HD01SkU15: Företag, kapital och fastighet

Skatteutskottets betänkande 2025/26:SkU15

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Utskottet hänvisar bl.a. till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, att utredningar och beredningar pågår eller att tillkännagivanden inte behövs eftersom frågan redan är aktualiserad inom Regeringskansliet. Motions­yrkandena handlar om frågor om företags-, kapital- och fastighetsbeskattning.  

I betänkandet finns 23 reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor

Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag

Kapitalbeskattning m.m.

Investeringssparkonto

Avdrag för ränteutgifter

Skogskonto m.m.

Boendebeskattning m.m.

Fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m.

Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning

Avdrag för sponsring av idrott

Avdrag för sponsring av kultur

Tonnageskatt

Riskskatt för kreditinstitut m.m.

Reservationer

1. Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (S)

2. Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (V)

3. Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (C)

4. Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (MP)

5. Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (S, V, MP)

6. Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (C)

7. Exitskatt, punkt 3 (S, V, MP)

8. Övriga kapitalbeskattningsfrågor, punkt 4 (S)

9. Övriga kapitalbeskattningsfrågor, punkt 4 (V)

10. Övriga kapitalbeskattningsfrågor, punkt 4 (MP)

11. Skogskonto m.m., punkt 7 (C)

12. Skogskonto m.m., punkt 7 (MP)

13. Boendebeskattning m.m., punkt 8 (S, MP)

14. Boendebeskattning m.m., punkt 8 (V)

15. Fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m., punkt 9 (V)

16. Fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m., punkt 9 (C)

17. Fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m., punkt 9 (MP)

18. Avdrag för sponsring av idrott, punkt 11 (S, MP)

19. Avdrag för sponsring av idrott, punkt 11 (C)

20. Tonnageskatt, punkt 13 (S)

21. Tonnageskatt, punkt 13 (V)

22. Riskskatt för kreditinstitut m.m., punkt 14 (S, MP)

23. Riskskatt för kreditinstitut m.m., punkt 14 (V)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Under höstens behandling av statsbudgeten för 2026 ställde sig riksdagen bakom skattepolitikens inriktning och de förslag till ändringar på skatte­området som lades fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2025/26 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2025/26:1, yttr. 2025/26:SkU1y, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2025/26 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter. Motionerna innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen om ändringar eller utredningar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.

Utskottets överväganden

Motionerna

I partimotion 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 föreslås att det ska införas en ny företagsform med minimal administration och schablonbeskattning av intäkterna – mikroföretag – som motsvarar en utvidgad variant av Centerpartiets förslag om ingångsföretag.

I kommittémotionerna 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 föreslås en utredning om en beredskapsskatt som ska bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden.

I kommittémotionerna 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 20 och 2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 51 föreslås en översyn av möjligheten till ett entreprenadavdrag inom bygg­branschen för att komma till rätta med svartarbete och skattefusk.

I kommittémotion 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50 föreslås en utredning om kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar för att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken.

I kommittémotion 2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) föreslås en utredning av hur vinst/överskott i idéburna organisationer som är registrerade hos Kammarkollegiet som idéburna organisationer med ett allmännyttigt syfte kan undantas från beskattning av återinvesterat överskott.

I kommittémotion 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28 föreslås att skattesystemet ska underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generationsskiften.

I kommittémotion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 27 och 45 föreslås ett administrativt stöd för bönder med små och mellanstora gårdar och skattelättnader för högre produktionskostnader vid hållbara metoder.

I motion 2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD) föreslås en utredning av småföretagarnas rätt till en garanterad minimilön genom ett förändrat taxeringssystem samt svensk arbetsmarknadslagstiftning.

I motion 2025/26:1681 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M) föreslås en översyn av beskattningsreglerna för företag som kombinerar jordbruk med förädling och besöksverksamhet för att ta till vara landsbygdens potential och främja företagande inom både livsmedelsproduktion och turism.

I motion 2025/26:1999 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av möjligheten att förändra regelverket så att små och medelstora företag kan få ett minskat skattetryck när det gäller medel som avsätts för investeringar.

I motion 2024/25:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4 föreslås att det införs en rätt till avskrivningar för investeringar i humankapital för företag på motsvarande sätt som för avskrivningar i fysiskt kapital.

I motion 2025/26:1343 av Magnus Berntsson (KD) föreslås en utredning av möjligheten till ett tillfälligt skatteavdrag för donationer till godkända organisationer vid extraordinära humanitära kriser.

Bakgrund och gällande rätt

Nya skatteregler för företagssektorn

Sedan den 1 januari 2019 gäller nya skatteregler för företagssektorn. Reglerna innefattar bl.a. en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn i form av en EBITDA-regel. Regeln är baserad på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar (Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortisation). Avdragsutrymmet uppgår till 30 procent av rörelseresultatet beräknat på ovanstående sätt. Förslaget om att införa en generell ränteavdragsbegränsningsregel motiverades av rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflykts­metoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (direktivet mot skatteundandraganden) och av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) rekommendationer om åtgärder mot skattebaserodering och vinstförflyttning (Base Erosion and Profit Shifting, BEPS) när det gäller ränteavdragsbegränsningar (åtgärd 4). Begränsningsregeln kombinerades med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl var dock bolagsskattesatsen under de två första åren (2019 och 2020) 21,4 procent. Vidare infördes ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer. En förenklingsregel infördes också som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Ett sådant avdrag får göras i stället för ett avdrag med 30 procent av avdragsunderlaget enligt EBITDA-regeln.

Förbättrade ränteavdragsregler för företag

I maj 2024 överlämnade 2021 års utredning om vissa internationella företags­skattefrågor sitt slutbetänkande, Förbättrade ränteavdragsregler för företag (SOU 2024:37). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten

Regeringen föreslog i proposition 2025/26:20 Anpassningar av ränteavdrags­reglerna till EU-rätten att de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna i inkomstskattelagen ska anpassas till EU-rätten. Anpassningarna innebär att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte får dras av om skuld­förhållandet ingår i ett konstlat upplägg. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 2025/26:20, bet. 2025/26:SkU8, rskr. 2025/26:47).

Utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling

Utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling över­lämnade den 15 januari 2025 delbetänkandet Skatteincitament för forskning och utveckling – En översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna (SOU 2025:3). I delbetänkandet föreslår utredningen flera ändringar av reglerna om FoU-avdrag i syfte att öka företagens investeringar i forskning och utveckling, bl.a. genom att bredda och förtydliga definitionerna av forskning och utveckling. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utredningen överlämnade den 19 januari 2026 sitt slutbetänkande Skatte­incitament för forskning och utveckling, – Ett nytt incitament baserat på utgifter för FoU-personal, (SOU 2026:1).

I slutbetänkandet lämnar utredningen två alternativa förslag på ett nytt skatteincitament:

•       Ett förhöjt kostnadsavdrag med 200 procent av lönekostnaderna för FoU-personal. Det innebär att avdrag totalt medges med 300 procent av löne­kostnaderna för sådan personal.

•       En återbetalningsbar skattereduktion på 20 procent av lönekostnaderna för FoU-personal. Att skattereduktionen är återbetalningsbar innebär att om det inte finns skatt att reducera betalas återstående belopp ut.

Båda alternativen föreslås vara frivilliga för företagen och gälla alla företags­former och för arbete som utförs inom EES. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Sedan utredningen färdigställde slutbetänkandet har det slutits en överens­kommelse på internationell nivå om en ny skattemässig behandling av skatte­incitament för FoU. Utredningen bereds för närvarande inom Regerings­kansliet.

Riktlinjer för skattepolitiken

Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100 avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Enligt riktlinjerna är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatte­intäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer som handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, generella och tydliga regler, beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället samt hållbara regler i förhållande till EU. Regeringen anser att skatteutgifter, dvs. stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler, t.ex. nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, regelbundet bör omprövas.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om företagande och investeringar behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU13 och i yttrande 2025/26:SkU1y. Motions­yrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att goda skattemässiga villkor för företagande är en förutsättning för att hela landet ska växa och en viktig del i politiken för stärkt konkurrenskraft. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv skapar fler jobb och säkrar välfärdens finansiering i hela landet.

Sedan den 1 januari 2019 gäller nya skatteregler för företagssektorn. Reglerna innefattar bl.a. en generell begränsning av ränteavdrag i bolags­sektorn och ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer. En förenklingsregel infördes också som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Reglerna förväntades leda till en minskning både av riskerna som är förknippade med lånefinansiering och av aggressiv skatteplanering med ränteavdrag. Vidare infördes ett primär­avdrag genom en ändring i reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus, och vissa förändringar genomfördes också i reglerna för periodiseringsfonder och säkerhetsreserv. Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i landet. För att förbättra ramvillkoren och stärka konkurrens­kraften för företagen i Sverige sänktes bolagsskatten och expansionsfonds­skatten från 22 procent till 20,6 procent (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398).

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu förorda förändringar av bolagsskatten.

Skatteundandragande, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet har blivit ett allt större samhällsproblem. Långa entreprenörskedjor och bristande reglering när det gäller systemet för arbetskraftsinvandring har lett till att det finns aktörer inom flera branscher som har satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft och kringgå skattelagstiftningen. Regeringen har under de senaste åren vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Polisen har fått större befogenheter att kontrollera arbetsgivare i vissa branscher och sanktionsavgifterna för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft har fördubblats. Regeringen tillsatte vidare i september 2021 en nationell delegation för att motverka arbetslivskriminalitet, som fick i uppdrag att verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som motverkar arbetslivs­kriminalitet och främja samverkan och erfarenhetsutbyte dem emellan. Regeringen har sedan dess gett flera tilläggsdirektiv (bl.a. i februari 2022, augusti 2022 och maj 2023) för att bredda och fördjupa uppdraget. Delega­tionen har fått i uppdrag att analysera specifika kriminella upplägg inom utvalda näringsgrenar (såsom bygg, restaurang, transport, kroppsvård, städ och säsongsarbete inom gröna näringar) och i ett antal reglerade yrken, med målet att identifiera risker och föreslå effektiva åtgärder. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har de senaste åren överlämnat flera betänkanden och överlämnade i mars 2025 sitt slutbetänkande Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder samt – fortsatt arbete (SOU 2025:25).

Byggmarknadskommissionen överlämnade i januari 2022 sin slutrapport Från svart till vitt – Vänd den osunda utvecklingen i byggbranschen. I slutrapporten föreslås en rad åtgärder för att upptäcka och motverka arbets­livskriminalitet, bl.a. minskad sekretess mellan myndigheter, ändrad sekretess för företagens skattekonton och bättre samarbete mellan företag.

Regeringen lämnade i januari 2025 förslag som syftar till att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring och motverka fusk och arbetslivskrimi­nalitet (prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring).

Utskottet är därmed inte berett att förorda en översyn av möjligheten till ett entreprenadavdrag inom byggbranschen.

Utskottet är heller inte berett att förorda en beredskapsskatt på det sätt som föreslagits.

När det gäller frågan om skatteavdrag för donationer till godkända organisationer vid extraordinära humanitära kriser konstaterar utskottet att det infördes en möjlighet till skattereduktion för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet den 1 januari 2027 (prop. 2025/26:1, yttr. 2025/26:SkU1y, rskr. 2025/26:64-65). Bestämmelserna innebär att juridiska personer medges skattereduktion för penninggåvor till godkända gåvomottagare som bedriver social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ställa sig bakom förslag om ytterligare skattereduktion för gåvor på det sätt som föreslagits.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkänna­givanden till regeringen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företags­beskattningen och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 14 föreslås att förenklingen av fåmansföretagsreglerna ska genomföras på ett offentligfinansiellt neutralt sätt. Motionärerna anför att de välkomnar ett enklare och mer lättförståeligt regelverk för delägare i fåmansbolag, men ser samtidigt en risk i att förslaget öppnar för ökad inkomstomvandling.

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 16 föreslås en fortsatt översyn av 3:12-reglerna för att sänka skatten och förenkla för de ägarledda småföretagen.

I motion 2024/25:1168 av Adrian Magnusson och Niklas Sigvardsson (båda S) föreslås en utredning om att ändra 3:12-reglerna för att minska möjligheten att utnyttja kryphål i lagstiftningen och säkerställa en jämlik beskattning.

I motion 2025/26:2239 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av närståendebegreppet i 3:12-reglerna eftersom förenklade regler för familje-företag är nödvändigt för att få fler företag och därmed fler arbetstillfällen.

I motion 2025/26:3474 av Christian Carlsson (KD) yrkande 2 föreslås att 3:12–reglerna ska förbättras för att uppmuntra till mer svenskt företagande och entreprenörskap.

Bakgrund och gällande rätt

De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som brukar kallas 3:12-reglerna, återfinns i 57 kap. IL.

Ett typiskt fåmansföretag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare har mer än hälften av rösterna. Om en av delägarna har den verkliga bestämmanderätten över en oberoende verksamhetsgren räknas bolaget eller föreningen som ett fåmansföretag även om det första villkoret inte är uppfyllt. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets av närstående anses som en person.

3:12-reglerna om utdelning och kapitalvinst gäller enbart personer med s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretaget. Sedan den 1 januari 2026 har tids­perioden i den s.k. kvalificeringsregeln förkortats med ett år, vilket innebär att en andel är kvalificerad om delägaren eller någon närstående har varit verksam (aktiv) i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de fyra föregående åren. En delägare eller en närstående anses vara verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Det är den ekonomiska betydelsen av arbetsinsatsen som är avgörande, inte delägarens formella ställning. Som närstående räknas maka eller make, föräldrar, far- och morföräldrar, barn, barnbarn osv. samt deras respektive maka eller make, syskon och deras makar, barn och barnbarn samt dödsbo som någon i närståendekretsen är delägare i.

Om en aktiv delägare tar ut lön från sitt eget bolag beskattas den på vanligt sätt och beläggs med arbetsgivaravgifter. De särskilda reglerna gäller inte löneuttag utan avser belopp som ägaren lyfter som utdelning eller tillgodogör sig som kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansbolaget. I avsaknad av de särskilda reglerna skulle utdelning och avyttringar beskattas som inkomst av kapital. De s.k. 3:12-reglerna medför att den del av bolagets inkomster som ägaren tillgodogör sig som utdelning eller kapitalvinst i stället fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. När delägaren tar utdelningar från företaget eller säljer andelar i bolaget ska utdelningen respektive kapitalvinsten delas upp i en del som beskattas som inkomst av tjänst och en som beskattas som inkomst av kapital. 3:12-reglerna används för att bestämma hur mycket av en utdelning från företaget eller en kapitalvinst från sålda andelar som ska tas upp till progressiv beskattning i inkomstslaget tjänst och hur stor del som ska tas upp till proportionell beskattning i inkomstslaget kapital.

Komplettering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Regeringen föreslog i proposition 2021/22:27 Komplettering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen att den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen och den s.k. utomståenderegeln skulle kompletteras. Förslaget om att komplettera den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att vid bedömningen av om ett visst företag utgör ett fåmansföretag ska en fysisk person som är delägare och verksam i betydande omfattning i företaget, och samtidigt har ett bestämmande inflytande över en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare som äger andelar i företaget, anses äga den juridiska personens andelar i det prövade företaget. Förslaget syftar till att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag genom att t.ex. en stiftelse ges röststarka aktier i ett fåmansägt företag för att utdelningsinkomster från den bedrivna verksamheten i företaget ska kunna delas ut till kretsen av verksamma aktieägare utan att bli föremål för den särskilda beskattningen för delägare i fåmansföretag.

Förslaget om en komplettering av utomståenderegeln innebär att ett företag inte anses ägt av utomstående till den del företaget direkt eller indirekt ägs av en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare och företagets verksamma delägare eller en sådan delägares närstående kan få del av medel eller förmåner från den juridiska personen i viss omfattning. Förslaget syftar till att säkerställa att tillämpningen av utomståenderegeln inte leder till oskäliga resultat i strukturer där en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare direkt eller indirekt äger ett fåmansföretag. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2022.

Enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag

I budgetpropositionen för 2026 föreslog regeringen enklare och bättre skatte­regler för delägare i fåmansföretag (prop. 2025/26:1). Förslagen innebär i huvudsak att de tidigare förenklings- och huvudreglerna för att beräkna det s.k. gränsbeloppet, dvs. det belopp som kan tas ut till lägre beskattning, ersätts av ett grundbelopp. Grundbeloppet uppgår till fyra inkomstbasbelopp och fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.

Förslaget innebär vidare att delägare som äger kvalificerade andelar i fåmansföretag eller andelar som fortsätter att vara kvalificerade har rätt att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkningen av gränsbeloppet. Det lönebaserade utrymmet uppgår till 50 procent av den del av delägarens andel av löneunderlaget som överstiger åtta inkomstbasbelopp. Det löne­baserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget.

Om två delägare i samma företag är makar vid beskattningsårets ingång beräknas det lönebaserade utrymmet gemensamt för makarnas andelar och fördelas därefter med lika belopp på makarnas andelar i företaget. Kraven på ett visst lägsta löneuttag (löneuttagskravet) och på ett andelsinnehav av en viss storlek för att få beräkna ett lönebaserat utrymme (kapitalandelskravet) slopas.

Förslaget innebär också en ändrad beräkning av ränta på omkostnads­beloppet. Vid beräkningen av den del av årets gränsbelopp som har sin grund i ett omkostnadsbelopp beräknas ränta bara på den del av det sammanlagda omkostnadsbeloppet, för andelar av samma slag och sort, som överstiger 100 000 kronor.

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 2025/26:1, yttr. 2025/26:SkU1y, rskr. 2025/26:64-65). Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2026.

Uppföljning av 3:12-reglerna

Riksdagen tillkännagav 2013 för regeringen det som utskottet anförde om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 punkt 8, rskr. 2013/14:56). Av tillkännagivandet följer att regeringen noga ska följa utvecklingen och vid behov skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som ytterligare justerar regelverket (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). I och med de förslag som lämnades i budgetpropositionen för 2026 ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Utskottet delade regeringens bedömning (yttr. 2025/26:SkU1y, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64-65).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU13 och förslaget om enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag i yttrande 2025/26:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdags­beslut.

Utskottets ställningstagande

De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster.

De särskilda skattereglerna, som kallas 3:12-reglerna, har reviderats i flera omgångar under senare år. För att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag gäller sedan den 1 januari 2022 en utvidgad fåmansföretagsdefinition. Vidare kompletterades den s.k. utomståenderegeln.

Den 1 januari 2026 infördes enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag. Reglerna innebär bl.a. att de tidigare förenklings- och huvud­reglerna för att beräkna det s.k. gränsbeloppet ersätts av ett grundbelopp, att delägare som äger kvalificerade andelar i fåmansföretag har rätt att tillgodo­räkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkningen av gränsbeloppet, att de s.k. löneuttags- och kapitalandelskraven slopas och att beräkningen av ränta på omkostnadsbeloppet ändras.

Utskottet är med hänsyn till det anförda inte berett att förorda ytterligare förändringar av reglerna för fåmansföretag. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Motionerna

Exitbeskattning

I kommittémotion 2025/26:3554 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 4 föreslås att regeringen lämnar ett förslag på ett system för en effektiv kapital­beskattning av fysiska personer som flyttar ut och upphör att vara obegränsat skattskyldiga i Sverige eller som enligt ett skatteavtal får hemvist i en annan avtalsslutande stat, för att dessa personer ska kunna beskattas för kapitalvinster som har upparbetats i Sverige.

I kommittémotion 2025/26:177 av Ilona Szatmári Waldau (V) m.fl. yrkande 10 föreslås en utredning av tioårsregeln för att införa exitbeskattning för fysiska personer.

Övriga kapitalbeskattningsfrågor

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 9 föreslås en översyn av beskattningen av kapitalinkomster för att öka beskattningen. Fokus ska ligga på att höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster.

I samma motion yrkande 11 föreslås en översyn av beskattningen av kapitalförsäkringar för att öka förutsebarheten i regelverket, motverka skatte­undandragande och klargöra gränserna för vad som får ingå i en kapital­försäkring.

I kommittémotion 2025/26:3554 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 3 föreslås att regeringen snarast presenterar ett förslag på en moderniserad källskatt på utdelningar.

I kommittémotion 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau (V) m.fl. yrkande 2 föreslås att regeringen ska återkomma med förslag på en reformerad kapitalinkomstbeskattning som är präglad av likformighet och rättvisa.

I samma motion yrkande 3 föreslås en utredning av egendomsskatterna.

I motion 2025/26:1286 av Nima Gholam Ali Pour (SD) föreslås en utredning av möjligheten att införa inflationsjustering av kapitalinkomster vid beskattning.

I motion 2025/26:2612 av Rickard Nordin (C) yrkande 2 föreslås skatte­befrielse för mindre betalningar i bitcoin och annan kryptovaluta i likhet med befintligt regelverk för mindre transaktioner i utländsk valuta.

I motion 2025/26:3193 av Lill André (KD) föreslås en utredning av möjligheten att förenkla reglerna för företagssparande för enskilda närings­idkare, förtydliga och förenkla beräkningen av räntefördelning samt att slopa negativ räntefördelning.

Bakgrund och gällande rätt

I samband med skattereformen 1991 fick beskattningen av inkomster från kapital den utformning den har i dag – ibland kallad den duala eller den skandinaviska modellen. Den innebär att man beskattar inkomster av kapital separerat från den generella inkomstbeskattningen. Skatt på kapital är skatt på avkastningen på kapitalinnehav. Inkomsträntor, utdelningar samt kapital­vinster vid försäljning av aktier, andelar, fastigheter, bostadsrätter och övrig lös egendom förs i individbeskattningen samman till en inkomst av kapital. Som kapitalinkomst beskattas även inkomster av uthyrning av privatbostad. För näringsidkare görs en s.k. räntefördelning för att få en riktig fördelning av beskattningen av näringsidkares eget kapital mellan inkomstslagen kapital och näringsverksamhet. Avdrag i inkomstslaget kapital får göras på skuldräntor för lån på fastighet och andra lån, tomträttsavgäld, kapitalförluster samt vissa förvaltningskostnader. Skatten på kapitalinkomsten är proportionell med 30 procent. Om inkomsterna är större än utgifterna tas skatt ut på netto­beloppet. Är däremot utgifterna större än inkomsterna får man på motsvarande sätt en skattereduktion. Det finns dock en begränsning som innebär att skatte­reduktionen i de fall underskottet överstiger 100 000 kronor endast görs med 21 procent för den överskjutande delen.

Källskatt på utdelningar

Kommissionen presenterade den 19 juni 2023 ett direktivförslag om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt, det s.k. FASTER. Direktivet antogs av rådet den 10 december 2024. Förslaget innebär bl.a. att ett EU-gemensamt digitalt intyg om skatterättslig hemvist (eTRC) införs, certifiering av finansiella mellanhänder, en standardiserad rapporterings­skyldighet och två alternativa förfaranden för att bevilja skattelättnad för överskjutande källskatt. Direktivet ska vara genomfört i medlemsländerna senast den 31 december 2028 och börja tillämpas den 1 januari 2030.

Regeringen tillsatte den 22 januari 2026 en utredning som ska säkerställa att rådets direktiv (EU) 2025/50 av den 10 december 2024 om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt genomförs i svensk rätt (dir. 2026:6 En modern lagstiftning om källskatt på utdelning). Syftet är bl.a. att förenkla gränsöverskridande investeringar och minska risken för skatte­bedrägerier och skattefusk. Utredningen har bl.a. fått i uppdrag att

•       föreslå de bestämmelser som krävs för att källskattedirektivet ska genom­föras i svensk rätt

•       analysera och föreslå hur regelverket om källskatt på utdelning kan moderniseras

•       analysera och föreslå hur förfarandet för källskatt på utdelning kan effektiviseras och föras in i skatteförfarandelagen.

Uppdraget ska redovisas senast den 13 augusti 2027.

Utredning om förenklade regler för beskattningen av kryptotillgångar

I juni 2024 överlämnade Skatteverket promemorian Utredning om förenklade regler för beskattningen av kryptotillgångar (dnr 8-2913787). Skatteverket föreslår bl.a. att det genomförs en översyn av möjligheterna att förenkla reglerna för beskattningen av kryptotillgångar. Syftet med översynen är enligt Skatteverket att undersöka hur dessa regler kan göras mindre komplicerade för att underlätta för den skattskyldige att redovisa sina transaktioner med krypto­tillgångar på ett korrekt sätt och därmed minska den administrativa bördan för såväl den skattskyldige som Skatteverket. Utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om kapitalbeskattning m.m. behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förändringar på kapitalbeskattningens område konstaterar utskottet att sådana förändringar berör många människor och att det därför är viktigt att de görs varsamt och över tid.

Utskottet är därför inte berett att nu tillstyrka förslagen om en förändrad kapitalbeskattning.

När det gäller frågan om en s.k. exitskatt eller en utflyttningsskatt finns i dag den s.k. tioårsregeln för att säkerställa beskattning i Sverige av kapital­vinster som har upparbetats i Sverige. Det har dock visat sig att det finns ett behov av att reformera tioårsregeln på ett sätt som säkerställer bl.a. konkurrenskraftiga och likformiga skatteregler. Frågan om reformering av tioårsregeln bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

När det gäller frågan om skattebefrielse för mindre betalningar i bitcoin och annan kryptovaluta har Skatteverket överlämnat en utredning om förenklade regler för beskattningen av kryptotillgångar. Även den utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Slutligen när det gäller frågan om en källskatt på utdelningar konstaterar utskottet att regeringen nyligen tillsatte en utredning som bl.a. ska föreslå de bestämmelser som krävs för att källskattedirektivet ska genomföras i svensk rätt Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen eller de pågående beredningarna och avstyrker därmed samtliga motionsförslag.

Motionen

I motion 2025/26:3325 av Camilla Brunsberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) föreslås att beskattningen av investeringssparkontot ska fortsätta att vara så låg som möjligt så att investeringssparkontot värnas som en bred och rättvis sparform för svenska hushåll.

Bakgrund och gällande rätt

En ny schablonbeskattad sparform, investeringssparkonto, infördes 2012 (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1). Syftet med investeringssparkontot är att ge möjlighet för människor att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument som aktier och fonder. Ett investeringssparkonto är en schablonbeskattad sparform, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt beräknad på värdet av tillgångarna på kontot. Av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl höjdes skatten den 1 januari 2018. Schablonintäkten ska beräknas genom att kapitalunderlaget multipli­ceras med statslåneräntan ökad med 1 procentenhet (tidigare 0,75 procent­enheter).

Tillkännagivande om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas

I samband med utskottets beredning av de motioner som väcktes under den allmänna motionstiden 2022/23 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas och däri­genom göra det möjligt för innehavare att delta i fler nyemissioner (bet. 2022/23:SkU12).

En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Den 1 januari 2025 infördes en skattefri grundnivå för sparande på investe­ringssparkonton, i kapitalförsäkringar och i PEPP-produkter. Med PEPP­produkt avses en paneuropeisk privat pensionsprodukt enligt Europaparla­mentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt. Den skattefria grundnivån uppgår sedan den 1 januari 2026 till 300 000 kronor. Förslaget innebär att fysiska personer som har ett investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en PEPP-produkt får göra ett avdrag i inkomstslaget kapital som motsvarar skatten på det sammanlagda sparandet i dessa produkter.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om investeringssparkonto behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU13 och i yttrande 2025/26:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut. I betänkande 2022/23:SkU12 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas och därigenom möjliggöra för innehavare att delta i fler nyemissioner.

Utskottets ställningstagande

Sparformen investeringsparkonto infördes 2012 för att ge möjlighet för människor att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument. Av offentlig­finansiella och fördelningspolitiska skäl höjdes schablonavkastningen från statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter till statslåneräntan ökad med 1 procentenhet den 1 januari 2018. I samband med förslaget gjorde regeringen bedömningen att sparande på investeringssparkonto också fortsättningsvis kommer att vara skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapital­beskattning och att den skattemässiga neutraliteten mellan olika sparformer kommer att öka. Utskottet hade ingen invändning mot höjningen av beskattningen och tillstyrkte förslaget (prop. 2017/18:1, yttr. 2017/18:SkU1y, bet. 2017/18:FiU1).

Den 1 januari 2025 infördes en skattefri grundnivå för sparande på investe­ringssparkonton, i kapitalförsäkringar och i PEPP-produkter. Den skattefria grundnivån uppgår sedan den 1 januari 2026 till 300 000 kronor. Förslaget innebär att fysiska personer som har ett investeringssparkonto, en kapital­försäkring eller ett avtal om sparande i en PEPP-produkt får göra ett avdrag i inkomstslaget kapital som motsvarar skatten på det sammanlagda sparandet i dessa produkter.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu förorda ytterligare ändringar av beskattningen av sparande på investeringssparkonto. Motionsförslaget avstyrks därför.

Motionerna

I motion 2025/26:134 av Josef Fransson (SD) föreslås ett ökat ränteavdrag för unga föräldrar genom att statens ränteavdragsutgifter omfördelas.

I motion 2025/26:555 av David Perez och Dennis Dioukarev (båda SD) föreslås en utredning om huruvida räntan för lån till kapitalförsäkringar ska omfattas av ränteavdraget.

Gällande rätt

Till inkomst av kapital hänförs sådana intäkter och kostnader som inte ska hänföras till näringsverksamhet eller till tjänst (41 kap. 1 § inkomstskattelagen [1999:1229], förkortad IL). I huvudsak beskattas alla intäkter, och avdrag medges för alla utgifter som har samband med tillgångar. Det saknar betydelse om intäkterna eller utgifterna är löpande eller tillfälliga. Avdrag medges dock inte för personliga levnadskostnader (9 kap. 2 § IL). I inkomstslaget kapital finns bara en beräkningsenhet och ingen uppdelning på förvärvskällor, vilket bl.a. innebär att kapitalförluster får dras av från alla slag av intäkter i inkomst­slaget kapital. Kapitalvinster beräknas nominellt och är med några undantag skattepliktiga till 100 procent. Bland undantagen kan nämnas de särskilda reduceringsregler som finns för beräkning av kapitalvinst vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter. Avdrag för kapitalförluster beviljas mot samtliga övriga intäkter i kapital men är som huvudregel bara avdragsgilla till 70 procent. I 67 kap. IL finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer. Enligt 10 § ska skatten vid ett underskott av kapital minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet. För investeraravdrag gäller särskilda regler enligt samma paragraf. En privatperson som har inkomst av tjänst och enbart utgiftsräntor får således skatten på tjänsteinkomsten nedsatt på grund av utgiftsräntorna, eftersom dessa medför ett underskott i inkomst­slaget kapital. På samma sätt ger en kapitalförlust en sänkning av skatten på tjänsteinkomsten.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om avdrag för ränteutgifter behandlades senast i betänkande 2022/23:SkU12 och i yttrande 2024/25:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att den höga privata skuldsättningen medför en risk både för enskilda och för samhällsekonomin i stort. Mot denna bakgrund har Finansinspektionen vidtagit en rad åtgärder för att stärka både hushållens och det finansiella systemets motståndskraft mot störningar i ekonomin, bl.a. skärpta kapitalkrav för bankerna, belåningsbegränsningar i form av bolånetak och ett förstärkt amorteringskrav.

Finansinspektionen har också sedan den 1 februari 2018 ett utökat mandat att lägga fram förslag till ytterligare makrotillsynsåtgärder för att bl.a. minska hushållens skuldsättning.

Hur kapitalbeskattningen, och då särskilt avdragsrätten för ränteutgifter, bör utformas för att möta framtidens utmaningar är enligt utskottet en fråga som kräver noggranna överväganden.

Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att nu tillstyrka ändringar av reglerna om ränteavdrag. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 13 föreslås en översyn av möjligheten att engångsersättningar för markintrång, s.k. allframtidsupplåtelse, ska kunna sättas av för skattemässig fördelning över flera inkomstår.

I kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 192 föreslås att det införs ett skatteavdrag för hyggesfria rådgivningstjänster.

I kommittémotion 2025/26:3777 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås att utbetalning till skogsägare för ersättning för naturvård i skogen ska ske kontinuerligt, skattefritt och till skogskontot.

I motion 2025/26:1149 av Isak From och Helén Pettersson (båda S) yrkandena 1 och 2 föreslås att regeringen skyndsamt ska hantera frågorna om beskattningen av ersättning för naturvårdsavtal och av ersättning för nekad avverkning av fjällnära skog.

I motion 2025/26:2985 av Marléne Lund Kopparklint (M) föreslås en generell möjlighet till periodisering av ersättningar vid intrång i pågående skogsbruk.

I motion 2025/26:3202 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås att skatten ska kopplas till ett poängsystem för skogs- och lantbruk för att främja naturvärden och långsiktigt ägande.

I motion 2025/26:844 av Mikael Larsson (C) föreslås en utredning om ett lantbrukskonto för lantbrukare som i likhet med ett skogskonto gör det möjligt att utjämna resultatet över åren.

I motion 2025/26:2635 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C) föreslås att regeringen ska överväga att ersättning för natur­vårdsavtal ska få sättas av till skogskontot.

Bakgrund och gällande rätt

En skattskyldig som bedriver enskild näringsverksamhet och äger en lant­bruksenhet kan under vissa förutsättningar få en uppskjuten beskattning av skogsinkomster och på så sätt jämna ut skatten mellan olika år genom att göra skogsavdrag. En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogs­intäkt) får enligt 21 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, under vissa förutsättningar göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). Möjligheten till insättning på skogsskadekonto regleras i 21 kap. 23 § IL, där det framgår att avdrag för insättning på skogsskadekonto bara får göras om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.

Skogsutredningen 2019 överlämnade sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73) i november 2020. Syftet med utredningen var bl.a. att värna och stärka den privata ägande­rätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag och säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till.

I regeringens proposition Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) som överlämnades i november 2021, gjorde regeringen bedömningen att det bör göras en översyn av reglerna om ersättning för natur­vårdsavtal för att möjliggöra en modell för periodisering genom insättning på skogskonto eller liknande och därigenom åstadkomma en mer förmånlig beskattning. Regeringen ansåg även att det bör utredas om intrångsersättning eller löseskilling för naturvårdande ändamål på ett ändamålsenligt sätt kan beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond. Utskottet, som delade regeringens bedömningar, konstaterade att de regler som är tillämpliga vid beskattning av ersättning i samband med att naturvårdsavtal ingås mellan staten och skogsägare ofta ger ett ofördelaktigt skattemässigt resultat för skogsägaren (yttr. 2021/22:SkU3y).

Förbättrat regelverk om beskattning av skog

Regeringen överlämnade proposition 2025/26:69 Förbättrat regelverk om beskattning av skog till riksdagen den 27 november 2025. I propositionen lämnar regeringen en rad förslag som syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårds­avsättning och anpassa skattereglerna till EU-rätten. Regeringen föreslår ett mer ändamålsenligt sätt att beskatta intrångsersättning och löseskilling som ges för naturvårdande ändamål inom ramen för systemet med ersättningsfond. Förslaget innebär att avsättning till ersättningsfond för mark som definieras som naturvårdsmark får återföras det tionde beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.

Regeringen föreslår också att en enskild näringsidkares ersättning för naturvårdsavtal ska kunna periodiseras genom att näringsidkaren får göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut. Kontot ska kallas naturvårdskonto. Regeringen föreslår vidare att lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. ska upphävas. I syfte att anpassa skatte­reglerna för skogskonto, skogsskadekonto och det nya naturvårdskontot till EU-rätten föreslår regeringen att dessa konton ska få tillhandahållas från ett utländskt kreditinstitut som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller av ett utländskt kreditinstituts filial i en stat inom EES. Ett ytterligare förslag för att anpassa skattereglerna till EU-rätten är att möjligheten till skogsavdrag i vissa fall ska utvidgas till att omfatta fastigheter inom EES. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om skogskonto behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU13. Regeringens avisering om ett förbättrat regelverk för beskattning av skog behandlades i yttrande 2025/26:SkU1y. Motions­yrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen för 2026 gjorde regeringen bedömningen att förenklade och förbättrade regler när det gäller beskattning av skog bör införas. Utskottet delade regeringens bedömning (yttr. 2025/26:SkU1y).

Regeringen lämnade därefter i november 2025 ett antal förslag för att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning och anpassa skattereglerna till EU-rätten (prop. 2025/26:69 Förbättrat regelverk om beskattning av skog).

Regeringen föreslår därför ett mer ändamålsenligt sätt att beskatta intrångs­ersättning och löseskilling som ges för naturvårdande ändamål inom ramen för systemet med ersättningsfond. Förslaget innebär att avsättning till ersättnings­fond för mark som definieras som naturvårdsmark får återföras det tionde beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.

Regeringen föreslår också att en enskild näringsidkares ersättning för natur­vårdsavtal ska kunna periodiseras genom att näringsidkaren får göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut, ett s.k. natur­vårdskonto.

Regeringen föreslår vidare att lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. ska upphävas.

För att anpassa skattereglerna för skogskonto, skogsskadekonto och det nya naturvårdskontot till EU-rätten föreslår regeringen vidare att dessa konton ska få tillhandahållas från ett utländskt kreditinstitut som hör hemma i en stat inom EES eller av ett utländskt kreditinstituts filial i en stat inom EES. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

Utskottet är med hänsyn till det anförda inte berett att förorda ytterligare förändringar av reglerna om beskattning av skog. Utskottet är heller inte berett att tillstyrka en översyn av frågan om beskattningen av ersättning för nekad avverkning av fjällnära skog. Samtliga motionsförslag avstyrks därmed.

Motionerna

I partimotion 2025/26:2821 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15 föreslås att regeringen återkommer med en åtgärds- och tidsplan för en översyn av skattereglerna för att nå en mer jämlik balans mellan hyresrätt och bostadsrätt.

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 27 föreslås en ökad skattemässig neutralitet mellan de olika upplåtelseformerna.

I samma motion yrkande 28 föreslås en översyn av skattereglerna för andra­handsuthyrning för att förhindra bl.a. oskäliga skatteavdrag, ockerhyror och orättfärdiga inkomster på bekostnad av de bostadssökande.

I motion 2025/26:659 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 2 föreslås en utredning av förutsättningarna för hur en större ekonomisk rättvisa mellan olika boendeformer kan uppnås.

I motion 2025/26:3718 av Jessica Stegrud (SD) yrkandena 1 och 2 föreslås en översyn av möjligheten att införa skattefrihet vid delvis uthyrning för att skapa incitament att hyra ut delar av sin bostad och därigenom minska trycket på bostadsmarknaden och en översyn av möjligheten att införa skattefria underhållsfonder.

I motion 2025/26:3758 av Lina Nordquist (L) yrkande 4 föreslås en utredning av skattereglerna för trygghetsboenden, kollektivboenden och generationsboenden och att inrättandet av gemensamhetslokaler i flerbostads­hus ska uppmuntras.

Bakgrund och gällande rätt

Underhålls- och periodiseringsfonder

Innehav av hyresbostäder utgör näringsverksamhet, vilket utöver fastighets­avgiften medför en löpande konventionell beskattning i form av skatt på näringsverksamheten. Medel som sparas eller sätts av för framtida underhåll beskattas med 22 procent. I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före skattereformen 1990 fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfonder, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt. Vid beräkning av näringsverk­samhet kan avdrag göras för avsättning till en periodiseringsfond. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får göra avdrag med högst 30 procent av inkomsten. Juridiska personer får göra avdrag med högst 25 procent.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om boendebeskattning m.m. behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

En väl fungerande bostadsmarknad i hela landet med tillgång till bostäder i varierande upplåtelseformer är en viktig förutsättning för människors trygghet och livskvalitet, och för en konkurrenskraftig ekonomi och tillväxt. Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar och människor ska kunna flytta dit arbeten finns.

Utskottet har vid tidigare behandlingar av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter avstyrkt förslag om att reservera obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform.

Utskottet finner inte skäl att frångå sitt ställningstagande.

I december 2024 överlämnade Utredningen om ägarlägenheter och hyrköp sitt slutbetänkande Fler vägar till att äga sitt boende – En utvidgning av systemet med ägarlägenheter och En lagreglerad modell för hyrköp av bostäder (SOU 2024:83). Syftet med förslagen är att göra det möjligt för fler att äga sitt boende och att öka mångfalden av boendeformer. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

I maj 2025 överlämnade Utredningen om enklare privatuthyrning och ändring av presumtionshyror sitt slutbetänkande En mer flexibel hyres­marknad (SOU 2025:65). Förslagen innebär bl.a. en ny och heltäckande privatuthyrningslag med en skyddsregel mot överhyror. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

För att skapa bättre förutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder gäller vidare sedan den 1 januari 2026 ändrade regler om hyror för nyproducerade bostäder, s.k. presumtionshyror.

I september 2025 överlämnade Produktivitetskommissionen sitt slut­betänkande Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96). I betänkandet föreslås bl.a. ett omreglerat system för hyressättning för att gradvis göra det mer efterfrågebaserat och en bostadsbeskattning som inte missgynnar hyres­rätter. Kommissionen gör också bedömningen att beskattningen av bostäder bör vara neutral. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

För att öka möjligheterna till ett eget ägande av en bostad och därmed ansvaret för sin boendemiljö har regeringen i budgetpropositionen för 2026 aviserat att bolånetaket ska höjas och det skärpta amorteringskravet slopas.

Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2026 aviserat att obliga­toriska hyresgarantier till barnfamiljer ska införas.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 4 föreslås en utredning om att komplettera den kommunala fastighets­avgiften med en statlig fastighetsskatt. Motionärerna anför att dagens begräns­ningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4 procent av sin inkomst i avgift, ska utökas till att omfatta alla inkomster.

I kommittémotion 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 34 föreslås en utredning om hur kostnaderna för pantbrev kan minskas.

I kommittémotion 2025/26:3547 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 10 föreslås en utredning om sänkt fastighetsavgift för fastighetsägare som genomfört energieffektiviseringsåtgärder.

I motion 2025/26:135 av Josef Fransson (SD) föreslås en översyn av stämpelskatten för bostadsköp och en konsekvensanalys av att slopa stämpel­skatten för människor under 30 år.

I motion 2025/26:3718 av Jessica Stegrud m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 föreslås en utredning om möjligheten att klassificera studentbostäder som elevhem för att stimulera till nybyggnation och för att fastighetsavgift inte ska påföras och en översyn av beskattningen av studentkorridorer så att de kan ses som en helhet snarare än som enskilda studentrum.

I motion 2025/26:348 av Lars Engsund och Jan Ericson (båda M) föreslås en översyn av systemet med skatteuttaget för lagfart och pantbrev för att få en rimlig fast avgift som speglar myndighetens faktiska kostnad.

I motion 2025/26:829 av Catarina Deremar (C) föreslås en utredning av möjligheten att ta ut en dubbel eller annan lämplig förhöjd nivå på kommunal fastighetsavgift för ödehus.

I motion 2025/26:3485 av Helene Odenjung och Patrik Karlson (båda L) yrkande 2 föreslås att fastighetsavgiften för bostadsrätter ska vara likvärdig oavsett om bostaden ligger horisontellt eller vertikalt placerad, dvs. oavsett om det är ett småhus eller en lägenhet i ett flerfamiljshus.

Bakgrund och gällande rätt

Fastighetsskatt

Den statliga fastighetsskatten betalas bl.a. för hyresfastigheter och industri­fastigheter enligt 1 och 3 §§ lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. För hyresfastigheter är den statliga fastighetsskatten 0,4 procent av taxeringsvärdet för obebyggd tomtmark för hyreshus, bostäder som är taxerade som under uppförande och tillhörande tomtmark, tomtmark som är bebyggd enbart med en bostadsbyggnad som har en annan ägare (t.ex. arrendetomt) samt tomtmark som är bebyggd enbart med en bostadsbyggnad som saknar byggnadsvärde (på grund av att byggnadsvärdet inte blir minst 50 000 kronor). Fastighets­skatten är 1,0 procent av taxeringsvärdet för alla byggnadsenheter med lokaler och tillhörande tomtmark. För ägarlägenheter är den statliga fastighetsskatten 1,0 procent av taxeringsvärdet för obebyggd tomtmark för ägarlägenheter, ägarlägenheter som är taxerade som under uppförande och tillhörande tomt­mark, tomtmark som är bebyggd enbart med ägarlägenheter som har en annan ägare (t.ex. arrendetomt) samt tomtmark som är bebyggd enbart med ägarenheter som saknar byggnadsvärde (på grund av att byggnadsvärdet inte blir minst 50 000 kronor).

Fastighetsavgift

Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxerings­värdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastig­hetsavgiften ska årligen räknas upp med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. Uttaget av kommunal fastighetsavgift har begränsats för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3). Genom riksdagens beslut hösten 2009 (prop. 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15) utvidgades systemet med kommunal fastighetsavgift den 1 januari 2010 så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kronor, och tomt­mark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund, t.ex. bostadshus på en tomt som arrenderas.

Lagfart och inteckningar

Kostnaden för lagfart varierar beroende på om man har köpt, ärvt eller fått en fastighet i gåva. Vid gåva och arv betalas normalt ingen stämpelskatt. Däremot betalas en expeditionsavgift på 825 kronor. Är det exempelvis flera olika förvärvare eller servitut på flera olika fastigheter innebär det flera expeditions­avgifter. Expeditionsavgiften är tänkt att täcka kostnaden för handläggningen. Vid köp av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar betalas, utöver expeditionsavgiften, en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta egendomsvärdet (köpesumman alternativt taxeringsvärdet). För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten för lagfart och inskrivning av tomträtt 1,5 procent (lägsta kostnad är 50 kronor) och för juridiska personer (aktiebolag, föreningar m.fl.) 4,25 procent. Stämpelskatten på inteckningar i fast egendom eller tomträtt är 2 procent av det intecknade beloppet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m. behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU13 och i yttrande 2025/26:SkU1y. Motions­yrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Fastighetsskatten avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighets­avgift. I samband med avskaffandet anförde utskottet bl.a. att skatten uppfattades som orättvis och saknade legitimitet. Vidare anförde utskottet att skatten genom sin utformning inte i tillräcklig grad beaktade principen om att skatt betalas efter bärkraft och att den i vissa fall gav upphov till likviditets­problem (bet. 2007/08:SkU10).

Utskottet anser att dessa skäl fortfarande gör sig gällande och är därmed inte berett att tillstyrka förslag om att införa en statlig fastighetsskatt.

Utskottet är heller inte berett att tillstyrka förslag om en förändrad fastig­hetsavgift på de sätt som föreslagits.

Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om att fastighetsavgiften för studentbostäder ska avskaffas (bet. 2020/21:SkU19). Som framgår av tidigare behandling har utskottet därvid anfört att kommunala fastighetsavgiften för hyresenheter ändrades den 1 januari 2013 genom att både taket och procentsatsen sänktes samt att den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus på detta sätt har fått ett genomslag även för hyreshus med studentbostäder.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och är inte heller nu berett att tillstyrka motionsförslag om ändrad eller slopad fastighetsavgift.

Utskottet är heller inte berett att förorda en översyn av systemet med skatteuttaget för lagfart och pantbrev. Samtliga motionsförslag i motsvarande delar avstyrks därmed.

Motionerna

I motion 2025/26:136 av Josef Fransson (SD) föreslås att regeringen ska överväga att införa ett regelverk som innebär att skatt på kapitalvinst för bostäder kan inflationsjusteras.

I motion 2025/26:2193 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av möjligheten att differentiera kapitalvinstskatten vid försäljning av en bostad för att skapa fler flyttkedjor.

I motion 2025/26:1344 av Hans Eklind och Larry Söder (båda KD) föreslås en utredning för att successivt sänka och avskaffa kapitalvinstbeskattningen vid ett längre ägande av bostad. Motionärerna förordar en modell där kapital­vinstbeskattningen successivt avskaffas genom att skatten efter fem års ägande minskas med 2 procent årligen.

I motion 2025/26:3457 av Christian Carlsson (KD) föreslås en utredning av kapitalvinstskatt vid försäljning av bostäder för att få en rörligare bostads­marknad.

Bakgrund och gällande rätt

En kapitalvinst som uppkommer vid försäljning, byte och liknande över­låtelser av en tillgång beskattas utan hänsyn till hur länge tillgången har innehafts. Den allmänna skattesatsen för kapitalvinster är 30 procent. Till följd av kvoteringsregler som anger hur stor del av vinsten som ska tas upp till beskattning blir den faktiska beskattningen lägre för vissa slag av tillgångar. När det gäller fysiska personers avyttringar av privatbostadsfastigheter medför kvoteringen att 22 procent av kapitalvinsten beskattas. Av kapitalförlusten vid avyttring av en privatbostadsfastighet ska 50 procent dras av (45 kap. 33 § IL).

Vid avyttring av en fastighet beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången (försäljningspriset) minskad med utgifterna för avyttringen (försäljningsutgifterna) och omkostnadsbeloppet. Om den sålda fastigheten är en ersättningsbostad ska vinsten vid kapitalvinst­beräkningen ökas med det uppskovsbelopp säljaren har fått. Som ersättning eller försäljningspris räknas det pris som avtalats mellan säljare och köpare. Utgifter för avyttringen ska avräknas från ersättningen och inte inräknas i omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Som försäljningsutgifter räknas mäklarutgifter och annan försäljningsprovision, advokatutgifter, utgifter för värdering av fastigheten och andra utgifter som säljaren har haft för försäljningen. De principer för kapitalvinstbeskattning av fastigheter som beskrivits ovan gäller också för bostadsrätter. Icke yrkesmässig avyttring av bostadsrätter beskattas alltså i kapital, medan yrkesmässig avyttring beskattas i näringsverksamhet.

För vinster från fysiska personers avyttringar av permanentbostäder i småhus och äkta bostadsrätter, dvs. i princip bostäder där avyttringen beskattas med 22 procents kapitalvinstskatt, kan uppskov med vinstbeskattningen beviljas om den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden) ersätts med en annan bostad (ersättningsbostaden) inom en viss tid från avyttringen.

I samband med att den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift höjdes kapitalvinst­skatten för privatbostäder från 20 till 22 procent av vinsten. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom uppskov kvarstod, men nya uppskovsbelopp begränsades till högst 1,6 miljoner kronor. Vidare ändrades beräkningen av uppskovsbeloppets storlek när ersättningsbostaden var billigare. Möjligheten till fortsatt uppskov när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva eller bodelning slopades, med undantag för vissa övergångar inom familjen.

Som en del i finansieringen av omläggningen av bostadsbeskattningen var uppskovsbeloppen räntebelagda fr.o.m. 2009 års taxering genom att den som hade fått uppskov skulle ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Schablonintäkten beräknades till 1,67 procent av det uppskovsbelopp som fanns vid ingången av inkomståret. Skatten var sedan 30 procent av schablon­intäkten. Skatten motsvarade därmed ca 0,5 procent av uppskovsbeloppet. Vidare sänktes taket för uppskovsbeloppet från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor för avyttringar som skedde fr.o.m. den 1 januari 2010.

Den 1 januari 2017 beslutade riksdagen att enligt regeringens förslag införa tidsbegränsade förändringar av reglerna för uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. För försäljningar som genomfördes under perioden den 21 juni 2016–30 juni 2020 slopades taket för uppskovsbeloppet vid försäljning av privatbostäder. Dessutom infördes samtidigt en ändring av metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad, som bl.a. innebär att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008. Syftet med ändringarna är att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

För att på längre sikt underlätta rörligheten på bostadsmarknaden beslutade riksdagen den 13 maj 2020 att enligt regeringens förslag göra en ändring i systemet med uppskov med beskattning av kapitalvinster vid avyttring av privatbostad genom att höja taket för uppskovsbeloppet från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för avyttringar som görs efter den 30 juni 2020. För att öka utbudet av bostäder till försäljning och skapa flyttkedjor som underlättar rörligheten på bostadsmarknaden beslutade riksdagen den 25 november 2020 att enligt regeringens förslag avskaffa schablonintäkten på uppskovsbeloppet. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2021.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om kapitalvinst vid fastighetsförsäljning behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att reglerna om kapitalvinst vid fastighetsförsäljning har genomgått flera förändringar de senaste åren.

För att skapa ett effektivare utnyttjande av bostadsbeståndet ändrades den 1 januari 2017 metoden för beräkning av uppskovsbeloppet vid förvärv av en billigare ersättningsbostad.

För att öka rörligheten på bostadsmarknaden höjdes taket för uppskovs­beloppet för avyttringar som har skett efter den 30 juni 2020 från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor den 1 juli 2020. Vidare är schablonintäkten på uppskovsbeloppet slopad sedan den 1 januari 2021 eftersom den antogs kunna leda till inlåsningseffekter i oönskade boendesituationer och minskad ekono­misk möjlighet att köpa en ny bostad.

Utskottet konstaterar också att Skatteverket på regeringens uppdrag har redovisat flera förslag på ändringar av kapitalvinstbeskattningen av privat­bostäder i promemorian Förenklad beskattning och förbättrad service vid försäljning av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att förorda en förändring av eller en översyn av kapitalvinstbeskattningen vid fastighets­försäljning. Utskottet avstyrker därför motionsförslagen.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 83 föreslås att rättvisa villkor för sponsring inom idrotten ska gälla och att jämställdhetsperspektivet beaktas i den pågående utredningen.

I kommittémotion 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 7 föreslås en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.

I motion 2025/26:2444 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av skattelagstiftningen om sponsring för att kunna skapa ett könsneutralt system för sponsring av idrotten.

I motion 2025/26:2012 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av möjligheten att göra det ännu mer attraktivt att sponsra ungdomsförenings­liv för att skapa bättre förutsättningar för unga att få en meningsfull fritid.

I motion 2025/26:2608 av Rickard Nordin (C) yrkande 1 föreslås en översyn av skattelagstiftningen om sponsring för att göra sponsringen mer jämställd.

I samma motion yrkande 2 föreslås en översyn av skattelagstiftningen om sponsring för att göra sponsringen mer lokalt anpassad.

Gällande rätt

Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsor­bidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.

Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.

En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL mot att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvo­förbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nr 2677-1998) klargjorde Regerings­rätten att sponsring omfattas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.

Företag ska enligt 16 kap. 2 § IL dra av utgifter för representation och liknande ändamål som har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom när det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärs­förbindelser eller liknande eller när utgifterna avser jubileum eller personal­vård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten.

Med forskning avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommer­siellt syfte ta fram ny kunskap. Med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.

Tillkännagivande om en översyn av regelverket för sponsring

Vid 2022 års behandling av kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 om beskattningen av företag, kapital och fastighet riktades ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring (bet. 2021/22:SkU14, rskr. 2021/22:268).

Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet

Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet överlämnade den 19 januari 2026 sitt slutbetänkande Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. (SOU 2026:5). I betänkandet föreslås bl.a. att en bestämmelse om skattelättnad för utgifter för sponsring ska införas. Förslaget innebär att utgifter för att förbättra eller upprätthålla närings­verksamhetens anseende ska dras av. Det kan exempelvis avse åtgärder för att attrahera kunder, arbetskraft eller externt kapital. Den nya bestämmelsen ska inte gälla för utgifter som avser representation och liknande ändamål, politisk verksamhet eller religiös verksamhet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om avdrag för sponsring av idrott behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma.

Som grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av mot­prestationen står i rimlig proportion till stödet.

Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skatte­system att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken.

I samband med riksdagens behandling av kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 om beskattningen av företag, kapital och fastighet riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.

Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet överlämnade nyligen sitt slutbetänkande Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. Utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet är inte berett att föregripa den pågående beredningen och avstyrker därför motionsförslagen om en översyn av regelverket för sponsring.

Motionen

I motion 2025/26:3352 av Helena Storckenfeldt (M) föreslås att skattereglerna ska ändras för att öka möjligheten till företagssponsring av kultur.

I motion 2025/26:738 av Cecilia Engström och Roland Utbult (båda KD) föreslås att regeringen i det pågående utredningsarbetet ska säkerställa kultur­sektorns behov och möjligheten till avdragsrätt för företagsdonationer till kulturorganisationer.

Gällande rätt

Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsor­bidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.

Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.

En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL mot att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvo­förbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nr 2677-1998) klargjorde Regerings­rätten att sponsring omfattas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.

Företag ska enligt 16 kap. 2 § IL dra av utgifter för representation och liknande ändamål som har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom när det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärs­förbindelser eller liknande eller när utgifterna avser jubileum eller personal­vård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten.

Med forskning avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap. Med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.

Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet

Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet överlämnade den 19 januari 2026 sitt slutbetänkande Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. (SOU 2026:5). I betänkandet föreslås bl.a. att en bestämmelse om skattelättnad för utgifter för sponsring ska införas. Förslaget innebär att utgifter för att förbättra eller upprätthålla närings­verksamhetens anseende ska dras av. Det kan exempelvis avse åtgärder för att attrahera kunder, arbetskraft eller externt kapital. Den nya bestämmelsen ska inte gälla för utgifter som avser representation och liknande ändamål, politisk verksamhet eller religiös verksamhet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Utredningen om en breddad finansiering av kulturområdet

Regeringen tillsatte i juni 2025 en utredning om en breddad finansiering av kulturområdet som ska lämna förslag på hur den icke-offentliga finansieringen av kultur kan öka genom ekonomiska incitament (dir. 2025:61). Syftet är att stärka kulturinstitutioners och kulturlivets potential att uppnå de kultur­politiska målen genom att bredda finansieringsmöjligheterna. Utredaren ska bl.a.

•       analysera och lämna förslag på hur regelverket om skattereduktion för gåvor kan utvidgas så att även organisationer som har som ändamål att främja eller bedriva kulturell verksamhet kan godkännas som gåvo­mottagare

•       kartlägga och beskriva vilken verksamhet som omfattas av det allmän­nyttiga ändamålet kultur i detta sammanhang, och mot bakgrund av kart­läggningen, lämna förslag på hur en skattereduktion för gåvor till kulturell verksamhet ska avgränsas

•       analysera möjligheten att införa ett system där det offentliga förstärker monetära gåvor från privata aktörer, s.k. matchningssystem, och föreslå hur utformningen av ett sådant bör se ut

•       analysera hur förslagen bidrar till att uppnå de nationella kulturpolitiska målen

•       lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 18 maj 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om avdrag för sponsring av kultur behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma.

Som grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av mot­prestationen står i rimlig proportion till stödet.

Regeringen tillsatte i juni 2025 en utredning om en breddad finansiering av kulturområdet. Vidare har utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet nyligen överlämnat sitt slutbetänkande Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. (SOU 2026:5).

Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen om en breddad finansiering av kulturområdet eller beredningen av det nyligen lämnade förslaget om en utvidgad avdragsrätt för sponsring. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Motionerna

I partimotion 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 51 föreslås att regeringen ska genomföra skatteutskottets tillkännagivande i betänkande 2021/22:SkU14 om att utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning.

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 31 anförs att sjöfarten är avgörande för Sveriges handel med omvärlden och därmed ytterst också för Sveriges välstånd. Motionärerna anför vidare att sjöfarten också är viktig från ett beredskapsperspektiv och att Sverige i tider av kris och krig behöver ha tillgång till en egen handelsflotta för att garantera att varor kan föras in och ut ur landet. Motionärerna anför slutligen att det krävs att sjömansbeskattningen är förutsägbar och tydlig för att ha kompetenta och motiverade sjömän.

Bakgrund

Tonnagebeskattning innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån storleken på fartygens lastutrymme, med en teknisk term kallad nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen.

Riksdagen tillstyrkte den 28 september 2016 regeringens förslag om att införa tonnagebeskattning i Sverige (prop. 2016/17:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Bestämmelserna trädde i kraft den 20 oktober 2016. För att rederiverksamheten ska anses som kvalificerad ska den bl.a. avse transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en viss minsta total innesluten volym (med en teknisk term kallad bruttodräktighet), har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land.

För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är svenskregistrerade respektive registrerade i ett register i en stat inom Europeiska unionen. Företag som vill att rederiverksamheten ska tonnagebeskattas i stället för att beskattas konven­tionellt ska ansöka om godkännande för tonnagebeskattning i förväg. Ett godkännande för tonnagebeskattning gäller tills vidare. Företaget kan som huvudregel lämna systemet tidigast efter tio beskattningsår.

Tillkännagivanden om den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar

I samband med riksdagens behandling av kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 om beskattningen av företag, kapital och fastighet (bet. 2021/22:SkU14) i april 2022 riktade riksdagen två tillkänna­givanden till regeringen, dels om att den ska utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla bl.a. den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning, dels om att regeringen ska göra en översyn av stämpelskatten på fartygs­inteckningar med särskild inriktning på dess miljöstyrande effekt.

Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp

För att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft, motverka fortsatt utflaggning och ha en positiv inverkan på sysselsättning och kompetens­försörjning inom branschen slopades stämpelskatten vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp den 1 juli 2025 (bet. 2024/25:SkU20, rskr. 2024/25:206).

Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning

I budgetpropositionen för 2026 gjorde regeringen bedömningen att det bör genomföras förbättringar av systemet med tonnagebeskattning som möjliggör för fler företag och fartyg att omfattas. Regeringen gjorde vidare bedömningen att det bör göras vissa anpassningar och förtydliganden för att regelverket bättre ska överensstämma med EU:s statsstödsregler. Regeringen anförde att de föreslagna förbättringarna bl.a. innebär att systemet utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart. Vidare bör möjligheterna att inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning utökas. Enligt regeringen bör det också göras vissa ändringar i förutsättningarna för att ett fartyg ska vara kvalificerat. Bland annat bör kravet på internationell fart tas bort och ersättas med ett krav på att fartyget används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens på sjöfartsmarknaden. Ett lägre krav på bruttodräktighet bör gälla för fartyg inom specialsjöfarten. Där­utöver bör det enligt regeringen genomföras vissa anpassningar och förtyd­liganden för att regelverket bättre ska överensstämma med EU:s statsstöds­regler. Det kommande förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026. Utskottet delade regeringens bedömning (prop. 2025/26:1, yttr. 2025/26:SkU1y, rskr. 2025/26:64–65).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om tonnageskatt behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU13 och aviseringen om förbättrade regler för svensk tonnage­beskattning behandlades i yttrande 2025/26:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att tonnagebeskattningssystemet, som infördes 2017, har inneburit att svensk sjöfart fått större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler.

Syftet med systemet var att öka andelen svenskregistrerade fartyg och därmed öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft. När systemet infördes var det uttalade syftet att svenska rederier i internationell trafik skulle få likvärdiga konkurrensvillkor i förhållande till de som gäller för rederier i jämförbara länder i Europa. Målsättningen med systemet var därmed att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfarts­näring.

För att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft, motverka fortsatt utflaggning och ha en positiv inverkan på sysselsättning och kompetensförsörjning inom branschen slopades stämpelskatten vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp den 1 juli 2025.

För att möjliggöra att fler företag och fartyg ska omfattas av reglerna om tonnagebeskattningen och för att förbättra reglernas överensstämmelse med EU:s statsstödsregler har regeringen i budgetpropositionen för 2026 aviserat att regelverket för tonnagebeskattning behöver förbättras.

Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att förorda ytterligare förändringar av tonnagebeskattningen. Utskottet är heller inte berett att förorda förändringar av den s.k. sjömansbeskattningen. Samtliga motionsförslag avstyrks därmed.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 10 föreslås att det införs en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Förslaget innebär en tillfällig beskattning med 23 procent på den del av räntenettot som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt.

Vidare föreslås i samma motion yrkande 30 att lagen om riskskatt för kreditinstitut ska ändras så att kommunal finansieringssamverkan och därmed Kommuninvest undantas från skatten.

I kommittémotion 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 18 föreslås att det införs en bankskatt på 50 procent av bankernas övervinster.

Bakgrund och gällande rätt

Sedan den 1 januari 2022 gäller en ny lag om riskskatt för kreditinstitut; lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut. Lagen innebär att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället ökar. Om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett visst gränsvärde ska kreditinstitutet betala riskskatt till staten.

För utländska kreditinstitut ska endast skulder som kan hänföras till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från en filial i Sverige beaktas. Om kreditinstitutet ingår i en koncern ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitut i koncernen. Gränsvärdet uppgår till 150 miljarder kronor för beskattningsår som påbörjades under 2022. Gränsvärdet ska därefter indexeras årligen. Beskattningsunderlaget utgörs av summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång. För utländska kreditinstitut beaktas endast skulder som kan hänföras till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från en filial i Sverige. För beskattningsår som påbörjas under 2022 betalas skatt med 0,05 procent av beskattningsunderlaget. För beskattningsår som påbörjas under 2023 och senare år ska skatt betalas med 0,06 procent av beskattnings­underlaget.

I samband med riksdagens behandling av regeringens förslag i december 2021 föreslog utskottet tre tillkännagivanden till regeringen om

•       att regeringen senast den 1 oktober 2022 ska återkomma till riksdagen med ett förslag som träder i kraft senast den 1 januari 2023 och som undantar Kommuninvest från riskskatt för kreditinstitut, och snarast med ett förslag om att kompensera kommun- och regionsektorn för de ökade kostnaderna till följd av riskskatten

•       att regeringen ska utreda möjligheten att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut så att skatten inte drabbar lokalt förankrad bankverksamhet

•       att regeringen noga ska följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten och, om sådana effekter konstateras, återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna (bet. 2021/22:SkU11 punkt 2, rskr. 2021/22:101).

Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering

I vårändringsbudgeten för 2023 (prop. 2021/22:99 s. 202) kompenserades kommun- och regionsektorn i enlighet med tillkännagivandet i december 2021 för ökade kostnader för finansiering genom ett tillfälligt stöd om 300 000 kronor.

Ett grundavdrag i riskskatten

Regeringen föreslog i proposition 2024/25:188 Ett grundavdrag i riskskatten att ett grundavdrag införs i lagen om riskskatt för kreditinstitut. Vid beräkningen av ett kreditinstituts beskattningsunderlag görs ett grundavdrag som beloppsmässigt motsvarar det gränsvärde för skattskyldighet som gäller för det aktuella beskattningsåret. Om kreditinstitutet ingår i en koncern med flera kreditinstitut fördelas ett grundavdrag mellan de ingående kredit­instituten och avdrag görs av respektive kreditinstitut i proportion till dess andel av koncernens sammanlagda beskattningsunderlag.

Enligt lagen om riskskatt för kreditinstitut är ett kreditinstitut skattskyldigt till riskskatt om kreditinstitutets skulder överstiger ett gränsvärde vid årets ingång. Regeringen anförde att om ett institut har skulder som överstiger gränsvärdet ska riskskatt betalas på ett beskattningsunderlag som utgörs av institutets samtliga skulder. Skattens konstruktion medförde enligt regeringen att det uppstod en betydande tröskeleffekt för ett kreditinstitut som går från att ha skulder under gränsvärdet till att vid ingången av nästa beskattningsår ha skulder som överstiger gränsvärdet. För att eliminera tröskeleffekten borde därför enligt regeringen ett grundavdrag införas i riskskatten som är lika stort som gränsvärdet för skattskyldighet. Riskskatt skulle då bara tas ut på den del av kreditinstitutens skulder som överstiger gränsvärdet och inte från den första kronan som i dag. Regeringen anförde vidare att en sådan åtgärd skulle utgöra en förbättring av riskskattens konstruktion och bedömdes även som förenlig med det EU-rättsliga regelverket.

Regeringen föreslog vidare att skattesatsen för riskskatt för kreditinstitut höjs från 0,06 procent till 0,07 procent av beskattningsunderlaget vid årets ingång, efter grundavdrag och eventuella justeringar i förhållande till beskattningsårets längd. Regeringen anförde att syftet med riskskatten är att stärka de offentliga finanserna för att därigenom skapa utrymme för att täcka de indirekta kostnader för samhället som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig. För att syftet med riskskatten inte ska motverkas av ett grundavdrag i skatten borde åtgärden vara offentligfinansiellt neutral. Skattesatsen borde därför enligt regeringen höjas från nuvarande 0,06 procent till 0,07 procent för att kompensera för det skattebortfall som ett grundavdrag annars skulle leda till. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 2024/25:2188, yttr. 2025/26:SkU1y, rskr. 2025/26:64–65).

Utredningen om en översyn av beskattningen av banker och andra kreditinstitut

Regeringen tillsatte i september 2025 en utredning om en översyn av beskattningen av banker och andra kreditinstitut (dir. 2025:87). Utredaren har bl.a. fått i uppdrag att

–      analysera om lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut kan ändras så att sådan verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från skattskyldighet, alternativt att den skatt som företag som bedriver sådan verksamhet ska betala reduceras kraftigt eller

–      om det bedöms mer ändamålsenligt, lämna förslag på hur en ny skatt på banker och andra kreditinstitut kan utformas som ersätter riskskatten, vilket kan inkludera möjligheten att låta skatten baseras på bankernas räntenetto.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2027.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om riskskatt för kreditinstitut behandlades senast i betänkande 2024/25:SkU13 och förslaget om ett grundavdrag och en höjning av skattesatsen i riskskatten i yttrande 2025/26:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

För att stärka de offentliga finanserna och hålla den offentliga skuldsättningen på en lägre nivå och därigenom skapa utrymme för att klara en framtida finansiell kris infördes den 1 januari 2022 en riskskatt för vissa systemviktiga kreditinstitut.

För att förbättra skattens konstruktion och eliminera tröskeleffekter infördes den 1 januari 2026 ett grundavdrag som är lika stort som gränsvärdet i lagen om riskskatt. Vidare höjdes skattesatsen för riskskatten för att kompensera för det skattebortfall som grundavdraget ger upphov till och för att de offentliga finanserna därmed ska vara opåverkade.

När det gäller frågan om att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut så att kommunal finansieringssamverkan och därmed Kommuninvest undantas från skatten tillsatte regeringen i september 2025 en utredning som bl.a. har fått i uppdrag att analysera om den aktuella lagstiftningen kan ändras så att sådan verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från skattskyldighet eller på annat sätt utforma lagen så att skatten reduceras.

Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen och avstyrker därmed motionsförslaget om en ändring av riskskatten.

Utskottet är heller inte berett att nu förorda ytterligare beskattning av bankernas övervinster. Samtliga motionsförslag avstyrks därför.

Reservationer

Ställningstagande

Det är en styrka för Sverige att det finns en bred enighet om att snabbt rusta det militära och det civila försvaret. Vi välkomnar att det i överenskommelsen finns tydliga skrivningar om att arbetet för att säkra den långsiktiga finansieringen behöver komma i gång och följas upp. Samtidigt beklagar vi att det inte ingår en överenskommelse om den löpande finansieringen av försvars­utbyggnaden. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvars­utbyggnaden föreslår vi bl.a. en utredning om en beredskapsskatt.

Arbetslivskriminaliteten har tydliga kopplingar till gängkriminaliteten vilket underminerar hela marknaden och seriösa bolag inom byggsektorn riskerar att konkurreras ut. Kriminalitetens utbredning inom byggsektorn riskerar också kvaliteten på det som byggs, vilket det finns åtskilliga exempel på redan i dag. Vårt samhällsbygge, Folkhemmet, får inte bli ett fuskbygge. Under de senaste trettio åren har ett antal olika utredningar – några direkt inriktade på byggbranschen – belyst och kritiserat förhållandena när det gäller just kriminalitet, svarta pengar, trafficking och konstiga ägarstrukturer. Redan 2002 lade den då tillsatta Byggkommissionen fram ett antal skarpa förslag i utredningen Skärpning gubbar! (SOU 2002:115), bl.a. att ett obligatoriskt entreprenadavdrag skulle införas inom byggbranschen för att komma till rätta med svartarbete och skattefusk. Vi vill återaktualisera förslaget om ett obligatoriskt entreprenadavdrag för byggföretag.

 

Ställningstagande

Det är en styrka för Sverige att det finns en bred enighet om att snabbt rusta det militära och det civila försvaret. Vi välkomnar att det i överenskommelsen finns tydliga skrivningar om att arbetet för att säkra den långsiktiga finansieringen behöver komma i gång och följas upp. Samtidigt beklagar vi att det inte ingår en överenskommelse om den löpande finansieringen av försvars­utbyggnaden. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvars­utbyggnaden föreslår jag bl.a. en utredning om en beredskapsskatt.

Ställningstagande

För att minska arbetslösheten och öka självförsörjningen är företagande en väl så viktig komponent som anställning. Därför har Centerpartiet drivit frågan om ingångsföretag. Jag föreslår därför att det införs en ny företagsform med minimal administration och schablonbeskattning av intäkterna – mikroföretag. Jag vill vidga detta förslag för att möjliggöra en starkare tjänstesektor i Sveriges landsbygder. Om mikroföretag införs får fler landsbygdsbor möjlig­het att, genom att erbjuda tjänster i lokalsamhället, skaffa egen försörjning utan onödigt regelkrångel.

Den gröna omställningen kommer att kräva stora investeringar i både befintliga och helt nya tekniker, material, system, tjänster, transportlösningar, sätt att bygga och mer därtill. Det är då viktigare att investeringar riktas mot det som är hållbart, och som kan bidra till efterlevnaden av klimatmålen. Jag och Centerpartiet vill göra gröna investeringar enklare och mer lönsamma. För att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken föreslår jag därför en utredning om kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investe­ringar.

 

Ställningstagande

I hjärtat av svensk välfärd finns en kraft som driver förändring – den idéburna välfärden. Välfärden behöver fler idéburna verksamheter och mer resurser som är till för människan. Idéburna aktörers förmåga att möta mänskliga behov och samtidigt omvandla överskott till mer välfärd bidrar till ett stärkt välfärds­system i samverkan med offentliga aktörer och privata verksamheter.

Trots att alla resurser i den idéburna välfärden går tillbaka till samhället och de mest behövande, beskattas överskott/vinster som återinvesteras i verksam­heten. Sedan den 1 januari 2023 finns det ett register hos Kammarkollegiet där idéburna organisationer med ett allmännyttigt syfte, som t.ex. äldreomsorg, vård eller att hjälpa kvinnor i kris etc., kan registreras. Verksamheter som är registrerade i registret kontrolleras och det säkerställs därmed att de inte fuskar genom att t.ex. dela ut vinster till eventuella ägare eller andra privata intressenter. Jag föreslår därför en utredning av hur vinst/överskott i idéburna organisationer som är registrerade hos Kammarkollegiet som idéburna organisationer med ett allmännyttigt syfte kan undantas från beskattning av återinvesterat överskott.

Det är också viktigt att det finns goda förutsättningar för en mångfald av företagsformer som gör det möjligt att bedriva verksamheter utifrån de behov och möjligheter som respektive verksamhet har. Därför bör även skatte­systemet underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generationsskiften.

Ett av de största hindren för små och mellanstora gårdar är den admini­strativa bördan. Lantbrukare förväntas i dag hantera en djungel av regler och kontakter med många olika myndigheter. Medan stora företag ofta har råd att köpa in administrativ hjälp, blir det för mindre jordbruk en tung belastning som tar tid från själva produktionen. Myndigheternas service bör samordnas och bönderna ges möjlighet att köpa in administrativ hjälp till rimliga kostnader. Lantbrukare ska kunna vara just lantbrukare, inte administratörer och jurister. Jag föreslår därför ett administrativt stöd i form av ett skatteavdrag för att köpa in administrativa tjänster för bönder med små och mellanstora gårdar.

Jag föreslår också skattelättnader för högre produktionskostnader vid hållbara metoder.

Det är en styrka för Sverige att det finns en bred enighet om att snabbt rusta det militära och det civila försvaret. Vi välkomnar att det i överenskommelsen finns tydliga skrivningar om att arbetet för att säkra den långsiktiga finansieringen behöver komma i gång och följas upp. Samtidigt beklagar vi att det inte ingår en överenskommelse om den löpande finansieringen av försvarsutbyggnaden. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden föreslår jag bl.a. en utredning om en beredskapsskatt.

Den gröna omställningen kommer att kräva stora investeringar i både befintliga och helt nya tekniker, material, system, tjänster, transportlösningar, sätt att bygga och mer därtill. Det är då viktigare att investeringar riktas mot det som är hållbart, och som kan bidra till efterlevnaden av klimatmålen. Jag vill göra gröna investeringar enklare och mer lönsamma. För att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken föreslår jag därför en utredning om kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar.

 

Ställningstagande

Skattereglerna för fåmansföretag syftar i grunden till att det ska vara neutrala skatteregler mellan den som väljer att vara anställd respektive företagare. I verkligheten fungerar dock 3:12-reglerna ofta som ett verktyg för att betala mindre skatt, allteftersom det har blivit mer förmånligt för ägare till fåmans­bolag att omvandla arbetsinkomster till utdelningsinkomster. Regeringen har själv påtalat att ökade utdelningar från fåmansföretag är en av de största drivkrafterna bakom att de rikaste 10 procenten av svenskarna sett sina inkomster dra ifrån övriga befolkningen under det senaste decenniet. Vi välkomnar ett enklare och mer lättförståeligt regelverk, men ser samtidigt en risk att förslaget öppnar för ökad inkomstomvandling. Vi föreslår därför att förenklingen genomförs på ett offentligfinansiellt neutralt sätt.

 

Ställningstagande

I dag skapas fyra av fem nya jobb i de små företagen. Därför behöver de små och växande företagen lägre kostnader för att kunna bidra med ännu fler nya jobb. Dagens svårgenomträngliga kapital- och företagsbeskattning behöver förbättras. I dag utgör den ett lapptäcke av olika regelverk och avdrag som fullt ut endast förstås av ett fåtal människor. För den som har resurser, och exempelvis kan betala för skatterådgivning, skapar det snåriga regelverket goda möjligheter att sänka sin skatt, medan den enskilda företagaren utan stöd tvingas betala en hög skatt. Det behöver bli både enklare och billigare att vara företagare i Sverige. Centerpartiet välkomnar regeringens vilja att ändra systemet så att det både blir enklare och bättre, men anser att de nya reglerna inte är tillräckliga. För många bolag innebär det en skatteökning. Jag föreslår därför en fortsatt översyn av 3:12-reglerna för att sänka skatten och förenkla för de ägarledda småföretagen.

 

Ställningstagande

Det internationella informationsutbytet mellan skattemyndigheter ökar och gäller nu även land-för-land-rapporter. En särskild utredare tillsattes under våren 2022 för att lämna förslag på ett system för en effektiv kapital­beskattning av fysiska personer som flyttar ut och upphör att vara obegränsat skattskyldiga i Sverige eller som enligt ett skatteavtal får hemvist i en annan avtalsslutande stat. Syftet är att dessa personer ska kunna beskattas för kapital­vinster som har upparbetats i Sverige. Uppdraget, som skulle ha redovisats i februari 2024, lades anmärkningsvärt ned i förtid av regeringen. Behovet av en modern lagstiftning och ett effektivare regelverk kvarstår dock. Det arbetet måste prioriteras. Vi föreslår därför att regeringen lämnar ett förslag på ett system för en effektiv kapitalbeskattning av fysiska personer som flyttar ut och upphör att vara obegränsat skattskyldiga i Sverige eller som enligt ett skatteavtal får hemvist i en annan avtalsslutande stat.

 

Ställningstagande

Klyftorna har ökat i Sverige sedan i början av 2000-talet. Det totala välståndet har stigit men inkomstökningen har varit ojämnt fördelad. Mellan 2003 och 2022 hade de 10 procenten med högst ekonomisk standard en dubbelt så bra ekonomisk utveckling som den övriga befolkningen. Kapitalinkomsterna har ökat kraftigt samtidigt som många med höga kapitalinkomster gynnas av omfattande undantag från ordinarie kapitalbeskattning. Vi vill utnyttja den omfördelande kraften i skattesystemet i högre grad. Denna omfördelning leder i sig till ett ökat välstånd i samhället. Genom att fler får möjlighet till utbildning och kompetensutveckling skapas jobb och tillväxt. När det står klart att välfärden står inför stora behov behöver vi diskutera både skattesystemet som en helhet och vilka skatter som kan bidra med större finansiering. Vi föreslår därför en översyn av beskattningen av kapitalinkomster för att öka beskattningen. Fokus ska ligga på att höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster.

I en hemställan i maj 2025 skriver Skatteverket att kapitalförsäkringar är ett riskområde när det gäller undanhållen skatt. Skatteverket uppskattar skattebortfallet till ca 1 miljard kronor per år. Skatteverket konstaterar att försäkringsformen ibland används för att undvika beskattning i inkomstslagen tjänst, kapital eller näringsverksamhet, exempelvis genom att tillgångar värderas för lågt när de förs in i försäkringen. Ett centralt problem är att det inte finns tydliga lagregler för vilka tillgångar som inte får ingå i kapital­försäkringar, vilket skapar osäkerhet om vad som är skattemässigt tillåtet. Det leder till bristande förutsägbarhet, rättsosäkerhet och ökat behov av kontrollinsatser. Vi föreslår därför en översyn av beskattningen av kapital­försäkringar för att öka förutsebarheten i regelverket, motverka skatteundan­dragande och klargöra gränserna för vad som får ingå i en kapitalförsäkring.

Kupongskattelagen (1970:624) infördes 1971 och är i ett akut behov av modernisering. Inte minst behöver dagens regler i flera avseenden anpassas till verkligheten så att regelverket inte kan kringgås. Redan i budgetpropositionen för 2022 bedömde den socialdemokratiska regeringen därför att kupong­skattelagen borde upphävas och ersättas med en ny lag om källskatt på utdelning. EU-kommissionen har presenterat ett förslag på området och regeringen bör snarast presentera förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen.

 

Ställningstagande

En central tanke bakom 1990-talets skattereform var en förstärkt horisontell rättvisa, där lika inkomster skulle beskattas lika. Denna likformighetsprincip skulle så långt som möjligt tillämpas konsekvent. Genom reformen infördes en separat och proportionell beskattning av kapitalinkomster – räntor, utdelningar och reavinster – med en enhetlig skattesats på 30 procent. Sedan reformens genomförande har en rad undantag gjorts. Jag och mitt parti föreslår därför en reformerad kapitalinkomstbeskattning, präglad av likformighet och rättvisa.

Egendomsskatter utgörs, enligt OECD:s klassificering, av fastighetsskatter (och avgifter), förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt skatt på transaktioner av ägande, främst stämpelskatt. De svenska egendomsskatterna ligger klart under genomsnittet jämfört med såväl OECD som EU. Sveriges egendomsskatter motsvarar 1 procent av BNP, medan inkomsterna från egendomsbeskattningen inom OECD och EU motsvarar ca 2 respektive 2,25 procent av BNP. Jag föreslår därför en utredning av egendomsskatterna.

 

Ställningstagande

Klyftorna har ökat i Sverige sedan i början av 2000-talet. Det totala välståndet har stigit men inkomstökningen har varit ojämnt fördelad. Mellan 2003 och 2022 hade de 10 procenten med högst ekonomisk standard en dubbelt så bra ekonomisk utveckling som den övriga befolkningen. Kapitalinkomsterna har ökat kraftigt samtidigt som många med höga kapitalinkomster gynnas av omfattande undantag från ordinarie kapitalbeskattning. Jag vill utnyttja den omfördelande kraften i skattesystemet i högre grad. Denna omfördelning leder i sig till ett ökat välstånd i samhället. Genom att fler får möjlighet till utbildning och kompetensutveckling skapas jobb och tillväxt. När det står klart att välfärden står inför stora behov behöver vi diskutera både skattesystemet som en helhet och vilka skatter som kan bidra med större finansiering. Jag föreslår därför en översyn av beskattningen av kapitalinkomster för att öka beskattningen. Fokus ska ligga på att höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster.

Kupongskattelagen (1970:624) infördes 1971 och är i ett akut behov av modernisering. Inte minst behöver dagens regler i flera avseenden anpassas till verkligheten så att regelverket inte kan kringgås. Redan i budgetpropositionen för 2022 bedömde den socialdemokratiska regeringen därför att kupong­skattelagen borde upphävas och ersättas med en ny lag om källskatt på utdelning. EU-kommissionen har presenterat ett förslag på området och regeringen bör snarast presentera förslag om en moderniserad källskatt på utdelningar för riksdagen.

 

Ställningstagande

Inte sällan står markägare, privatpersoner eller näringsidkare inför en situation där de upplåter nyttjanderätten till en viss del av fastigheten för all framtid men behåller ägandet. Typexempel är upplåtelse av mark för framdragande av kraftledning och vägrätt för allmän väg. Markägaren äger fortfarande den upplåtna marken, men nyttjandet disponeras av någon annan. Detta kallas allframtidsupplåtelse. Jag anser att det finns anledning till en översyn av möjligheten att sätta av en engångsersättning för markintrång, s.k. allframtids­upplåtelse, för skattemässig fördelning över flera inkomstår.

 

Ställningstagande

Sverige ska vara ett grönt föregångsland inom hållbart och naturnära skogsbruk. Hyggesfria och naturnära brukningsmetoder har stora fördelar för den biologiska mångfalden både ovan och under markytan, den skogliga kontinuiteten och kolinlagringen i skogen. Enskilda skogsägare behöver ges bättre förutsättningar för övergång till brukningsmetoder med ökad klimat­nytta. För att stimulera rådgivning för övergång till hyggesfria bruknings­metoder bör ett skatteavdrag för hyggesfria rådgivningstjänster införas.

Sverige behöver ändra kurs vad gäller skogsbruket och öka andelen skydd samt minska avverkningsvolymen. Detta är centralt om vi ska ha en chans att skydda de hotade arterna knutna till skogen och värna den biologiska mång­falden, men också om skogen ska kunna bidra till klimatarbetet och binda in mer kol. Mer resurser behövs för att säkerställa en acceleration i detta arbete. Jag föreslår därför att utbetalningar till skogsägare för ersättning för naturvård i skogen ska ske kontinuerligt, skattefritt och till skogskontot.

 

Ställningstagande

För att skapa tydliga och långsiktiga regler att förhålla sig till bör eventuella förändringar av beskattningen av bostadsmarknaden ske med försiktighet, över en längre tidsperiod och med största möjliga politiska enighet. Hur skillnaden i beskattning mellan upplåtelseformer kan bli mer likvärdig är en fråga för skattereformen att undersöka. Vi föreslår en ökad skattemässig neutralitet mellan de olika upplåtelseformerna.

I detta sammanhang behöver hänsyn även tas till att den andrahands- och tredjehandsuthyrningsmarknad som uppstått utvecklas mot alltmer ”vilda-västernliknande” förhållanden. Högt schablonavdrag för andrahandsuthyrning i kombination med ockerhyror är osunt. Vi föreslår därför en översyn av skattereglerna för andrahandsuthyrning för att förhindra bl.a. oskäliga skatte­avdrag, ockerhyror och orättfärdiga inkomster på bekostnad av de bostads­sökande.

 

Ställningstagande

Politiken har ett stort ansvar för att det byggs fler bostäder, men också för att rätt typ av bostäder byggs. Vi har sedan länge en bostadsmarknad där ytterst skeva ekonomiska och regelmässiga villkor gäller för de olika upplåtelse­formerna, genomgående till hyresrättens nackdel. Staten öser miljarder i skattesubventioner över de ägda upplåtelseformerna, samtidigt som i princip inga stöd finns för hyresrätten. Det har bl.a. resulterat i att hyresgästerna i dag lägger en betydligt större andel av sin disponibla inkomst på boendet än de som bor i ett ägt boende.

Situationen är komplex, men om vi ska få en fungerande och mer rättvis bostadsmarknad är det inte större skillnader vi behöver. Målsättningen måste vara att alla upplåtelseformer ska vara lika attraktiva och det är samhällets och politikens uppgift att se till att det blir så. Jag och mitt parti föreslår därför att regeringen återkommer med en åtgärds- och tidsplan för en översyn av skatte­reglerna för att nå en mer jämlik balans mellan hyresrätt och bostadsrätt.

 

Ställningstagande

Dagens fastighetsavgift har ingen synlig koppling till avkastning, övriga kapitalskatter eller ränteavdragen. Taket innebär att man betalar ”full” fastig­hetsavgift upp till ett taxeringsvärde på drygt 1,3 miljoner kronor. På taxeringsvärden därutöver betalas ingen avgift. Detta leder till att den genomsnittliga skatten blir lägre ju mer värdet på en fastighet överstiger 1,3 miljoner kronor. Fastighetsavgiften är därmed starkt regressiv. Jag och mitt parti föreslår därför en utredning om att komplettera den kommunala fastighetsavgiften med en statlig fastighetsskatt. Jag föreslår också att dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4 procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla inkomster.

 

Ställningstagande

Trots att det har gjorts insatser för att minska flyttskatterna finns det fort­farande kostnader förknippade med att köpa eller byta bostad. Kostnaden för pantbrev kan bli betydande. Av den kostnaden utgörs en stor del av stämpel­skatten. Flera olika lösningar kan vara värda att överväga, men det finns ett behov av att se hur man kan minska kostnaden för pantbrev. Jag föreslår därför en utredning om hur kostnaderna för pantbrev kan minskas.

 

Ställningstagande

Det snabbaste och billigaste sättet att frigöra el och göra mer plats i elnäten är att använda el mer effektivt i industri och fastigheter. Energi (el och värme) motsvarande elen från flera kärnkraftsreaktorer skulle kunna frigöras eller sparas genom satsningar på åtgärder för att minska energianvändningen i bostäder och lokaler, samtidigt som elpriserna kan hållas nere och resurs­användningen för energiproduktion kan styras till där den ger bäst nytta. Jag och mitt parti vill att regeringen utreder möjligheterna till olika typer av skatteavdrag för energieffektivisering. Flera förslag finns framtagna för ett klimat-rot som bättre styr mot energieffektivisering och samhällsnytta än det rotavdrag som finns i dag. Ett annat förslag är sänkt fastighetsavgift för fastig­hetsägare eller bostadsrättsföreningar som genomfört energieffektiviserings­åtgärder.

 

Ställningstagande

Intresset för damidrotten har vuxit explosionsartat under de senaste åren. Damfotbollen fyller arenor, lockar nya generationer spelare och inspirerar hundratusentals unga tjejer till ett aktivt idrottsliv. Trots detta är de ekonomiska spelreglerna fortfarande ojämställda. Det pågår en utredning om skatteincitamenten för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet, och i den är det viktigt att jämställdhetsperspektivet beaktas. Vi föreslår att rättvisa villkor för sponsring inom idrotten ska gälla och att jämställdhetsperspektivet beaktas i den pågående utredningen.

 

Ställningstagande

Ett rikt idrotts- och kulturliv är en förutsättning för attraktiva samhällen där människor vill leva och bo. Idrottsföreningar, stora som små, runtom i landet är i varierande utsträckning beroende av olika former av sponsring för att kunna bedriva och utveckla sin verksamhet. För många företag är sponsring av exempelvis idrottsverksamhet en viktig del i hållbarhetsarbetet. Problemet är att det saknas tydlig lagstiftning för hur sponsring ska beskattas. Det som styr avdragsrätt är ett i hög utsträckning föråldrat lapptäcke av prejudikat och tolkningar. Marknadsvärde bedömt utefter antalet besökare eller andra mer traditionella parametrar är inte anpassat till dagens innebörd av marknads­värde.

Problemet med dagens regler är att de, genom felaktiga ekonomiska incitament, styr mot att sponsra idrotter som har ett högt antal åskådare på plats som har köpt en traditionell inträdesbiljett. Jag föreslår därför en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.

 

Ställningstagande

Den absoluta merparten av Sveriges export och import transporteras någon gång under transportkedjan med fartyg. Sjöfarten är avgörande för Sveriges handel med omvärlden och därmed ytterst också för Sveriges välstånd. Sjöfarten är också viktig ur ett beredskapsperspektiv. I tider av kris och krig behöver Sverige ha tillgång till en egen handelsflotta för att garantera möjligheten att föra in och ut varor ur landet. De senaste tjugo åren har dock antalet svenskflaggade fartyg minskat avsevärt. Mot bakgrund av det minskade antalet svenskflaggade skepp välkomnar vi att regeringen, efter påtryckningar från Socialdemokraterna, nu har gått vidare med förslag om slopad stämpelskatt samt går vidare med förslag om justerad tonnageskatt, där fler fartyg och specialsjöfarten bör inkluderas. Ytterligare en viktig del i en stark sjöfart är att vi har kompetenta och motiverade sjömän. För att yrket ska vara attraktivt krävs att sjömansbeskattningen är förutsägbar och tydlig.

 

Ställningstagande

Svenska vatten trafikeras fortfarande av bekvämlighetsflaggade fartyg (dvs. fartyg som är registrerade i länder med låga kostnader och begränsad kontroll av säkerhet) som bedriver otillbörlig konkurrens mot svensk sjöfart. Detta resulterar ofta i undermåligt tonnage, hög olycksfallsstatistik och lågkostnads­besättningar med dåliga anställningsförhållanden.

Antalet svenskregistrerade fartyg har långsamt börjat öka, sannolikt med anledning av den tonnageskatt som införts och den höga efterfrågan på sjöfart, men detta är inte en säker trend och vi måste se till att ökningen av inflaggning fortsätter och att vi får en stabil svenskflaggad fartygsflotta. Det behövs inte minst ur ett beredskapsperspektiv eftersom svensk flagg på ett fartyg krävs för att fartyget ska kunna vara en del av totalförsvaret. Jag och mitt parti föreslår därför att regeringen ska genomföra skatteutskottets tillkännagivande i betänkande 2021/22:SkU14 om att utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning.

 

Ställningstagande

De senaste årens ekonomiska kris har inte drabbat alla. Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler har ökat kraftigt. Att banksektorn kunnat göra övervinster samtidigt som vanligt folk har kämpat med höga räntekostnader är orimligt. Vi föreslår därför en tillfällig beskattning med 23 procent på den del av räntenettot som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt. Endast bankernas svenska verksamhet ska omfattas av skatten.

Den 1 januari 2022 infördes en ny riskskatt för kreditinstitut för att bl.a. skapa utrymme för att täcka de indirekta kostnader som en finanskris riskerar att föra med sig. En oavsiktlig effekt är att även kommunal finansierings­samverkan når över tröskeln för att betala skatten. Socialdemokraterna välkomnar att vissa steg tagits för att justera regelverket kring riskskatten, men betonar att ytterligare åtgärder bör vidtas så att Kommuninvest helt undantas från riskskatten. Vi föreslår därför att lagen om riskskatt för kreditinstitut ändras så att kommunal finansieringssamverkan och därmed Kommuninvest undantas från skatten.

 

Ställningstagande

Bankerna har gjort rekordvinster de senaste åren. Den främsta anledningen till att de lyckats med detta är den bristande konkurrensen på bankmarknaden. Den svenska bankmarknaden är ett oligopol som domineras av de fyra stor­bankerna. Detta har resulterat i att de svenska bankerna under lång tid har tjänat mer än sina europeiska motsvarigheter.

Så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar en mer pressad konkurrens på bankmarknaden anser jag och mitt parti att bankernas över­vinster ska beskattas. Jag föreslår därför att en tillfällig bankskatt införs. Förslaget innebär att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2026–2028 och att den kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår. Med övervinster avses här den överskjutande vinst som ligger över ett genomsnitt av vinsterna 2018–2022.

Den 1 januari 2022 infördes en ny riskskatt för kreditinstitut för att bl.a. skapa utrymme för att täcka de indirekta kostnader som en finanskris riskerar att föra med sig. En oavsiktlig effekt är att även kommunal finansierings­samverkan når över tröskeln för att betala skatten. Jag och mitt parti välkomnar att vissa steg tagits för att justera regelverket kring riskskatten, men betonar att ytterligare åtgärder bör vidtas så att Kommuninvest helt undantas från riskskatten. Vi föreslår därför att lagen om riskskatt för kreditinstitut ändras så att kommunal finansieringssamverkan och därmed Kommuninvest undantas från skatten.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag