HD01SkU20: Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Skatteutskottets betänkande 2025/26:SkU20

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom att riksdagen ska godkänna det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information (Global Anti-Base Erosion).

Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag till en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter samt de övriga förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att förslaget om utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapporter och därmed rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC 9) samt kompletteringar av förfarandet när det gäller tilläggsskatt för företag i stora koncerner ska kunna genomföras på ett enhetligt sätt i svensk rätt.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 maj 2026, med undantag för ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. Ändringarna i lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

I betänkandet finns en reservation (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt

Reservation

Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt, punkt 2 (S, V, C, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:22 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Regeringens förslag till riksdags­beslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

Det har väckts en motion i ärendet.

Bakgrund

Under ett antal år har Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och G20 bedrivit ett internationellt samarbete i det s.k. Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting, förkortat IF, (Inclusive Framework, det inkluderande ramverket) för att motverka skattebaserodering och vinstförflyttning (BEPS). I arbetet har även stater och jurisdiktioner utanför OECD och G20 deltagit. Detta arbete har bl.a. syftat till att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer och där värde skapas.

IF antog den 14 december 2021 s.k. modellregler för global minimi­beskattning (pelare 2). Dessa brukar benämnas GloBE-reglerna (Global Anti-Base Erosion Model Rules), nedan modellreglerna. Modellreglerna kompletteras av förklaringar och exempel i Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Commentary to the Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two), nedan kommentaren, som godkänts av IF. Kommentaren syftar till att klargöra tolkning och tillämpning av reglerna.

Syftet med modellreglerna är att säkerställa att stora multinationella koncerners vinster beskattas med en effektiv skattesats på minst 15 procent beräknat på ett underlag som utgår från koncernredovisningen. Reglerna är ett koordinerat system för beskattning av lågbeskattade vinster genom att tilläggs­skatt på sådana vinster tas ut i en annan stat. Reglerna ska genomföras i form av ett gemensamt tillvägagångssätt (en s.k. common approach). Det innebär att de stater som enats om reglerna inte är förbundna att införa dem i nationell rätt, men om de gör det ska reglerna införas och administreras i enlighet med modellreglerna och kommentaren till modellreglerna.

För att genomföra modellreglerna inom EU antog rådet den 14 december 2022 direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskatte­nivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen, nedan kallat minimibeskattningsdirektivet. Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 att överlämna propositionen Tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2023/24:32) till riksdagen. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2024. Sedan dess har bestämmelserna kompletterats genom förslag i propositionerna Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2024/25:7), som trädde i kraft den 1 januari 2025, och Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2025/26:22), som trädde i kraft den 1 januari 2026.

Sedan modellreglerna antogs har arbetet inom IF fortsatt och det pågår fortfarande. Det har utarbetats och fastställts en standardiserad global tilläggs­skatterapport (GloBE Information Return) som syftar till att göra det lättare att följa reglerna och administrera modellreglerna. Upplysningarna i tilläggs­skatterapporten (GloBE-information) är omfattande och kommer att ligga till grund för skattemyndigheterna där koncernenheterna hör hemma, när de ska bedöma om en koncern uppfyller kraven om minimibeskattning och skyldigheten att betala tilläggsskatt. Tilläggsskatterapporten ska innehålla upplysningar om koncernens struktur, information som är nödvändig för att beräkna den effektiva skattesatsen i varje stat samt, i förekommande fall, fördelning av tilläggsskatt som ska betalas enligt reglerna för skattskyldighet: nationell tilläggsskatt, huvudregeln för tilläggsskatt och kompletteringsregeln för tilläggsskatt. Uppgifterna i rapporten ska avse hela koncernen, oavsett vilken enhet som lämnar in rapporten. Det är en mycket omfattande uppgifts­börda som förutsätter ett fritt informationsflöde inom koncernen.

IF har även utarbetat administrativa riktlinjer (Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Administrative Guidance on the Global Anti-Base Erosion Model Rules [Pillar Two]) och olika förenklingsregler för modellreglerna (dokumentet Safe Harbours and Penalty Relief: Global Anti-Base Erosion Rules [Pillar Two]).

Inom IF har det även utarbetats en modell för ett multilateralt avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information, förkortad GIR MCAA. Avtalet antogs den 27 december 2024. När det gäller informationsutbyte inom EU presenterade Europeiska kommissionen den 28 oktober 2024 ett förslag till ändring av rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning (COM(2024) 497). Förslaget har GIR MCAA som utgångspunkt. Direktivet antogs av rådet den 14 april 2025. Ändringsdirektivet är det åttonde i ordningen, när det gäller administrativt samarbete om direkt beskattning, och kallas DAC 9. Reglerna om informationsutbyte gör det möjligt för koncernen att lämna in tilläggsskatterapporten endast i en stat och för skattemyndig­heterna att sedermera utbyta relevanta uppgifter i tilläggsskatterapporten med de stater som har genomfört GloBE-reglerna och som koncernen bedriver verksamhet i.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen förslag till genomförande av DAC 9. Direktivet är nära sammankopplat med direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (minimibeskattningsdirektivet).

Regeringen föreslår vidare att en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggs­skatterapporter ska införas. Därutöver innehåller propositionen förslag på ändringar som är en följd av det multilaterala avtalet mellan behöriga myndig­heter om automatiskt utbyte av GloBE-information, som antagits av IF.

Regeringen föreslår även flera ändringar som syftar till att förbättra och komplettera skatteförfarandet när det gäller tilläggsskatt för företag i stora koncerner samt ändringar som är en följd av nya administrativa riktlinjer och ändringar av GloBE Information Return, som antagits av IF. Dessa ändringar innebär bl.a. en tillfällig sanktionslättnad.

Utskottets överväganden

Propositionen

Kompletteringar behövs

Regeringen gör bedömningen att förfarandet när det gäller tilläggsskatt behöver kompletteras genom ytterligare bestämmelser. Det bör enligt regeringen införas bestämmelser om en tillfällig sanktionslättnad i enlighet med överenskommelsen inom ramen för det inkluderande ramverket. Vidare bör det införas bestämmelser om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter i enlighet med DAC 9 och det multilaterala avtalet mellan behöriga myndig­heter om automatiskt utbyte av GloBE-information.

DAC 9 och GIR MCAA genomförs i svensk rätt

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information som undertecknades den 4 november 2025.

DAC 9 ska enligt förslaget genomföras tillsammans med det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information som ett enhetligt regelverk i svensk rätt.

Regeringen föreslår vidare att en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggs­skatterapporter ska införas. Lagen ska tillämpas både om informationsutbytet sker med andra medlemsstater i enlighet med ändringsdirektivet eller med andra stater i enlighet med ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter.

Samtliga hänvisningar till EU-rättsakter i den nya lagen ska vara statiska.

Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden ska enligt förslaget omfatta lagen om tilläggsskatt och lagen om skatt på spel.

Utbyte av uppgifter i en tilläggsskatterapport

Regeringen föreslår att Skatteverket ska utbyta uppgifter i en tilläggsskatte­rapport med behöriga myndigheter i en rapporteringspliktig jurisdiktion. Uppgifter ska överföras i enlighet med följande regler och enligt den rappor­terande enhetens anvisningar:

1. Det allmänna avsnittet i tilläggsskatterapporten ska överföras till den genomförandestat där moderföretaget eller koncernenheter i koncernen hör hemma.
2. Det allmänna avsnittet i tilläggsskatterapporten, med undantag av den övergripande sammanfattningen, ska överföras till de stater som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt och

a) där koncernenheter i koncernen hör hemma

b) där ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag i koncernen hör hemma, om samriskföretag och dotterföretag till samrisk­företag omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt eller

c) där statslösa koncernenheter eller statslösa samriskföretag och dotter­företag till samriskföretag i koncernen omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt.

3. Ett eller flera avsnitt om jurisdiktion i tilläggsskatterapporten ska överföras till stater som har beskattningsrätt med avseende på de stater som avsnitten gäller.

Med undantag för vad som anges i punkt 3 ska dock en stat som har beskattningsrätt endast genom kompletterande tilläggsskatt och som har en procentsats för kompletterande tilläggsskatt som är noll enbart tillhandahållas den del av tilläggsskatterapporten som innehåller information om fördelning av kompletterande tilläggsskatt med avseende på den staten.

Den genomförandestat där moderföretaget hör hemma ska tillhandahållas samtliga avsnitt om jurisdiktion.

Skatteverket ska dock inte lämna upplysningar i de fall uppgifterna är så bristfälliga att de uppenbart inte kan läggas till grund för de syften som uppgifterna lämnas för. Det ska inte göras någon överföring om Sverige saknar ett gällande avtal med den andra staten om automatiskt utbyte av tilläggs­skatterapporter och inte heller om den andra staten har anmält att den inte vill ta emot sådana rapporter.

Uppgifter ska enligt förslaget överföras inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. Om tilläggsskatterapporten lämnas för sent, ska uppgifterna överföras senast inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten lämnades.

Vid utbyte av tilläggsskatterapporter enligt rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning ska lagen om automatiskt utbyte av tilläggs­skatterapporter tillämpas.

Samarbete om korrigeringar, efterlevnad och efterlevnadskontroll

Regeringen föreslår att Skatteverket, om det finns skäl att anta att uppgifter i en tilläggsskatterapport som Skatteverket har mottagit genom automatiskt utbyte behöver ändras, ska få anmäla detta till behörig myndighet i den stat där moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggs­skatterapporten hör hemma. Om felet är uppenbart ska Skatteverket anmäla detta.

Om en svensk koncernenhet har underrättat Skatteverket om vilken enhet som lämnar tilläggskatterapporten och i vilken stat den enheten hör hemma men uppgifter inte har överförts från den rapporteringspliktiga statens behöriga myndighet inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas i den staten, ska Skatteverket enligt förslaget underrätta den behöriga myndigheten om att uppgifterna inte har mottagits. För en tilläggs­skatterapport som avser det första rapporterade beskattningsåret för den rapporteringspliktiga staten gäller detta om tilläggsskatterapporten inte mottagits inom sex månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas i den staten. Med första rapporterat beskattningsår avses det första beskattningsår för vilket en huvudregel för tilläggsskatt, en kompletterings­regel för tilläggsskatt eller en regel om nationell tilläggsskatt enligt definitionerna i lagen om tilläggsskatt är tillämplig i en stat.

Om moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna en tilläggsskatterapport hör hemma i Sverige och en annan rapporteringspliktig jurisdiktions behöriga myndighet underrättar Skatteverket om att det finns skäl att anta att uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport behöver kompletteras eller ändras, ska Skatteverket enligt förslaget vid behov och utan oskäligt dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att inhämta kompletteringar eller en ändrad tilläggsskatterapport från moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport. Skatteverket ska så snart som möjligt överföra den ändrade tilläggsskatterapporten.

Regeringen föreslår vidare att Skatteverket om en annan rapporterings­pliktig jurisdiktions behöriga myndighet underrättar Skatteverket om att uppgifter i tilläggsskatterapporten inte har överförts inom tidsfristerna, utan oskäligt dröjsmål ska ta reda på skälet till att uppgifterna inte har överförts. Skatteverket ska inom en månad från den dag underrättelsen togs emot meddela den behöriga myndigheten skälet till att uppgifterna inte har överförts och, i de fall det är relevant, informera om när uppgifterna kan förväntas överföras. Den nya förväntade dagen för överföring ska enligt förslaget fastställas till en dag senast tre månader efter den dag underrättelsen om den uteblivna överföringen togs emot.

Skatteverket ska kunna förelägga den som har lämnat in en tilläggs­skatterapport eller som är ett moderföretag enligt lagen om tilläggsskatt att lämna en uppgift som verket behöver för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport.

Skatteverkets skyldigheter

Regeringen gör bedömningen att det inte krävs någon ändring i svensk lag med anledning av DAC 9, när det gäller att även utbyte av tilläggsskatterapporter ska omfattas av mekanismen för att säkerställa användning av de upplysningar som erhålls genom rapportering eller utbyte av upplysningar enligt direktivet.

Regeringen gör vidare bedömningen att det inte heller krävs någon ändring i svensk lag med anledning av den ändring i direktivet som innebär att medlemsstaterna ska bevara registren över de upplysningar som mottagits genom det automatiska utbytet av upplysningar under en period som inte är längre än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med direktivet men under alla omständigheter inte mindre än fem år från dagen för mottagandet.

Det krävs enligt regeringen inte heller någon ändring i svensk lag med anledning av att direktivet ändrats så att den tjänst som kommissionen ska ta fram för att bekräfta giltigheten av skatteregistreringsnummer även ska kunna användas vid automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Sanktioner

Regeringen gör bedömningen att det inte krävs någon ändring i svensk lag med anledning av den ändring i DAC 9 som innebär att medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas.

Sekretess och användningsbegränsningar

Skattesekretess

Regeringen föreslår att den sekretess som gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden även ska gälla i ärenden om rapportavgift. Sekretess ska vidare gälla i ärenden om automatiskt utbyte av uppgifter i en tilläggsskatterapport. Sekretess ska dock inte gälla för beslut i sådana ärenden.

Regeringen gör bedömningen att skattesekretessen omfattar de uppgifter om enskilda ekonomiska förhållanden som lämnas i en tilläggsskatterapport. Detta gäller även uppgifter som tas emot av Skatteverket från andra stater och jurisdiktioner genom automatiskt utbyte av upplysningar.

Användningsbegränsningar

Regeringen föreslår att upplysningar som Skatteverket tar emot från en behörig myndighet i en annan stat endast ska få användas för beskattnings­ändamål och endast i fråga om de skatter som omfattas av lagen om Europa­råds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Det gäller om inte tillåtelse till annan användning har getts. För användning och vidarebefordran av upplysningar som Skatteverket tar emot från andra medlemsstater i EU gäller enligt förslaget bestämmelserna i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning. Regeringen föreslår att det ska göras en hänvisning i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) till regeln om användningsbegränsning i lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

En enhetlig tilläggsskatterapport

Tilläggsskatterapporten ska utgå från modellreglerna

Regeringen föreslår att uppgifter som lämnas i en tilläggsskatterapport som huvudregel ska baseras på modellreglerna med kommentaren till modell­reglerna. Om en sådan tillämpning skiljer sig från vad som föreskrivs enligt nationell rätt i en genomförandestat, ska tilläggsskatterapporten även innehålla uppgift om effekten av skillnaden. Undantag från huvudregeln gäller enligt förslaget om koncernenheten väljer en förenklingsregel för nationell tilläggs­skatt i en stat eller om endast en stat har beskattningsrätt över tilläggsskatte­beloppet som beräknats i en stat. Då ska uppgifterna i tilläggsskatterapporten baseras på den nationella rätten i den stat för vilken förenklingsregeln har valts eller i den stat som har beskattningsrätt.

Med stat som har beskattningsrätt och genomförandestat avses detsamma som i lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Med modellreglerna avses detsamma som i lagen om tilläggsskatt.

Med kommentaren till modellreglerna avses enligt förslaget det konsoli­derade dokumentet Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Commentary to the Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two) som antas av OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS.

Regeringen föreslår vidare att tilläggsskatterapporten ska innehålla en förteckning över de val som har gjorts. En uppgift om när koncernens inledande fas av internationell verksamhet har börjat ska lämnas i tilläggs­skatterapporten om det för en koncern tillämpas ett sådant undantag från reglerna under fem år som avses i 6 kap. 16 a eller 16 b § lagen om tilläggsskatt eller motsvarande regler i en annan stat.

Kompletterande bestämmelse om föreläggande

Regeringen föreslår att Skatteverket ska ha möjlighet att förelägga en koncernenhet att inkomma med uppgifter som behövs för att kontrollera en lämnad uppgift i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med lagen om tilläggsskatt. Detta ska enligt förslaget endast gälla om uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport kan antas ha betydelse för bedömningen av skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt.

Automatiserat beslutsfattande

Behov av ändringar för att möjliggöra automatiserade beslut i ärenden om tilläggsskatt

Regeringen gör bedömningen att ändringar bör ske för att möjliggöra ett effektivare beslutsfattande när det gäller beslut om tilläggsskatt. Ändringarna bör avse tidsfristen för omprövning, valutaomräkning och innehållet i en tilläggsskattedeklaration.

Förlängd tidsfrist för omprövning till nackdel på Skatteverkets initiativ

Regeringen föreslår att ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller och som avser ett beslut om tilläggsskatt ska meddelas inom fyra år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (fyraårs­fristen).

Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller ska enligt förslaget få meddelas inom ett år från den dag då deklarationen kom in till Skatteverket, om den som är skyldig att lämna tilläggsskattedeklaration lämnar deklarationen efter utgången av det tredje året efter det kalenderår då beskatt­ningsåret har gått ut.

Ett beslut om skattetillägg på tilläggsskatt på grund av oriktig uppgift eller skönsbeskattning ska meddelas inom fyra år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Regeringen föreslår vidare att ett beslut om skattetillägg ska få meddelas inom ett år från den dag då tilläggsskattedeklaration kom in till Skatteverket, om den som är skyldig att lämna tilläggsskattedeklaration lämnar deklara­tionen efter utgången av det tredje året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Vad en tilläggsskattedeklaration ska innehålla

För att underlätta det automatiserade beslutsfattandet och fördelningen av nationell tilläggsskatt som beräknats på samriskföretag föreslår regeringen att en tilläggsskattedeklaration även ska innehålla uppgift om summan av tilläggsskattebelopp som den deklarationsskyldige är skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt, summan av kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter samt uppgifter som behövs för fördelning av nationell tilläggsskatt.

Tillfällig sanktionslättnad

Regeringen föreslår att det inte ska tas ut skattetillägg eller rapportavgift om en koncernenhet har vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. Bestämmelsen ska tillämpas för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027 och avslutas senast den 30 juni 2028.

Kompletterande bestämmelser om ansökan om ansvarig koncern­enhet för kompletterande tilläggsskatt

Formkrav

Regeringen föreslår att en ansökan om ansvar för kompletterande tilläggsskatt ska lämnas på ett formulär som fastställts av Skatteverket.

Beslut om att ansvaret ska upphöra

Regeringen föreslår att en ansökan om att en koncernenhet ska vara ansvarig för hela den kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncern­enheter inte ska beviljas om särskilda skäl talar mot det. Om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta att ansvaret för kompletterande tilläggsskatt ska upphöra att gälla. Ett beslut om att ansvaret ska upphöra att gälla gäller enligt förslaget fr.o.m. dagen för beslutet eller den senare dag som Skatteverket bestämmer. En begäran om omprövning av den som beslutet gäller och om överklagande av beslut om ansvar för kompletterande tilläggsskatt ska enligt förslaget ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det.

Ansökan om att en tillkommande koncernenhet ska omfattas av ansvaret

Regeringen föreslår att Skatteverket, om en koncernenhet har tillkommit i koncernen efter Skatteverkets beslut om ansvar för kompletterande tilläggs­skatt som fördelas till svenska koncernenheter, ska få besluta att ansvaret även ska gälla den koncernenhet som tillkommit. Beslut ska meddelas efter gemensam ansökan av den ansvariga koncernenheten och den tillkommande koncernenheten.

Regeringen gör bedömningen att befintliga bestämmelser om att ansökan ska lämnas senast 14 månader efter utgången av det beskattningsår som den avser och att beslutet gäller så länge den ansvariga koncernenheten ingår i koncernen eller till dess att de svenska koncernenheterna gemensamt anmäler att ansvaret ska upphöra, gäller även för ansökan om en tillkommande koncernenhet.

Skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut

Regeringen föreslår att skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattnings­beslut ska tas ut av den som har skönsbeskattats på grund av att det inte har lämnats någon tilläggsskattedeklaration. Ett beslut om skattetillägg ska inte undanröjas om en tilläggsskattedeklaration lämnas senare.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att ändringarna i lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska enligt förslaget träda i kraft den 1 augusti 2026.

Den nya lagen och övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 maj 2026. För beskattningsår som avslutas före den 31 mars 2025 ska uppgifter enligt förslaget överföras inom sex månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. Uppgifter ska dock inte överföras före den 1 december 2026.

Utskottets ställningstagande

För att genomföra rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC 9) på ett enhetligt sätt i svensk rätt har regeringen bl.a. föreslagit att riksdagen godkänner det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information och en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter. Regeringen föreslår vidare en rad lagändringar som är nödvändiga för att förslaget om utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapporter ska kunna genomföras, för att förbättra och komplettera bestämmelserna om skatteförfarandet, till följd av nya administrativa riktlinjer samt av ändringar av OECD:s modellregler.

Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen i sin helhet.

Propositionen

Konsekvensanalys

Lagen (2023:875) om tilläggsskatt trädde i kraft den 1 januari 2024. Lagen genomför minimibeskattningsdirektivet och därmed även modellreglerna i svensk lagstiftning. Regeringen anför att modellreglerna är ett omfattande och komplext regelverk och resultatet av ett mångårigt internationellt samarbete. I propositionen Tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2023/24:32) finns en analys av konsekvenserna av förslaget om att införa lagen om tilläggs­skatt. Regeringen anför vidare att det i nuläget inte finns någon ny information om svenska multinationella koncerner som kan användas för att fördjupa konsekvensanalysen och eventuellt ompröva de bedömningar som gjordes i den nämnda propositionen. Regeringen gör bedömningen att konsekvenserna av de enskilda förslagen i den nu aktuella propositionen endast är begränsade. Ur ett konsekvensanalysperspektiv bör förslagen enligt regeringen i stället tolkas och utvärderas tillsammans med de befintliga bestämmelserna om tilläggsskatt. Förslagen i denna proposition ändrar enligt regeringen inte i sak de bedömningar som gjordes och de slutsatser som drogs vid införandet av dessa regler.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:3904 av Niklas Karlsson m.fl. (S) föreslås en konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt. Motionärerna anför att de står bakom de ändringar som föreslås i propositionen, eftersom de syftar till att komplettera och anpassa svensk lagstiftning till de internationella överenskommelserna. Det är enligt motionärerna viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverken kantats av problem. När lagen om tilläggs­skatt infördes genom proposition 2023/24:32 skedde det i mycket snabb takt, något som inte hör till vanligheterna och som inte heller bör vara norm i lagstiftningsarbetet.

Redan under beredningen av propositionen framhöll motionärerna att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad. Detta påpekade också flera remissinstanser.

Motionärerna anför vidare att lagen kompletterades med ytterligare bestäm­melser i slutet av 2024. Socialdemokraterna framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser gav uttryck för. Att regeringen har uppdaterat, och fortsätter att uppdatera, lagstiftningen i linje med de internationella riktlinjerna är rimligt. Samtidigt ser motionärerna med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimi­skatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. För att undvika detta är det nödvändigt att säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Motionärerna föreslår därför att regeringen gör en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheter till förenklingar.

Utskottets ställningstagande

Frågan om en översyn av lagstiftningen behandlades även i samband med införandet av lagen om tilläggsskatt hösten 2023 och vid införandet av ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner i november 2025. Utskottet anförde då att såväl Lagrådet som flera remissinstanser i samband med införandet av den aktuella lagen hade framfört kritik mot bl.a. det forcerade lagstiftningstempot och det faktum att det i lagstiftningsärendet inte hade varit möjligt att fullt ut beakta alla OECD-kommentarer, och betonat vikten av att lagstiftningsarbetet inom en snar framtid kompletteras och ses över. Utskottet framhöll vidare att regeringen hade anfört att en uppföljning av reglerna kommer att vara nödvändig, inte minst mot bakgrund av att det internationella arbetet ännu inte var avslutat. Utskottet fann därför inte något skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av lagstiftningen.

Utskottet konstaterar inledningsvis att arbetet med kommentarer till OECD:s modellregler fortfarande pågår och ännu inte är avslutat. Utskottet finner därför inte något skäl att ändra sitt beslut och utgår från att regeringen kommer att göra nödvändiga uppföljningar och analyser av regelverket och vid behov återkomma med de åtgärder som behövs.

Utskottet finner därmed inte heller nu något skäl att rikta ett tillkänna­givande till regeringen om en konsekvensanalys av implementeringen av lagstiftningen. Motionsförslaget avstyrks därmed.

Reservation

Ställningstagande

Vi står bakom de ändringar som föreslås i propositionen, eftersom de syftar till att komplettera och anpassa svensk lagstiftning till de internationella överenskommelserna. Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverken kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes genom proposition 2023/24:32 skedde det i mycket snabb takt, något som inte hör till vanligheterna och som inte heller bör vara norm i lagstiftningsarbetet.

Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad. Detta påpekade också flera remiss­instanser.

Lagen kompletterades med ytterligare bestämmelser i slutet av 2024. Vi framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser gav uttryck för. Att regeringen har uppdaterat, och fortsätter att uppdatera, lagstiftningen i linje med de internationella riktlinjerna är rimligt. Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementerings­processen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. För att undvika detta är det nödvändigt att säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Vi föreslår därför att regeringen gör en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheter till förenklingar.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag