HD01SfU18: Socialförsäkringsfrågor

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU18

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Motionsyrkandena handlar bl.a. om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring.

I betänkandet finns 46 reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Socialförsäkring och välfärd

Utskottets ställningstagande

Företagare, studerande och andra grupper

Utskottets ställningstagande

Sjukförsäkring

Utskottets ställningstagande

Rehabilitering

Utskottets ställningstagande

Sjuk- och aktivitetsersättning

Utskottets ställningstagande

Arbetsskadeförsäkring

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (V)

2. Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (C)

3. Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (MP)

4. Rättshjälp och verkställighet av myndighetsbeslut, punkt 2 (V, MP)

5. Gränsöverskridande situationer, punkt 3 (C)

6. Försäkringskassans verksamhet, punkt 4 (S)

7. Försäkringskassans verksamhet, punkt 4 (V, MP)

8. Försäkringskassans verksamhet, punkt 4 (C)

9. Socialförsäkringsförmåner för utlänningar med tillfälligt skydd, punkt 5 (S)

10. Socialförsäkringsförmåner för utlänningar med tillfälligt skydd, punkt 5 (V, MP)

11. Välfärdsbrott och återkrav, punkt 6 (S)

12. Välfärdsbrott och återkrav, punkt 6 (V, MP)

13. Företagare och gigarbetare, punkt 7 (V, MP)

14. Företagare och gigarbetare, punkt 7 (C)

15. Deltidssjukskrivning för studerande, punkt 8 (V, C, MP)

16. Studerande med funktionsnedsättning, punkt 9 (V, MP)

17. Övriga frågor om studerande, punkt 10 (V)

18. Övriga frågor om studerande, punkt 10 (MP)

19. Idrottare och kulturutövare, punkt 11 (C, MP)

20. Förmånsnivåer i sjukpenningen, punkt 12 (V, C, MP)

21. Flexibel återgång i arbete, punkt 13 (V, MP)

22. Förläggning av arbetstid, punkt 14 (C, MP)

23. Rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen, punkt 15 (V)

24. Rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen, punkt 15 (C)

25. Rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen, punkt 15 (MP)

26. Sjuklön och karens, punkt 16 (S, V, MP)

27. Preventionsersättning, punkt 17 (MP)

28. Jämställd sjukförsäkring, punkt 18 (V)

29. Jämställd sjukförsäkring, punkt 18 (C)

30. Nytt regelverk för SGI, punkt 19 (S, V, MP)

31. SGI vid sanktioner och för studerande, punkt 21 (MP)

32. Sjukpenning för arbetssökande, punkt 22 (C, MP)

33. Övriga frågor om sjukförsäkring, punkt 23 (V, MP)

34. Rehabilitering, punkt 24 (S, MP)

35. Rehabilitering, punkt 24 (V)

36. Rehabilitering, punkt 24 (C)

37. Ersättningsnivåer, punkt 25 (S, V, MP)

38. Garantiersättningen, punkt 26 (V)

39. Garantiersättningen, punkt 26 (MP)

40. Arbetsmarknadsbegreppet, punkt 27 (V, MP)

41. Arbete, företagande och studier, punkt 28 (C, MP)

42. Rätten till ersättning, punkt 29 (V)

43. Övriga frågor om sjuk- och aktivitetsersättning, punkt 30 (MP)

44. En mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring, punkt 31 (S)

45. Stress och psykisk ohälsa, punkt 32 (MP)

46. Övriga frågor om arbetsskadeförsäkring, punkt 33 (C, MP)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet ca 160 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar bl.a. om trygg­hetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeersättning. Motionsyrkandena finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Gällande ordning

Socialförsäkringsskydd

I 4 kap. socialförsäkringsbalken (SFB) finns allmänna bestämmelser om socialförsäkringsskyddet. Socialförsäkringen är enligt 4 kap. 2 § SFB indelad i tre försäkringsgrenar: förmåner som grundas på bosättning i Sverige (bosätt­ningsbaserade förmåner), förmåner som grundas på arbete i Sverige (arbets­baserade förmåner) och förmåner som grundas på andra omständigheter än bosättning eller arbete i Sverige (övriga förmåner).

Försäkrad är den som enligt 4 kap. 3 § SFB uppfyller de krav i fråga om bosättning, arbete eller andra omständigheter som anges i 2 § samt gällande krav på försäkringstider. Dessutom ska den försäkrade uppfylla de villkor som gäller för respektive förmån enligt 5–7 kap. för att omfattas av socialförsäk­ringsskyddet.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen avgör vilket lands socialförsäkring en EU-medborgare omfattas av när minst två länder är inblandade. Som allmän regel gäller att en person bara kan omfattas av ett lands lagstiftning i taget. Den som bor i Sverige och arbetar i minst två olika länder inom EU/EES eller i Schweiz och Storbritannien ska anmäla det till Försäkringskassan så att myndigheten kan utreda vilket lands social­försäkringslagstiftning den försäkrade ska omfattas av. Det görs genom en ansökan om intyg A1.

Socialförsäkringsförmåner för utlänningar med tillfälligt skydd

Under 2024 beslutade riksdagen om ändringar i bl.a. utlänningslagen (2005:716), socialförsäkringsbalken och folkbokföringslagstiftningen (prop. 2023/24:151, bet. 2024/25:SfU5, rskr. 2024/25:10). Den nya regleringen innebär att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd kan folkbokföras tidigare än vad som dessförinnan var möjligt. Folk­bokföringen medför att han eller hon omfattas av regionernas ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård. En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som arbetar har enligt den nya regleringen rätt till arbetsbaserad föräldrapenning och tillfällig föräldra­penning men är som huvudregel inte försäkrad för bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken och saknar rätt till insatser med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Bidragsbrottslagen

Bidragsbrottslagen (2007:612) innehåller regler som ska ge ett straffrättsligt skydd för välfärdssystemen, bevara förtroendet för systemen och skydda de offentliga finanserna. Den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp, döms för bidragsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader (2 §). Om brottet är grovt döms personen i fråga för grovt bidragsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år (3 §).

Motionerna

Socialförsäkring och välfärd

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en kriskommission för sjukförsäkringen. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att ta fram ett syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med lydelsen ”att individen ska återfå arbetsförmåga och därmed kunna återgå i, eller kunna söka, arbete samt säkerställas ekonomisk trygghet under processen”. I yrkande 32 föreslås ett tillkänna­givande om att regeringen bör återkomma med förslag om att indexera tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen.

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att utreda en samhällslön för dem som aldrig kommer att vara aktuella för ett lönearbete på grund av svåra fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. I yrkande 19 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheterna till ekonomisk trygghet vid svåra livskriser. Svåra livskriser som sorg ska inte betraktas som sjukdom utan ge rätt till en särskild möjlighet att vara tjänstledig under en fastställd tid med ekonomisk ersättning från socialförsäkringen. I kommittémotion 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 27 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten till kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen.

I kommittémotion 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att skapa ett sömlöst trygghets­system vid arbetslöshet och sjukdom. I motion 2025/26:3431 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) föreslås ett tillkännagivande om att utreda hur en bas­inkomst kan utformas.

I motion 2025/26:1954 av Jan Ericson (M) föreslås ett tillkännagivande om att överväga en översyn av indexeringen av olika bidrag och ersättningar. I motion 2025/26:2210 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkänna­givande om att se över möjligheten att utreda hur ett system liknande vård av barn skulle kunna se ut när det gäller möjligheten att vårda en sjuk förälder. I motion 2025/26:3471 av Dan Hovskär (KD) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att utreda hur en utformning av enhetliga regler för hur merkostnader vid hem- och egenvårdsdialys – t.ex. för vatten, el och sophämtning – kan ersättas.

Rättshjälp och verkställighet av myndighetsbeslut

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 19 före­slås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka rätten till rättshjälp. I yrkande 20 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över konsekvenserna av proposition 2021/22:206 Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut och återkomma med förslag om hur de problem som uppstått kan åtgärdas.

Gränsöverskridande situationer

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 48 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen måste säkra att social­försäkringsreglerna för gränspendlare får ökad flexibilitet. I yrkande 49 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen i samarbete med regeringarna i de nordiska grannländerna ska utöka möjligheten till undantag i social­försäkringsreglerna för gränspendlare. Identiska tillkännagivanden föreslås i motion 2025/26:1537 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 5 och 6.

Försäkringskassans verksamhet

I kommittémotion 2025/26:3588 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 14 före­slås ett tillkännagivande om att påskynda arbetet med att använda artificiell intelligens (AI) vid handläggningen av socialförsäkringsärenden. I yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande om att återupprätta en god styrning av Försäkringskassan. I kommittémotion 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 79 föreslås ett tillkännagivande om att förbättra kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg, s.k. A1-intyg.

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 31 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med åtgärder som säkerställer att Försäkringskassan har de resurser som myndigheten behöver.

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Försäkrings­kassan i uppdrag att genomföra en informationskampanj om förebyggande sjukpenning för att minska sjukskrivningarna.

Socialförsäkringsförmåner för utlänningar med tillfälligt skydd

I kommittémotion 2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna för kommuner och regioner med anledning av förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd.

I kommittémotion 2025/26:2798 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 28 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som förbättrar levnadsstandarden för utlänningar med tillfälligt skydd som är under 20 år och över 66 år.

Välfärdsbrott och återkrav

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 38 föreslås ett tillkännagivande om att straffskalan för bidragsbrott bör delas upp och att det ska införas ett nytt brott, synnerligen grovt bidragsbrott, för vilket maxstraffet ska vara tio års fängelse.

I kommittémotion 2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar i arbetet med att förebygga välfärdsbrott. Liknande tillkännagivanden föreslås i kommittémotionerna 2025/26:3588 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 13 och 2025/26:3589 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 10. I motion 2025/26:1359 av Dzenan Cisija (S) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa en tidsbegränsning på två år för Försäkringskassans återkrav av socialförsäkringsförmåner (sjukpenning, föräldrapenning, bostadsbidrag m.fl.) när den försäkrade inte medvetet lämnat felaktiga uppgifter eller varit grovt oaktsam.

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 21 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att pausa alla återkrav inom socialförsäkringen och för personlig assistans, förutom de som grundas på avsiktligt fusk. I yrkande 22 föreslås ett tillkänna­givande om att regeringen bör tillsätta en utredning av hur återkraven kan genomföras på ett rimligt och rättssäkert sätt som inte drabbar enskilda orimligt hårt.

I motion 2025/26:1768 av Jan Ericson (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten till utökad användning av biometri för att motverka bidragsfusk. I motion 2025/26:3767 av Lina Nordquist och Malin Danielsson (båda L) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att den som grovt och med uppsåt systematiskt missbrukar socialförsäkringssystemen ska kunna stängas av från dem tillfälligt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om bl.a. en kriskommission för socialförsäkringen, ersättning vid sorg, rättshjälp och verkställighet av myndighetsbeslut, socialförsäkringsreglerna för gränspendlare och Försäkringskassans användning av AI samt förmåner för utlänningar med tillfälligt skydd. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119 respektive bet. 2024/25:SfU20, rskr. 2024/25:196). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. När det gäller motionsyrkandet om kvalificering till social­försäkringen har regeringen överlämnat proposition 2025/26:136 till riksdagen med förslag som gäller just denna fråga. Yrkandet får således anses tillgodo­sett. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:1537 (C) yrkandena 5 och 6, 2025/26:1954 (M), 2025/26:2210 (M), 2025/26:2798 (V) yrkande 28, 2025/26:2779 (V) yrkandena 1, 2, 19, 20, 31 och 32, 2025/26:3187 (C) yrkandena 2, 3, 19, 48 och 49, 2025/26:3190 (C) yrkande 27, 2025/26:3431 (MP), 2025/26:3502 (MP) yrkande 1, 2025/26:3587 (S) yrkande 12, 2025/26:3588 (S) yrkandena 14 och 15 samt 2025/26:3590 (S) yrkande 79. Utskottet avstyrker även motion 2025/26:3471 (KD) yrkande 3.

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att straffskalan för bidragsbrott bör delas upp och att det ska införas ett nytt brott, synnerligen grovt bidrags­brott. Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder mot bidragsbrott och den 15 januari 2026 beslutat om lagrådsremissen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor som innehåller förslag om att i vissa fall höja minimistraffet för grovt bidragsbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Utskottet utesluter inte ytterligare initiativ för att stoppa bidragsbrottsligheten men är för närvarande inte berett att ställa sig bakom förslaget i motionen. Därmed avstyrks motion 2025/26:3586 (S) yrkande 38.

En annan motion innehåller förslag om att regeringen bör återkomma med förslag om att pausa alla återkrav inom socialförsäkringen och den personliga assistansen, förutom de som grundas på avsiktligt fusk. I samma motion före­slås även en utredning av hur återkrav ska kunna genomföras på ett rimligt och rättssäkert sätt. Utskottet konstaterar att Försäkringskassan ska besluta om återkrav om ersättning har lämnats med ett för högt belopp och den som har fått ersättningen har insett eller skäligen borde ha insett detta (108 kap. 2 § SFB). Utskottet anser att denna ordning är väl avvägd och finner inte att det finns skäl för att pausa alla återkrav som inte grundas på avsiktligt fusk. Utskottet instämmer i att återkrav ska genomföras på ett rimligt och rättssäkert sätt men bedömer inte att det finns behov av en särskild utredning om detta. Därmed avstyrks motion 2025/26:2779 (V) yrkandena 21 och 22. Utskottet avstyrker även motionerna 2025/26:1359 (S), 2025/26:1768 (M) och 2025/26:3767 (L) yrkande 1.

Förra året avstyrkte utskottet motionsyrkanden om ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU20, rskr. 2024/25:196). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:3587 (S) yrkande 17, 2025/26:3588 (S) yrkande 13 och 2025/26:3589 (S) yrkande 10.

Gällande ordning

Trygghetssystem för studerande

För den som inte har haft någon förvärvsinkomst innan studierna påbörjades finns ett särskilt försäkringsskydd i studiemedelssystemet som innebär att en studerande har rätt att behålla sina studiemedel vid sjukdom, trots att han eller hon inte studerar. Det krävs i dessa fall bl.a. att den studerande är helt oför­mögen att studera på grund av sjukdom eller till hälften oförmögen att bedriva sina heltidsstudier och att det rör sig om ett sådant medicinskt väldokumenterat sjukdomstillstånd som motsvarar villkoren för särskilt högriskskydd (så kan t.ex. vara fallet om det är fråga om en sjukdom som under en tolvmånaders­period kan antas medföra ett större antal sjukperioder). En eventuell lånedel kan skrivas av för tiden efter 30 dagars sjukdom. Detta framgår av 3 kap. 26–32 §§ och 4 kap. 11 § studiestöds­förordningen (2000:655) samt 13 § lagen (1991:1047) om sjuklön.

Motionerna

Företagare och gigarbetare

I kommittémotion 2025/26:55 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta åtgärder för att garantera gigarbetare rätt till sjuklön, semesterersättning och pension.

I kommittémotion 2025/26:3191 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 18 före­slås ett tillkännagivande om att öka gigarbetares inkludering i social­försäkringssystemet. I motion 2025/26:415 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att låta inkomster som förs till periodiseringsfond ingå i den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att det bör utredas hur inkomsterna ska ingå i SGI.

Deltidssjukskrivning för studerande

I kommittémotion 2025/26:323 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta de åtgärder som föreslås i del­betänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka och möjliggöra sjukskrivningar på deltid.

I kommittémotion 2025/26:3189 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 32 föreslås ett tillkännagivande om att låta studenter som är deltidssjukskrivna få studiemedel på deltid.

I kommittémotion 2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att möjliggöra deltidssjukskrivning för studenter.

Studerande med funktionsnedsättning

I kommittémotion 2025/26:323 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning om grundläggande trygghet för studerande, inklusive dem med funktions­nedsättning.

Övriga frågor om studerande

I kommittémotion 2025/26:323 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hur ansvaret för bostadsbidrag för studenter kan flyttas från Försäkringskassan till Centrala studiestödsnämnden (CSN). I yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning som utreder möjligheten att halvera karenstiden för studerande från 30 till 15 dagar.

I kommittémotion 2025/26:3365 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 29 och 32 föreslås tillkännagivanden om studenters ekonomiska trygghet och om att studenter behöver få rätt till sjukskrivning och rehabilitering på villkor som är likvärdiga med de som gäller för arbetstagare.

I motion 2025/26:430 av Stina Larsson (C) föreslås ett tillkännagivande om att överväga att studenter ska inkluderas i socialförsäkringarna.

Idrottare och kulturutövare

I kommittémotion 2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 3 före­slås ett tillkännagivande om att stärka den ekonomiska tryggheten och socialförsäkringsskyddet för elitidrottare.

I motion 2025/26:1425 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över de sociala trygghetssystemen så att hänsyn även tas till musikers arbetssituation. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att se över om alla statliga stipendier kan ligga till grund för inkomstberäkning. I motion 2025/26:1525 av Emma Ahlström Köster (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa särskilda socialförsäkringslösningar för elitidrottare.

Utskottets ställningstagande

Förra året avstyrkte utskottet motionsyrkanden om bl.a. gigarbetares rätt till pension och inkludering i socialförsäkringssystemet. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU20, rskr. 2024/25:196). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:55 (V) yrkande 12, 2025/26:415 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3191 (C) yrkande 18.

Studenters rätt till ekonomisk trygghet vid sjukdom är en viktig fråga som berör socialförsäkringssystemet men också andra områden. Utskottet har tidigare avstyrkt yrkanden om bl.a. deltidssjukskrivning för studenter, inkludering av studenter i socialförsäkringarna och studenter med funktionsnedsättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU20, rskr. 2024/25:196). Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning i frågorna. Utskottet är inte heller berett att ta initiativ till en utredning om att förändra den reglering som innebär att Försäkringskassan ansvarar för förmånen bostadsbidrag oavsett mottagare eller om att halvera karenstiden för studerande. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:323 (V) yrkandena 6 och 15–17, 2025/26:430 av (C), 2025/26:3189 (C) yrkande 32 och 2025/26:3771 (MP) yrkande 1. Utskottet avstyrker även motion 2025/26:3365 (MP) yrkandena 29 och 32 om studenters ekonomiska trygghet samt om sjukskrivning och rehabilitering för studenter.

Utskottet har tidigare även avstyrkt motionsyrkanden om socialförsäkrings­skyddet för idrottare och kulturutövare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU20, rskr. 2024/25:196). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motion 2025/26:3180 (C) yrkande 3. Utskottet avstyrker även motionerna 2025/26:1425 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:1525 (M).

Gällande ordning

Sjukpenning

För att en försäkrad ska ha rätt till sjukpenning krävs det att hans eller hennes arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Sjukpenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

1. Hel sjukpenning lämnas när den försäkrade saknar arbetsförmåga.
2. Tre fjärdedels sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst tre fjärdedelar men inte saknas helt.
3. Halv sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften men inte med tre fjärdedelar.
4. En fjärdedels sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel men inte med hälften (27 kap. 45 § SFB).

Sjukpenning lämnas för dagar i en sjukperiod så länge den försäkrade upp­fyller förutsättningarna för rätt till sjukpenning (27 kap. 20 § SFB). Den som är sjukskriven längre än ett år kan ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå (27 kap. 21 och 22 §§ SFB).

När en anställd blir sjuk ska arbetsgivaren betala sjuklön för de dagar den anställde skulle ha arbetat de första 14 dagarna i sjuklöneperioden. Från sjuk­lönen ska arbetsgivaren göra ett karensavdrag på 20 procent av den sjuklön som medarbetaren beräknas få i genomsnitt under en vecka (6 § lagen [1991:1047] om sjuklön). Det motsvarar en dags sjuklön för en anställd som arbetar lika många timmar varje dag, fem dagar i veckan.

Till den del den försäkrade är arbetslös lämnas hel sjukpenning som huvud­regel med högst 543 kronor om dagen (28 kap. 11 § SFB).

En försäkrad som har haft aktivitetsersättning t.o.m. månaden innan han eller hon fyllt 30 år eller tidsbegränsad sjukersättning, och har låg eller ingen SGI, kan få sjukpenning i särskilda fall. Förmånsnivåerna för sjukpenning i särskilda fall följer förmånsnivåerna för sjukpenning, och ersättningen regleras i lag. Vid hel förmån lämnas sjukpenning i särskilda fall med högst 230 kronor per dag (28 a kap. 3–5 och 9 §§ SFB).

Vidare kan försäkrade som vid behov kallas in för att arbeta i en tids­begränsad anställning eller som är anställda för att arbeta vid behov bedömas mot den s.k. behovsanställningen och kan då ha rätt till sjukpenning under de första 90 dagarna (27 kap. 49 b § SFB). Försäkringskassan kan också bevilja försäkrade partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än genom jämn reducering varje dag, om en sådan förläggning inte försämrar möjligheterna att återgå till arbete, dvs. en gradvis återgång till arbete genom partiell sjukskrivning (27 kap. 46 § SFB).

Rehabiliteringsersättning betalas ut som rehabiliteringspenning och som särskilt bidrag. Rehabiliteringspenning lämnas till en försäkrad som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering (31 kap. 2, 3 och 8 §§ SFB).

Rehabiliteringskedjan

Den s.k. rehabiliteringskedjan styr när och i förhållande till vilket eller vilka arbeten arbetsförmågan ska prövas i sjukskrivningsperioden. Bedömningen av rätt till sjukpenning görs utifrån fasta tidsgränser för försäkrade som har en anställning.

Under de första 90 dagarna av en sjukskrivning bedöms den försäkrades arbetsförmåga gentemot hans eller hennes vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Efter dag 90 ska det även beaktas om den försäkrade kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Efter dag 180 ska det beaktas om den försäkrade har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt före­kommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne (27 kap. 46–48 §§ SFB). Prövningen mot normalt förekommande arbete ska emellertid inte göras om övervägande skäl talar för att den försäkrade före den tidpunkt då han eller hon har haft nedsatt arbetsförmåga i 365 dagar kan återgå till arbete som bedömts vid dag 90, det finns särskilda skäl som grundas på att den försäkrade kan förväntas återgå till arbete som bedömts vid dag 90 före den tidpunkt då han eller hon har haft nedsatt arbetsförmåga i 550 dagar eller det i annat fall kan anses oskäligt att bedöma den försäkrades arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete. Efter dag 365 ska arbetsförmågan bedömas mot ett normalt förekommande arbete. Men även här finns möjlighet att göra undantag om det finns särskilda skäl som talar för att den sjukskrivne med stor sannolikhet kommer att kunna återgå helt i arbete hos sin arbetsgivare senast dag 550 eller det kan anses oskäligt att bedöma den försäkrades arbetsförmåga mot normalt före­kommande arbete (27 kap. 49 § SFB).

Sedan februari 2022 undantas äldre personer med en anställning helt från kraven på omställning till ett annat arbete på arbetsmarknaden. Detta gäller personer som har uppnått den ålder då inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas. Arbetsförmågan för dessa personer bedöms mot arbete hos den egna arbetsgivaren (27 kap. 49 d § SFB).

Motionerna

Förmånsnivåer i sjukpenningen

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på mer flexibla regler när det gäller den möjliga omfattningen av en sjukskrivning.

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag om flexiblare förmånsnivåer i sjukpenningen.

I kommittémotion 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om steglösa nivåer i sjukförsäkringen.

Flexibel återgång i arbete och förläggning av arbetstid

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 23 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om utvidgad rätt till studier under rehabiliteringen.

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om att förstärka möjligheterna till flexibel återgång i arbete. I yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att fritt disponera deltidssjukskrivningstimmar.

Rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande om att avskaffa rehabiliteringskedjan till förmån för en återgång till steg-för-steg-modellen med nödvändiga ändringar. I yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om förändringar i sjukförsäkringen som gör det möjligt att bedöma arbetsförmågan hos den försäkrade utifrån hans eller hennes befintliga skick.

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att inrätta en fristående funktion inom Försäkringskassan för de försäkringsmedicinska rådgivarna. I yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om en rekommendation om en kortare första sjukskrivningstid. I yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att stärka rehabiliteringskedjan med tydliga tidsramar. I yrkande 18 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör tillsätta en utredning för att återinföra en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen.

I kommittémotion 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att införa ett stopp för att nekas sjukpenning retroaktivt. I yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att införa ett stopp för att utförsäkras på grund av försenad rehabilitering. I yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att värna sjukas rehabilitering genom en förändrad rehabiliteringstrappa.

Sjuklön och karens

I kommittémotion 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om sjukförsäkringen. Motionärerna anför bl.a. att färre i kvinnodominerade yrken har möjlighet att arbeta hemifrån vid sjukdom. Karensavdraget drabbar således kvinnor i större utsträckning än män. Det är angeläget att avskaffa det orättvisa karensavdraget. Liknande tillkänna­givanden föreslås i motionerna 2025/26:494 av Björn Wiechel (S), 2025/26:615 av Johan Andersson m.fl. (S), 2025/26:866 av Magnus Manhammar (S), 2025/26:1360 av Dzenan Cisija (S), 2025/26:1830 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) och 2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 3.

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa karensavdraget.

I kommittémotion 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att avskaffa karensavdraget.

I motion 2025/26:329 av Bo Broman (SD) föreslås ett tillkännagivande om att utreda möjligheten att avskaffa arbetsgivarnas finansieringsansvar för de första sjukdagarna. I motion 2025/26:734 av Lili André (KD) föreslås ett tillkännagivande om en utredning om mindre företags sjuklönebörda.

Preventionsersättning

I kommittémotion 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande om att införa en preventionsersättning.

Jämställd sjukförsäkring

I kommittémotion 2025/26:171 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör undersöka vad skillnaderna i sjukskrivningsgrad och heltidsarbete mellan kvinnor och män beror på och föreslå åtgärder.

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att återkomma med kompletterande åtgärder för att komma till rätta med de ökande sjuktalen som framför allt drabbar kvinnor. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör presentera en handlingsplan för att åtgärda den ojämställda sjukskrivning som finns mellan kvinnor och män. I kommittémotion 2025/26:3191 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22 föreslås ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning som ser över kvinnors sjukskrivningar.

Nytt regelverk för SGI

I kommittémotion 2025/26:3588 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att införa ett bättre regelverk för SGI. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som bygger på utredningsbetänkande SOU 2023:30. Ett liknande tillkännagivande föreslås i kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 37.

I partimotion 2025/26:2819 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på nytt regelverk för sjukförsäkringen utifrån utredningen Ett trygghetssystem för alla (SOU 2023:30). Ett liknande tillkännagivande föreslås i kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 17.

I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 26 föreslås ett tillkännagivande om att stärka kulturarbetares arbetslivstrygghet. Motionärerna anför att det är hög tid att utredningsbetänkandena SOU 2018:23 och SOU 2023:30 om bl.a. kulturarbetares SGI omvandlas till konkreta propositioner. I yrkande 27 föreslås ett tillkännagivande om att tid med konstnärsstipendium bör ses som överhoppningsbar vid beräkning av SGI. I yrkande 28 föreslås ett tillkännagivande om att anpassa sjukförsäkringen efter personer med oregelbunden inkomst och för företagare. Liknande tillkänna­givanden föreslås i kommittémotionerna 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 25, 2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 18, kommittémotion 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 2.

SGI för utrikes bosatta

I motion 2025/26:3296 av Alexandra Anstrell (M) föreslås ett tillkänna­givande om att överväga att förbättra villkoren för utlandstjänstgöring generellt och specifikt att införa ett uttryckligt skydd för SGI för medföljande till personer som är utsända av staten för internationell tjänstgöring. I motion 2025/26:3804 av Lina Nordquist (L) föreslås ett tillkännagivande om att utreda om visst utlandsboende bör innebära vilande SGI i socialförsäkringssystemet.

SGI vid sanktioner och för studerande

I kommittémotion 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om att skydda SGI vid sanktioner från Arbetsförmedlingen. I kommittémotion 2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om att göra studie­medel SGI-grundande.

Sjukpenning för arbetssökande

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 20 föreslås ett tillkännagivande om att se över den del av konstruktionen i sjukförsäkringen som gäller taket i absolut belopp när en arbetslös blir sjukskriven.

Övriga frågor om sjukförsäkring

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 36 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör indexera nivåerna på sjukpenning i särskilda fall.

I motion 2025/26:1361 av Dzenan Cisija (S) föreslås ett tillkännagivande om att se över sjukförsäkringen i syfte att säkerställa att personer inte förlorar sin rätt till ersättning till följd av vårdköer. I motion 2025/26:2221 av Boriana Åberg och Jan Ericson (båda M) föreslås ett tillkännagivande om behovet av att se över rätten till sjukskrivning för icke medicinskt motiverade skönhets­operationer.

Utskottets ställningstagande

I förra årets betänkande om socialförsäkringsfrågor avstyrkte utskottet motsvarande motionsyrkanden om förmånsnivåer i sjukpenningen, flexibel återgång i arbete och förläggning av arbetstid, rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen, sjuklön och karens, preventionsersättning, jämställd sjukförsäkring och ett nytt regelverk för SGI. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU20, rskr. 2024/25:196). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:171 (V) yrkande 13, 2025/26:329 (SD), 2025/26:494 (S), 2025/26:615 (S), 2025/26:734 (KD), 2025/26:866 (S), 2025/26:1360 (S), 2025/26:1830 (S), 2025/26:2779 (V) yrkandena 4, 6, 15–17 och 23, 2025/26:2819 (V) yrkande 2, 2025/26:3187 (C) yrkandena 1, 4, 5, 8, 9, 11, 12, 17 och 18, 2025/26:3191 (C) yrkande 22, 2025/26:3282 (MP) yrkande 25, 2025/26:3367 (MP) yrkande 18, 2025/26:3459 (S) yrkande 37, 2025/26:3502 (MP) yrkandena 2–7 och 15, 2025/26:3584 (S) yrkande 3, 2025/26:3588 (S) yrkande 2, 2025/26:3591 (S) yrkande 12 och 2025/26:3775 (MP) yrkandena 26–28.

Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen har beslutat att anta lagförslag för att stärka den sociala tryggheten för medföljande till statsanställda m.fl. (prop. 2025/26:1 utg.omr. 10, bet. 2025/26:SfU1, rskr. 2025/26:107). Lagändringarna syftar till att den som tillhör nämnda krets vid återkomsten till Sverige ska kunna återfå dels sin ställning som försäkrad för arbetsbaserade förmåner, dels den SGI som han eller hon hade närmast före utlandsvistelsen. Dessutom ska det bortses från tiden för utlandsvistelsen när det bestäms om det s.k. 240-dagarsvillkoret i föräldrapenningen är uppfyllt. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2025/26:3296 (M) och 2025/26:3804 (L) får anses tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

I en motion lyfts frågan om att göra studiemedel SGI-grundande. Utskottet kan notera att det i första hand är arbetsinkomster som är sjukpenning­grundande och är för närvarande inte villigt att ta initiativ till nya regler om SGI för studenter. Därmed avstyrks motion 2025/26:3771 (MP) yrkande 10. När det gäller frågan om SGI-skydd vid sanktioner från Arbetsförmedlingen avstyrkte utskottet förra året ett motsvarande motionsyrkande. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU20, rskr. 2024/25:196). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Därmed avstyrks motion 2025/26:3502 (MP) yrkande 13.

I en annan motion föreslås ett tillkännagivande om sjukpenning för den som är arbetslös och en översyn av beloppstaket. Enligt gällande rätt kan hel sjukpenning i dessa fall lämnas med som högst 543 kronor om dagen (28 kap. 11 § SFB). Utskottet är för närvarande inte berett att ställa sig bakom ett tillkännagivande om en sådan översyn som efterfrågas i motionen. Därmed avstyrks motion 2025/26:3187 (C) yrkande 20.

Vidare har utskottet tidigare behandlat och avstyrkt ett motionsyrkande om att indexera nivåerna när det gäller sjukpenning i särskilda fall. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. Därmed avstyrks motion 2025/26:2779 (V) yrkande 36. Utskottet avstyrker även motionerna 2025/26:1361 (S) och 2025/26:2221 (M).

Gällande ordning

Det finns flera aktörer som har olika roller och ansvar när det gäller den försäkrades rehabilitering. Huvudaktörer är de som har direktkontakt med den försäkrade. I det följande beskrivs Försäkringskassan, arbetsgivaren, hälso- och sjukvården samt Arbetsförmedlingen. Det finns även andra aktörer som på olika sätt stöder huvudaktörernas arbete i rehabiliteringen, exempelvis Social­styrelsen. Dessutom beskrivs samordningsförbundens roll.

Försäkringskassan

Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten (30 kap. 8 § SFB). Försäkringskassan ska i samråd med den försäkrade se till att hans eller hennes behov av rehabilitering snarast klarläggs och de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade (30 kap. 9 § SFB). Försäkringskassan ska, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med

–      den försäkrades arbetsgivare och arbetstagarorganisation

–      hälso- och sjukvården

–      socialtjänsten

–      Arbetsförmedlingen

–      andra myndigheter som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade.

I vissa fall kan en försäkrad som behöver speciella arbetshjälpmedel på grund av en funktionsnedsättning eller sjukdom få bidrag som antingen lämnas direkt till den försäkrade eller till hans eller hennes arbetsgivare. Detta följer av 30 kap. 5 § SFB och 1 och 2 §§ förordningen (1991:1046) om bidrag till arbets­hjälpmedel.

Arbetsgivaren

Arbetsgivaren har i uppdrag att upprätta en plan för återgång till arbete för arbetstagare som kan antas ha nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom under minst 60 dagar. Planen ska vara upprättad senast dag 30 i sjukperioden (30 kap. 6 § SFB). Enligt 1 § andra stycket förordningen (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång till arbete lämnas bidrag till arbetsgivaren för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp åtgärder för arbetstagarens återgång i arbete. Bidraget uppgår till högst 20 000 kronor per arbetstagare och år och lämnas med högst 200 000 kronor per arbetsgivare och år (7 § nämnda förordning).

Hälso- och sjukvården

Regioner får enligt 7 kap. 9 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) träffa överenskommelser med kommuner, För­säkringskassan och Arbetsförmedlingen om att inom ramen för regionernas uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (inklusive rehabilitering) samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har i uppdrag att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser.

Samordningsförbunden

Enligt 1 och 4 §§ lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får finansiell samordning (Finsam) inom ett samordningsområde bedrivas genom en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner. Dessa bildar tillsammans ett samordningsförbund. Insatserna ska avse försäkrade som är i behov av samordnade rehabiliterings­insatser för att dessa personer ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete (2 §). Försäkringskassan bidrar med statens andel motsvarande hälften av medlen, medan regionen och kommunen ska bidra med var sin fjärdedel (5 §).

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3588 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om förenklat intygande vid kortare sjukskrivningar. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka. I yrkande 5 föreslås ett tillkänna­givande om arbetsgivarens ansvar för att ta fram en plan för att snabbt få tillbaka sjukskrivna medarbetare i arbete och förstärka möjligheterna till rehabilitering. I yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om en försöksverksamhet med sociala utfallskontrakt. I yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att bredda uppdraget för den finansiella samordningen (Finsam). I yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om att förbättra stödet till arbetshjälpmedel. I motionerna 2025/26:646 av Lena Johansson och Olle Thorell (båda S), 2025/26:670 av Hanna Westerén (S) och 2025/26:1216 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 2 föreslås liknande tillkännagivanden. I sistnämnda motion yrkande 1 föreslås vidare ett tillkännagivande om att vidareutveckla samverkan mellan olika huvudmän och se över Finsam­lagstiftningen för att säkra och utveckla stödet till personer som är i behov av stöd av flera aktörer. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att se över sekretesslagstiftningen och andra berörda regler för att möjliggöra uppföljning och forskning. I motion 2025/26:1832 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om bättre rehabilitering för långtidssjuka. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att stödja omställning och rehabilitering. I motion 2025/26:729 av Malin Larsson m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att verka för att förstärka och utveckla samordningsförbundens verksamhet. I motion 2025/26:867 av Magnus Manhammar (S) föreslås ett tillkännagivande om behovet av en samordnande funktion mellan myndigheter i beslut som rör enskilda individer.

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Försäkringskassan i uppgift att, inom ramen för sitt ansvar enligt 30 kap. SFB, bistå försäkrade som är i behov av stöd i kontakter med andra aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i enlighet med betänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24). I yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur hälso- och sjukvårdens lämnande av medicinska uppgifter inom ramen för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan underlättas. I yrkande 24 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur återgången till arbete efter sjukskrivning kan underlättas genom anställningar med statligt stöd. I yrkande 25 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör åter­komma med förslag om att stärka arbetsgivarnas drivkrafter att hålla sjukfrånvaron nere. I yrkandena 26 och 27 föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma med förslag om arbetsgivarens ansvar för rehabilitering enligt rekommendationerna i Inspektionen för social­försäkringens (ISF) rapport Förstärkt rehabilitering för återgång till arbete (2021:9) samt förslag om att stärka arbetsgivarens skyldighet att konsultera en expertresurs vid återgång till arbete genom reglering i 30 kap. 6 § SFB enligt förslagen i utredningsbetänkande SOU 2020:24. I yrkande 29 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att ändra Försäkringskassans samordningsansvar till en samordningsskyldighet. I yrkande 30 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att behandlande läkares bedömningar och läkarintyg ska upp­värderas och att samordningen mellan sjukvården och Försäkringskassan ska förstärkas.

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att tydliggöra Försäkringskassans samordningsansvar. I yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om behovet av tidiga avstämningsmöten. I yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om förenkling av sjukintyg. I yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om att processen från sjukskrivning till arbete måste tydliggöras mellan alla inblandade parter. I yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande om att se över styrningen av statliga arbetsgivare för att säkerställa att de lever upp till sina ansvarsområden i rehabiliteringsprocessen. I yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande om att se över kraven och instruktionerna till arbetsgivare när det gäller att upprätta en plan för återgång i arbete. I yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om att det arbetslivsinriktade rehabiliteringsstödet bör begränsas till små och medelstora arbetsgivare, samtidigt som det totala stöd som varje arbetsgivare kan ta emot bör utökas. I yrkande 26 föreslås ett tillkännagivande om att tydliggöra och förstärka statens engagemang inom ramen för samordningsförbunden. I yrkande 27 föreslås ett tillkännagivande om vikten av att kunna finna lokala lösningar inom Finsam. I yrkande 28 föreslås ett tillkännagivande om att ISF bör få i uppdrag att utvärdera hur kunskap och erfarenheter från samordningsförbunden tas till vara.

I motion 2025/26:3585 av Markus Wiechel och Katja Nyberg (båda SD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att endast tillåta av Försäkringskassan auktoriserade läkare att skriva underlag till långtids­sjukskrivningar. I motion 2025/26:1466 av Magnus Jacobsson (KD) föreslås ett tillkännagivande om att utreda förutsättningarna att förändra Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans och kommunens roll i förhållande till personer som befinner sig i utanförskap samt för de som är arbetslösa.

Utskottets ställningstagande

I detta avsnitt behandlar utskottet motioner som rör rehabilitering och Försäkringskassans samverkan med andra myndigheter och aktörer.

I ett motionsyrkande föreslås ett tillkännagivande om försöksverksamhet med sociala utfallskontrakt. Sociala utfallskontrakt är en arbetsmodell som har fokus på arbete och finansiering med utgångspunkt i förbättrade sociala utfall. Insatser inom ramen för ett kontrakt kan genomföras av såväl offentliga som ideella och privata utförare. Av promemorian Ett mer hållbart och längre arbetsliv (Ds 2024:19) framgår att det under de senaste åren gjorts satsningar på sociala utfallskontrakt i kommuner. Utskottet ser positivt på att nya arbets­modeller för en bättre rehabilitering prövas men bedömer inte att det behövs ett särskilt tillkännagivande till regeringen om detta. Därmed avstyrks motion 2025/26:3588 (S) yrkande 6.

När det gäller bidrag till arbetshjälpmedel och närliggande förmåner kan utskottet konstatera att det beslutats om förstärkningar på senare tid. Bidraget till arbetsgivare för köp av arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd höjdes från 10 000 till 20 000 kronor per arbetstagare och år den 1 januari 2025. Regeringen har även beslutat om ändringar i förordningen om bidrag till arbetshjälpmedel för att förtydliga och modernisera regelverket samt förenkla och effektivisera hanteringen av återbetalningsärenden. De sistnämnda ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2024. Därmed avstyrks motion 2025/26:3588 (S) yrkande 10.

Försäkringskassan har nyligen redovisat ett regeringsuppdrag i rapporten Uppdrag till Försäkringskassan att standardisera läkarintyg (S2025/01188 och FK 2025/014917). Frågor om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden behandlas även i utredningsbetänkandet Rätt förutsättningar för sjukskrivning (SOU 2023:48). Utskottet anser att en analys av Försäkringskassans rapport bör avvaktas innan ytterligare initiativ tas i frågan om läkarintyg. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:3187 (C) yrkande 10, 2025/26:3585 (SD) och 2025/26:3588 (S) yrkande 3.

Försäkringskassan har på uppdrag av regeringen analyserat behovet av ändringar i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och lämnat författningsförslag på ändringar som bedöms motiverade för att uppnå en ändamålsenlig resursanvändning och ett effektivt stöd för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att komma i arbete (S2024/00722 och FK 2024/007710). Vidare har ISF på uppdrag av regeringen analyserat hur försörjningen påverkas för personer som får stöd av den teamverksamhet som finansieras av samordningsförbunden (2024:12 Samordnat stöd leder till bättre försörjning). ISF har även granskat den samordnade rehabiliteringen av anställda med nedsatt arbetsförmåga (2025:3 Försäkringskassans samordningsuppdrag). Dessutom pågår en granskning av koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter (redovisas i juni 2026). Som framgår av redogörelsen ovan pågår ett arbete med frågor som rör rehabilitering och Försäkringskassans samverkan med andra myndigheter och aktörer. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:646 (S), 2025/26:670 (S), 2025/26:1216 (S) yrkande 2, 2025/26:3187 (C) yrkande 27 och 2025/26:3588 (S) yrkande 7.

Förra året avstyrkte utskottet motionsyrkanden om bl.a. drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande, arbetsgivarnas ansvar för att upprätta en plan för återgång i arbete, behovet av tidiga avstämningsmöten och en utvärdering av hur kunskap och erfarenheter från samordningsförbunden tas till vara. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU20, rskr. 2024/25:196). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:729 (S), 2025/26:867 (S), 2025/26:2779 (V) yrkandena 12, 13, 24–27, 29 och 30, 2025/26:3187 (C) yrkandena 6, 7, 13–16, 26 och 28 samt 2025/26:3588 (S) yrkandena 4 och 5.

Utskottet har vidare avstyrkt motionsyrkanden om en översyn av Finsamlagstiftningen. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. Därmed avstyrks motion 2025/26:1216 (S) yrkandena 1 och 3. Utskottet avstyrker även motionerna 2025/26:1832 (S) yrkandena 1 och 3 samt 2025/26:1466 (KD).

Gällande ordning

Aktivitetsersättning kan beviljas en försäkrad som är mellan 19 och 29 år och som har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga (33 kap. 18 § SFB). Aktivitets­ersättning kan beviljas i två olika former, dels på grund av nedsatt arbetsförmåga, dels på grund av förlängd skolgång (33 kap. 5 och 8 §§ SFB). Sjukersättning kan beviljas en försäkrad som är mellan 19 och 66 år när arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt (33 kap. 6 och 16 §§ SFB).

När det bedöms hur nedsatt arbetsförmågan är ska Försäkringskassan beakta den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden (33 kap. 10 § SFB).

De s.k. äldrereglerna innebär att arbets­förmågan hos försäkrade som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då sjukersättning som längst kan lämnas bedöms i förhållande till förvärvsarbete som är normalt före­kommande på arbetsmarknaden och som den försäkrade har erfarenhet av eller till annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne (33 kap. 10 a § SFB).

Både sjuk- och aktivitetsersättning lämnas dels i form av en inkomst­relaterad ersättning, dels i form av en garantiersättning till den som har ingen eller låg inkomstrelaterad ersättning (34 kap. 2 § och 35 kap. 2 § SFB).

När det gäller rätten till sjuk- och aktivitetsersättning vid studier har riksdagen beslutat om lagändringar som träder i kraft den 1 juni 2026 (prop. 2025/26:1 utgiftsområde 10, bet. 2025/26:SfU1, rskr. 2025/26:64–65). Lagändringarna innebär att det blir möjligt för den som har sjuk- eller aktivitetsersättning att kunna studera även på deltid och ha sin ersättning partiellt vilande. Den nya regleringen innebär vidare att prövotiden för studier med aktivitetsersättning förlängs från sex till tolv månader. Bestämmelserna om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning vid studier finns i 36 kap. SFB.

Motionerna

Ersättningsnivåer

I kommittémotion 2025/26:3588 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 8 och 9 föreslås tillkännagivanden om förbättrade regelverk för sjuk- och aktivitets­ersättning och om att ersättningarna bör höjas så att de bättre speglar kostnads­utvecklingen i samhället.

Garantiersättningen

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 38 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen inte ska leda till höjda kommunala avgifter för den enskilde.

I kommittémotion 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om att höja garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen.

Arbetsmarknadsbegreppet

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra sjuk- och aktivitetsersättningen utifrån förslagen i SOU 2021:69. Arbetsmarknadsbegreppet i sjuk- och aktivitetsersättningen bör ändras till det som används vid prövning av rätt till sjukpenning, dvs. normalt förekommande arbete inom en angiven yrkesgrupp.

I kommittémotion 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att vidga rätten till sjuk- och aktivitetsersättning. Sjuk- och aktivitetsersättningen ska bedömas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller för sjukpenningen.

Arbete, företagande och studier

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 21 föreslås ett tillkännagivande om behovet av tydliga åtgärder för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att driva företag. I yrkande 22 föreslås ett tillkännagivande om att se över sjuk- och aktivitetsersättningen så att fler får hjälp att komma i arbete. I yrkande 24 föreslås ett tillkännagivande om att utreda möjligheterna för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning att studera med bibehållna ersättningar.

I motion 2025/26:1584 av Malin Danielsson (L) föreslås ett tillkännagivande om att utreda möjligheten till fribelopp för personer med aktivitetsersättning.

Rätten till ersättning

I kommittémotion 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att kravet för att beviljas sjukersättning bör baseras på de treårsperioder som löper mellan de tillfällen då rätten till ersättning prövas. I yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur trygghetspensionen (äldrereglerna) kan utökas så att fler av dem som slitit ut sig på jobbet omfattas. I yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag baserade på utredningsbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). I utrednings­betänkandet finns flera välkomna förslag utöver det om arbetsmarknads­begreppet, bl.a. att ett kodifierat beviskrav ska införas.

I motion 2025/26:1415 av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S) föreslås ett tillkännagivande om att övergången mellan aktivitetsersättning och sjukersättning bör säkras så att ingen ska falla mellan stolarna. I motion 2025/26:1832 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om förändringar i reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning. I motion 2025/26:737 av Cecilia Engström och Camilla Rinaldo Miller (båda KD) föreslås ett tillkännagivande om att reformera sjukförsäkringssystemet genom att slopa de fasta ersättningsstegen och införa en personanpassad procentsats för sjukersättning.

Övriga frågor om sjuk- och aktivitetsersättning

I kommittémotion 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att sänka beviskraven för aktivitets­ersättning vid förlängd skolgång. I yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om en mer flexibel vilande ersättning för människor med sjuk- eller aktivitets­ersättning. I yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om ökade möjligheter till ideellt arbete med bibehållen ersättning.

Utskottets ställningstagande

Det är av stor vikt att den som är sjuk men har kapacitet att närma sig en egen försörjning inte ska hindras av regelverkets utformning. För att undanröja sådana hinder beslutade riksdagen i december 2025 att anta regeringens lagförslag om att göra det möjligt för den som har sjuk- eller aktivitets­ersättning att kunna studera på deltid och ha sin ersättning partiellt vilande. Lagförslaget innebar även att prövotiden för studier med aktivitetsersättning förlängdes från sex till tolv månader (prop. 2025/26:1 utg.omr. 10, bet. 2025/26:SfU1, rskr. 2025/26:107).

Förra året avstyrkte utskottet motionsyrkanden om bl.a. förslag som ursprungligen lades fram i utredningsbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) samt om förändringar av de s.k. äldrereglerna och kravet på att arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid för rätt till sjukersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU20, rskr. 2024/25:196). Flertalet av de motionsyrkanden som nu är aktuella motsvarar eller är identiska med de yrkanden som prövades i fjol. Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:737 (KD), 2025/26:1415 (S), 2025/26:1832 (S) yrkande 2, 2025/26:2779 (V) yrkandena 7, 9–11, 38, 2025/26:3187 (C) yrkandena 21, 22 och 24, 2025/26:3502 (MP) yrkandena 8–12 och 2025/26:3588 (S) yrkandena 8 och 9. Utskottet avstyrker även motion 2025/26:1584 (L).

Gällande ordning

Med arbetsskada avses en skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada ska anses ha uppkommit av en sådan orsak om övervägande skäl talar för det (39 kap. 3 § SFB). En försäkrad har vid arbetsskada rätt till samma förmåner enligt socialförsäkringsbalken som han eller hon har rätt till vid annan sjukdom (40 kap. 2 § SFB).

Motionerna

En mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring

I kommittémotion 2025/26:3588 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om en mer förutsägbar och likvärdig arbetsskade­försäkring. I kommittémotion 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om arbetsskadeförsäkringen. Motionärerna anser att arbetsskadeförsäkringen behöver förändras och bli mer jämställd.

Stress och psykisk ohälsa

I kommittémotion 2025/26:3544 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 25 föreslås ett tillkännagivande om en stärkt arbetsskadeförsäkring. Motionärerna anför att försäkringen behöver stärkas för att motverka stress och psykisk ohälsa i arbetslivet.

Övriga frågor om arbetsskadeförsäkring

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 30 föreslås ett tillkännagivande om att genussäkra arbetsskadeförsäkringen. I yrkande 31 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att instifta ett arbetsmedicinskt råd inom arbetsskadeförsäkringen. I yrkande 32 föreslås ett tillkännagivande om att se över ersättningen i fall där det är svårt att säkerställa att en skada beror på arbetsplatsen. I yrkande 33 föreslås ett tillkännagivande om att förstärka informationen kring förebyggande arbets­skadeförsäkring.

I motion 2025/26:1503 av Jamal El-Haj (-) yrkande 1 föreslås ett tillkänna­givande om att förstärka rättssäkerheten i arbetsskadeutredningen genom att tydliggöra Försäkringskassans utredningsansvar, förenkla reglerna och av­skaffa undantag som orimligt begränsar möjligheten till ersättning, särskilt för psykiska och smittrelaterade skador. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att förbättra effektiviteten och likabehandlingen i arbetsskadeförsäkringen genom kortare handläggningstider, samordning mellan Afa Försäkring och Försäkringskassan samt ökade resurser för kvalitetssäkring och tillsyn av beslutsprocessen.

Utskottets ställningstagande

Förra året avstyrkte utskottet motionsyrkanden om en mer förutsägbar och lik­värdig arbetsskadeförsäkring och om att göra arbetsskade­försäkringen mer jämställd. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU20, rskr. 2024/25:196). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:3588 (S) yrkande 12 och 2025/26:3591 (S) yrkande 13.

I en motion lyfts frågan om att stärka arbetsskadeförsäkringen för att motverka stress och psykisk ohälsa i arbetslivet. I utredningsbetänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) lämnades förslag om att ändra reglerna för psykiska och psykosomatiska skador. Utskottet kan även konstatera att Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv den 10 juni 2025 överlämnade sitt betänkande En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv (SOU 2025:73). Utredningens uppdrag var att ta fram ett förslag till en ny strategi för åren 2026–2030. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser att det pågående arbetet bör avvaktas. Därmed avstyrks motion 2025/26:3544 (MP) yrkande 25.

Utskottet har tidigare även avstyrkt motionsyrkanden om att genussäkra arbetsskadeförsäkringen, instifta ett arbetsmedicinskt råd, se över ersättningen i fall när det är svårt att säkerställa att skadan beror på arbetsplatsen och förstärka informationen om förebyggande arbetsskadesjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119 respektive bet. 2024/25:SfU20, rskr. 2024/25:196). Utskottet ser inte heller när det gäller dessa frågor skäl att ändra sin tidigare bedömning. Därmed avstyrks motion 2024/25:3158 (C) yrkandena 30–33. Vidare avstyrks motion 2025/26:1503 (-) yrkandena 1 och 2.

 

Reservationer

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en kriskommission som ser över Försäkringskassans arbete och styrning, ger upprättelse åt försäkrade som drabbats av en bristande myndighetsutövning och lämnar förslag på förbättringar.

Regeringen bör även återkomma med förslag om att ta fram ett syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med lydelsen ”att individen ska återfå arbetsförmåga och därmed kunna återgå i, eller kunna söka, arbete samt säkerställas ekonomisk trygghet under processen”.

De inkomstrelaterade ersättningarna, inkluderat tak och grundnivåer, bör inkomstindexeras. Kostnadsrelaterade ersättningar, såsom barnbidrag och bostadsbidrag, bör prisindexeras och fasta belopp endast användas undantagsvis. Vidare bör ersättningsnivåer och tak utformas så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.

 

Ställningstagande

En samhällslön för dem som aldrig någonsin kommer att vara aktuella för ett lönearbete, på grund av svåra fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, bör utredas. Regeringen bör även se över möjligheterna till ekonomisk trygghet vid svåra livskriser.

Det är rimligt att nyanlända måste arbeta för att nå högre ersättningsnivåer i socialförsäkringen och därigenom kvalificera sig in i det svenska social­försäkringssystemet. Det ökar drivkrafterna att komma i arbete, sänker kostnaderna och tydliggör att asylrätten handlar om att erbjuda skydd, inte om förmåner. Ersättningarna i transfereringssystemen bör därför baseras på inkomst.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om ett sömlöst trygghetssystem vid arbetslöshet och sjukdom.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att stärka rätten till rättshjälp vid överklagande av beslut i ärenden som gäller socialförsäkring.

Förvaltningsmyndigheters beslut som avser betalningsskyldighet är sedan ett antal år tillbaka direkt verkställbara. Det har bl.a. fått till följd att det blivit svårare att överklaga beslut som innebär att en person blivit återbetalnings­skyldig efter en felaktig utbetalning som beror på mindre, oavsiktliga fel eller misstag från den utbetalande myndighetens sida. Konsekvenserna av lag­ändringen bör ses över och regeringen bör återkomma med förslag om hur de problem som uppstått kan åtgärdas.

 

Ställningstagande

Regeringen bör säkerställa att socialförsäkringsreglerna för gränspendlare blir mer flexibla och i samarbete med regeringarna i de nordiska grannländerna utöka möjligheterna till undantag i socialförsäkringsreglerna för gräns­pendlare.

 

Ställningstagande

Regeringen bör ta initiativ för att påskynda möjligheterna att använda AI vid handläggningen av socialförsäkringsärenden. Regeringen bör även åter­upprätta en god styrning av Försäkringskassan och noga följa myndighetens arbete för att minska handläggningstiderna, effektivisera och rationalisera myndighetens arbete och minska bidragsfusket. Vidare bör regeringen vidta åtgärder för att förbättra kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg, s.k. A1-intyg.

 

Ställningstagande

Försäkringskassans handläggningstider har ökat stadigt som ett resultat av regeringens budget. Regeringen bör återkomma med åtgärder som säkerställer att Försäkringskassan har de resurser som myndigheten behöver.

 

Ställningstagande

Möjligheten att bevilja sjukpenning i förebyggande syfte utnyttjas i mycket liten utsträckning. En trolig orsak till det låga nyttjandet är bristande kunskap om förmånen. Regeringen bör därför ge Försäkringskassan i uppdrag att genomföra en informationskampanj om sjukpenning i förebyggande syfte.

 

Ställningstagande

Regeringen bör se över de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna för kommuner och regioner som uppstått till följd av de lagändringar om förbättrade levnads­villkor för utlänningar med tillfälligt skydd som föreslogs i proposition 2023/24:151 och som beslutats av riksdagen (bet. 2024/25:SfU5, rskr. 2024/25:10).

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som förbättrar levnads­standarden för utlänningar med tillfälligt skydd som är under 20 år och över 66 år.

 

Ställningstagande

Straffskalan för bidragsbrott bör delas upp och ett nytt brott införas, synnerligen grovt bidragsbrott, för vilket maxstraffet ska vara tio års fängelse. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det sagda.

Utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen (SOU 2023:52) innehåller förslag som bl.a. innebär ett tydligare ansvar för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen att förebygga välfärdsbrott. Regeringen bör utan dröjsmål bereda dessa förslag vidare för beslut i riksdagen.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att pausa alla återkrav inom socialförsäkringen och för personlig assistans, förutom de som grundas på avsiktligt fusk. Regeringen bör även tillsätta en utredning av hur återkraven kan genomföras på ett rimligt och rättssäkert sätt som inte drabbar enskilda orimligt hårt.

 

Ställningstagande

Regeringen bör vidta åtgärder för att garantera gigarbetare rätt till sjuklön, semesterersättning och pension.

 

Ställningstagande

Regeringen bör vidta fler åtgärder för att underlätta skapandet av gigjobb och för att öka gigarbetares inkludering i socialförsäkringssystemet.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att införa en möjlighet för studenter att vara sjukskrivna med rätt till studiemedel på deltid samtidigt som de kan rehabiliteras tillbaka till antingen studier på heltid eller någon annan form av heltidssysselsättning.

 

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en utredning om grundläggande trygghet för studerande, inklusive dem som har en funktionsnedsättning.

 

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hur ansvaret för bostadsbidrag för studenter kan flyttas från Försäkringskassan till CSN. Regeringen bör även tillsätta en utredning som utreder möjligheten att halvera karenstiden för studerande från 30 till 15 dagar.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att studenter får rätt till sjukskrivning och rehabilitering på villkor som är likvärdiga med de som gäller för arbetstagare.

 

Ställningstagande

Regeringen bör se över frågan om hur den ekonomiska tryggheten och social­försäkringsskyddet för elitidrottare kan stärkas.

 

Ställningstagande

Ett sätt att underlätta återgång i arbete och en bra rehabilitering är en gradvis upptrappning av arbetstiden. Det nuvarande regelverket för förmånsnivåer försvårar dock detta. Regeringen bör därför skyndsamt lägga fram förslag om flexiblare förmånsnivåer i sjukpenningen.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om utvidgad rätt till studier under rehabiliteringen.

 

Ställningstagande

Kravet att arbetsförmågans nedsättning ska prövas dag för dag leder till orimliga konsekvenser för många försäkrade. För en försäkrad som är sjuk­skriven till 75 procent och har en timmes restid till arbetsplatsen kan det vara bättre att jobba koncentrerat två halvdagar per vecka än att resa till och från arbetsplatsen varje dag för att arbeta två timmar per dag. Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att den försäkrade kan beviljas ett visst antal sjukskrivningstimmar som kan disponeras fritt, anpassat efter behovet av rehabilitering.

 

Ställningstagande

Den steg-för-steg-modell som gällde innan rehabiliteringskedjan infördes 2008 fungerade på många sätt väl. Regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa rehabiliteringskedjan till förmån för en återgång till steg-för-steg-modellen.

Regeringen bör även återkomma med förslag om ändringar i sjukförsäkringen som gör det möjligt att bedöma arbetsförmågan hos den försäkrade utifrån hans eller hennes befintliga skick. Fler bedömningsgrunder i fråga om arbetsförmågan bör vägas in vid beslutet, som t.ex. ålder, kön och tidigare arbetslivserfarenheter.

 

Ställningstagande

För att Försäkringskassan ska kunna göra en självständig och rättssäker prövning av rätten till sjukpenning behöver den medicinska kompetensen säkerställas. En fristående funktion inom Försäkringskassan bör därför inrättas för de försäkringsmedicinska rådgivarna.

I dag är det vanligt att den första sjukskrivningsperioden uppgår till 30 dagar. En kortare första sjukskrivningstid – förslagsvis en vecka – samt deltidssjukskrivningar framför heltidssjukskrivningar bör rekommenderas.

Sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring och ska stödja människor så att de kan återfå sin arbetsförmåga. Tidsgränserna i försäkringen är mycket viktiga och bör vara tydliga. Det är inte acceptabelt att människor fastnar i långvariga sjukskrivningar utan en plan för att komma vidare. Regeringen bör därför skyndsamt tillsätta en utredning för att återinföra en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen.

 

 

Ställningstagande

I dag kan den som är sjuk utförsäkras på grund av försenad rehabilitering. Det är även möjligt för Försäkringskassan att neka sjukpenning retroaktivt, dvs. för redan förfluten tid. Denna ordning bör stoppas. Sjukas rehabilitering bör värnas genom en förändrad rehabiliteringstrappa. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det anförda.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa karensavdraget.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslaget i utredningsbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) om att införa preventionsersättning.

 

Ställningstagande

Regeringen bör undersöka vad skillnaderna i sjukskrivningsgrad och heltidsarbete mellan kvinnor och män beror på och föreslå åtgärder.

 

Ställningstagande

En utredning som ser över kvinnors sjukskrivningar bör tillsättas. Vidare bör regeringen återkomma med kompletterande åtgärder för att komma till rätta med de ökande sjuktalen som framför allt drabbar kvinnor. Redan i utredningsbetänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) föreslogs ett stort antal reformer med detta syfte. Regeringen bör även presentera en handlingsplan för att åtgärda den ojämställda sjukskrivningen mellan kvinnor och män.

 

Ställningstagande

Regeringen bör fortsätta det påbörjade arbetet med utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) och återkomma med förslag till riksdagen. Utredningens förslag syftar till att förbättra möjligheten för företagare att få ökad trygghet och bättre förutsebarhet i fråga om vad som gäller för dem. Ett viktigt förslag är möjligheten att beräkna SGI baserat på historiska inkomster. Betänkandet innehåller även förslag som gäller konstnärer och kulturskapare, t.ex. att låta statliga konstnärspolitiska stipendier ingå i SGI.

 

Ställningstagande

I dag ”nollas” SGI:n för en arbetslös om Arbetsförmedlingen beslutar om en sanktion för honom eller henne (t.ex. att dra in arbetslöshetsersättningen under fem dagar). Det är inte orimligt med sanktioner om man missköter sitt arbetssökande, men det är orimligt att misstag ska kunna drabba en svårt sjuk människa flera år senare. Regeringen bör därför omedelbart återkomma med förslag om att SGI:n ska vara skyddad vid sanktioner från Arbets­förmedlingen.

Regeringen bör även utreda frågan om att göra studiemedel SGI-grundande.

 

Ställningstagande

Regeringen bör ta initiativ till att se över den del av konstruktionen i sjukförsäkringen som innebär ett beloppsmässigt tak i sjukpenningen för arbetslösa.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att indexera beloppsnivåerna för sjukpenning i särskilda fall.

 

Ställningstagande

Vid kortare sjukskrivningar bör förfarandet kring läkarintygen förenklas. Förslaget om detta i utredningsbetänkande SOU 2023:48 bör snarast genom­föras.

Det behöver göras en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka. Vidare behöver arbetsgivarens ansvar för att ta fram en plan för att snabbt få tillbaka sjukskrivna medarbetare i arbete och förstärka möjligheterna till rehabilitering förtydligas. Reglerna bör ändras så att Försäkringskassan ska begära in en sådan plan när det finns risk för lång sjukskrivning.

Regeringen bör också ta initiativ till en försöksverksamhet med sociala utfallskontrakt. Inom ramen för en sådan verksamhet ger insatser för t.ex. förbättrad arbetsförmåga rätt till ersättning beroende på faktisk effekt.

Uppdraget för den finansiella samordningen (Finsam) bör breddas så att samordningsförbunden också kan agera möjliggörare i rehabiliterings­processen. Regeringen bör även ge Försäkringskassan i uppdrag att till­sammans med sjukvården och Arbetsförmedlingen ta fram en modell för bättre samordning kring arbetshjälpmedel.

 

Ställningstagande

Regeringen bör ge Försäkringskassan i uppgift att, inom ramen för sitt ansvar enligt 30 kap. SFB, bistå försäkrade som är i behov av stöd i kontakter med andra aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, i enlighet med utredningsbetänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24). Vidare bör regeringen utreda hur utlämnandet av medicinska uppgifter från hälso- och sjukvården inom ramen för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan underlättas.

Regeringen bör utreda hur återgången till arbete efter sjukskrivning kan underlättas genom anställningar med statligt stöd.

Arbetsgivaren är enligt lag skyldig att vidta omfattande åtgärder för att rehabilitera anställda som har förlorat arbetsförmågan på grund av sjukdom. Reglernas efterlevnad är dock generellt sett bristfällig ute på de enskilda arbetsplatserna. Regeringen bör därför återkomma med förslag om att stärka arbetsgivarnas drivkrafter att hålla sjukfrånvaron nere.

Regeringen bör även återkomma med förslag om arbetsgivarens ansvar för rehabilitering enligt rekommendationerna i Inspektionen för social­försäkringens (ISF) rapport Förstärkt rehabilitering för återgång till arbete (2021:9). Rekommendationerna innebär bl.a. att regeringen bör ta initiativ för att se till att arbetsgivare tar sitt rehabiliteringsansvar, se över bidraget till arbetsgivare för att köpa arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd samt utreda hur Försäkringskassans tillsynsansvar bör vara utformat.

Arbetsgivarens skyldighet att konsultera en expertresurs vid återgång till arbete bör skärpas genom en reglering i 30 kap. 6 § SFB enligt förslag i utredningsbetänkande SOU 2020:24.

Försäkringskassans samordningsansvar bör ändras till en samordnings­skyldighet. Antalet avstämningsmöten halverades mellan åren 2014 och 2018. Försäkringskassans ansvar för avstämningsmöten behöver stärkas eftersom de är av avgörande betydelse för den försäkrades rehabilitering.

En bättre dialog och samordning behövs mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Läkarintyg behöver ges större tyngd i sjukpenning­ärenden.

 

Ställningstagande

Regeringen bör i dialog med Försäkringskassan se till att myndighetens samordningsansvar tydliggörs. Samordningsansvaret ska innebära att Försäkringskassan från början till slut har uppdrag och mandat att samla de resurser och parter som behöver bistå den försäkrade under rehabiliteringen.

Tidiga bedömningar och kontakter med den försäkrade, Försäkringskassan, arbetsgivare och sjukskrivande läkare är centrala för att den försäkrade ska kunna behålla kontakten med arbetsmarknaden. Det är inte rimligt att de avstämningsmöten som Försäkringskassan inom ramen för sitt samordnings­uppdrag ska ha med den sjukskrivnes arbetsgivare dröjer i snitt 400 dagar för kvinnor och 392 dagar för män efter första sjukskrivningsdagen. Regeringen bör ta initiativ för att förändra detta. Regeringen bör också verka för en förenkling av sjukintyg, bl.a. genom att en viss diagnos utifrån röntgenfynd ger ett visst antal dagars sjukskrivning utan närmare motivering.

Arbetsgivaren har ansvar för den försäkrades återgång i arbete men får ändå inte ta del av läkarintyget utan den försäkrades medgivande. Arbets­förmedlingen ska samverka med Försäkringskassan och den sjukskrivne när det gäller omställningen från sjukskrivning till arbete men nekar ändå ofta till inställningsmöten. Regeringen bör se till att processen från sjukskrivning till arbete tydliggörs mellan alla inblandade parter.

I rapporten Vägen till arbete efter nekad sjukpenning (RiR 2020:12) visade Riksrevisionen att statliga arbetsgivare som ingick i studien inte levde upp till kraven på att upprätta en plan för den anställdes återgång i arbete. Styrningen av statliga arbetsgivare bör ses över för att säkerställa att de tar sitt ansvar i rehabiliteringsprocessen.

Regeringen bör vidare se över hur kraven och instruktionerna till arbets­givare kan förbättras när det gäller att upprätta en plan för återgång i arbete. Rehabiliteringsstödet bör ses över och reformeras i syfte att öka nyttjande­graden hos små och medelstora arbetsgivare. Stödet bör dessutom breddas så att det omfattar fler typer av insatser som förebygger stressrelaterad psykisk ohälsa.

Under våren 2023 presenterade ISF en rapport som pekar på att statens engagemang i Finsamarbetet brister. Alla de fyra ingående parterna behöver tydliga regelverk för samordning, och regeringen måste säkerställa att staten medverkar fullt ut i dessa sammanhang samt att det finns stort utrymme för lokala lösningar.

Regeringen bör ge ISF i uppdrag att utvärdera hur kunskap och erfarenheter från samordningsförbunden tas till vara.

 

Ställningstagande

Regeringen bör se över hur regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning kan förbättras och ersättningarna höjas så att de bättre speglar kostnads­utvecklingen i samhället.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen inte ska leda till höjda kommunala avgifter för den enskilde.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att höja garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen.

 

Ställningstagande

Samma arbetsmarknadsbegrepp bör användas vid prövning av rätt till sjuk- och aktivitetsersättning som vid prövning av rätten till sjukpenning efter 180 dagar, dvs. normalt förekommande arbete inom en angiven yrkesgrupp. Regeringen bör ta initiativ till att få en sådan ändring på plats.

 

Ställningstagande

Regeringen bör vidta åtgärder för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att driva företag. En person med funktionsnedsättning ska t.ex. inte behöva vara rädd för att förlora sin aktivitetsersättning om han eller hon startar företag.

Sjuk- och aktivitetsersättningen bör ses över så att fler får hjälp att komma i arbete. Försäkrade bör bl.a. få pröva att arbeta på heltid, deltid eller enstaka dagar – under längre eller kortare perioder – med bibehållen ersättning. Även möjligheterna för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning att studera utan att förlora sin ersättning bör utredas. Personer som får sjukpenning på deltid har möjlighet att studera på deltid. Detsamma bör gälla dem som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.

 

Ställningstagande

I dag krävs det att arbetsförmågan bedöms vara nedsatt för all överskådlig framtid för att sjukersättning ska kunna beviljas. Kravet är svårt att uppfylla även för många personer vars framtida möjligheter att återgå till arbete är mycket små. Regeringen bör därför återkomma med förslag om att kravet för att beviljas sjukersättning ska baseras på de treårsperioder som löper mellan de tillfällen då rätten till ersättning prövas.

Regeringen bör även utreda hur trygghetspensionen (äldrereglerna) kan utökas så att fler av dem som slitit ut sig på jobbet omfattas.

Regeringen bör vidare återkomma med förslag om att förbättra sjuk- och aktivitetsersättningen utifrån förslagen i utredningsbetänkande SOU 2021:69. I betänkandet föreslås bl.a. att ett kodifierat beviskrav ska införas, att möjligheterna att arbeta, studera och ägna sig åt ideell verksamhet samtidigt som sjuk- och aktivitetsersättning betalas ut ska utökas och att ett nytt arbetsmarknadspolitiskt ramprogram ska inrättas för försäkrade som beviljats aktivitetsersättning och som har behov av insatser från Arbetsförmedlingen.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att sänka beviskraven för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och om en mer flexibel vilande ersättning i enlighet med utredningsbetänkande SOU 2021:69. I nämnda betänkande föreslås även att den som har sjuk- eller aktivitetsersättning ska ha möjlighet att arbeta ideellt med bibehållen ersättning upp till tio timmar per vecka. Funktionsrättsrörelsen ifrågasätter gränsen om tio timmar per vecka. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag där remissinstansernas synpunkter har vägts in.

 

Ställningstagande

Arbetsskadeförsäkringen behöver förändras och bli mer jämställd. I utredningsbetänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) finns förslag som bl.a. syftar till att betydligt fler ska få en prövning av om skadan är en arbetsskada och kunna få ersättning samt till att göra försäkringen könsneutral och besluten mer rättssäkra, likformiga och transparenta. Det föreslås även att livräntan ska följa inkomstutvecklingen. Förslagen bör beredas skyndsamt och regeringen bör snarast återkomma med en proposition till riksdagen.

 

Ställningstagande

Regeringen bör verka för att stärka arbetsskadeförsäkringen för att motverka stress och psykisk ohälsa i arbetslivet.

 

Ställningstagande

Det finns osakliga skillnader mellan kvinnor och män när det gäller möjligheterna att få ersättning för en arbetsskada. Kunskapen om sambanden mellan arbete och skador är sämre för typiskt kvinnliga yrken än för typiskt manliga yrken. Regeringen bör därför ta initiativ för att genussäkra arbets­skadeförsäkringen så att både kvinnor och män får ett bra skydd.

Regeringen bör se över möjligheten att inrätta ett arbetsmedicinskt råd inom arbetsskadeförsäkringen. Ett sådant råd skulle bl.a. kunna utveckla bedömningsstöd, bistå Försäkringskassan med yttranden och identifiera kunskapsluckor.

Regeringen bör även se över regelverket för ersättning i de fall det är svårt att säkerställa att en skada beror på arbetet. Om det inte kan fastställas att skadan beror på arbetet bör den som är sjukskriven i stället få en engångs­summa.

Regeringen bör vidare se till att informationen om förebyggande arbetsskadeförsäkring förstärks. Det kan bidra till att fler har kontakt med arbetsplatsen, vilket kan leda till snabbare återgång till arbete på heltid.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag