HD01SfU7: Anpassning av vissa skatte- och avgiftsnedsättningar till EU:s regler om statsstöd

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU7

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anpassningar av svensk skattelagstiftning så att lättnader som lämnas som stöd av mindre betydelse ska lämnas på ett sätt som är förenligt med det EU-rättsliga regelverket. De lagändringar som utskottet tillstyrker innebär att nedsättningen av arbetsgivar­avgifterna när en första och andra person anställs i en näringsverksamhet (s.k. växa-stöd) ska utformas som en rätt till återbetalning av den del av arbets­givaravgifterna som motsvarar dagens nedsättning. För att Skatteverket ska kunna övervaka och rapportera beviljade växa-stöd behöver företagen också lämna vissa uppgifter som de inte lämnar i dag. Lagändringarna innebär även att det s.k. regionala avdrag som arbetsgivare som är verksamma i vissa angivna kommuner i Norrland och västra Svealand har rätt till vid beräkning av socialavgifterna anpassas till de villkor som gäller för regionala driftsstöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen, vilket bl.a. kräver en justering av avdragsberättigade sektorer. Vidare innebär ändringarna att det regionala avdrag som enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag får göra vid beräkning av egenavgifterna även fort­sättningsvis lämnas som ett stöd av mindre betydelse, dock med vissa justeringar av avdragsberättigade sektorer. Slutligen innebär förslagen också vissa justeringar av uppgiftsskyldigheten.

Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2026.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

I betänkandet finns en reservation (C).

 

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:24 Anpassning av vissa skatte- och avgiftsnedsättningar till EU:s regler om statsstöd.

Ett yrkande i en följdmotion.

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Anpassning av vissa skatte- och avgiftsnedsättningar till EU:s regler om statsstöd

Reservation

Administration och stödnivåer, punkt 2 (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:24 Anpass­ning av vissa skatte- och avgiftsnedsättningar till EU:s regler om statsstöd.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lag­förslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet. Regeringen har följt Lagrådets förslag och synpunkter.

En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslaget i motionen finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Gällande ordning

EU:s regler för statligt stöd finns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det offentliga (staten) får med vissa undantag inte lämna stöd förrän det i förhand har godkänts av EU-kommissionen. Syftet med reglerna är att se till att konkurrensen på EU:s inre marknad inte snedvrids. EU:s regler för statligt stöd sätter ramarna för medlemsstaternas möjligheter att med offentliga medel stödja en viss verksamhet. Det gäller också för Sverige. Reglerna finns i artiklarna 107–109 i EUF-fördraget.

Kommissionen har med stöd av artikel 109 i EUF-fördraget bemyndigats att anta förordningar om undantag från anmälningsskyldigheten. Dessa förordningar består av bl.a. Europeiska kommissionens allmänna grupp­undantagsförordning, förkortad GBER, och förordningar om stöd av mindre betydelse (s.k. de minimis-förordningar).

Den 1 januari 2024 trädde en ny allmän de minimis-förordning i kraft. Nytt stöd av mindre betydelse ska, på samma sätt som tidigare, beviljas först efter att medlemsstaten har kontrollerat att det nya stödet inte medför att det s.k. takbeloppet överskrids och att samtliga villkor i förordningen är uppfyllda. Den nya förordningen innebär vissa ändringar i fråga om övervakning och rapportering i förhållande till den tidigare förordningen. Bland annat ska medlemsstaterna fr.o.m. den 1 januari 2026 se till att information om beviljat stöd av mindre betydelse registreras i ett centralt register på nationell nivå eller unionsnivå. Till skillnad från tidigare ska den treårsperiod under vilken stödet inte får överstiga takbeloppet ses över löpande. Enligt den tidigare för­ordningen beräknades taket över en period på tre beskattningsår. Numera ska treårsperioden beräknas från den tidpunkt då ett stöd av mindre betydelse beviljas. Det centrala registret ska bidra till att minska den administrativa bördan för företagen. Dessa kommer inte längre att behöva hålla reda på och redovisa andra stöd av mindre betydelse som de får, när väl det centrala registret innehåller uppgifter för en treårsperiod. Vid tillämpningen ska kontrollen av efterlevnaden av det beloppstak som fastställs i förordningen i princip bygga på informationen i det centrala registret. Till dess att det centrala registret har upprättats och omfattar en period på tre år ska medlemsstaten, innan stöd beviljas, få en redogörelse från det berörda företaget för allt annat stöd av mindre betydelse enligt någon av förordningarna om stöd av mindre betydelse som tagits emot under en period av tre år.

Den allmänna gruppundantagsförordningen och de minimis-förordning­arna är direkt tillämpliga och gäller som lag i Sverige.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen vissa anpassningar av svensk skatte­lagstiftning så att lättnader som lämnas som stöd av mindre betydelse ska kunna lämnas på ett sätt som är förenligt med det EU-rättsliga regelverket om statsstöd.

Anpassning av statsstödet för växa-företag

Regeringen föreslår att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna när en första och andra person anställs i en näringsverksamhet (s.k. växa-stöd) ska utformas som en återbetalning av den del av arbetsgivaravgifterna som motsvarar dagens nedsättning. Det föreslås inte någon förändring av återbetalnings­grundande avgifter och period. Reglerna ska införas i en ny lag. Enligt för­slaget ska företagen lämna in en särskild ansökan om återbetalning.

Den föreslagna utformningen innebär att växa-stödet även fortsättningsvis kan inordnas i skattesystemet och tillgodoföras arbetsgivaren genom en kreditering på skattekontot. I dag ges växa-stöd som en nedsättning av arbets­givaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten. Nedsättningen hanteras i arbetsgivardeklarationen genom att den avgifts­skyldige anger i individuppgiften för den anställde om förutsättningarna för växa-stödet är uppfyllda. Den omständigheten innebär enligt regeringens bedömning att Skatteverkets möjligheter till övervakning och rapportering i samband med att växa-stöd beviljas kan vara otillräckliga i förhållande till de nya kraven i EU:s regler om statsstöd. I den föreslagna lagen anges även att återbetalningen ska uppfylla villkoren i tillämplig förordning om stöd av mindre betydelse, vilka verksamhetsformer som omfattas av återbetalnings­rätten för arbetsgivaravgifterna och vad som gäller för ansökan om åter­betalning. Dessutom föreslås att det införs bestämmelser i lagen om för­farande, utredning och kontroll, omprövning och överklagande samt uppgifts­lämnande.

Övriga anpassningar av skatte-och avgiftsnedsättningar

Det finns enligt regeringen även anledning att göra vissa anpassningar av det regionala avdraget från socialavgifter så att stödet fullt ut blir förenligt med regelverket för GBER. Regeringen föreslår att avdraget ska utvidgas och även omfatta företag inom sektorerna jordbruk, vattenbruk och fiske. Eftersom regionala driftsstöd inte får beviljas verksamheter inom sektorerna stål, brunkol, kol eller transport och tillhörande infrastruktur eller, företag vars huvudsakliga verksamhet avser finans- och försäkringsverksamhet eller som bedriver viss koncernintern verksamhet föreslås att dessa verksamhetsgrenar uttryckligen ska uteslutas från tillämpningsområdet. Även företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett beslut av kommissionen om att ett stöd beviljat av en svensk stödgivare är olagligt och oförenligt med den inre marknaden ska uttryckligen uteslutas. Vidare ska avdrag inte beviljas om det årliga stödbeloppet enligt samtliga ordningar för driftsstöd överstiger 20 procent av arbetsgivarens årliga arbetskostnader i det berörda området.

När det gäller det regionala avdraget från egenavgifterna föreslår regeringen att det även fortsättningsvis ska lämnas som ett stöd av mindre betydelse, men ska justeras i enlighet med GBER så att det omfattar samma verksamheter som föreslås gälla för det nämnda regionala avdraget från socialavgifter. Vissa anpassningar föreslås också för företag med s.k. kombinationsverksamhet för att inte takbeloppet ska riskera att överskridas och för att underlätta bedömningen.

När det gäller skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden (regional skattereduktion) föreslås några mindre justeringar och anpassningar av villkoren för stödet för att överensstämma med EU:s regler om statsstöd.

Utökad uppgiftsskyldighet

Regeringen föreslår att Skatteverket enligt de minimis-förordningarna med ledning av uppgifter från stödmottagande företag ska kontrollera att det högsta beloppet för stöd av mindre betydelse inte överskrids och att övriga villkor är uppfyllda. Skatteverket ska också registrera beviljat stöd av mindre betydelse i ett register. Företag, enskilda näringsidkare och enskilda individer kommer därför att behöva lämna fler uppgifter än i dag. Ytterligare uppgifter kan även behöva hämtas in om Skatteverket enligt regelverket vid en omprövning ska offentliggöra, rapportera eller registrera stödet. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att uppgiftsskyldigheten kompletteras för de ovan nämnda stats­stöden. Uppgiftsskyldigheten ska även kompletteras för den som har rätt till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och som har företag.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att lagändringarna i huvudsak ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Konsekvenser

När det gäller arbetsgivaravgifter till växa-företag innebär det föreslagna återbetalningsförfarandet att arbetsgivaravgifterna kommer att fastställas och registreras på ett skattekonto utan hänsyn till eventuell återbetalning. En ansökan om återbetalning bör dock enligt regeringen kunna lämnas in i nära anslutning till att arbetsgivaravgifter betalas, normalt sett under samma kalendermånad, vilket begränsar kostnader och negativa konsekvenser för företagen. Eftersom det införs ett nytt arbetsmoment kan företagens admini­strativa kostnader initialt bli högre, men de bedöms sjunka över tid eftersom det rör sig om en uppgift som sedan lämnas återkommande.

När det gäller den regionala skattereduktionen för fysiska personer som bor i glest befolkade områden samt för individer och företag i fråga om mikro­produktion av förnybar el bedöms de tillkommande uppgifter som ska lämnas till Skatteverket i de flesta fall vara känd information. För individer som tar emot flera små stöd kan det ta lite längre tid att sammanställa och redovisa informationen. I övrigt bedöms åtgärden inte medföra några nämnvärda effekter.

Enligt regeringen rör det sig om relativt få företag som mister stödet för regionala avdrag från socialavgifter, ca 5 procent för avdraget från arbetsgivar­avgifterna och ca 3 procent för avdraget från egenavgifterna. Näringslivet som helhet bedöms därför inte påverkas i stödområdet. I de branscher till vilka stöden utökas, dvs. jordbruk, fiskeri och vattenbruk, kommer effekterna att vara de omvända när det gäller konkurrenssituation och lönsamhet. Den utökade uppgiftsskyldigheten uppskattar regeringen till ett tillkommande arbetsmoment om en till två arbetstimmar per år och näringsidkare. För före­tagare och enskilda individer lämnas informationen i en månatlig arbets­givardeklaration respektive i en årlig inkomstdeklaration.

Regeringen bedömer att de tillkommande kostnaderna för Skatteverket kan hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar. Förslagen bedöms inte påverka tillströmningen av mål till de allmänna domstolarna.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:3822 av Martina Johansson m.fl. (C) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som inte riskerar att öka den administrativa bördan för små och växande företag och förslag som säkerställer att stöden även efter anpassningen fortsätter att vara kraftfulla verktyg för sysselsättning och regional utveckling. Regeringens förslag kommer enligt motionärerna att leda till att företagens administrativa kostnader ökar och till en fördröjning av avsedda kostnadslättnader för arbets­givarna, vilket skadar företagens likviditet. I stället bör kostnaderna sänkas direkt och automatiskt för företagen eftersom de behöver viss likviditet för att klara av att utveckla sin verksamhet och kunna anställa fler. När det gäller det regionala avdraget från socialavgifter riskerar anpassningen att leda till lägre stödnivåer eller mer komplicerade ansökningsförfaranden.

Utskottets ställningstagande

Regeringens utgångspunkt har varit att så långt som möjligt behålla nuvarande regler och endast införa de ändringar som är nödvändiga för att anpassa de statliga stöden till det EU-rättsliga regelverket. Enligt regeringen tillgodoser förslagen de aspekter som är viktiga att beakta i fråga om stöden och uppfyller samtidigt kraven i kommissionens regelverk. Utskottet delar regeringens bedömning och anser att regeringens förslag är väl avvägda.

När det gäller de ökade administrativa kostnaderna för företagen anser utskottet i likhet med regeringen att kraven på övervakning och rapportering enligt EU:s regelverk gör det svårt att utforma system som inte i någon utsträckning leder till ökad administration.

Utskottet instämmer i vad motionärerna anger om att stöden även framöver behöver vara kraftfulla verktyg för att främja sysselsättning och regional utveckling. Utskottet vill därför peka på vikten av att regeringen följer upp och utvärderar effekterna av de nya reglerna samt vidtar de åtgärder som kan anses nödvändiga.

Utskottet har inga invändningar mot regeringens föreslagna lagändringar. Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion 2025/26:3822 (C).

Reservation

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag som inte riskerar att öka den administrativa bördan för små och växande företag och förslag som säker­ställer att stöden även efter anpassningen fortsätter att vara kraftfulla verktyg för sysselsättning och regional utveckling. Förslagen kommer att leda till att företagens administrativa kostnader ökar och en fördröjning av avsedda kost­nadslättnader för arbetsgivarna, vilket skadar företagens likviditet. I stället bör kostnaderna sänkas direkt och automatiskt för företagen eftersom de behöver viss likviditet för att klara av att utveckla sin verksamhet och kunna anställa fler. När det gäller det regionala avdraget från socialavgifter riskerar anpass­ningen att leda till lägre stödnivåer eller mer komplicerade ansökningsför­faranden.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag