nya förebyggande socialtjänstlagen förutsätter ett långsiktigt om­ställ­ningsarbete i kommunernas socialtjänst. Ett mer förebyggande och effektivt arbete förutsätter också en god samverkan mellan verksamheter – inom social­tjänsten men också med andra aktörer såsom hälso- och sjukvården, för­skola och skola, polisen, samhällsplaneringen och civilsamhällets organisa­tioner. Omställningen innebär ett aktivt arbete för en mer förebyggande, lätt till­gänglig och kunskapsbaserad socialtjänst (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 176).

Uppdrag till stöd för socialtjänstens omställning

I februari 2024 fick Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag och planera nationella kompetenshöjande insatser för att stödja kommunerna i om­ställningen (S2024/00196). I uppdraget ingår bl.a. att ge stöd till kommunernas arbete med lokala läges- och behovsanalyser samt att analysera och bedöma vilken roll regionala eller lokala forsknings- och utvecklingsenheter kan spela i utvecklingen av en mer kunskapsbaserad socialtjänst.

I januari 2025 beslutade regeringen att ge bl.a. Socialstyrelsen i uppdrag att stödja kommunerna i omställningen till en mer förebyggande, lätt tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst (S2024/00196 och S2025/00116). Social­styrelsen ska bl.a. förbereda och genomföra natio­nella kompetenshöjande insatser, inklusive att utveckla användarvänliga digi­ta­liserade verktyg för indi­vidbaserad systematisk uppföljning av social­tjäns­tens insatser. Social­styrelsen ska fortlöpande informera Regeringskansliet om hur arbetet fortskrider och lämna en del­redovisning till Regeringskansliet senast den 1 juni 2027. Social­sty­relsen ska lämna en redovisning av myndighetens arbete senast den 1 mars 2029.

Av regleringsbrevet för 2026 när det gäller anslaget 4:7 Bidrag till utveck­ling av socialt arbete m.m. framgår att 2 170 miljoner kronor får användas av Social­styrelsen under 2026 i enlighet med förordningen om statsbidrag för en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst.

Nationella riktlinjer 2024 om adhd och autism

I de nationella riktlinjer 2024 om adhd och autism ger Socialstyrelsen rekom­men­dationer om vård och stöd vid adhd och autism. Riktlinjerna vänder sig fram­för allt till de som är beslutsfattare i hälso- och sjukvården eller social­tjänsten. Riktlinjerna kom­pletteras av andra kunskapsstöd, bl.a. vård- och insatsprogram för adhd och olika typer av stödmaterial från Socialstyrelsen.

Uppdrag att vidta insatser för att sprida och genomföra nationella riktlinjer inom området psykisk hälsa inom hälso- och sjukvård och socialtjänst

I regleringsbrevet för 2023 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att vidta insatser för att bidra till att sprida och genomföra nationella riktlinjer för bl.a. vård och stöd vid adhd och autism som riktar sig till hälso- och sjuk­vård och socialtjänst. Socialstyrelsen skulle lämna en delredovisning av upp­draget till Regeringskansliet senast den 1 juni årligen under peri­oden 2023–2025. Socialstyrelsens ska lämna en slutredovisning av uppdraget senast den 31 mars 2026. I slutredovis­ningen ska eventuella behov av fortsatta utveck­lingsinsatser inom området framgå.

Nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism

I februari 2026 beslutade regeringen att Socialstyrelsen ska inhysa ett natio­nellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism i sin organisation, genom att uppdraget skrivs in i Socialstyrelsens instruktion. Beslutet om en ändring av instruktionen innebär att kompetens­centrumet ska identifiera insatser och stödja införandet av stöd och nya arbets­sätt i kommuner och verksamheter. Vidare ska centrumet samla, strukturera och sprida kunskap om intellektuell funktions­ned­sätt­ning och autism samt använda sig av Socialstyrelsens samlade kompetens inom myndighetens olika verksamhetsområden. Socialstyrelsen har sedan tidigare fått i uppdrag att för­bereda etableringen av centrumet för frågor om intellektuell funktions­ned­sätt­ning och autism. Genom centrumet vill regeringen permanent och lång­siktigt stärka arbetet med att stödja personer med intellektuell funktions­ned­sättning och autism.

Uppdrag att ta fram stödmaterial för handläggare för att uppmärksamma och stödja barn när deras föräldrar söker stöd hos socialtjänsten

I regleringsbrevet för 2026 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stödmaterial för att öka kunskaperna om hur handläggare i socialtjänsten i ärenden om vuxna personer kan uppmärksamma och stödja barn när deras föräldrar söker stöd hos socialtjänsten. Socialstyrelsen ska senast den 31 mars 2027 lämna en muntlig delredovisning av uppdraget till Regerings­kansliet och därefter lämna en skriftlig slutredovisning senast den 31 mars 2028.

Samtal med barn och unga

På webbplatsen Kunskapsguiden finns kunskapsstödjande material från Soci­al­styrelsen, andra myndigheter och aktörer samlade. Där hittar de som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården stöd och vägledning för sin verksamhet. På temat Samtal med barn finns bl.a. introduktions- och reflek­tions­material samt utbildningar.

Koll på soc

Koll på soc är en webbplats som Socialstyrelsen tillhandahåller om socialtjäns­ten för barn och unga med innehåll anpassat för barn och unga på svenska, engelska och arabiska. Där finns bl.a. filmklipp med svar på vanliga frågor och information om vad social­tjänsten kan hjälpa till med. De som arbetar inom socialtjänsten, skolan, på en ungdomsmottagning eller liknande kan använda webbplatsen tillsammans med barn och unga eller tipsa dem om att de själva kan besöka den för att få veta mer.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om socialtjänstens arbete behandlades senast i betänkande 2024/25:SoU18 Socialtjänstens arbete. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksda­gen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (prot. 2024/25:73).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den nya social­tjänst­lagen som trädde i kraft den 1 juli 2025 förutsätter ett lång­siktigt om­ställ­nings­arbete i kom­mu­nernas soci­al­tjänst. Omställningen innebär ett aktivt arbete för en mer före­byggande, lätt tillgänglig och kun­skapsbaserad social­tjänst. Utskottet noterar de medel som regeringen avsatt för att användas i enlig­het med förordningen om statsbidrag för en mer förebyggande och kunskaps­baserad socialtjänst. Enligt förord­ning­en som trädde i kraft den 1 januari 2026 får bidrag lämnas till en kommun för kostnader som avser bl.a. personal­för­sörj­ning och kompe­tens­höjande insatser för personal. I fråga om hur verk­sam­heten på landets social­tjänster kan bli mer väl­kom­nande för barn upp­märk­sam­mar utskottet det kunskapsstöd som finns på webb­platsen Kunskapsguiden där de som arbetar inom social­tjänsten eller hälso- och sjukvården kan få stöd och vägledning i bl.a. samtal med barn samt webb­platsen Koll på soc som riktar sig till barn och unga. Därutöver kan nämnas regeringens upp­drag till Social­styrelsen om att ta fram stöd­material för att öka kunskaperna om hur handläggare i social­tjänsten i ärenden om vuxna personer kan uppmärk­sam­ma och stödja barn när deras för­äldrar söker stöd hos social­tjänsten. När det gäller att stärka kunskapen om NPF-diagnoser noterar utskottet regeringens arbete med att inrätta ett na­tionellt kompetenscentrum om intellektuell funk­tions­ned­sätt­ning och autism. Genom centrumet vill regeringen permanent och lång­siktigt stärka arbetet med att stödja personer med intellektuell funktionsned­sättning och autism. Utskot­tet noterar även att Soci­al­styrelsen har gett ut nationella riktlinjer om adhd och autism till­sammans med annat kunskaps­stöd och att Social­styrelsen har fått i uppdrag att sprida och genomföra de nationella riktlinjerna. När det gäller den sekretess­brytande be­stämmelsen 10 kap. 15 a § offentlighets- och sek­ret­ess­lagen som trädde i kraft den 1 de­cem­ber 2025 förut­sätter utskottet att reger­ingen följer ut­veck­lingen på området. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:2816 (V) yrkan­dena 10 och 12, 2025/26:3185 (C) yrkande 42, 2025/26:3188 (C) yrkande 34 och 2025/26:3645 (S) yrkande 107. Därmed bör motionsyrkandena avslås.

Utskottet finner inte heller skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:352 (M), 2025/26:1158 (S) och 2025/26:1531 (M) yrkandena 1–3. Motionsyrkandena bör därmed avslås.

Motionerna

Insatser för ekonomiska behov

I kommittémotion 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att kommuner ska ha möjlighet att anvisa personer med försörjningsstöd till arbetsmarknadsutbildningar.

I kommittémotion 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkan­de 128 föreslås ett tillkännagivande om att kommuner bör ges möjlighet att neka sökande ekonomiskt bistånd vid otillåten andrahandshyra.

I kommittémotion 2025/26:2816 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 24 före­slås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa nationell statistik över antalet ansökningar och avslag för försörj­nings­stöd. I yrkande 25 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda barns rätt till ekonomiskt bistånd enligt beskrivningen. Motio­nä­rer­na anför att barn bör kunna få en självständig rätt till ekonomiskt bistånd som inte är beroende av att föräldrarna beviljas det. I yrkande 26 föreslås ett tillkänna­givande om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över beräkningen av riksnormen enligt beskrivningen. Motionärerna anför att meto­den för att skriva upp riksnormen bör ses över och samordnas med upp­skriv­ningar av andra ersättningar.

I kommittémotion 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om att höja riksnormen i försörjnings­stödet.

I motion 2025/26:1345 av Hans Eklind och Lili André (båda KD) föreslås ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning där dagens försörjningsstöd omvandlas till en dagpenning. Motionärerna anför att försörjningsstödet bör omvandlas till en dagpenning för arbetsföra personer med tydliga aktivitets­krav.

I motion 2025/26:1533 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att undersöka möjligheten att differentiera bidrags­nivåer så att full ersättning endast ges till personer som visat arbetsinsats eller uppfyllt krav på bosättningstid i Sverige. I yrkande 4 föreslås ett tillkänna­givande om att undersöka möjligheten att införa tidsgränser för hur länge man kan leva på full bidragsnivå utan motprestation, varefter stödet reduceras till en grundnivå.

Stöd till närstående och andra insatser

I kommittémotion 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 43 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att införa anhörigstöd vid frihetsberövande, särskilt vid häktning, med ett särskilt fokus på barn. I yrkande 44 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör inrätta en nationell samordnare för att ta fram riktlinjer och rutiner för hur barnets bästa ska beaktas i samband med att en vårdnadshavare frihets­berövas.

I kommittémotion 2025/26:2791 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 10 före­slås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning som utvärderar hur vården och stödet till anhöriga ser ut och hur kommunerna kan erbjuda ett individualiserat och flexibelt stöd som anpassas till anhörigas skiftande behov.

I kommittémotion 2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkan­de 33 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag på hur stödet till närstående till svårt sjuka kan stärkas.

I motion 2025/26:2955 av Marléne Lund Kopparklint (M) föreslås ett till­kännagivande om att se över förutsättningarna att genom bättre vägledning och tillgång till budget- och skuldrådgivning förstärka stödet till unga som riskerar att hamna i skuldfällan.

I motion 2025/26:3135 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att ge Socialstyrelsen i upp­drag att ta fram nationella riktlinjer för att tidigt upptäcka, utreda och hantera föräldraalienation.

Gällande rätt

Föräldrabalken

Av 6 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381) framgår bl.a. att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Av 6 kap. 2 § framgår bl.a. att ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare eller åt en tillfällig vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år. Vidare framgår att den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständig­heter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbild­ning.

Socialtjänstlagen

Socialtjänstens mål och andra grundläggande bestämmelser

Av 2 kap. 2–4 §§ SoL framgår att socialtjänsten ska inriktas på att utveckla enskildas och gruppers egna resurser och samtidigt beakta den enskildes an­svar för sin och andras sociala situation. Vidare ska socialtjänsten inriktas på att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Därtill ska social­tjänsten arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig.

I 3 kap. 1 § SoL regleras att vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand det som bedöms vara barnets bästa beaktas. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter. Med barn avses en person under 18 år. Enligt 3 kap. 2 § SoL ska ett barn ges möj­lighet att framföra sina åsikter. Vidare ska barnet enligt 3 kap. 3 § SoL kontinuerligt få relevant infor­mation vid en åt­gärd som rör barnet. Informa­tionen ska vara anpassad till barnets indivi­du­ella behov och situation i fråga om ålder, mognad och indivi­duella förut­sätt­ningar. Den som lämnar informa­tionen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informa­tionen.

Av 4 kap. 1 § första stycket SoL framgår att en kommun ansvarar för so­ci­al­tjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får de insatser som de behöver. Socialnämnden ska enligt 5 kap. 2 § SoL sys­te­ma­tiskt och fort­lö­pan­de följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i verk­sam­heten.

Insatser till enskilda

En enskild som inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt 12 kap. 1 § SoL rätt att få ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörj­nings­stöd) och för sina levnadskostnader i övrigt. Den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom biståndet. Enligt 12 kap. 2 § SoL får social­nämnden ge ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.

Av 12 kap. 3 § första stycket SoL framgår att en enskild som kan arbeta, men som inte kan försörja sig, har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbets­mark­nadens förfogande. I detta ingår att vid behov delta i kom­munal vuxen­utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhög­skola. Om det finns godtagbara skäl, har den enskilde rätt till för­sörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Om en enskild som får försörjningsstöd inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, får socialnämnden enligt 12 kap. 4 § första stycket SoL begära att han eller hon under viss tid ska delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som nämnden anvisar. I 12 kap. 5 § SoL regleras om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4 §, får fortsatt försörjningsstöd nekas eller sättas ned. Detsamma gäller om han eller hon uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten utan godtagbart skäl.

Försörjningsstöd lämnas enligt 12 kap. 7 § SoL för skäliga kostnader för

1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon, och
2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fack­förening och arbetslöshetskassa.

Regeringen anger en norm (riksnorm) för hur skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska beräknas. Riksnormen gäller i hela landet och sätts utifrån offi­ciella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Social­nämnden ska i ett enskilt fall beräkna dessa kostnader till en högre nivå om det finns särskilda skäl för det. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kost­naderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för det.

Enligt 13 kap. 9 § SoL ska socialnämnden erbjuda stöd till den som vårdar en närstående som är äldre eller långvarigt sjuk och till den som stöder en när­stå­ende med funk­tionsned­sättning.

Handläggning och hantering av uppgifter

Av 15 kap. 2 § första stycket SoL framgår att socialnämnden ska lämna per­sonuppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål.

Socialtjänstförordningen

Av 12 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2025:468), förkortad SoF, framgår att riksnormen för beräkning av skäliga kostnader enligt 12 kap. 7 § första styck­et 1 SoL grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsum­tions­undersökningar och delas upp på olika hushållstyper och åldersinter­valler. Riksnormen för ett hushåll under 2026 utgör enligt 12 kap. 2 § SoF sum­man av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de ge­men­samma hushållskostnaderna beräknade enligt tabeller i bestäm­melsen.

Pågående arbete

Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd

I mars 2026 fattade regeringen beslut om propositionen Aktivitetskrav för mot­tagare av försörjningsstöd (prop. 2025/26:207). Regeringen föreslår bl.a. att socialnämnden ska vara skyldig att tillhandahålla aktiviteter och att akt­ivi­tets­kravet ska gälla en­skilda som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande måna­der. Aktiviteterna ska bidra till att öka den enskildes för­måga att ta ett arbete, öka den enskildes språkliga förutsättningar, förbättra den enskildes förutsätt­ningar att söka arbete eller bestå av arbetsplatsförlagda akt­i­vi­teter. Deltagandet ska anpassas efter den en­skil­des förmåga. Aktivi­te­ter­na inom ramen för aktivi­tetskravet syftar enbart till att vara ett komplement till befintliga insatser som den enskilde tar del av. Det bör även påpekas att akt­ivi­teterna är sekun­dära i förhållande till pågående praktik eller annan kom­pe­tens­höjande verksamhet enligt 12 kap. 4 § SoL. Vidare lämnas förslag om att Inspektionen för vård och omsorg ska besluta om sank­tions­avgift för kom­munen vid syste­matiska brister i tillämp­ningen av aktivi­tets­kravet.

Bestämmelserna om aktivitetskrav föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Be­stäm­melsen om att socialnämnden ska begära att den enskilde ska delta i akt­i­vi­teter ska dock tillämpas första gången på försörjningsstöd som avser oktober 2026. Lagändringarna som rör sanktionsavgift för kommunerna före­slås träda i kraft den 1 juli 2027.

Propositionen bereds av socialutskottet.

Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete

I mars 2026 fattade regeringen beslut om propositionen Reformerat försörj­ningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete (prop. 2025/26:201). I propositionen före­slår regeringen ett bidragstak. Det består av flera del­förslag, en moderni­sering av riksnormen, en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll och ett begränsat utrymme att lämna försörjningsstöd utöver riksnormen. Regeringen före­slår att socialnämnden som huvudregel inte ska få beräkna kostnader inom för­sörjningsstödet som om­fattas av riks­normen till en högre nivå än riks­normen. Nämnden ska dock i ett enskilt fall beräkna sådana kostnader till en högre nivå om det för barn och skolungdomar som är under 21 år finns sär­skilda skäl, och i övrigt om det finns synnerliga skäl för det. Regeringen föreslår bl.a. att riksnormen ska beräknas utifrån ett referens­värde som baseras på pris­undersökningar av olika hushållstypers baskonsum­tion. Dess­utom före­slås vissa ändringar i riksnormens kostnadsposter. Flera av för­slagen bör enligt reger­ingen genomföras genom bestäm­melser på förord­nings­nivå. Det gäller t.ex. i fråga om beloppen för kost­nader i riks­normen. Reger­ingen före­slår även att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkar­intyg för att kunna få försörjningsstöd, att social­nämnden ska få be­gära att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska delta i arbets­livs­inriktad rehabilitering samt att vissa myndig­heter ska vara skyl­diga att delta i att ta fram en individuell plan. Därtill föreslår regeringen att försörjningsstöd till boendekostnader, i de fall bostaden hyrs i andra hand, endast ska få lämnas om det finns nödvändigt samtycke till eller tillstånd för andrahands­upp­låtel­sen. Vidare föreslår regeringen att ekono­miskt bistånd endast ska ges till personer som vistas lagligen i Sverige.

Lagändringarna som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 janu­ari 2027.

Propositionen bereds av socialutskottet.

En lag om socialdataregister

I mars 2026 fattade regeringen beslut om propositionen En lag om socialdata­register (prop. 2025/26:165). Ett socialdataregister ska bidra till en ökad kun­skap för att utveckla och förbättra socialtjänsten och verksam­heten enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, för­kortad LSS. I propositionen föreslår regeringen även en skyldig­het för verk­sam­heter som bedrivs enligt SoL och LSS att lämna de uppgifter som behövs i ett social­data­register till Socialstyrelsen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet föreslås träda i kraft den 1 augusti 2027.

Propositionen bereds av socialutskottet.

Budgetpropositionen för 2026

Reformer för fler i arbete och minskat utanförskap

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen reformer för fler i arbete och ett minskat utanförskap. En viktig del av regeringens arbete inom detta område är en bidragsreform som omfattar ett bidragstak för mottagare av för­sörj­ningsstöd, ett aktivitetskrav för försörjningsstödsmottagare och en kva­lificering till vissa socialförsäkringsförmåner (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 181).

Vidare aviserar regeringen att det kommer att införas en jobbpremie under 2026. Regeringen föreslår att en statlig ersättning till den som under viss tid har fått försörj­ningsstöd enligt socialtjänstlagen och som därefter får inkomst av anställning samt inte får försörjningsstöd (jobbpremie) inte ska tas upp till beskattning. En ny lagbestämmelse, 11 kap. 36 a §, inkomstskattelagen (1999:1229) före­slogs träda i kraft den 1 januari 2026 (prop. 2025/26:1 vo­lym 1 s. 273–275).

I november 2025 ställde sig finansutskottet bakom regeringens förslag (bet. 2025/26:FiU1). Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2025/26:64).

Arbetet med att stärka stödet till anhöriga fortsätter

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2025 en satsning på stärkt stöd till anhöriga genom att inrätta en anhörig­kontakt, att stöd även ska ges till syskon samt genom att en portal för anhörig­linjer ska tas fram. Regeringen gör bedömningen att det finns ytterligare behov av att underlätta anhörigas situa­tion och föreslog därför att fr.o.m. 2026 avsätta ytterligare riktade medel för att stärka stödet till organisationer inom civilsamhället som bedriver stödlin­jeverksamhet med nationell räckvidd riktad till anhöriga – detta för att möjlig­göra ökad tillgäng­lighet till stödlinjerna i syfte att de ska kunna besvara fler samtal och frågor från anhöriga. Det är viktigt att relevanta myndigheter erbjuder stöd inom området, och regeringen avser att avsätta medel i två år för kun­skap­shöjande stöd samt för uppföljning. Regeringen avser att fortsätta stödja kun­skaps­utvecklingen på området och fortsätta avsätta medel för ett nationellt kompetens­centrum för anhöriga (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 176–177).

I december 2025 ställde sig socialutskottet bakom regeringens lagförslag (bet. 2025/26:SoU1). Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2025/26:114).

Registret över ekonomiskt bistånd

Socialstyrelsen förvaltar bl.a. Registret över ekonomiskt bistånd. Registret ger underlag till den officiella statistiken om ekonomiskt bistånd i Sverige.

Registret innehåller uppgifter om personer och hushåll som har fått ekono­miskt bistånd i form av bl.a. försörjningsstöd och levnadskostnader i övrigt enligt 12 kap. 1 § SoL samt i förekommande fall 12 kap. 2 § SoL. Kom­mun­erna rapporterar in uppgifter om bl.a. personnummer, kön, bistånds­kommun, biståndsbelopp och försörjnings­hinder. Därefter hämtas vissa uppgifter från Registret över totalbefolkningen. Uppgifterna i registret kan exempel­vis svara på hur mycket ekonomiskt bistånd som har beviljats under en viss period och hur många hushåll eller personer som har beviljats ekonomiskt bistånd under en viss period samt vad som är det vanligaste försörjnings­hind­ret. Upp­gif­ter­na används som under­lag för uppfölj­ning, styrning och verk­sam­hets­utveckling på na­tionell, regional och kom­munal nivå. Registret används även för forsknings­ändamål.

En tillfällig jobbpremie

I januari 2025 föreslog regeringen en tillfällig jobbpremie som ska vara en skatte­fri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande.

Rätt till jobbpremie har den som har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025, har kontant bruttolön inklusive skatte­pliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpre­mie avser och inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser. Ansökan om jobbpremie lämnas till För­säk­ringskassan. Premien kommer som mest att kunna vara 3 750 kronor per må­nad och lämnas till den sökande under maximalt 18 kalendermånader under den period som jobbpremien gäller. Jobbpremien gäller under två års tid fr.o.m. den 1 mars 2026. Jobbpremien kommer att utvärderas (regeringen.se).

Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närstående

I november 2025 fattade regeringen beslut om propositionen Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närstående (prop. 2025/26:60). I propositio­nen föreslår regeringen bl.a. att stödet till den som vårdar eller stöder en när­stå­ende tydlig­görs på så sätt att socialnämnden ska erbjuda information och väg­ledning. Socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Stödkontakten ska tillgodose den enskildes behov av in­for­ma­tion och vägledning samt stöd med att planera åtgärder som kan behöva vidtas. Socialnämndens ansvar för ett barn som har behov av stöd med anledning av att en närstående t.ex. är allvarligt sjuk eller oväntat avlider, tyd­lig­görs. Den närstående kan också vara i en annan svår situation, t.ex. ha en missbruks­problematik eller vara frihetsberövad. För att inte begränsa soci­al­nämndens ansvar på ett inte ändamålsenligt sätt är det viktigt att tydlig­göra att upp­räk­ningen inte är uttömmande. Det viktiga är att barnet som en följd av den när­ståendes situation har behov av stöd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Propositionen bereds av socialutskottet.

Uppdrag att ta fram stödmaterial för handläggare för att uppmärksamma och stödja barn när deras föräldrar söker stöd hos socialtjänsten

I det tidigare nämnda uppdraget gav regeringen i regleringsbrevet för 2026 Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stödmaterial för att öka kunskaperna om hur handläggare i socialtjänsten i ärenden om vuxna personer kan upp­märk­samma och stödja barn när deras föräldrar söker stöd hos socialtjänsten. Social­styrelsen ska senast den 31 mars 2027 lämna en muntlig delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet och därefter lämna en skriftlig slutredo­vis­ning senast den 31 mars 2028.

Anhörigperspektiv i socialtjänsten och hälso- och sjukvården

På webbplatsen Kunskapsguiden finns kunskapsstödjande material från Soci­al­styrelsen, andra myndigheter och aktörer samlade. Där hittar de som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården stöd och vägledning för sin verksamhet. På teman som Anhörigperspektiv i socialtjänsten och hälso- och sjukvården, Socialtjänsten – barn som anhöriga och Barn med frihetsberövade föräldrar finns bl.a. kunskapsstöd, presentationsmaterial och utbildningar.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om insatser till enskilda behandlades senast i betänkande 2024/25:SoU18 Socialtjänstens arbete. Motions­yrkandena avstyrktes. Riks­dagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (prot. 2024/25:73).

Tillkännagivande om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt

Utskottet föreslog i betänkande 2021/22:SoU19 Socialtjänstens arbete m.m. ett tillkännagivande till regeringen om koordinatorstöd och fast myndighets­kontakt. Utskottet anförde följande i betänkandet (s. 24–25, 1 res. S, V, MP):

Utskottet ser utrymme för samhället att kunna underlätta tillvaron för för­äldrar och andra anhöriga till barn med funktionsnedsättning eller särskilda behov. […] Utskottet anser att regeringen bör ge en lämplig myndighet i upp­drag att se över förutsättningarna för att erbjuda koordinatorstöd och en fast myndighetskontakt till familjer och andra anhöriga till barn med funk­tions­nedsättning. Detta föreslår utskottet att riksdagen ställer sig bakom och tillkännager för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2021/22:264).

Regeringen anförde följande i skrivelse 2024/25:75:

Den 8 juni 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera behovet av och lämna förslag i syfte att stärka stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn (dir. 2023:77). Uppdraget redovisades den 28 augusti 2024 i betänkandet Ett stärkt stöd för anhöriga (SOU 2024:60). Ett av utredarens förslag är att kommuner med stöd av social­tjänst­lagen ska erbjuda en anhörigkontakt till personer som har ett särskilt behov av stöd och som vårdar eller stöder en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Anhöriga ska även erbjudas infor­mation och vägledning utöver annat stöd. I budgetproposi­tionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 155) redovisades vidtagna åtgär­der och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Utskottet har i yttrande 2024/25:SoU8y till konstitutionsutskottet anfört att det, när det gäller tillkännagivanden som redovisats som slutbehandlade inte gör någon annan bedömning än regeringen.

Tillkännagivande om hälso- och sjukvårdens anhörigstöd

Utskottet föreslog i betänkande 2021/22:SoU15 Hälso- och sjukvårdens orga­nisation m.m. ett tillkännagivande till regeringen om hälso- och sjukvårdens anhörigstöd. Utskottet anförde följande i betänkandet (s. 28–29, 1 res. S):

Utskottet noterar vidare den nyligen antagna nationella anhörigstrategin inom hälso- och sjukvård (S2022/02134) och att barn inte är den primära målgruppen för denna. Enligt utskottet är barn de allra mest utsatta anhö­riga, och de yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som möter barn bör därför ha särskild utbildning i och kunskap om hur man bemöter och hjälper barn utifrån deras förutsättningar. Utskottet anser därtill att för det fall att ett barn blir svårt sjukt eller dör bör minderåriga syskon kunna få anhörigstöd inom sjukvården. Regeringen bör vidta åtgärder för att uppnå detta. Riksdagen bör ställa sig bakom det som utskottet anför och tillkänna­ge detta för regeringen. Motion […] bör bifallas.

Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2021/22:383).

Regeringen anförde följande i skrivelse 2025/26:75:

Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera behovet av och lämna förslag i syfte att stärka stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn (dir. 2023:77). Uppdraget redovisades den 28 augusti 2024 i betänkandet Stärkt stöd till anhöriga – Ett mer ändamålsenligt stöd till barn och vuxna som är anhöriga (SOU 2024:60). Utredningen har analyserat och lämnat förslag om ett ändamålsenligt och individanpassat stöd till anhöriga till personer som är långvarigt sjuka, till anhöriga till personer som är kortvarigt allvarligt sjuka och till anhöriga som är barn. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2025 att det är angeläget att stödet till anhöriga stärks, och föreslog en satsning om 150 miljoner kronor på stärkt anhörig­stöd för 2026 och 300 miljoner kronor från 2027 och framåt (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 181 och 182). Regeringen föreslog i budget­pro­po­sitionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 177) att satsningen på att stärka stödet till anhöriga förstärks och anförde följande. Från och med 2026 avser regeringen avsätta ytterligare riktade medel för att stärka stödet till organisationer inom civilsamhället som bedriver stödlinjeverk­sam­het med nationell räckvidd riktad till anhöriga om 2 miljoner kronor per år. Det är vidare viktigt att relevanta myndigheter stöder inom området och regeringen avser att avsätta 11 miljoner kronor i två år för kunskaps­höjande stöd samt för uppföljning.

Regeringen beslutade den 20 november 2025 propositionen Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närstående (prop. 2025/26:60). I propositionen redogjordes för aviseringarna i budgetpropo­si­tionen för 2026. Vidare lämnades förslag som tydliggör vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar för att stödja barn när barnets för­älder, eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med, t.ex. har en allvarlig fysisk sjukdom eller oväntat avlider. Ansvaret föreslogs även ut­ökas till att omfatta situationen när ett barns syskon eller styvsyskon exempelvis är allvarligt sjukt. Genom förslagen ansåg regeringen att till­känna­givandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slut­behandlad.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis uppmärksammar utskottet regeringens bidrags­reform för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet som bl.a. omfattar ett aktivi­tets­krav för försörjningsstödsmottagare och ett bidrags­tak för mot­tagare av för­sörj­ningsstöd. I propositionen Aktivitetskrav för mottagare av försörj­nings­stöd (prop. 2025/26:207) föreslår regeringen bl.a. att social­nämnden ska vara skyldig att till­handa­hålla aktiviteter och att akt­ivi­tets­kravet ska gälla enskilda som har fått för­sörj­nings­stöd under minst tre sam­man­hängande månader. Pro­po­si­tionen bereds av socialutskottet. En annan del av reger­ingens bidrags­re­form är för­sla­get om ett bi­drags­tak. Av propositionen Reformerat för­sörj­nings­stöd – bidragstak och ökade möjligheter till ar­bete (prop. 2025/26:201) fram­går att förslaget om ett bidragstak består av flera del­förslag, en moderni­sering av riksnormen, en begränsning av försörj­nings­stödet för större hus­håll och ett begränsat utrymme att lämna försörj­nings­stöd utöver riks­normen. I samma proposition föreslår regeringen att riks­normen ska be­räk­nas utifrån ett refer­ens­värde som baseras på prisunder­sök­ningar av olika hus­hålls­typers bas­kon­sum­tion. Vidare föreslår reger­ingen att försörjnings­stöd till boende­kost­nader, i de fall bostaden hyrs i andra hand, endast ska få lämnas om det finns nöd­vändigt samtycke till eller till­stånd för andrahands­upplåtelsen. Propositionen bereds av socialutskottet. Därtill har regeringen beslutat om en tillfällig jobb­premie som ska vara en skattefri ersättning till människor som fått för­sörj­ningsstöd under en viss period och där­efter övergått till anställning och blivit själv­försörjande. I fråga om barns rätt till ekonomiskt bistånd konstaterar utskottet att det av föräldrabalken fram­går att den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska bl.a. bevaka att barnet får tillfreds­ställande försörjning. När det gäller statistik om försörj­nings­stöd noterar utskottet slutligen Registret över ekono­miskt bistånd som förvaltas av Socialstyrelsen samt propositionen En lag om socialdata­register (prop. 2025/26:165). Ett socialdataregister ska bidra till en ökad kunskap för att utveckla och förbättra bl.a. social­tjänsten. Propositionen bereds av social­utskottet. Med hänsyn till vad som anförts anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2816 (V) yrkan­dena 24–26, 2025/26:3502 (MP) yrkan­de 16, 2025/26:3590 (S) yrkande 5 och 2025/26:3645 (S) yrkande 128. Därmed bör mo­tio­nsyrkandena avslås.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ta några initi­ativ med an­ledning av motionerna 2025/26:1345 (KD) och 2025/26:1533 (M) yrkan­dena 3 och 4. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller stöd till närstående och andra insatser konstaterar utskottet att socialnämnden ska erbjuda stöd till den som vårdar en närstående som är äldre eller långvarigt sjuk och till den som stöder en närstående med funk­tions­ned­sättning. I detta sammanhang uppmärksammar utskottet förslagen i propo­sitionen Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närstående (prop. 2025/26:60) som bereds av socialutskottet. Genom förslagen tydliggörs stödet till anhöriga på så sätt att socialnämnden ska erbjuda information och väg­ledning. Vidare tydliggörs socialnämndens ansvar för att ge insatser till ett barn som behöver stöd med anledning av att en närstående är i en svår situa­tion, t.ex. är allvarligt sjuk, har ett skadligt bruk eller beroende eller är frihets­berövad. Därutöver noterar utskottet det tidigare nämnda reger­ingsupp­draget till Socialstyrelsen om att ta fram stödmaterial för att öka kun­ska­perna om hur handläggare i socialtjänsten i ärenden om vuxna personer kan uppmärk­samma och stödja barn när deras för­äl­drar söker stöd hos social­tjänsten. Utskottet noterar även det kunskaps­stöd som finns på webb­platsen Kun­skaps­guiden där de som arbetar inom social­tjänsten eller hälso- och sjuk­vården kan få stöd och vägledning i sin verk­sam­het för an­hö­ri­ga. Med be­aktande av detta är utskottet inte berett att föreslå några initiativ med anled­ning av motionerna 2025/26:2788 (V) yrkandena 43 och 44, 2025/26:2791 (V) yrkan­de 10 och 2025/26:3542 (MP) yrkande 33. Motions­yrkandena bör där­med avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå några initiativ med anledning av mo­tionerna 2025/26:2955 (M) och 2025/26:3135 (M) yrkande 4. Motions­yrkan­dena bör avslås.

Motionen

Hemlöshet

I partimotion 2025/26:2821 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 27 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska genomföra en grundlig utvärdering av den nuvarande nationella strategin mot hemlöshet i samband med att en ny strategi tas fram. I yrkande 29 föreslås ett tillkännagivande om att definitionerna av hemlöshet ska breddas i den nationella kartläggningen av hemlöshet för att även människor med osäkra boendeförhållanden som i dag inte får stöd av socialtjänsten ska inkluderas. I yrkande 30 föreslås ett till­känna­givande om att Socialstyrelsens kartläggning av hemlösheten ska genom­föras på ett sätt som tar hänsyn till en större del av mandatperioden, inte bara en enskild mätvecka. I yrkande 33 föreslås ett tillkännagivande om att reger­ingen bör utveckla en strategi och en konkret handlingsplan för hur relevanta aktörer kan förbättra sina insatser för att förhindra att barn vräks.

Gällande rätt

Socialtjänstlagen

Enligt 4 kap. 1 § första stycket SoL ansvarar en kommun för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får de insatser som de behöver.

Av 12 kap. 1 § SoL framgår att en enskild som inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörj­ningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt. Den enskilde ska tillförsäk­ras en skälig levnadsnivå genom biståndet. Försörjningsstöd lämnas enligt 12 kap. 7 § första stycket 2 SoL för skäliga kostnader för bl.a. boende.

Pågående arbete

Budgetpropositionen för 2026

Den nationella strategin för att motverka hemlöshet beslutades 2022 och gäller t.o.m. utgången av 2026. Regeringen bedömer att det är av stor vikt att arbetet kan fortsätta och utvecklas, särskilt med fokus på att förebygga vräkningar av barnfamiljer och att stötta kommunerna i genomförandet av metoden Bostad först. Regeringen föreslår därför att medel tillförs för en för­längning och förstärkning av satsningen. Anslaget ökar med 70 miljoner kro­nor 2026 för förstärkt och förlängd strategi mot hemlöshet. Anslaget beräk­nas öka med 150 miljoner kronor per år från 2027 till 2031 för samma ändamål. Till­sammans med tidigare beslutade medel uppgår satsningen till 150 miljoner kronor per år 2026 t.o.m. 2031 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 181, 194–195).

I december 2025 ställde sig socialutskottet bakom regeringens lagförslag (bet. 2025/26:SoU1). Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr. 2025/26:114).

En nationell strategi för att motverka hemlöshet 2022–2026

Regeringen fattade i juli 2022 beslut om en strategi för att motverka hemlöshet under perioden 2022–2026. Strategin består av fyra mål:

•       Mål 1 Hemlöshet ska förebyggas

•       Mål 2 Ingen ska bo eller leva på gatan

•       Mål 3 Metoden Bostad först bör införas nationellt

•       Mål 4 Det sociala perspektivet i samhällsplaneringen ska stärkas.

Inom ramen för strategin har bl.a. Socialstyrelsen och länsstyrelserna fått i uppdrag att stödja kommunernas arbete på området.

Av den nationella strategin framgår att Socialstyrelsen definierar hemlöshet utifrån fyra olika boendesituationer. Det som personer i hemlöshet har gemen­samt är att de lever under mer eller mindre osäkra boendeförhållanden och saknar en egen bostad, dvs. ägd eller hyrd av den enskilde eller en familje­medlem.

1. Akut hemlöshet – personer som sover i offentliga lokaler, utomhus eller i trappuppgångar eller på akutboenden, härbärgen, jourboenden, skyddade boenden, vandrarhem eller motsvarande
2. Institutionsvistelse och stödboende – anstalt/institutionsvistelse eller boende på stödboende som är utan bostad inför planerad utflytt
3. Långsiktiga boendelösningar – boenden ordnade av socialtjänsten
4. Eget ordnat kortsiktigt boende – inneboende hos bekanta/släkt/familj eller boende i andrahand utan kontrakt eller med tillfälligt kontrakt.

Hemlöshetskartläggning

Socialstyrelsen har kartlagt hemlösheten i Sverige vart sjätte år sedan 1993. Kart­läggningen är ett av Socialstyrelsens uppdrag inom regeringens nationella stra­tegi för att motverka hemlöshet 2022–2026 (S2022/03245 [delvis]). Den senaste nationella kartläggningen gjordes 2023 och visade bl.a. att fler än 27 000 personer över 18 år var i någon form av de fyra hemlöshetssituatio­nerna som ingår i kartläggningen. De flesta personerna, ca 17 000, hade lång­sik­tiga boendelös­ningar med biståndsbeslut enligt SoL. Kartläggningen visade även att minst 9 400 barn är berörda av hemlöshet (Kartläggning av hemlös­heten 2023 – Personer i hemlöshet i behov av socialtjänsten, Socialstyrelsen, februari 2024).

Bostad först

Socialstyrelsen ska enligt den nationella hemlöshetsstrategin 2022–2026 för­dela statsbidrag till kommuner för att motverka hemlöshet med metoden Bostad först (S2022/02526). En av strategins målsättningar är att metoden bör införas na­tio­nellt. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2026 för anslaget 4:7 får Social­styrelsen använda 123, 5 miljoner kronor att fördela som statsbidrag för Bostad först.

Av Socialstyrelsens öppna jämförelser 2025 – Motverka hemlöshet, som publicerades i september 2025, framgår bl.a. att 37 procent av kommunerna uppger att de kan erbjuda insatsen Bostad först till personer i hemlöshet med beroende och/eller psykisk ohälsa.

Uppdrag att förstärka arbetet mot vräkningar av barnfamiljer

I oktober 2024 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att förstärka arbetet mot vräkningar av barn­familjer (S2024/01823 [delvis]). I uppdraget ingår bl.a. att redovisa hur olika kommuner arbetar för att förebygga vräkningar och vilka åtgärder som vidtas efter en genomförd vräkning, med särskild hän­syn till ett barnperspektiv. Det ingår även att lämna förslag på åtgärder för att minska antalet vräkningar av barnfamiljer. Vidare ska Socialstyrelsen i nära dialog med kommunerna stötta dem i deras arbete för att minska antalet vräkningar av barnfamiljer samt sprida kunskap om uppdragets resultat.

I december 2025 redovisade Socialstyrelsen en del av uppdraget. Av delredovisningen framgår bl.a. följande. Hos Kronofogden finns två pro­cesser som föregår en genomförd avhysning, den summariska och den verk­ställande processen. Den första handlar om att få kravet mot familjen fastställt och den andra handlar om att få avhysningen genomförd. Under båda proces­serna finns möjlighet att lösa situationen och förhindra att en avhysning äger rum. Social­styrelsen redovisar resultat från en registerstudie om vuxna och barn som berörts av dessa två processer åren 2021–2024. Myndigheten har under­sökt om familjerna bodde kvar, om de flyttade själva eller om processen gick vidare till avhysning. Resultaten visar bl.a. att

•       antalet ansökningar som kommer till Kronofogdens summariska process är runt fem gånger fler än ansökningarna i processen om att verkställa av­hysning

•       det vanligaste är att hushållet bor kvar, det gäller cirka sex av tio ansök­ningar i den summariska processen under 2021–2023

•       kontakt med vården på grund av psykisk ohälsa och tidigare skulder hos Kronofogden är mycket vanligt hos de personer som riskerar avhysning

•       drygt 40 procent av hushållen bor kvar efter ansökan i den verkställande processen, drygt 20 procent flyttar och drygt 30 procent blir avhysta, 2021–2023.

Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 31 maj 2027.

Uppdrag att följa upp regeringens strategi för att motverka hemlöshet

I juni 2025 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp regeringens strategi för att motverka hemlöshet samt under­söka behovet av och lämna förslag på fortsatta åtgärder inom området (S2025/01181). I uppdraget ingår att se över om det finns behov av att ändra strategins innehåll, struktur och mål samt att lämna förslag på nöd­vändiga förändringar. Social­styrelsen ska bl.a. föreslå åtgärder som syftar till att stärka regeringens arbete med stadigvarande boende till våldsutsatta samt att förebygga och motverka vräkningar av barn­familjer. Genomförandet av uppdraget bör samordnas med myndighetens arbete med uppdraget att för­stärka arbetet mot vräkningar av barnfamiljer (S2024/01823). Socialstyrelsen redovisade uppdraget till Reger­ingskansliet den 2 mars 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om hemlöshet

Motionsyrkanden om hemlöshet behandlades senast i betänkande 2024/25:SoU18 Socialtjänstens arbete. Motionsyrkandena avstyrktes. Riks­dagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (prot. 2024/25:73).

Utskottets ställningstagande

En kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får de insatser som de behöver. Regeringen fattade beslut om den nationella strategin för att motverka hemlöshet 2022, och den gäller t.o.m. utgången av 2026. Som framgår av budgetpropositionen för 2026 bedömer regeringen att det är av stor vikt att arbetet kan fortsätta och utvecklas, särskilt med fokus på att förebygga vräkningar av barn­familjer och att stötta kommu­ner­na i genomförandet av metoden Bostad först. I detta sammanhang upp­märk­sammar utskottet att regeringen i budget­propo­sitionen för 2026 aviserade att medel tillförs för en för­stärkt och förlängd strategi mot hemlöshet. Inom stra­te­gin har regeringen gett uppdrag till olika myndigheter, bl.a. har Social­styrelsen genomfört en nationell hemlöshetskart­lägg­ning 2023. Utskottet upp­märksammar även Socialstyrelsens uppdrag att följa upp regeringens strategi för att motverka hemlöshet samt att undersöka be­hovet av och lämna förslag på fortsatta åtgärder inom området. I uppdraget ingår att se över om det finns behov av att ändra strategins innehåll, struktur och mål samt att lämna förslag på nödvändiga förändringar. Socialstyrelsen ska bl.a. föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och motverka vräk­ning av barnfamiljer. Utskottet vill i detta sammanhang nämna Socialstyrel­sens uppdrag om att förstärka arbetet mot vräkningar av barnfamiljer. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2025/26:2821 (V) yrkandena 27, 29, 30 och 33. Motions­yrkandena bör därmed avslås.

Motionerna

Sveriges internationella adoptionsverksamhet

I kommittémotion 2025/26:3536 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att fortsätta bereda förslagen från Sveriges internationella adoptionsverksamhet – lärdomar och vägen framåt (SOU 2025:61), med hänsyn tagen till remissinstansernas svar. Ett liknande förslag finns i motion 2025/26:1265 av Louise Thunström m.fl. (S).

Adoptionsprocessen

I kommittémotion 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att internationella adoptioner ska vara tillåtna även i fortsättningen. I yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om att förändra processerna för internationella adoptioner för att kunna garantera att adoption alltid sker på ett rättssäkert sätt och för barnets bästa samt skyndsamt lägga fram förslag till riksdagen om hur adoptionsprocesser ska se ut och hur man kan stötta redan adopterade.

I kommittémotion 2025/26:3527 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkan­de 2 föreslås ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning om att ratificera konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden, ICPPED. Ett liknande förslag finns i kommittémotion 2025/26:3536 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 5.

I motion 2025/26:3726 av Daniel Riazat (-) yrkande 6 föreslås ett tillkänna­givande om att adoption av utländska barn till Sverige ska avvecklas som verksamhet i enlighet med SOU 2025:61. I yrkande 8 föreslås ett tillkänna­givande om att särskilda riktlinjer ska tas fram för att säkerställa att urfolks rättigheter respekteras i alla internationella adoptionsprocesser.

Övriga åtgärder

I kommittémotion 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag på hur skadestånd från staten kan betalas ut till dem som fått sina mänskliga fri- och rättigheter kränkta genom internationell adoption till Sverige.

I kommittémotion 2025/26:3536 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkan­de 3 föreslås ett tillkännagivande om att utreda hur adopterade skulle kunna erbjudas gratis DNA-testning och hur en nationell DNA-databas skulle kunna inrättas. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att säkerställa att adekvat stöd till adopterade, adopterades barn och dem som adopterat kommer att fort­sätta erbjudas så länge behov finns. I yrkande 6 föreslås ett tillkänna­givande om att tillsätta en utredning i syfte att utreda frågan om skadestånd till adop­terade och adopterades familjer.

I motion 2025/26:3726 av Daniel Riazat (-) yrkande 1 föreslås ett tillkänna­givande om att svenska staten ska ge en offentlig ursäkt till de personer och deras biologiska familjer som drabbats av oegentligheter i samband med inter­nationella adoptioner. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning för att kartlägga förekomsten av människohandel, dokument­förfalskning och andra oegentligheter i samband med adoptioner. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att drabbade adopterade ska ha rätt till stöd för att söka sitt ursprung, inklusive ekonomiskt stöd till resor och juridisk hjälp. I yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att säkerställa individuell och kollektiv upprättelse för drabbade, i linje med internationell rätt. I yrkan­de 7 föreslås ett tillkännagivande om att tillsätta en upprättelse­kommission med särskilt fokus på adoptioner från diktaturer, konfliktdrabbade länder och urfolksområden.

Gällande rätt

Lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter gäller sedan den 1 januari 2020 som svensk lag. Barnkonventionens fyra grund­principer ska vara vägledande för hur övriga rättigheter i barnkon­ven­tionen ska tolkas:

•       barnets rätt till icke-diskriminering (artikel 2)

•       principen om barnets bästa (artikel 3)

•       barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)

•       barnets rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörd (artikel 12).

Det finns även andra bestämmelser som är av särskild betydelse i samman­hanget. Av artikel 7 framgår att barnet har rätt att så långt det är möjligt få veta vilka hans eller hennes föräldrar är. I artikel 21 finns vidare en bestämmelse om skyldigheten att säkerställa att största vikt ges till vad som bedöms vara barnets bästa vid adoption.

Internationella adoptioner

Vid internationella adoptioner tillämpas lagen (2018:1289) om adoption i internationella situationer. I lagen finns bestämmelser om svensk domstols internationella behörighet, tillämplig lag och när utländska beslut erkänns i Sverige. Om adoptionen har anknytning till ett annat nordiskt land gäller för­ordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap.

I lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling, förkortad LIA, finns bestämmelser som ska tillämpas när en underårig med hemvist utom­lands ska adopteras av någon eller några med hemvist i Sverige. Lagen inne­håller bl.a. bestämmelser om anlitande av adoptionsorganisationer och till­stånd till enskild adoption. En auktoriserad sammanslutning är enligt 8 b § LIA skyldig att dokumen­tera förmedlingsverksamheten. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgär­der som vidtas i ärenden samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska bevaras så länge den kan antas ha betydelse för den som förmedlats för adoption genom samman­slutningen eller för honom eller henne närstående personer. Kopia av hand­lingar som avser en viss adoption ska skickas till den socialnämnd som avses i 24 kap. 6 § andra stycket SoL. Av samma bestämmelse framgår att dokumen­tation av förmedlingsverk­samheten ska över­läm­nas till Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps­stöd (MFoF) för förvaring om sammanslut­ningen upphör med sin för­med­lings­verksamhet.

I lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkon­ven­tio­nen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner finns ytter­li­gare bestämmelser på området.

Socialtjänstlagen

Av 24 kap. 1 § SoL framgår bl.a. att ett barn med hemvist utomlands inte får utan social­nämndens medgivande tas emot av någon i syfte att adopteras. Medgivandet ska ha lämnats innan barnet lämnar det land där barnet har sin hemvist. Social­nämn­den får lämna medgivande om sökanden är lämpad att adoptera. Nämn­den ska göra en samlad bedömning av sökandens lämplighet. Om det är känt vilket barn sökanden vill adoptera, ska sökandens lämplighet prövas i för­hål­lande till det enskilda barnet. Adoptionen ska även i övrigt kunna antas vara till barnets bästa.

Pågående arbete

Sveriges internationella adoptionsverksamhet

I juni 2025 överlämnade Adoptionskommissionen (S2021:08) sitt betänkande Sveriges internationella adoptionsverksamhet – lärdomar och vägen framåt (SOU 2025:61). Utredaren föreslår bl.a. följande.

•       En offentlig ursäkt till adopterade personer och deras familjer. Enligt utred­nings­direktiven ska ut­red­aren inte föreslå ekonomisk kompen­sation eller annan gottgörelse till en­skilda som drabbats (s. 47 och 479).

•       Regeringen bör påskynda processen för att ratificera konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Det har före­kommit adoptioner till Sverige som kan falla inom defi­ni­tionen av ett påtvingat försvinnande. Enligt konventionen finns ett särskilt ansvar att utreda adoptioner som skett genom ett påtvingat försvinnande samt ge gottgörelse till de drabbade (s. 47).

•       Ett nationellt resurscentrum för adopterade personer och adoptionsfrågor ska erbjuda adoptionsspecifikt stöd. Resurscentrumet ska erbjuda direkt­stöd i form av adoptionsspecifikt samtalsstöd, stöd vid ursprungssökning och stöd vid misstanke om oegentligheter. Utöver direktstöd ska resurs­centrumet erbjuda ett kunskaps­höjande stöd till närstående, allmänhet och till yrkesverksamma som i sitt arbete möter adopterade personer (s. 48).

•       Rättsmedicinalverket och MFoF ska ges i uppdrag att utreda förut­sätt­ning­arna för att inrätta en nationell DNA-databas för adopterade personer. Det ska vara kostnadsfritt för de adopterade personer som vill lämna ett DNA-prov att ingå i den svenska nationella DNA-databasen (s. 49, 632–635).

•       Verksamheten med att förmedla barn för adoption till Sverige ska avveck­las. Verksamheten är problematisk från ett barnrättsperspektiv eftersom den utgår från en efterfrågan på barn. Efterfrågan på barn tillgängliga för adoption kan motverka subsidiaritetsprincipen och skapa incitament för oegentligheter. Förmedlings­verksamheten ska vara av­slutad senast den sista december 2028 (s. 49).

•       Adoption över landgränser ska fortsatt vara tillåtet när det finns en person­lig relation mellan sökanden och barnet. Staten måste ta ett större ansvar för att säkerställa att en adoption är till barnets bästa och att processen är rättssäker (s. 50).

Betänkandet har varit ute på remiss med en sista svarsdag den 6 oktober 2025.

Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Förenta nationernas konvention till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden

Förenta nationernas konvention till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden (Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearance) trädde i kraft den 23 december 2010 och inne­bär ett förbud mot påtvingade försvinnanden som i organiserad form räknas som brott mot mänsk­lig­heten. Syftet med konventionen är att före­bygga, undersöka, för­hin­dra och gottgöra offer som blivit bortförda mot sin vilja. Sverige under­teck­nade konventionen den 6 februari 2007 men har inte rati­ficerat den. Inför en eventuell ratificering av konventionen har regeringen bedömt att det krävs en analys av ett eventuellt lagstiftningsbehov.

Enligt uppgift från Regeringskansliet bereds frågan om en ratificering inom Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om internationella adoptioner behandlades senast i betänkande 2023/24:SoU17 Socialtjänstens arbete. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut (prot. 2023/24:135).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Adoptionskommissionen lämnade sitt betän­kan­de till regeringen i juni 2025 (SOU 2025:61). Därefter har betänkandet remiss­be­handlats och beredning fortgår inom Regeringskansliet. Utskottet anser att be­red­ningen av betän­kandet inte bör föregripas. Därmed anser utskottet att motionsyrkandena 2025/26:1265 (S) och 2025/26:3536 (MP) yrkande 1 bör avslås.

När det gäller adoptionsprocessen noterar utskottet att Adoptionskommis­sionen i det ovannämnda betänkandet (SOU 2025:61) föreslår att verksam­heten med att förmedla barn för adoption till Sverige ska avvecklas och vara avslutad senast den sista december 2028. Adoption över landgränser ska fort­satt vara tillåtet när det finns en personlig relation mellan sökanden och barnet. Staten måste enligt utredaren ta ett större ansvar för att säkerställa att en adop­tion är till barnets bästa och att processen är rättssäker. Som tidigare nämnts bereds be­tän­kan­det inom Regeringskansliet. Utskottet konstaterar att Förenta natio­ner­nas kon­ven­tion till skydd för alla människor mot påtvingade för­svin­nan­den (Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearance) har under­teck­nats av Sverige men inte ratificerats. Frågan om en ratificering av konven­tio­nen bereds inom Reger­ings­kansliet. Med hänsyn till att bered­ningen av be­tän­kandet och beredningen av en ratificering av den ovan­nämnda kon­ven­tio­nen inte bör föregripas, anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3188 (C) yrkandena 12 och 13, 2025/26:3527 (MP) yrkande 2, 2025/26:3536 (MP) yrkande 5 samt 2025/26:3726 (-) yrkandena 6 och 8. Motionsyrkandena bör därmed avslås.

I fråga om övriga åtgärder noterar utskottet bl.a. följande förslag i det tidigare nämnda betänkandet av Adoptionskommissionen (SOU 2025:61): ett nationellt resurs­centrum för adopterade personer och adoptionsfrågor som ska erbjuda adoptions­specifikt stöd. Ett annat förslag är att Rättsmedici­nalverket och MFoF ska ges i uppdrag att utreda förut­sätt­ning­arna för att inrätta en nationell DNA-databas för adopterade personer. Det ska vara kostnadsfritt för de adop­te­rade personer som vill lämna ett DNA-prov att ingå i den svenska nationella DNA-data­basen. Vidare noterar utskottet att det av betänkandet framgår att utredaren enligt utred­nings­direk­ti­ven inte ska föreslå ekonomisk kom­pen­sa­tion eller annan gottgörel­se till enskilda som drabbats. Som tidigare nämnts bereds betänkandet inom Regeringskansliet. Ut­skot­tet anser att bered­ningen av betän­kan­det även i dessa delar inte bör föregripas. Därmed anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motio­nerna 2025/26:320 (V) yrkande 10 och 2025/26:3536 (MP) yrkandena 3, 4 och 6. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att ta några initi­ativ med an­ledning av motion 2025/26:3726 (-) yrkandena 1, 2, 4, 5 och 7. Motions­yrkandena bör avslås.

Utskottets ställningstagande

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkandena 2022/23:SoU16, 2023/24:SoU17 och 2024/25:SoU18. Utskot­tet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter fram­går av de nämnda betänkandena.

Reservationer

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör tillsätta en samordnare för stabil personalförsörj­ning inom socialtjänsten – en nationell samordnare som har till uppgift att fokusera på socialtjänstens personal och deras förutsättningar.

 

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör ta fram riktlinjer till landets socialtjänster om hur deras verksamheter kan utvecklas för att bli mer väl­komnande, inkluderande och öppna för barn. Vidare anser vi att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka kunskapen om NPF-diagnoser inom socialtjänsten och att stärka samarbetet med psykiatrin.

 

Ställningstagande

Enligt min mening bör regeringen lägga fram ett kraftfullt socialtjänstpaket, med fokus på att stärka personalens trygghet, kompetens och karriärmöjlig­heter. Därtill anser jag att regeringen bör ta initiativ till en översyn och uppfölj­ning av sekretessbrytande bestämmelser. Den generella sekretessbrytande be­stäm­melsen som trädde i kraft den 1 december 2025 och som innebär att myn­dig­heter, regioner och kommuner får dela information för att förhindra, före­bygga och utreda brott behöver följas upp.

 

Ställningstagande

Enligt vår mening bör regeringen vidta åtgärder för att kommuner ska ha möjlighet att anvisa personer med försörjningsstöd till arbetsmarknads­utbild­ningar. Regeringen bör även vidta åtgärder för att kom­muner ges möjlighet att neka sökande ekonomiskt bistånd vid otillåten andrahandshyra.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag om att införa nationell statistik över antalet ansökningar och avslag för försörjningsstöd. Reger­ingen bör även ta initiativ till att utreda barns rätt till ekonomiskt bistånd. Barn bör kunna få en självständig rätt till ekonomiskt bistånd som inte är beroende av att föräldrarna beviljas det. Vidare anser jag att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över beräkningen av riksnormen. Metoden för att skriva upp riksnormen bör ses över och samordnas med uppskrivningar av andra ersätt­ningar.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag om att införa nationell statistik över antalet ansökningar och avslag för försörjningsstöd. Därut­över anser jag att reger­ingen bör ta initiativ till att höja riksnormen i försörj­nings­stödet. Riks­normen i försörjningsstödet behöver höjas över den årliga upp­räkningen för att säkerställa att alla har en skälig levnadsstandard.

 

Ställningstagande

Enligt min mening bör regeringen tillsätta en utredning i syfte att införa an­hörig­stöd vid frihetsberövande, särskilt vid häktning, med ett särskilt fokus på barn. Regeringen bör även inrätta en nationell samordnare för att ta fram rikt­linjer och rutiner för hur barnets bästa ska beaktas i samband med att en vård­nads­havare frihetsberövas. Därutöver anser jag att regeringen bör tillsätta en utred­ning som utvärderar hur vården och stödet till anhöriga ser ut och hur kom­munerna kan erbjuda ett individualiserat och flexibelt stöd som anpassas till anhörigas skiftande behov.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag på hur stödet till närstå­ende till svårt sjuka kan stärkas. Närståendes egna behov ska ses och tas på allvar. Praktiskt, socialt och psykologiskt stöd ska alltid kunna erbjudas.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen ska ta initiativ till att genomföra en grundlig utvärder­ing av den nuvarande nationella strategin mot hemlöshet i samband med att en ny strategi tas fram. Vidare bör regeringen ta initiativ till att definitionerna av hemlöshet breddas i den nationella kartläggningen av hemlöshet för att även människor med osäkra boendeförhållanden som i dag inte får stöd av social­tjänsten ska inkluderas. Regeringen bör även vidta åtgärder så att Socialstyrel­sens kartläggning av hemlösheten genomförs på ett sätt som tar hänsyn till en större del av mandatperioden, inte bara en enskild mätvecka. Därutöver bör regeringen utveckla en strategi och en konkret handlingsplan för hur relevanta aktörer kan förbättra sina insatser för att förhindra att barn vräks.

 

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör fortsätta att bereda förslagen från betänkandet Sveriges interna­tionella adoptions­verksamhet – lärdomar och vägen framåt (SOU 2025:61), med hänsyn tagen till remissinstansernas svar.

 

Ställningstagande

Enligt min mening bör regeringen fortsätta att tillåta internationella adop­tioner. Regeringen bör ta initiativ till att förändra processerna för inter­na­tio­nel­la adoptioner för att kunna garantera att adoption alltid sker på ett rätts­säkert sätt och för barnets bästa. Regeringen bör skynd­samt lägga fram förslag till riksdagen om hur adoptionsprocesser ska se ut och hur man kan stötta redan adopterade.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör tillsätta en utredning om att ratificera konventio­nen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden, ICPPED.

 

Ställningstagande

Enligt min mening bör regeringen återkomma med ett förslag om hur skade­stånd från staten kan betalas ut till dem som fått sina mänskliga fri- och rättig­heter kränkta genom internationell adoption till Sverige.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör vidta åtgärder för att utreda hur adopterade skulle kunna erbjudas gratis DNA-testning och hur en nationell DNA-databas skulle kunna inrättas. Reger­ingen bör även säkerställa att adekvat stöd till adopte­ra­de, adopterades barn och dem som adopterat kommer att fortsätta erbjudas så länge behov finns. Vidare anser jag att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att utreda frågan om skadestånd till adopterade och adopterades familjer.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet