HD01SfU4: Utgiftsområde 8 Migration

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU4

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgifts­område 8, som uppgår till ca 13,5 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Där­med avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:1 inom utgiftsområde 8 Migration.

Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 8

Utskottets bedömning

Statens budget inom utgiftsområde 8

Utskottets ställningstagande

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 8 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 8 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 8 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 8 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2025/26:1 i de delar som gäller utgiftsområde 8 Migration och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2026 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från regeringens anslagsförslag som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Under beredningen av ärendet har Migrationsverkets generaldirektör infor­merat utskottet om myndighetens arbete.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2026 för utgiftsområde 8 Migration till 13 524 360 000 kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64­­–65). I detta betänkande före­slår socialförsäkringsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut. Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget ska också ingå i beslutet (11 kap. 18 § fjärde och sjätte styckena riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redovis­ning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resul­tatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredo­visning för utgiftsområde 8 i budgetpropositionen. Genomgången är ett under­lag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 8.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 8

Propositionen

Riksdagen har beslutat om målet för utgiftsområde 8 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 8, bet. 2023/24:SfU4, rskr. 2023/24:83). Målet för utgiftsområdet är en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som

–      ger skydd tillfälligt till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella reg­ler som Sverige åtagit sig att följa, bland annat asylrätten, samt upprätt­håller en kontrollerad invandring

–      minskar den irreguljära migrationen till Sverige och EU

–      bidrar till att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet

–      säkerställer en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sve­riges konkurrenskraft

–      förhindrar, upptäcker och åtgärdar fusk och missbruk

–      stimulerar frivillig återvandring.

Det nya målet för utgiftsområdet fastslogs i budgetpropositionen för 2024. Det är därför första gången som en resultatredovisning för området görs utifrån det målet och de resultatindikatorer som har identifierats för redovisning och resultatuppföljning. Regeringen anger att det innebär att det i vissa fall inte är möjligt att redovisa längre tidsserier.

Målet för utgiftsområdet består av de sex delmålen enligt ovan. Till varje delmål finns ett antal resultatindikatorer för att bedöma måluppfyllelsen.

Delmål 1

Regeringen använder följande resultatindikatorer för att bedöma måluppfyllel­sen av delmål 1 om skydd till människor som har skyddsbehov:

–      antal asylsökande och personer med tillfälligt skydd i Sverige jämfört med EU

–      andel avgjorda asylärenden inom författningsstyrd tid

–      vistelsetid från inkommen asylansökan till utskrivning ur Migrationsver­kets mottagningssystem

–      andel av det totala antalet asylsökande i mottagningssystemet som bor på Migrationsverkets asylboenden

–      andel mål i migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen som avgjorts inom de av regeringen uppställda verksamhetsmålen om rimlig handlägg­ningstid

–      andel mål i migrationsdomstol med ändrad utgång.

Regeringen konstaterar att det totala antalet asylsökande i EU under 2024 för tredje året i rad var strax under en miljon människor och att antalet var ca 10 procent lägre 2024 än 2023. Antalet asylsökande i Sverige minskade från 1,6 per tusen invånare 2023 till 1,1 år 2024. Genomsnittet för EU var 2,2.

Under 2024 lämnades 10 563 nya ansökningar om tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv in i Sverige. Regeringen anger att det är en minskning jämfört med 2023 då ca 11 400 ansökningar inkom. Totalt bifölls under 2024 ca 10 800 ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet.

Regeringen konstaterar att den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångsärenden om asyl var cirka en månad kortare 2024 än 2023: 162 dagar jämfört med 194 dagar. Andelen avgjorda ärenden inom författnings­styrd tid, dvs. inom sex månader, ökade med 10 procentenheter till 70 procent.

Andelen förlängningsärenden som avgjordes inom författningsstyrd tid minskade från 58 procent 2023 till 54 procent 2024. Regeringen anger att detta bl.a. beror på att andelen avgjorda äldre ärenden ökade.

Under 2024 var den genomsnittliga vistelsetiden i mottagningssystemet från ansökan till utskrivning 531 dagar, jämfört med 620 dagar 2023. Under 2024 var det totala antalet inskrivna asylsökande i mottagningssystemet 14 200. Av dessa bodde 3 800 i Migrationsverkets asylboenden. Detta motsva­rade 27 procent, vilket var en minskning med 5 procentenheter jämfört med 2023.

När det gäller migrationsdomstolarna har regeringen satt upp verksamhets­mål för fyra olika måltyper. Under 2024 nådde migrationsdomstolarna verk­samhetsmålen för verkställighetsmål och övriga migrationsmål, vilket innebar en förbättring jämfört med 2023 då enbart målet för verkställighetsmål nåddes. Migrationsöverdomstolen uppnådde sitt verksamhetsmål.

Andelen bifall i migrationsdomstolarna var 2024, liksom föregående år, generellt sett relativt låg, vilket indikerar att den rättsliga kvaliteten i Migra­tionsverkets avslagsbeslut var god. När det gäller ärenden som rörde asyl, anknytning, arbetsmarknad eller massflyktdirektivet var andelen bifall 1–5 procent. Andelen återförvisade ärenden var generellt högre än bifallen. Att ett ärende återförvisas behöver dock inte betyda att Migrationsverkets handlägg­ning har varit felaktig utan kan även bero på att nya omständigheter har till­kommit.

Delmål 2

Regeringen använder följande resultatindikatorer för att bedöma måluppfyllel­sen av delmål 2 om en minskning av den irreguljära migrationen till Sverige och EU:

–      antal rapporterade irreguljära gränspassager till EU

–      antal personer som nekats inresa vid Sveriges yttre gräns

–      antal asylsökande, varav med preskriberade avlägsnandebeslut, med visum, viseringsfria och barn födda i Sverige

–      andel beviljade asylansökningar (förstagångsansökningar) i Sverige jäm­fört med EU.

Antalet inkomna förstagångsansökningar om asyl i Sverige var 9 588 under 2024. Det är det lägsta antalet asylansökningar på 20 år. Under 2023 var antalet 12 472. Av sökandena hade ungefär en fjärdedel ett preskriberat avlägsnande­beslut. Under 2024 uppgick det totala antalet inkomna asylansökningar till 30 976 (förstagångs- och förlängningsärenden). Året innan var antalet 46 168. Antalet inkomna förlängningsärenden minskade under 2024.

Andelen förstagångsansökningar som bifölls av Migrationsverket låg kvar på ungefär samma nivå som föregående år.

Regeringen konstaterar att antalet irreguljära gränspassager till EU under 2024 var ca 240 000. Under 2023 uppgick antalet till ca 381 000.

Delmål 3

Regeringen använder följande resultatindikatorer för att bedöma målupp­fyllelsen av delmål 3 om att personer som inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet:

–      antal personer som återvänt i enlighet med ett lagakraftvunnet avlägs­nandebeslut och andelen personer som återvänt självmant av det totala antalet personer som återvänt

–      kapacitet och beläggningsgrad vid återvändandecenter och förvar

–      tid från lagakraftvunnet avlägsnandebeslut till utresa.

Under 2024 återvände ca 8 300 personer med avlägsnandebeslut självmant, vilket var drygt 700 personer fler än under 2023. Om tvång kan komma att behövas för att verkställa ett avlägsnandebeslut, eller om personen i fråga avviker, kan Migrationsverket överlämna ärendet till Polismyndigheten för verkställighet. Polismyndigheten verkställde 2 480 beslut om utvisning under 2024 jämfört med 2 829 året innan.

Migrationsverket ska erbjuda personer som har ett lagakraftvunnet avlägs­nandebeslut plats på ett återvändandecenter. I slutet av 2024 var sex återvän­dandecenter i drift med en kapacitet på 1 400 platser. Beläggningsgraden för 2024 uppgick till i genomsnitt 31 procent.

Migrationsverket och Polismyndigheten kan besluta att ta en person i förvar bl.a. om det finns risk för att vederbörande kommer att försöka hindra en verk­ställighet av ett avlägsnandebeslut. Kapaciteten vid Migrationsverkets förvar uppgick i slutet av 2024 till 593 platser, jämfört med 567 platser i slutet av 2023. Beläggningsgraden ökade under samma period från 65 till 82 procent.

Tiden från ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut till utresa var i genomsnitt 198 dagar 2024, vilket var ca 60 dagar kortare än 2023. Den genomsnittliga tiden från ett avlägsnandebeslut till utresa var 319 dagar, vilket var ca 80 dagar kortare än 2023.

Delmål 4

Regeringen använder följande resultatindikatorer för att bedöma måluppfyllel­sen av delmål 4 om en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring:

–      antal ansökningar om arbetstillstånd, totalt och för högkvalificerad arbets­kraft

–      antal prövade och andel beviljade ansökningar om arbetstillstånd, totalt och för högkvalificerad arbetskraft

–      handläggningstid för arbetstillstånd, totalt och för högkvalificerad arbets­kraft.

Under 2024 inkom nästan 80 000 ansökningar om arbetstillstånd, varav knappt hälften (36 881) var förstagångsansökningar. Det var en minskning med nästan 12 000 ärenden jämfört med 2023. Totalt avgjordes 91 331 ärenden, vilket också var färre än 2023. Bifallsandelen för samtliga ärenden var 69 procent 2024, och också det var en minskning från 2023 då andelen var 75 procent. Den genomsnittliga handläggningstiden kortades med 19 dagar, och 68 pro­cent av ärendena avgjordes inom författningsstyrd tid.

Totalt avgjordes 36 105 ärenden om högkvalificerad arbetskraft under 2024. För högkvalificerad arbetskraft var den genomsnittliga handläggnings­tiden för kompletta ansökningar 18 dagar. I kompletta ärenden fick 87 procent beslut inom servicemålet om 30 dagar.

Delmål 5

Regeringen använder följande resultatindikatorer för att bedöma målupp­fyllelsen av delmål 5 om en migrationspolitik som förhindrar, upptäcker och åtgärdar fusk och missbruk:

–      antal utförda inre utlänningskontroller och antalet kontroller som har lett till ett beslut om avlägsnande eller förvar

–      antal beslut om återkallelse av uppehållstillstånd och statusförklaring.

Under 2024 registrerades 37 953 genomförda inre utlänningskontroller, vilket var nästan 80 procent fler än året innan. Antalet individer utan tillstånd som påträffades vid dessa kontroller ökade med 38 procent och uppgick till 3 429 personer 2024. Av dem som kontrollerades var det 1 776 som placerades i ett förvar. För 882 individer ledde kontrollen till att avlägsnandebeslutet verk­ställdes.

Under 2024 fattades 7 900 beslut om återkallelse av uppehållstillstånd. Cirka 6 400 av de ärenden som initierades rörde arbetstillstånd. Det var det ärendeslag där flest ärenden om återkallelse initierades. Återkallelse kan dock ske när en utlänning har ett giltigt tillstånd men byter arbetsgivare varpå det gamla tillståndet återkallas och ett nytt beviljas.

Antalet återkallelser av statusförklaring, som utfärdas för utlänningar som är skyddsbehövande, har ökat och uppgick under 2024 till 712.

Delmål 6

Regeringen använder resultatindikatorn antal ansökningar om och andel bevil­jade bidrag för återvandring för att bedöma måluppfyllelsen av delmål 6 om en migrationspolitik som stimulerar frivillig återvandring.

Under 2024 ansökte 68 personer om bidrag för att återvandra. Antalet sökande låg därmed på samma nivå som föregående år då 71 personer ansökte. Fyra personer beviljades återvandringsbidrag under 2024, vilket var en margi­nell ökning från 2023 då en person beviljades bidrag.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att utvecklingen går i rätt riktning i de fall reformer och andra beslut har fått genomslag och att målen för migrationspolitiken därmed delvis har uppnåtts. Eftersom de nya målen slogs fast i budgetpropositionen för 2024 och ett flertal reformer inom migrationsområdet nyligen har genom­förts eller kommer att genomföras först senare under mandatperioden förvän­tar sig regeringen dock att resultaten ska fortsätta att förbättras på flera områ­den, t.ex. i fråga om att fler bor i Migrationsverkets asylboenden och att den frivilliga återvandringen ökar.

Utskottets bedömning

Resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av bud­getpropositionen. Utskottens löpande uppföljning av resultatinformationen i budgetpropositionen är framåtblickande för att ge underlag för väl under­byggda ställningstaganden i utskottens beredningsarbete. Regeringens redo­visning och bedömning av de uppnådda resultaten ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslags­medel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

Målet för utgiftsområde 8, som är uppdelat på sex delmål, är nytt och gäller från och med 2024. För att mäta måluppfyllelsen har regeringen presenterat resultatindikatorer. Ett nytt mål medför vissa svårigheter att både redovisa och bedöma resultaten. Vidare kan nya indikatorer innebära att det inte är möjligt att redovisa längre tidsserier. Utskottet ser därför positivt på att flera av de indikatorer regeringen har valt att använda för att bedöma måluppfyllelsen är desamma som användes tidigare, eftersom detta skapar kontinuitet. Utskottet anser i övrigt att resultatindikatorerna är väl valda.

Utskottet konstaterar att resultatredovisningen som helhet har en tydlig struktur som är uppdelad enligt delmålen och att bedömningar görs i förhål­lande till resultatindikatorerna. Diagram med tidsserier används, och diagram­men är mindre svåröverskådliga än i budgetpropositionen för 2025. Den redo­visade statistiken är till stora delar uppdelad på kvinnor och män och skillnader kommenteras, vilket också är en förbättring jämfört med föregående år.

Utskottet konstaterar att antalet asylansökningar i Sverige har sjunkit till en låg nivå och att effektiviteten i systemet har ökat. Därtill minskar vistelsetiden i asylsystemet. Det kan dock även konstateras att migrationsdomstolarna har en del utmaningar och att alltför många asylsökande utan asylskäl söker sig till Sverige. När det gäller omläggningen av mottagningssystemet har den bara inletts och måluppfyllelsen är därför ännu låg när det gäller att asylsökande ska bo i Migrationsverkets asylboenden.

Utskottet delar mot bakgrund av vad som framkommit i resultatredovis­ningen regeringens bedömning att utvecklingen går i rätt riktning i de fall reformer och andra beslut har fått genomslag och att målen för migrations­politiken delvis har uppnåtts. Eftersom målet med sina sex delmål för utgifts­området är nytt och många reformer nyligen har genomförts eller kommer att genomföras först senare under mandatperioden anser utskottet att det kan fin­nas anledning att förvänta sig förbättrade resultat på flera områden framöver.

Propositionen

Anslaget 1:1 Migrationsverket

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 5 512 282 000 kronor för 2026 till anslaget 1:1 Migrationsverket. Anslaget får användas för Migrationsverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas till utgifter för förvarslokaler.

Regeringen avser att under 2026 lämna en proposition om ett nytt regelverk för uppsikt och förvar. Förslagen kommer att innebära att Migrationsverket får kostnader för att inrätta säkerhetsavdelningar och utbilda personal som kom­mer att få utökade befogenheter och regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 28 miljoner kronor.

Vidare avser regeringen att under 2026 lämna en proposition om skärpta krav för svenskt medborgarskap. Förslagen innebär att Migrationsverkets prövning av ansökningar om medborgarskap kommer att bli mer omfattande. Regeringen bedömer att detta medför ökade kostnader och ökar därför anslaget med 30 miljoner kronor.

Migrationsverkets samhällsintroduktion för asylsökande bör enligt reger­ingen utökas för att möjliggöra nödvändig fördjupning i frågor om exempelvis svenska normer och värderingar. Som en följd av detta föreslår regeringen en ökning av anslaget med 12 miljoner kronor för 2026.

Regeringen fortsätter omställningen av systemet för mottagande av asyl­sökande och avser därför att under 2026 lämna en proposition om en ny mottagandelag. Förslagen innebär bl.a. att även personer med utvisningsbeslut som huvudregel ska bo på ett av Migrationsverkets boenden för att ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag. Förslagen medför ökade kostnader för Migrationsverket för ökad bemanning och andra åtgärder för att förstärka säkerheten och tryggheten vid asylboendena och genomföra närvarokon­troller. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 102,5 miljoner kronor för 2026.

Förslagen i betänkandet Etableringsboendelagen – ett nytt system för bo­sättning för vissa nyanlända (SOU 2025:35) bereds nu i Regeringskansliet. Den nya lagen bedöms innebära nya uppgifter för bl.a. Migrationsverket och regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 0,5 miljoner kronor för 2026.

Migrationsverket behöver enligt regeringen förstärka beredskapen inom det civila försvaret, bl.a. genom personalförstärkningar, utbildning och bered­skapsanpassningar av anläggningar. För detta ändamål föreslår regeringen att anslaget ökas med 6 miljoner kronor för 2026.

Regeringen arbetar vidare för att ta bort särregler för avgifter för tandvård för asylsökande och för vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Förslaget beräknas enligt regeringen innebära ökade kostnader för Migrationsverket, och anslaget ökas därför med 8 miljoner kronor för 2026.

Miniminivåutredningen slutredovisade sitt uppdrag i september 2025 genom betänkandet Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlän­ningar (SOU 2025:99), som regeringen har remitterat. Förslagen beräknas enligt regeringen innebära ökade kostnader för handläggning av ärenden för Migrationsverket, och därför ökas anslaget med 41 miljoner kronor för 2026.

Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för Migrationsverkets årsredo­visning 2024 lämnat ett uttalande med reservation med hänvisning till att verket inte har redovisat samtliga återrapporteringskrav i sin årsredovisning.

Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 4 223 000 000 kronor för 2026 till anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader. Anslaget får användas för utgifter för boende och stöd till asylsökande och övriga kategorier som omfat­tas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och för stats­bidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. att delta i tidiga insatser.

Förslagen i den kommande propositionen om en ny mottagandelag omfattar bl.a. åtgärder för att förstärka säkerheten och tryggheten vid asylboendena och ökade kostnader för ersättning till personer med utvisningsbeslut. Anslaget ökas därför med 53 miljoner kronor för 2026.

Anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 600 013 000 kronor för 2026 till anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder. Anslaget får användas för utgifter för

–      migrationspolitiska projekt och analyser

–      statsbidrag till internationella organisationer inom migrationsområdet, bland annat för kapacitetshöjande åtgärder i ursprungs- och transitländer

–      stärkt samarbete med andra länder och internationella organisationer för att främja de migrationspolitiska målen

–      statsbidrag till Svenska Röda Korset för efterforskning av familjemedlem­mar och släktingar under fredstid

–      förberedelser för återvandring eller tillfälligt återvändande för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet

–      återvandringsprojekt och bidrag i samband återvandring inklusive admini­stration

–      informationsinsatser för ökad frivillig återvandring

–      anhörigresor

–      bidrag inom ramen för EU:s solidaritetsmekanism.

Bemyndigande

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 787 000 000 kronor 2027 och 2028. Regeringen anger att medel behöver kunna beviljas till fleråriga projekt som sträcker sig över budgetåret för att kunna finansiera lång­siktiga migrationspolitiska insatser. Vidare anger regeringen att den även behöver kunna göra utfästelser inom ramen för EU:s solidaritetsmekanism som sträcker sig två år framåt i tiden samt att bemyndigandet även behöver omfatta Migrationsverkets hantering av återvandringsbidrag. Om återvand­ringsbidrag beviljas ska utbetalningen ske vid flera tidpunkter som sträcker sig över budgetåret.

Anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 915 461 000 kronor för 2026 till anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål. Anslaget får användas för

–      migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltnings­utgifter för prövning av utlännings- och medborgarskapsmål

–      utgifter för Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resnings­ansökningar av utlännings- och medborgarskapsmål

–      Domstolsverkets förvaltningsutgifter för de aktuella domstolarnas verk­samhet med utlännings- och medborgarskapsmål.

Regeringen avser att under 2026 lämna en proposition om ett nytt regelverk för uppsikt och förvar. Förslagen innebär att fler personer kan tas i förvar, vilket medför kostnader för migrationsdomstolarna genom ett ökat antal överklagade mål om förvarsbeslut. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 1 miljon kronor för 2026.

Anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 160 800 000 kronor för 2026 till anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. Anslaget får användas för

–      migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens direkta utgifter för nämndemän, sakkunniga och vittnen i utlännings- och medborgar­skapsmål

–      utgifter för ersättning till offentligt biträde och tredje man enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde i mål enligt utlänningslagen (2005:716)

–      utgifter för ersättning till tolkar enligt 52 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) och ersättning till part och parts ställföreträdare enligt 15 § för­valtningsprocesslagen (1971:291) i mål enligt utlänningslagen (2005:716) och lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. I kostnaderna för tolkar får även kostnader för tolkförmedlings administrativa avgifter ingå.

Anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 107 602 000 kronor för 2026 till anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden. Anslaget får användas för utgifter för offentligt biträde och tolk i ärenden enligt utlänningslagen eller enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Regeringens förslag om att begränsa asylsökandes rätt till kostnadsfri råd­givning till två timmar bedöms innebära att kostnaderna för offentliga biträden minskar. Vidare bedöms dessa kostnader minska till följd av att färre asylsö­kande väntas komma till Sverige under kommande år. Anslaget minskas med 159 miljoner kronor för 2026. Enligt regeringen kan förslagen i Miniminivå­utredningens slutbetänkande dock väntas innebära att den beräknade bespa­ringen blir något mindre, varför anslaget ökas med 2 miljoner kronor för 2026.

Anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 340 202 000 kronor för 2026 till anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade. Anslaget får användas för utgifter för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som avvisats eller utvisats med stöd av utlänningslagen (2005:716) eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Anslaget får vidare användas för kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan samt för kostnader för Migrationsverkets personal vid övervakning av tvångsvisa resor.

Regeringen avser att under 2026 lämna en proposition om ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. Förslagen medför ökade kostnader för Kriminalvården för att verkställa fler utvisningar, och regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 15 miljoner kronor för 2026.

Anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asyl­sökande och flyktingar

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 665 000 000 kronor för 2026 till anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyk­tingar. Anslaget får användas för utgifter för projekt som beviljas medel inom ramen för Europeiska flyktingfonden III, Europeiska återvändandefonden och Asyl-, migrations- och integrationsfonden, motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Vidare får anslaget användas för statlig medfinansiering av projekt inom dessa fonders områden och administration av fonderna.

EU har beslutat att tilldela Sverige medel inom ramen för Asyl-, migra­tions- och integrationsfonden för kostnader för att genomföra EU:s migra­tions- och asylpakt och som en del i halvtidsutvärderingen av den pågående programperioden. För att möjliggöra att dessa medel nyttjas föreslår reger­ingen att anslaget ökas med 220 miljoner kronor för 2026.

Bemyndigande

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 670 000 000 kronor 2027–2030.

Migrationsverket är ansvarig myndighet i Sverige för Asyl-, migrations- och integrationsfonden. Regeringen anger att för att kunna använda fondmed­len på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt behöver medel kunna beviljas till fleråriga projekt som sträcker sig över budgetåret. Därför föreslår regeringen att den bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finan­sierade insatser för asylsökande och flyktingar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 670 000 000 kronor 2027–2030.

Motionerna

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 föreslås att riksdagen anvisar 1 425 000 000 kronor mindre än vad regeringen föreslår för utgiftsområde 8 i budgetpropositionen för 2026. Anslaget 1:3 Migrations­politiska åtgärder minskas med hela det nämnda beloppet eftersom reger­ingens satsning på ett kraftigt höjt återvandringsbidrag avvisas.

Vänsterpartiet

I partimotion 2025/26:3163 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås att riks­dagen anvisar 1 555 000 000 kronor mindre än vad regeringen föreslår för utgiftsområde 8 i budgetpropositionen för 2026. Till anslaget 1:1 Migrations­verket anvisas 30 miljoner kronor mer till följd av motionärernas förslag om en amnesti för ensamkommande. Samtidigt minskas anslaget med 28 miljoner kronor eftersom regeringens kommande förslag om uppsikt och förvar avvisas och med 30 miljoner kronor eftersom också regeringens kommande förslag om skärpta krav för svenskt medborgarskap avvisas. Till följd av att även regeringens kommande förslag om en ny mottagandelag avvisas minskas anslaget med 102,5 miljoner kronor. Anslaget minskas vidare med 0,5 miljo­ner kronor eftersom motionärerna avvisar regeringens kommande förslag om ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. Dessutom minskas anslaget med 8 miljoner kronor för att motionärerna avvisar regeringens kommande förslag om att ta bort särreglerna för avgifter för tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Eftersom motionärerna inte ställer sig bakom Miniminivåutredningens förslag som enligt regeringen kommer att belasta anslaget 1:1 med 41 miljoner kronor på grund av ökade kostnader för handläggning hos Migrationsverket minskas anslaget med detta belopp.

Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 185 miljoner kronor till följd av motionärernas förslag om höjda dagersättningar för asylsö­kande. Samtidigt minskas anslaget med 110 miljoner kronor med anledning av förslaget om en amnesti för ensamkommande och med 53 miljoner kronor eftersom regeringens förslag om en ny mottagandelag avvisas.

Anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder minskas med 1 320 miljoner kro­nor till följd av att regeringens återvandringsprojekt och höjning av återvand­ringsstödet avvisas. Motionärerna ställer sig inte heller bakom regeringens förslag om ett nytt regelverk för uppsikt och förvar eller regeringens förslag om begränsningar av asylsökandes rätt till kostnadsfri rådgivning varför ansla­get 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål minskas med 1 miljon kronor och anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 159 miljoner kro­nor. Anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade minskas med 15 miljoner kronor eftersom motionärerna avvisar regeringens kommande förslag om ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. Motionärerna står inte bakom EU:s migrations- och asylpakt och avvisar därför regeringens förslag om genomförande av pakten. Till följd av detta minskas anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar med 220 miljoner kronor.

Centerpartiet

I kommittémotion 2025/26:3607 föreslår Jonny Cato m.fl. (C) att riksdagen anvisar 1 603 600 000 kronor mindre än vad regeringen föreslår för utgiftsom­råde 8 i budgetpropositionen för 2026. Anslaget 1:1 Migrationsverket minskas med 100 miljoner kronor till följd av ett förslag om effektivare kontorsanvänd­ning. Eftersom motionärerna avvisar regeringens höjning av återvandrings­bidraget minskas vidare anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder med 1 475 000 000 kronor. Med anledning av att Centerpartiet föreslår en sänkning av pris- och löneomräkningen föreslår motionärerna även en minskning av dels anslaget 1:1 Migrationsverket med 24 600 000 kronor, dels anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål med 4 000 000 kronor.

Miljöpartiet

I kommittémotion 2025/26:3508 föreslår Annika Hirvonen m.fl. (MP) att riksdagen anvisar 1 300 500 000 kronor mindre än vad regeringen föreslår för utgiftsområde 8 i budgetpropositionen för 2026. Anslaget 1:1 Migrationsver­ket ökas med 50 miljoner kronor för att förkorta handläggningstiderna hos myndigheten. Samtidigt minskas anslaget med 102,5 miljoner kronor eftersom motionärerna motsätter sig regeringens förslag om en ny mottagandelag och med 41 miljoner kronor för att motionärerna avvisar förslaget om att genom­föra Miniminivåutredningens förslag. Vidare minskar motionärerna anslaget 1:1 Migrationsverket med 30 miljoner kronor eftersom de avvisar regeringens förslag om skärpta krav för svenskt medborgarskap och med 28 miljoner kronor för att de avvisar förslaget om ett nytt regelverk för förvar. Slutligen avvisar motionärerna förslaget om att avskaffa särregler för tandvård och minskar därför anslaget med 8 miljoner kronor.

Motionärerna ökar anslaget 1:2 med 113 miljoner kronor för att höja dag­ersättningen och med 40 miljoner kronor för att kompensera kommunerna för kostnader för att ta emot ensamkommande barn. Anslaget minskas samtidigt med 53 miljoner kronor eftersom förslaget om en ny mottagandelag avvisas.

Som en följd av att motionärerna avvisar regeringens förslag om ett höjt återvandringsbidrag minskas anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder med 1 425 000 000 kronor. Anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål ökas med 50 miljoner kronor för att korta handläggningstiderna och minskas med 1 miljon kronor eftersom regeringens förslag om ett nytt regelverk för förvar avvisas. Anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 157 mil­joner kronor eftersom regeringens förslag om att begränsa rätten till kostnads­fri rådgivning avvisas. Till följd av att motionärerna avvisar regeringens förslag om genomförande av EU:s migrations- och asylpakt minskas anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar med 22 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har bestämt ramen för utgiftsområde 8 Migration till ca 13,5 mil­jarder kronor. Utskottet ska nu ta ställning till nivån på de olika anslagen inom utgiftsområdet.

Utskottet anser att Sverige behöver en restriktiv och långsiktigt hållbar migrationspolitik med ett fokus som skiftar från asylinvandring till högkvalifi­cerad arbetskraftsinvandring. Mycket har redan gjorts för att strama åt villko­ren för den asylrelaterade invandringen, ställa om mottagningssystemet samt förstärka återvändandearbetet och utskottet kan konstatera att asylinvand­ringen minskar. Flera av regeringens tillsatta utredningar har redovisat utred­ningsbetänkanden med förslag på förändrad lagstiftning. Utskottet ställer sig bakom regeringens fortsatta arbete för att skärpa kontrollen över vilka som befinner sig i Sverige och vidta åtgärder för att migrationssystemet ska vara mer rättvist och rättssäkert.

Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av att avsätta medel för de reformer som beskrivs i budgetpropositionen, bl.a. genomförandet av Miniminivåutredningens förslag, som omfattar ändring av permanenta uppe­hållstillstånd för vissa utlänningar, och åtgärder för att öka återvandringen.

I likhet med regeringen anser utskottet att medel bör tillföras för att genom­föra de förslag på medborgarskapsområdet som regeringen avser att lämna och täcka kostnader till följd av en ny mottagandelag, en utökad samhällsintro­duktion för asylsökande, ett effektivare återvändandearbete, borttagande av särregler för tandvård, införande av den nya etableringsboendelagen och mer omfattande användning av uppsikt och förvar.

EU har beslutat att tilldela Sverige medel genom Asyl-, migrations- och integrationsfonden för bl.a. kostnader för att genomföra EU:s migrations- och asylpakt. Utskottet delar regeringens bedömning att medel bör avsättas på det sätt regeringen föreslår för att möjliggöra ett så ändamålsenligt användande som möjligt.

Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för Migrationsverkets årsredo­visning 2024 lämnat ett uttalande med reservation. Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen anger att den har följt upp att Migrationsver­ket vidtar nödvändiga åtgärder med anledning av Riksrevisionens reservation.

Sammantaget anser utskottet att regeringens anslagsförslag är väl avvägda. Därmed tillstyrker utskottet proposition 2025/26:1 utgiftsområde 8 punkt 1 och avstyrker motionerna 2025/26:3163 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2025/26:3508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP), 2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:3607 av Jonny Cato m.fl. (C).

Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Utskottet tillstyrker därför proposition 2025/26:1 utgiftsområde 8 punkt 2.

Särskilda yttranden

I tre år har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna försökt styra Sverige. Resultatet är 100 000 fler arbetslösa, familjer som kämpar varje månad med att få ekonomin att gå ihop och en tillväxt i EU:s bottenliga. Gäng­våldet fortsätter, sprängningarna ökar och kriminaliteten kryper ner i åldrarna.

I regeringens avskedsbudget blev det återigen tydligt att regeringen och Sverigedemokraterna inte förmår ta tag i de stora samhällsproblemen. Det är en budget som lappar och lagar med tillfälliga åtgärder i stället för att presen­tera seriösa lösningar på Sveriges problem. Den ger inga svar på frågan om vad Sverige ska leva av i framtiden. Regeringens budget innehåller inga struk­turella reformer för att få igång tillväxten och minska arbetslösheten. Den blundar för behoven i välfärden och saknar tillräckliga åtgärder för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Hårt arbetande svenskar lämnas efter – mediciner blir dyrare, bostadsbidraget för barnfamiljer försämras, barn­bidraget urholkas och välfärden pressas till bristningsgränsen. I en osäker omvärld behöver Sverige stå starkt. Men resultatet av regeringens och Sverige­demokraternas tre år är ett försvagat och splittrat land. Vi vill vända Sveriges negativa utveckling. I Socialdemokraternas förslag till budget prioriterar vi långsiktiga investeringar för att stärka vanligt folks ekonomi, få fler i jobb och öka tillväxten.

Vi stöttar de familjer och pensionärer som har det tuffast. Vi vill slopa det orättvisa karensavdraget som gör att hårt arbetande svenskar som sliter i vår välfärd och andra samhällsbärande yrken kan förlora tusenlappar vid en för­kylning. Vi lägger fram alla dessa förslag samtidigt som vi stärker Sveriges finansiella sparande jämfört med regeringens förslag. Det är möjligt eftersom alla våra nya satsningar är finansierade, antingen genom ökade intäkter eller genom omprioriteringar. I vår budget visar vi att det med rätt prioriteringar går att få fart på tillväxten, stötta vanliga familjer och bygga upp välfärden, samtidigt som vi tar ansvar för statens finanser. Vi visar att vi kan föra vårt land i en ny riktning – mot en stark samhällsgemenskap, där svensk ekonomi växer och kommer alla till del.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Socialdemokraterna önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgifts­område 8. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Socialdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3551. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken framgår av reservation 1 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 8. Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 8 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3587.

Socialdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 8 inne­bär att regeringens förslag om ett kraftigt höjt återvandringsbidrag avvisas. Förslaget medför risker för integrationen och kan innebära att de som bidraget riktar sig till känner sig oönskade i Sverige. Internationella erfarenheter visar också att höga återvandringsbidrag inte är särskilt effektiva.

Sammantaget bör 1 425 000 000 kronor mindre än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Med ett år kvar till valet kan vi konstatera att regeringen spelar ett cyniskt valspel. Efter tre års svältkur med Tidöpartierna tömmer regeringen statskas­san och låter välfärden stå för notan. Genom att regeringen under lång tid har låtit bli att satsa har den med stöd av Sverigedemokraterna cementerat låg­konjunkturen.

Den svenska ekonomin har utvecklats svagt de senaste åren, med låg tillväxt och stigande arbetslöshet. Reallönesänkningarna, samt regeringens passiva och ineffektiva finanspolitik, har resulterat i en svag utveckling för framför allt hushållens konsumtion och investeringarna i näringslivet. Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. Regeringen har dock fortsatt att sänka skatterna – med sammanlagt 110 miljarder kronor under mandatperioden, vilket minskar utrymmet för att satsa på hushållen och välfärden.

Regeringen föreslår skattesänkningar med över 50 miljarder kronor för 2026. Vänsterpartiets budgetalternativ har en helt annan inriktning. I stället för att sänka skatten mest för de med höga inkomster beskattar vi bankernas övervinster, höjer kapitalskatterna och omvandlar dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag för att underlätta den gröna omställningen. Vi använder peng­arna till att bl.a. stärka välfärden, med ett särskilt fokus på sjukvården genom att sektorsbidraget till hälso- och sjukvården förlängs. Vi avsätter betydande resurser till klimatinvesteringar och stärker hushållens ekonomi, bl.a. genom höjda barnbidrag. Så främjar vi den gröna omställningen samtidigt som vi sänker arbetslösheten. Så bygger vi Sverige starkare samtidigt som vi utjämnar klyftorna.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Vänsterpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgifts­område 8. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i parti­motion 2025/26:2792. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budget­politiken framgår av reservation 2 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 8. Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 8 läggs fram i partimotion 2025/26:3163.

Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 8 innebär att en amnesti för ensamkommande som har vistats mer än ett år i Sverige införs. Det handlar om barn som har sökt och behövt skydd i Sverige men som har behandlats illa till följd av politiska beslut och som har hunnit bli vuxna under tiden. En stor del av dem har dessutom stadgat sig i Sverige. En amnesti medför att anslaget för Migrationsverket ökas. Samtidigt minskas detta anslag eftersom vi avvisar regeringens förslag om höjningar med hänvisning till kommande propositioner om en ny mottagandelag respektive skärpta krav för svenskt medborgarskap. Anslaget minskas dessutom som en följd av att vi avvisar regeringens satsningar med anledning av etableringsboendelagen, borttagande av särregler för avgifter för tandvård för bl.a. asylsökande och Miniminivåutredningens förslag.

Dagersättningen för asylsökande har inte höjts sedan 1994. Den låga ersätt­ningen leder till ökad social utsatthet som ökar risken för trafficking, annat sexuellt utnyttjande och annan exploatering. Den undermåliga materiella stan­dard som präglar tiden som asylsökande är också den främsta orsaken till bris­tande hälsotillstånd hos asylsökande. Vi föreslår att dagersättningen för asyl­sökande höjs till nivån för riksnormen i försörjningsstödet, vilket innebär att anslaget för ersättningar och bostadskostnader ökas. Samtidigt minskas ansla­get på grund av vårt förslag om en amnesti för ensamkommande och eftersom vi avvisar regeringens ökning med hänvisning till en ny mottagandelag.

Vi avvisar regeringens förslag om återvändandeprojekt och kraftigt höjda återvandringsbidrag. Anslaget för migrationspolitiska åtgärder minskas där­för.

Anslaget för domstolsprövning i utlänningsmål minskas eftersom vi avvisar regeringens förslag om ett nytt regelverk för uppsikt och förvar medan ansla­get för offentligt biträde i utlänningsärenden ökas eftersom vi avvisar reger­ingens begränsningar av asylsökandes rätt till offentligt biträde.

Vi avvisar regeringens satsning på ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott och ställer oss inte bakom EU:s migrations- och asylpakt. Där­för föreslår vi minskningar av anslagen för utresor för avvisade och utvisade respektive från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar.

Sammantaget bör 1 555 000 000 kronor mindre än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Centerpartiets budgetmotion fokuserar på att stärka jobb, företag och tillväxt, att sänka klimatutsläppen och att investera i välfärd och infrastruktur i hela landet.

Sverige står inför flera djupgående och sammanlänkade kriser. Regeringens politik har förvärrat situationen, och nu krävs en kraftfull kursändring. Trots ett i grunden gott utgångsläge har arbetslösheten stigit och förblivit på alltför höga nivåer. Både den konjunkturberoende och den strukturella arbetslösheten har stigit, den ekonomiska tillväxten är svag och färre nya företag startas, vilket hämmar den ekonomiska utvecklingen och minskar resurserna till väl­färden kraftfullt. Det krävs därmed mer än bara kortsiktiga och tillfälliga stimulanser.

Centerpartiet föreslår därför i sitt budgetalternativ en offensiv jobbpolitik för att bekämpa den höga arbetslösheten. Företags kostnader för att anställa måste sänkas kraftigt, särskilt för små och växande företag. Investeringar behöver göras i utbildning, vidareutbildning, integration och spetsteknologi, inte minst artificiell intelligens.

Sverige är inte längre det klimatföredöme det en gång var. Med missade klimatmål, ökande utsläpp från transporter och stoppad utbyggnad av förnybar el har det skett ett tvärt kast i klimatpolitiken. Vi behöver därför konkreta åtgärder för att som land återta ledarskapet i klimatpolitiken. Centerpartiet föreslår därför i sitt budgetalternativ kraftfulla satsningar på att här och nu få fram fossilfri energi, stärka den gröna industrialiseringen och göra det möjligt för vanliga människor att enkelt och billigt byta från fossildrivna bilar till miljöbilar. Av beredskaps- och klimatskäl vill vi bygga upp en strategisk reserv av billigt biobränsle från svenska råvaror.

De geografiska klyftorna och orättvisorna växer, och landets infrastruktur står inför förfall. Vi vill minska de geografiska gapen i välfärden genom att satsa på lärare, läkare, järnvägar, vägar och beredskap i hela landet.

Centerpartiets budget är ett liberalt och grönt alternativ som tar ansvar för Sveriges ekonomi, klimat och sammanhållning. Vår politik skapar förutsätt­ningar för en starkare och mer hållbar framtid för hela landet.

För att klara framtidens utmaningar krävs en politik som försvarar grund­läggande principer: att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till arbete, att företagen är den jobbskapande motorn för svensk tillväxt, att välfärden ska vara tillgänglig och av god kvalitet i hela landet och att en stringent klimat­politik underlättar den gröna omställningen. Sverige behöver strukturreformer med starka och långsiktiga effekter – inte tillfälliga dyra förslag med kort­variga effekter.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Centerpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 8. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i parti­motion 2025/26:3811. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budget­politiken framgår av reservation 3 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 8. Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 8 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3607.

Människor som vill flytta till ett annat land ska kunna göra det. Samtidigt är det viktigt att ställa krav och att utgångspunkten fortfarande ska vara att invandringen ska vara reglerad. Migrationspolitiken ska både fungera för de som vill flytta till Sverige och vara hållbar för Sverige som land.

Centerpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 8 innebär att anslaget för migrationspolitiska åtgärder minskas eftersom vi avvisar reger­ingens stora höjning av återvandringsbidraget. Vi minskar även anslaget för Migrationsverket till följd av en effektivare kontorsanvändning. Samma anslag och anslaget för domstolsprövning i utlänningsmål minskas till följd av en sänkt pris- och löneomräkning.

Sammantaget bör 1 603 600 000 kronor mindre än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Inför valet lovade Tidöpartierna att de skulle få ordning på Sverige. Det har man misslyckats med. I dag är arbetslösheten rekordhög, välfärden har satts på svältkur och politiken har aktivt ökat utsläppen. Hushållen är hårt pressade efter att Tidöpartierna prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare fram­för träffsäkra satsningar riktade mot de som har små ekonomiska marginaler.

Regeringen och Sverigedemokraterna har helt misslyckats med att ta Sverige framåt. I stället vill man backa in i framtiden. Så behöver det inte vara. Vår budgetmotion innehåller förslag för ett bättre, starkare, tryggare och mer hållbart Sverige. Det har aldrig varit så enkelt att ställa om till en hållbar värld med en rättvis klimatomställning. Tekniken och kunskapen finns på plats, och människor längtar efter en bättre och mer hållbar framtid.

Med de förslag som ingår i vår budget når vi flera av våra klimatmål. Vi föreslår en grön utdelning på 2 900 kronor per år till personer som bor i lands- och glesbygdsområden eller områden med bristande tillgång till kollektiv­trafik. Vi satsar också på riktade stöd som gör det möjligt för fler att byta till elbil och därigenom minska både sina utsläpp och sina körkostnader.

Vi vill se en ekonomisk politik som på ett effektivt och rättvist sätt tar oss ur den långvariga lågkonjunkturen. Vårt budgetförslag stärker barnfamiljernas ekonomi genom att barnbidraget höjs med 350 kronor i månaden och bostads­bidraget höjs med upp till 1 100 kronor. Bidragsdelen i studiestödet från CSN höjs med 300 kronor i månaden. Vi återställer högkostnadsskyddet för läke­medel och gör det därigenom billigare med mediciner. Vi föreslår också att den fria tandvården för unga återinförs.

Sverige kan genomföra en grön och rättvis omställning. Vi kan öka närings­livets konkurrenskraft och säkra framtida jobb genom att ligga i framkant av teknikutvecklingen. Vi kan bli kvitt fossilberoendet som gynnar Putin, stärka vår beredskap och skydda hushåll och företag från framtida prischocker på fossilt. Vi kan bromsa klimatförändringarna som utgör ett existentiellt hot. När Sverige går före och visar vägen kan vi också ställa högre krav på EU och andra länder att göra mer. Den här budgeten visar på att det är möjligt. Sverige förtjänar bättre.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Miljöpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 8. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Miljöpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i parti­motion 2025/26:3770. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken framgår av reservation 4 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 8. Förslaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 8 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3508.

Miljöpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 8 innebär en satsning på att anställa och utbilda personal på såväl Migrationsverket som migrationsdomstolarna för att korta de oacceptabelt långa handläggnings­tiderna. Detta ökar anslagen för Migrationsverket och domstolsprövning i utlänningsmål. Samtidigt minskar vi anslaget för Migrationsverket eftersom vi avvisar regeringens satsningar på en ny mottagandelag, genomförande av Miniminivåutredningens förslag, ett nytt regelverk för förvar, skärpta krav för svenskt medborgarskap och avskaffande av särreglerna för tandvård för bl.a. asylsökande.

Dagersättningen har inte ändrats sedan 1994. Vi vill höja dagersättningen till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd, dvs. till ungefär 130 kronor per dag för en ensamstående vuxen. Detta medför en ökning av anslaget för ersättningar och bostadskostnader. Detta anslag ökas också för att kompensera kommunerna för kostnader för att ta emot ensamkommande barn. Anslaget minskas samtidigt eftersom vi avvisar regeringens förslag om en ny mottagandelag.

Regeringens förslag om att höja återvandringsbidraget riskerar att öka stigmatiseringen, ge sämre förutsättningar för integration och försvaga tilliten till svenska myndigheter. Vi avvisar förslaget och minskar därmed anslaget för migrationspolitiska åtgärder.

Vi avvisar vidare regeringens förslag om ett nytt regelverk för förvar och minskar därför anslaget för domstolsprövning i utlänningsmål. Vi avvisar även regeringens förslag om att begränsa rätten till kostnadsfri rådgivning och ökar därmed anslaget för offentligt biträde i utlänningsärenden. Samtidigt avvisar vi regeringens förslag om genomförande av EU:s migrations- och asylpakt och minskar därför anslaget för insatser för asylsökande och flyktingar som finansieras från EU-budgeten.

Sammantaget bör 1 300 500 000 kronor mindre än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration

Tusental kronor

Anslag		Regeringens	Avvikelse från regeringen
		förslag	S	V	C	MP
1:1	Migrationsverket	5 512 282	±0	−180 000	−124 600	−159 500
1:2	Ersättningar och bostadskostnader	4 223 000	±0	22 000	±0	100 000
1:3	Migrationspolitiska åtgärder	1 600 013	−1 425 000	−1 320 000	−1 475 000	−1 425 000
1:4	Domstolsprövning i utlänningsmål	915 461	±0	−1 000	−4 000	49 000
1:5	Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål	160 800	±0	±0	±0	±0
1:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden	107 602	±0	159 000	±0	157 000
1:7	Utresor för avvisade och utvisade	340 202	±0	−15 000	±0	±0
1:8	Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar	665 000	±0	−220 000	±0	−22 000
Summa anslag inom utgiftsområdet		13 524 360	−1 425 000	−1 555 000	−1 603 600	−1 300 500

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndiganden för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration

 

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Tidsperiod
1:3	Migrationspolitiska åtgärder	787 000	2027–2028
1:8	Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar	670 000	2027–2030
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet		1 457 000