HD01SkU1: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Skatteutskottets betänkande 2025/26:SkU1

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgiftsom­råde 3, som uppgår till ca 15,5 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:1 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Tre yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3

Utskottets bedömning

Statens budget inom utgiftsområde 3

Utskottets ställningstagande

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 3 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 3 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 3 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 3 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2025/26:1 i de delar som gäller utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2026 samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Under beredningen av ärendet har generaldirektörerna vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten informerat utskottet om myndig­hetens arbete.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).   

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2026 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution till 15 511 898 000 kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). I detta betänkande föreslår skatteutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).  

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redo­visning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.  

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). 

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 3 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.  

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 3.   

 

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3

Propositionen

Riksdagen har tidigare beslutat om det nuvarande målet för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78). 

Sedan budgetpropositionen för 2022 redovisar regeringen resultaten i förhållande till målet under tre rubriker som motsvarar olika delar av målet: Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt Motverka brottslighet. Under varje rubrik redovisas resultaten för flera indikatorer. Resultat­redovisningen i budgetpropositionen för 2026 sammanfattas nedan. De senaste resultaten avser 2024.

Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verk­samhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är enligt regeringen

–      totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp

–      uppbördsförlustens storlek

–      Skatteverkets analyser inför bedömningen 2025 av skattefelets storlek och utveckling.

Av regeringens resultatredovisning framgår det att inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket ökade med 4,4 procent under 2024 jämfört med 2023, vilket motsvarade ca 110 miljarder kronor. Efter utbetalningar av kommunal­skattemedel m.m. är nettouppbörden 4,6 procent högre än 2023.

De tullar, skatter och avgifter som betalades in till Tullverket 2024 minskade till tidigare års nivåer. Under 2022 respektive 2023 uppgick beloppet till 10,8 respektive 19,3 miljarder kronor. Under 2023 debiterade Tullverket nästan 10 miljarder kronor i skatt i ett enskilt ärende.

Indrivet belopp av Kronofogdemyndigheten ökade med 13 procent jämfört med 2023. Av det indrivna beloppet 16,8 miljarder kronor hänfördes 8,2 miljarder kronor till statliga fordringsägare samt till kommuner och regioner, en ökning med 890 miljoner kronor.

Uppbördsförlusterna för Skatteverket var 16,5 miljarder kronor 2024, vilket var 26,5 procent högre än 2023. Drygt 4 miljarder kronor av uppbördsförlusten var kopplade till anstånd med betalning av skatt som restfördes för att företag försattes i konkurs under 2024. Tullverkets uppbördsförluster 2024 var på samma nivå som föregående år.

Skatteverket ska bedöma skattefelets storlek och utveckling vart fjärde år. Skatteverkets nästa bedömning kommer att finnas i årsredovisningen för 2025. Åren däremellan gör Skatteverket fördjupade analyser av delar av skattefelet för att förbättra underlaget för bedömningen av skattefelet.

Även Tullverket ska bedöma skattefelets storlek, dvs. i vilken utsträckning varor som ska deklareras faktiskt deklarerats samt hur skattefelet har utvecklats. Tullverket avgränsar redovisningen av skattefelet till tullmedel, som är den största delen av inbetalda tullar, skatter och avgifter. Skattefelet beräknades uppgå till 210–260 miljoner kronor, vilket är ca 2,5 procent av den totala uppbörden som betalats in till Tullverket.

Bidra till ett väl fungerande samhälle

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verksamhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är enligt regeringen

–      folkbokföringsfelets storlek och utveckling

–      fastställda fordringar och skuldsanering

–      myndigheternas rankning och resultat i kvalitets- och anseendemätningar.

Av regeringens resultatredovisning framgår det att identitetskontrollen förbättrades och fler personer avregistrerades från folkbokföringen. Antalet individer som ingår i folkbokföringsfelet ökade med ca 25 000 personer. Fler än hälften av individerna hade en felaktig adress. Övriga delar av folkbokföringsfelet avsåg individer som är folkbokförda men inte ska vara det och individer som inte är folkbokförda men ska vara det.

Resultatutvecklingen inom folkbokföringen var fortsatt positiv under 2024. Riskbaserat arbete var underlag för prioritering i större omfattning och många fler kontroller utfördes. Kontrollerna resulterade i att nästan 20 000 personer avregistrerades som utflyttade utan att de själva anmält detta.

Under året lanserade Skatteverket en tjänst som innebär att en person som är folkbokförd aviseras om att någon anmält flytt till hans eller hennes adress och får möjlighet att verifiera uppgiften.

Vidare infördes en möjlighet för individer att anmäla flytt till Sverige eller ansöka om samordningsnummer digitalt två veckor innan de reser till Sverige.

Identitetskontrollerna inför folkbokföring eller tilldelning av samordnings­nummer efter styrkt identitet stärktes när Skatteverket i juni 2024 började använda teknisk utrustning som möjliggör biometrisk jämförelse vid iden­titetskontroll.

I juni 2025 redovisades ett regeringsuppdrag till nio myndigheter att säkerställa att informationen från folkbokföringen och informationen om sam­ordningsnummer används ändamålsenligt (Fi2024/02213 och Fi2025/01361).

Efter flera års negativ resultatutveckling i fråga om registrering av boupp­teckningar inom nio veckor uppnåddes ett tillfredsställande resultat under 2024.

Vidare framgår det av resultatredovisningen att den totala skulden hos Kronofogdemyndigheten fortsatte att öka och handläggningstiden för betalningsföreläggande, verkställighet och skuldsanering var lång.

Under 2024 ökade antalet fysiska personer med skulder hos Kronofogde­myndigheten till 437 000 personer, vilket var en ökning med 20 000 personer jämfört med 2023. Antalet juridiska personer ökade med 7 procent till drygt 76 000. Vid utgången av 2024 hade den totala skulden ökat med 9 procent jämfört med 2023. Den totala skulden för privatpersoner uppgick till 138 miljarder kronor.

Under 2024 kom det in ca 1,5 miljoner ansökningar om betalnings­föreläggande och handräckning, vilket var en ökning med 6 procent jämfört med 2023 och det högsta antalet någonsin. Även om produktiviteten ökade med 14 procent jämfört med 2023 ökade handläggningstiden med 5 dagar till 98 dagar från ansökan till utslag i ärendet. Kronofogdemyndigheten bedömde att det berodde på det ökade inflödet av ansökningar.

Ansökningarna om skuldsanering minskade under 2024 jämfört med 2023. Det kom in fler ärenden än vad som kunde avslutas vilket ledde till att antalet ärenden som väntar på beslut ökade med 31 procent jämfört med 2023. Medel­väntetiden från ansökan till beslut om skuldsanering ökade från 209 dagar 2023 till 290 dagar 2024. Antalet personer med pågående skuldsanering minskade med 4 800 till 46 200.

Kronofogdemyndigheten föreslog i tillsynen över konkursförvaltarna en nedsättning av förvaltararvodet i 235 av de ca 8 800 ärenden som avslutades under året, vilket var en liten minskning jämfört med 2023. Kronofogde­myndigheten föreslog att arvodena skulle sättas ned med ca 48 miljoner kronor och domstolarna beslutade om nedsättning med 15,7 miljoner kronor, jämfört med 16,9 miljoner kronor 2023.

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten får bra resultat i förtroendeundersökningar. År 2024 fick Skatteverket index 58, Tullverket 47 och Kronofogdemyndigheten 48. Ett anseendeindex över 55 är högt för myndigheter i Sverige. Medelvärdet var 42 för de 48 myndigheter som ingick i mätningen.

Motverka brottslighet 

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verk­samhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är enligt regeringen

–      samhällsnytta av beslag av narkotika och dopningsmedel, alkohol- och tobaksbeslag

–      vapenbeslag

–      utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott.

Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak. Beslagen av narkotika och dopningsmedel beräknas till ett samhälls­ekonomiskt värde motsvarande kostnaden för missbruk. Ju farligare ett preparat är, desto högre samhällsnyttovärde ges ett beslag av det preparatet. Samhällsnyttan av alkohol- och tobaksbeslag motsvaras av skatte­bortfallet.

Samhällsnyttan beräknad på beslag av narkotika och dopningsmedel är fortfarande hög och beräknas till 9,4 miljarder kronor för 2024 jämfört med 10,3 miljarder kronor för 2023. Mängden beslagtagen alkohol sjönk med 6,6 procent.

Tullverket ökade beslagen av skjutvapen till 55 under 2024 jämfört med 41 under 2023. Antalet beslagtagna start- och gasvapen ökade till 30 under 2024 jämfört med 22 under 2023. Antalet beslagtagna vapendelar ökade till 187 under 2024 jämfört med 48 under 2023. Antalet beslagtagna explosiva varor minskade till 23 777 under 2024 jämfört med 42 912 under 2023.

Tullverkets arbete mot organiserad brottslighet bidrog till att 48 kriminella nätverk identifierades och 28 kriminella nätverk slogs ut eller skadades allvarligt under 2024, vilket var en ökning jämfört med föregående år.

Under 2024 fattade tullåklagare 1 091 beslut om strafföreläggande, vilket var en minskning med 4 procent jämfört med 2023.

Tullverket fortsatte under året sitt internationella samarbete. Ett framgångsrikt exempel inom området avfallsbrottslighet var när den danska miljöstyrelsen, med hjälp av gemensamt underrättelsearbete mellan svensk och dansk tullmyndighet, stoppade en container med 25 ton svenskt avfall som skulle föras in i Danmark.

Av resultatredovisningen framgår det att totalt utmätt och säkrat belopp í Kronofogdemyndighetens arbete med att förebygga och motverka brott ökade något.

Kronofogdemyndigheten lämnade 11 850 underrättelser om felaktig folk­bokföring till Skatteverket, jämfört med 8 000 under 2023.

Inom den summariska processen stoppades ogrundade ansökningar till ett värde av 988 miljoner kronor, jämfört med 113 miljoner kronor föregående år. Ökningen berodde på ett ärende med en fordran på 795 miljoner kronor. För 69 personer som tillsammans hade 753 obetalda böter ansökte Kronofogde­myndigheten om att böterna skulle förvandlas till fängelse.

Vidare framgår det av regeringens resultatredovisning att Skatteverket förhindrade att företag och identiteter användes som brottsverktyg. Skatte­verket avslutade fler brottsutredningar under 2024 än 2023 och avslutade lika många särskilt krävande ärenden. Dessa ärenden var i stor utsträckning brottsutredningsärenden kopplade till organiserad och annan allvarlig brottslighet. Vidare ökade antalet utredningar och brotts­anmälningar som avsåg allvarligt skatteundandragande.

Under 2024 prioriterade Skatteverket kontroller av oriktiga identiteter som misstänktes användas i kriminellt syfte. Arbetet ledde till att 166 identiteter avregistrerades som falska, jämfört med endast 9 identiteter föregående år. Antalet anmälda folkbokföringsbrott fördubblades nästan till 1 148 jämfört med 2023.

Skatteverket har tillsammans med Migrationsverket och Polismyndigheten haft i uppdrag att utveckla det operativa samarbetet för att motverka identitets­missbruk (Fi2024/02214). Inom ramen för arbetet har myndigheterna vidtagit omedelbara åtgärder för att motverka identitetsmissbruk och annan identitetsrelaterad brottslighet, bl.a. inrättat en funktion för kontakterna mellan myndigheterna och forum för att i det operativa arbetet dela kunskap (Fi2025/01362). I det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet deltog Skatteverket i att öka kunskapen om t.ex. avfalls­brottslighet, kriminalitet i vård samt i ideella föreningar och stiftelser. Arbetet hade förebyggande fokus men ledde också till utredningar och kontroller. I samverkansprojekten deltog Skatteverket i arbetet mot bl.a. arbetslivs­kriminalitet i infrastruktursatsningar i norra Sverige, hamnproblematik tillsammans med Tullverket och internationella skattebrott. För andra året i rad fördubblades Skatteverkets deltagande i myndighetssamverkan mot arbets­livskriminalitet.

Bedömning av måluppfyllelsen 

Enligt regeringens bedömning är måluppfyllelsen god och myndigheternas insatser bidrar i hög grad till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Myndigheternas verksamhet och resultat följer samhällsutvecklingen och konjunkturläget, vilket t.ex. kan noteras i att skatteintäkterna och det belopp som Kronofogdemyndigheten drev in har ökat.

Regeringen noterar att Skatteverket uppskattat de oredovisade arbetsin­komsterna 2017–2022 till 1,9 procent av Sveriges BNP, vilket är en minskning i förhållande till vad Skatteverket uppskattade för perioden 2010–2016. Regeringen konstaterar att osäkerheten i Tullverkets uppskattning av skattefelet är stor och välkomnar att Tullverket avser att justera den metod som används för beräkning av skattefelet baserat på kvalitetsmätning av import­deklarationer från 2026. Regeringen bedömer att de informations- och kun­skapsinsatser samt kontroller som Skatteverket och Tullverket har genomfört bidragit till att begränsa skattefelet.

Bidra till ett väl fungerande samhälle 

Folkbokföringsverksamhetens resultat var tillfredsställande och resultat­utvecklingen var fortsatt positiv. Viktiga förutsättningar kom på plats under 2024 såsom teknisk utrustning för att kunna kontrollera biometrisk infor­mation vid identitetskontroller. Det finns dock fortfarande behov av att förbättra resultatet och arbetet med att hitta, utreda och åtgärda fel.

Regeringen kan konstatera att lägesbilden över befolkningen 2025 är den bästa bild av befolkningen som funnits i modern tid.

Efter flera års negativ resultatutveckling var resultatet för Skatteverkets hantering av bouppteckningsärenden åter tillfredsställande.

Handläggningstiderna hos Kronofogdemyndigheten för betalningsföre­läggande och beslut om skuldsanering ökade och färre gäldenärers tillgångar utreddes inom nio månader.

Regeringens bedömning av allmänhetens och företagens förtroende för myndigheterna inom utgiftsområdet utifrån myndigheternas rankning i kvalitets- och anseendemätningar är att förtroendet fortfarande är högt.

Motverka brottslighet 

Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens insatser för att slå mot den kriminella ekonomin gör skillnad. Det visar myndigheternas positiva resultatutveckling både enskilt och i arbetet inom den myndighetsgemen­samma satsningen mot organiserad brottslighet. Regeringen konstaterar att myndigheternas arbete med att motverka brottslighet har gett tillfredsställande resultat i linje med regeringens styrning för att kraftsamla mot den kriminella ekonomin.

Regeringen bedömer att Tullverkets underrättelsebaserade arbetssätt gjorde att beslagen av vapen ökade under året, och att det därmed var en bidragande orsak till att brottsligheten motverkades. Arbetet med att upptäcka och förhindra brottslighet i ärenden som handläggs av Kronofogdemyndigheten visade fortsatt positivt resultat. Skatteverkets arbete med att motverka att företag och identiteter används som brottsverktyg utvecklades fördelaktigt.

Regeringen konstaterar att myndigheternas resultat har utvecklats positivt men inte har nått tillräckligt långt. Exempelvis behöver myndigheterna säkerställa effektiva former för informationsdelning mellan myndigheterna så att de nya regelverken får förväntad effekt på brottsbekämpningen. Regeringen följer detta särskilt i ett uppdrag till 14 myndigheter att samordna utvecklingen av effektiv informationsdelning i arbetet mot brott (Fi2025/01460).

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Utskottens löpande uppföljning av resultatinformationen i budgetpropositionen har en framåtblickande inriktning för att kunna användas till att ge underlag för väl underbyggda ställningstaganden i utskottens beredningsarbete. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som har uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

Sedan tidigare redovisas regeringens bedömning av måluppfyllelsen under tre rubriker som motsvarar olika delar av målet för utgiftsområdet. Sedan budgetpropositionen för 2022 redovisas även resultaten under samma tre rubriker. Utskottet ser positivt på denna utveckling. Utskottet bedömer att regeringens redovisning har en tydlig struktur som är uppdelad efter delmålen, och bedömningar görs i förhållande till resultatindikatorerna när sådana används.

Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn är fortsatt viktiga.

Utskottet noterar att Skatteverket under 2024 gjorde flera fördjupade analyser av delar av skattefelet för att förbättra underlaget för den bedömning som ska finnas i årsredovisningen för 2025. Utskottet ser positivt på att Skatteverket fortsätter arbetet med att utveckla en makroekonomisk modell för att bedöma storleken på den dolda ekonomin i sin helhet. Utskottet noterar vidare att det är stor osäkerhet i Tullverkets uppskattning av skattefelet. Utskottet ser positivt på den justering som ska göras av valet av metod. Det är viktigt att motverka att samhällssystemen utnyttjas på ett sätt som inte är avsett.

Kunskapen om vilka som finns och verkar i Sverige är viktig. Utskottet noterar att Skatteverket har arbetat med att ta fram ännu en nationell lägesbild över befolkningen (Fi2025/01379) och att antalet bosättningsutredningar och kontrollbesök har ökat. Vidare noterar utskottet att identitetskontrollerna inför folkbokföring eller tilldelning av samordningsnummer efter styrkt identitet stärktes när Skatteverket började använda teknisk utrustning som möjliggör biometrisk jämförelse vid identitetskontroll. Utskottet ser mycket positivt på det arbete som Skatteverket gjort och gör för att förbättra folkbokföringen. Det är även glädjande att tidigare års negativa resultatutveckling i fråga om handläggning av bouppteckningsärenden nu har brutits.

Utskottet konstaterar att handläggningstiderna för betalning och skuld­sanering hos Kronofogdemyndigheten har ökat samt utredningstakten när det gäller gäldenärers tillgångar har minskat. Utskottet anser att det är viktigt att följa Kronofogdemyndighetens arbete med att verka för en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning.

Vidare är det glädjande att förtroendet för myndigheterna är fortsatt högt.

I arbetet med att bekämpa den organiserade brottsligheten krävs det insatser för att slå mot den kriminella ekonomin, och i det arbetet är Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens uppdrag viktiga. Utskottet anser att myndigheterna bidrar positivt i samverkan mot organiserad brottslighet.

Utskottet noterar att Tullverkets beslag av vapen och då särskilt vapendelar ökat väsentligt. Regeringen bedömer att Tullverkets förändrade och mer underrättelsebaserade arbetssätt har varit bidragande orsak. Utskottet är mycket positivt till denna ökning.

Vidare noterar utskottet att det belopp som utmätts av Kronofogde­myndigheten i jourverksamheten och i egeninitierade samverkansinsatser har ökat. Detta arbete är viktigt för att förebygga och motverka brott, och utskottet ser mycket positivt på myndighetens fortsatta arbete.

Svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid, och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. Utskottet är mycket positivt till att Skatteverket under 2024 prioriterade kontroller av oriktiga identiteter som misstänktes användas i kriminellt syfte. Vidare ser utskottet mycket positivt på att Skatteverket tillsammans med Migrationsverket och Polismyndigheten inom ramen för det operativa samarbetet bl.a. inrättat en funktion för kontakterna mellan myndigheterna och forum för att dela kunskap i det operativa arbetet för att motverka bl.a. identitetsmissbruk.

Utskottet anser att det är viktigt att fortsätta arbetet mot den organiserade brottsligheten och anser att myndigheterna bidrar positivt i samverkan mot organiserad brottslighet.

När det gäller de redovisade resultaten för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution delar utskottet regeringens samlade bedömning att måluppfyllelsen är god och att myndigheternas insatser i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Enligt utskottets mening är det viktigt att myndigheternas arbete med att utveckla och förbättra verksamheterna fortsätter inom ramen för de anslag som föreslås nedan.

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning och utgiftsutveckling

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring, id-kort, gränsskydd och verkställighet av betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet ingår också att förebygga och motverka brott. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltnings­myndigheter inom respektive område.

Utgiftsområdets sammanlagda utgifter ökade 2024 med ca 3,5 miljarder kronor. Det berodde på beslutade förstärkningar till Skatteverket och Tullverket och utbetalningar från anslaget för kompensation till personer födda 1957. Prognosen för utfallet 2025 är lägre utgifter än förra året eftersom det sistnämnda anslaget inte längre omfattar 3,5 miljarder kronor utan har blivit ett äldreanslag 2025. Samtidigt förväntas utgifterna öka med ca 1 miljard kronor eftersom myndigheternas förvaltningsanslag har höjts, i huvudsak beroende på föreslagna och aviserade åtgärder i budgetpropositionen för 2025. Förslagen i denna budgetproposition innebär tillsammans med pris- och löneomräkningen att anslagen ökar med 640 miljoner kronor. Kronofogde­myndigheten kommer att disponera det anslag för kostnader som betalas av staten i konkurser som tillkommer inom utgiftsområdet fr.o.m. 2026.  

Politikens inriktning

Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten påverkar myndigheternas möjligheter att bidra till målen för utgiftsområdet. Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyn­dighetens verksamheter bidrar till mål inom flera politikområden och det är därför betydelsefullt att samverkan med berörda myndigheter vidareutvecklas och förbättras.

Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Goda villkor för företagande är centralt för ekonomisk tillväxt. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för företagen. De regelverk och rutiner som myndigheterna själva förfogar över ska därför vara så enkla som möjligt. Samtidigt behöver de vara utformade så att de hindrar att företag används som brottsverktyg. Skatteverket ska förenkla processen att avveckla företag genom utveckling av Verksamt.se.

Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och samhället går miste om stora inkomster. Därför är myndigheternas arbete med att motverka skattefusk och felaktigt redovisade tullar och avgifter fortfarande viktigt.

Det totala belopp som Kronofogdemyndigheten drivit in har ökat från år till år. Det är viktigt att Kronofogdemyndigheten upprätthåller rimliga hand­läggningstider så att de som ska betala gör det och de som ska få betalt får det inom rimlig tid. Regeringen förstärker Kronofogdemyndigheten för att hantera ett ökat ärendeinflöde bl.a. mot bakgrund av förslagen i propositionen Utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott (prop. 2024/25:201).

Bidra till ett väl fungerande samhälle

Myndigheterna ska bidra till ett väl fungerande samhälle där det är enkelt att göra rätt och arbeta förebyggande för att upprätthålla viljan hos enskilda och företag att göra rätt för sig. De digitala tjänsterna för allmänhet och företag ska anpassas till olika behov och förutsättningar så att allmänhet och företag kan lämna uppgifter digitalt i första hand. Skatteverket ska tillsammans med Försäkringskassan etablera en AI-verkstad för att ge aktörer inom den offent­liga förvaltningen stöd att använda AI.

Folkbokföringen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och informationen om dem som är bosatta i Sverige eller har samordningsnummer behöver vara korrekt. Felaktig folkbokföring och identitetsstölder används som verktyg inom organiserad brottslighet och bidragsbrottslighet. För att motverka detta är det viktigt att veta vem som bor var och vilka som befinner sig i Sverige. Därför genomförs nu en omfattande folkräkning. Kontroll­verksamheten i folkbokföringen har ökat avsevärt och behöver bibehållas på en hög nivå. Skatteverket behöver arbeta vidare med att avregistrera personer från folkbokföringen och vilandeförklara samordningsnummer som inte ska vara aktiva. Åtgärderna i folkräkningen är inte av sådan karaktär att de genomförs vid ett tillfälle och sedan kan arbetet anses vara avslutat, utan kontroller och andra insatser behöver utföras kontinuerligt. Regeringen föreslår därför ökade medel till Skatteverket när de tillfälliga medlen upphör. En förbättrad folkbokföring bidrar till att minska felaktiga utbetalningar eftersom uppgifterna ofta är en viktig del av beslutande myndigheters beslutsunderlag.

Folkbokföringen och Skatteverkets id-kortsverksamhet är en del i svensk identitetsförvaltning som ska vara tillförlitlig och solid, och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. En hörnsten i en sammanhållen identitetsförvaltning är att ansvariga myndigheter kan använda biometriska uppgifter (t.ex. ansiktsbild) i högre utsträckning än i dag. Regeringen avser att lämna förslag om att Skatteverket ska få utökade befogenheter att hantera biometriska uppgifter inom folkbokförings­verksamheten. Regeringen tillsatte även under våren 2025 en utredning för att förbättra stödet till myndigheter vid identitetskontroller (dir. 2025:22). Utredningen är en del av arbetet med att stoppa identitetsmissbruk och är viktig för att information om biometriuppgifter ska kunna stärka fler myn­digheters arbete med identitetskontroller.

Regeringen förstärker Tullverket för att myndigheten får nya uppgifter inom ramen för ett förenklat införselförfarande i fråga om vapen.

Kraven och ambitionerna inom totalförsvaret har ökat till följd av omvärlds­läget och Sveriges medlemskap i Nato. Skatteverket och Tullverket ska fortsätta att bidra till att höja nivån i det civila försvaret.

Motverka brottslighet 

Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens arbete med att före­bygga och motverka brottslighet är viktigt och gör skillnad. Regeringen fortsätter att kraftsamla mot den kriminella ekonomin eftersom pengar är den organiserade brottslighetens drivkraft och föreslår förstärkningar till myndig­heterna för att ytterligare intensifiera arbetet mot den kriminella ekonomin.

Skatteverket har en central roll i att motverka organiserad brottslighet. Det är viktigt att Skatteverket fortsätter insatserna för att motverka penningtvätt, hindra att företag används som brottsverktyg och stärka s.k. grindsvakts­funktioner som finns inom t.ex. beskattningen eftersom det kan bidra till att hindra aktörer i den kriminella ekonomin. Skatteverket ska stärka myndig­hetens arbete enskilt och i samverkan med andra aktörer, t.ex. vid finansiellt underrättelsecentrum som sedan 2025 finns vid Polismyndigheten.

Tullverkets arbete mot den organiserade brottsligheten är en helhet där arbetet med underrättelser, kontroller, spaning och utredning måste gå hand i hand. Regeringen ökar Tullverkets resurser för att stärka hela kedjan. Regeringen tar även krafttag mot internationella stöldligor. Sedan den 1 september 2025 finns det nya brottet utförselhäleri, som innebär att utförsel av stöldgods kriminaliseras. Ökade medel föreslås för att förstärka Tullverkets kontrollverksamhet bl.a. till följd av de nya befogenheterna. Kommande förslag om kontroll av kontanta medel vid den inre gränsen förutsätter fler kontroller. Kontrollverksamheten ska stärkas med personal och teknisk utrust­ning, t.ex. fler skannrar, och görs bl.a. mot bakgrund av de alltmer omfattande sanktionerna mot Ryssland och systemet med centraliserad klarering.

Regeringen förstärker Kronofogdemyndigheten för att kunna hantera fler ärenden som rör distansutmätning, när möjligheten utvidgas till Ekobrotts­myndigheten, Tullverket och Kustbevakningen.

Budgetförslag 

Anslaget 1:1 Skatteverket 

Regeringen anger att anslaget får användas för Skatteverkets förvaltnings­utgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella orga­nisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättnings­belopp enligt vissa lagar.

Skatteverkets anslag ökas med 35 miljoner kronor för folkbokförings­kontroller och för att kontinuerligt fortsätta det viktiga arbetet med folk­räkningen. Anslaget beräknas öka med 130 miljoner kronor fr.o.m. 2027.

För att etablera en AI-verkstad för offentlig förvaltning ökas Skatteverkets anslag med 100 miljoner kronor 2026. Anslaget beräknas öka med 100 miljoner kronor från 2027 t.o.m. 2030.

För att förstärka arbetet mot den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin ökas anslaget med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2026. Anslaget ökas även med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2026 för Skatteverkets deltagande i finansiellt underrättelsecentrum.

Anslaget ökas med 6 miljoner kronor 2026 för att förenkla processen att avveckla företag genom utveckling av Verksamt.se.

Regeringen föreslår att 9 434 848 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 9 526 178 000 kronor respektive 9 697 935 000 kronor.

Regeringen redogör också för budgeten för de verksamheter som Skatteverket får ta ut en avgift för (se prop. 2025/26:1 utg.omr. 3 tabell 2.16).

Anslaget 1:2 Tullverket

Regeringen anger att anslaget får användas för Tullverkets förvaltnings­utgifter. Anslaget får även användas för utbetalning till ett annat medlemsland i Europeiska unionen till följd av kostnader för centraliserad tullklarering.

För att Tullverket ska kunna öka kontrollverksamheten ökas anslaget med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2026. Vidare ökas anslaget med 30 miljoner kronor 2026 för att Tullverket ska kunna hantera nya uppgifter som kommer av förändringar i vapenlagstiftningen. Anslaget beräknas öka med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2027.

Regeringen föreslår att 3 441 754 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Tullverket för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 3 536 364 000 kronor respektive 3 605 972 000 kronor.

Regeringen redogör också för budgeten för de verksamheter som Tullverket får ta ut en avgift för (se prop. 2025/26:1 utg.omr. 3 tabell 2.17).

Anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten 

Regeringen anger att anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.

För att bibehålla takten i ärendehandläggningen och utöva tillsyn i ärenden om näringsförbud på grund av brott ökas anslaget med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2026.

Anslaget ökas med 15 miljoner kronor fr.o.m. 2026 med anledning av kommande lagförslag om att fler myndigheter ska få biträda Kronofogdemyn­digheten vid utmätning på distans.

För kostnader med anledning av kommande lagförslag om frivilliga betalningar av brottsskadestånd ökas anslaget med 1,2 miljoner kronor 2026. Anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med 1,5 miljoner kronor 2026.

Anslaget minskas för att finansiera ett nytt anslag. År 2026 minskas anslaget med 97 miljoner kronor. Anslaget beräknas minska med 201 miljoner kronor fr.o.m. 2027. Anslaget 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser ökas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 2 538 296 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 2 587 379 000 kronor respektive 2 635 444 000 kronor.

Regeringen redogör också för budgeten för de verksamheter som Kronofogdemyndigheten får ta ut en avgift för (se prop. 2025/26:1 utg.omr. 3 tabell 2.22).

Motionerna

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2025/26:3552 av Niklas Karlsson m.fl. (S) föreslås att anslaget 1:1 Skatteverket ökar med 75 miljoner kronor för 2026 jämfört med regeringens förslag.

Skattefusk och skattebrott hotar vår samhällsgemenskap och urholkar finansieringen av vår gemensamma välfärd och trygghet. Det riskerar också att utmana legitimiteten i hela skattesystemet. Varje skattekrona ska enligt motionärerna användas effektivt. Att kraftfullt verka för detta är en viktig politisk prioritering för Socialdemokraterna. Skatteverkets kontroller måste bli fler och mer effektiva. För att stärka Skatteverkets arbete föreslår Socialdemokraterna att 75 miljoner kronor tillförs myndigheten.

Vänsterpartiet

I partimotion 2025/26:3155 av Nooshi Dadgostar m fl. (V) föreslås att anslaget 1:1 Skatteverket ökar med 125 miljoner kronor för 2026 jämfört med regeringens förslag.

Kampen mot den organiserade brottsligheten måste intensifieras. I detta arbete spelar Skatteverket en viktig roll. Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget med 50 miljoner kronor för detta ändamål.

Skatteflykt är ett stort samhällsproblem. Skatteverket bör öka sina ansträng­ningar för att motverka skatteflykt och skatteundandragande, inte minst på kupongskatteområdet. Vänsterpartiet ökar anslaget med 70 miljoner kronor för detta ändamål.

Våldsutsatta kvinnor och andra med skyddad folkbokföring får sin post via Skatteverket. I dag fungerar det inte riktigt, och de får påminnelser, missar läkarbesök m.m. På sikt behöver även myndigheten bygga upp en genom­lysningsfunktion eftersom det i dag går att lägga i en spårsändare och på så sätt få fram en skyddad adress. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om ytterligare resurstillskott med 35 miljoner kronor för att genomföra en folk­räkning. Vänsterpartiet anslår 40 miljoner kronor för att stärka arbetet med skyddad folkbokföring samt förbättrad folkbokföring.

Centerpartiet

I kommittémotion 2025/26:3602 av Anders Ådahl m.fl. (C) föreslås att anslaget 1:1 Skatteverket minskar med 373 900 000 kronor för 2026 jämfört med regeringens förslag. Anslaget 1:2 Tullverket minskas med 50 400 000 kronor för 2026 jämfört med regeringens förslag. Anslaget 1:3 Kronofogde­myndigheten minskas med 12 400 000 kronor för 2026 jämfört med regeringens förslag.

Centerpartiet avvisar regeringens tidigare förslag om en folkräkning och föreslår därför att anslaget till Skatteverket minskar med 205 miljoner kronor 2026, 226 miljoner kronor 2027 och 130 miljoner kronor 2028. Till följd av effektivare kontorsanvändning minskas anslagen till Skatteverket med 100 miljoner kronor 2026 och 150 miljoner kronor årligen 2027–2028. Centerpartiet vill inrätta en ny myndighet, Ekokrim. Eftersom Ekokrim ska ersätta regeringens satsning på finansiellt underrättelsecentrum och förstärkning i arbetet mot organiserad brottslighet minskas anslagen till Skatteverket med 25 miljoner kronor årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar den nya vapenlagen och föreslår att anslaget till Tullverket minskas med 30 miljoner kronor 2026 och med 25 miljoner kronor årligen 2027–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs av myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade den 26 november 2025 att fastställa utgiftsramar för statens budget i enlighet med regeringens förslag (bet.2025/26:FiU1, rskr.2025/26:64–65). För utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution innebär det att utgiftsramen för 2026 bestämts till 15 511 898 000 kronor.

Insatser av Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn.

Utskottet anser i likhet med regeringen att goda villkor för företagande är centralt för ekonomisk tillväxt och att regelbördan bör minska men villkoren samtidigt utformas för att hindra att företag används som brottsverktyg.

Utskottet anser att det är viktigt att upprätthålla förtroendet för skatte­systemet. Det är skatteinkomsterna som ska finansiera vår gemensamma välfärd och det är därför viktigt att motverka missbruk i form av skatteundan­dragande och felaktiga utbetalningar.

Utskottet ser positivt på Kronofogdemyndighetens arbete mot överskuld­sättning, men det är viktigt att handläggningstiderna hos myndigheten inte ökar. Utskottet är därför positivt till den förstärkning som Kronofogde­myndigheten får för att hantera ett ökat ärendeinflöde.

Det är en angelägen uppgift för myndigheterna att bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag. Det ska vara lätt att göra rätt.

Det är viktigt att följa med i samhällsutvecklingen. AI är en alltmer integrerad del av samhället och har potential att förändra den offentliga förvaltningen i grunden genom att effektivisera processer, höja kvaliteten på tjänster och spara resurser. Utskottet anser därför att det är viktigt att utvecklingen av digitala tjänster hos myndigheterna fortsätter och ser positivt på Skatteverkets medverkan i etableringen av en AI-verkstad för offentlig förvaltning för att erbjuda stöd och gemensamma AI-lösningar till statliga myndigheter, kommuner och regioner.

Utskottet anser att det är viktigt att stärka kvaliteten i folkbokföringen och öka kunskaperna om de personer som vistas och verkar i Sverige.

Utskottet noterar att Skatteverket i Nationell lägesbild över befolkningen 2025 uppskattade att nästan 80 000 folkbokförda personer borde ha avregist­rerats som utflyttade eftersom de inte längre kan antas bo i Sverige, och att ca 16 000 personer var folkbokförda på fel adress (Fi2025/01379).

Utskottet anser att Skatteverkets arbete med att säkerställa en korrekt folkbokföring är viktigt eftersom en förbättrad folkbokföring innebär att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder som bidrar till att minska felaktiga utbetalningar.

Utskottet anser i likhet med regeringen att kontroller och andra insatser för att förbättra folkbokföringen behöver utföras kontinuerligt och att arbetet inte kan anses vara avslutat.

Utskottet noterar att betänkandet Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning (SOU 2025:75) som överlämnats till Finansdepartementet innehåller flera förslag som syftar till att stärka folkbokföringen, identitets­kontroller och Skatteverkets roll i det brottsbekämpande arbetet.

Det är viktigt med en sammanhållen identitetsförvaltning ur både ett ekonomiskt och ett rättssäkerhetsmässigt perspektiv. Utskottet anser att det är viktigt att myndigheter kan samarbeta för att olika former av fusk, över­trädelser och brottslighet ska kunna motverkas genom att förebyggas, för­hindras, upptäckas eller utredas. Utskottet noterar att det den 1 december 2025 införs en möjlighet till ökat informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2024/25:180 Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse). Utskottet ser positivt på att regeringen på­börjat ett stort antal åtgärder för att motverka identitetsmissbruk och fortsätter arbetet med att få till stånd en sammanhållen identitetsförvaltning med ökad användning av biometriska uppgifter.

Utskottet är positivt till den förstärkning som Tullverket får för att hantera nya uppgifter inom ramen för ett förenklat införselförfarande i fråga om vapen.

Myndigheternas insatser för att motverka brottslighet är viktiga. Utskottet ställer sig bakom regeringens satsning på att intensifiera myndigheternas arbete mot den kriminella ekonomin. Den organiserade brottsligheten är ett allvarligt hot mot det öppna samhället.

Utskottet instämmer i att Skatteverket har en central roll i att motverka organiserad brottslighet. Flera av Skatteverkets insatser bidrar till att hindra aktörer i den kriminella ekonomin. Utskottet noterar att Skatteverket ska samordna det nya regeringsuppdraget till 14 myndigheter att samordna utveck­lingen av effektiv informationsdelning för att stärka arbetet mot den organiserade brottsligheten (Fi2025/01460). Utskottet ser positivt på Skatte­verkets deltagande i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet t.ex. vid det nyinrättade finansiella underrättelsecentrumet.

Tullverkets arbete är liksom Skatteverkets arbete en s.k. grindvaktsfunktion som hindrar aktörer i den kriminella ekonomin. Utskottet ställer sig bakom regeringens uttalande att Tullverkets arbete mot den organiserade brottslig­heten är en helhet där arbetet med underrättelser, kontroller, spaning och utredning måste gå hand i hand. Tullverket har fått utvidgade befogenheter de senaste åren som har inneburit nya arbetsuppgifter inom kontrollverk­samheten. Det är utskottets uppfattning att Tullverket måste få förutsättningar att använda sina nya befogenheter genom ökade medel.

Utskottet kan konstatera att Kronofogdemyndighetens arbete med utmätning av egendom på distans förbättrades ytterligare under 2024 och utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till förstärkningar av Krono­fogdemyndigheten i myndighetens arbete med att förebygga och motverka brott.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till budget för 2026 inom utgiftsområde 3. Det innebär att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag och avstyrker motionerna 2025/26:3552 (S), 2025/26:3155 (V) och 2025/26:3602 (C).

Särskilda yttranden

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 3 inte får överstiga 15 511 898 000 kronor 2026 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 3.

Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 3 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3552. Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3551. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken framgår av reservationerna 1 och 5 i det betänkandet.

Socialdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 3 innebär att anslaget till Skatteverket höjs med 75 miljoner kronor. Skattefusk och skattebrott hotar vår samhällsgemenskap och urholkar finansieringen av vår gemensamma välfärd och trygghet. Det riskerar också att utmana legitimiteten i hela skattesystemet. Varje skattekrona ska användas effektivt. Att kraftfullt verka för detta är en viktig politisk prioritering för oss socialdemokrater. Skatteverkets kontroller måste bli fler och mer effektiva. För att stärka Skatteverkets arbete föreslår vi att 75 miljoner kronor tillförs myndigheten. Sammantaget bör 75 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 3 inte får överstiga 15 511 898 000 kronor 2026 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 3.

Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 3 läggs fram i partimotion 2025/26:3155. Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:2792. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken framgår av reservationerna 2 och 6 i det betänkandet.

Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 3 innebär att anslaget till Skatteverket ökar med 125 miljoner kronor. Kampen mot den organiserade brottsligheten måste intensifieras. I detta arbete spelar Skatte­verket en viktig roll. Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget med 50 miljoner kronor för detta ändamål. Skatteflykt är ett stort samhällsproblem. Det undandrar samhället stora resurser och skadar en fri och rättvis konkur­rens. Det ökar också ojämlikheten när skatteuttaget övervältras på andra grupper med lägre inkomster. Det är också allvarligt eftersom det minskar tilliten, sammanhållningen och förtroendet för vårt samhälle och våra myndigheter. Skatteverket bör öka sina ansträngningar för att motverka skatteflykt och skatteundandragande, inte minst på kupongskatteområdet. Vänsterpartiet ökar anslaget med 70 miljoner kronor för detta ändamål. Våldsutsatta kvinnor och andra med skyddad folkbokföring får sin post via Skatteverket. I dag fungerar det inte riktigt, och de får påminnelser, missar läkarbesök osv. På sikt behöver även myndigheten bygga upp en genomlysningsfunktion eftersom det idag går att lägga i en spårsändare och på så sätt få fram en skyddad adress. I budgetpropositionen föreslår regeringen att anslaget ökas med 35 miljoner kronor för 2026 för att förbättra folkbokföringen genom en folkräkning. Vänsterpartiet avvisar förslaget om ytterligare resurstillskott för att genomföra en folkräkning. Vänsterpartiet anslår 40 miljoner kronor för att stärka arbetet med skyddad folkbokföring samt förbättrad folkbokföring. Sammantaget bör 125 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Centerpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3811. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken framgår av reservationerna 3 och 7 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 3. Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 3 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3602.

Centerpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 3 innebär att anslaget inom utgiftsområdet minskar med totalt 436 700 000 kronor för 2026. Anslaget till Skatteverket minskar med 205 miljoner kronor för 2026 eftersom Centerpartiet avvisar regeringens tidigare förslag om en folkräkning. Till följd av effektivare kontorsanvändning minskar anslagen till Skatteverket med 100 miljoner kronor för 2026. Centerpartiet vill inrätta den nya myndigheten Ekokrim och minskar med anledning av det anslaget till Skatteverket med 25 miljoner kronor årligen 2026–2028 eftersom Ekokrim ersätter regeringens satsning på finansiellt underrättelsecentrum och förstärkning av arbetet mot organiserad brottslighet. Anslaget till Tullverket minskar med 30 miljoner kronor för 2026 eftersom Centerpartiet avvisar den nya vapenlagen. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs av myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Sammantaget bör 436 700 000 kronor mindre än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Miljöpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Miljöpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3770. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken framgår av reservationerna 4 och 8 i det betänkandet. Miljöpartiets förslag inom utgifts­område 3 ligger dock i nivå med regeringens förslag. Jag avstår med hänvisning till ovanstående från ställningstagande.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2026 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	C	V	MP
1:1	Skatteverket	9 434 848	75 000	−373 900	125 000	±0
1:2	Tullverket	3 441 754	±0	−50 400	±0	±0
1:3	Kronofogdemyndigheten	2 538 296	±0	−12 400	±0	±0
1:4	Kostnader som betalas av staten i konkurser	97 000	±0	±0	±0	±0
Summa anslag inom utgiftsområdet		15 511 898	75 000	−436 700	125 000	±0