HD01SfU17: Ekonomisk familjepolitik

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU17

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, med hänvisning till framför allt pågående arbete. Motionsyrkandena handlar om bl.a. familjepolitikens inriktning, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostads­bidrag.

I betänkandet finns 28 reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

104 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Familjepolitikens inriktning

Utskottets ställningstagande

Föräldraförsäkring

Utskottets ställningstagande

Barnbidrag

Utskottets ställningstagande

Bostadsbidrag

Utskottets ställningstagande

Övriga familjeförmåner

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Familjepolitikens inriktning, punkt 1 (S)

2. Familjepolitikens inriktning, punkt 1 (V)

3. Familjepolitikens inriktning, punkt 1 (C)

4. Familjepolitikens inriktning, punkt 1 (MP)

5. Föräldraförsäkring, punkt 2 (V)

6. Föräldraförsäkring, punkt 2 (C)

7. Föräldraförsäkring, punkt 2 (MP)

8. Företagare och studerande, punkt 3 (V)

9. Företagare och studerande, punkt 3 (C)

10. Företagare och studerande, punkt 3 (MP)

11. Reserverade dagar, punkt 4 (S, MP)

12. Reserverade dagar, punkt 4 (V)

13. Uttag över tid av föräldrapenning, punkt 5 (V)

14. Uttag över tid av föräldrapenning, punkt 5 (C)

15. Snabbhetspremien, punkt 6 (S, V, C)

16. Snabbhetspremien, punkt 6 (MP)

17. Överlåtelse av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, punkt 7 (S, V)

18. Överlåtelse av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, punkt 7 (C)

19. Överlåtelse av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, punkt 7 (MP)

20. Socialförsäkringsskyddet för gravida, punkt 8 (S)

21. Socialförsäkringsskyddet för gravida, punkt 8 (V)

22. Socialförsäkringsskyddet för gravida, punkt 8 (MP)

23. Barnbidrag, punkt 9 (S)

24. Barnbidrag, punkt 9 (C)

25. Bostadsbidrag, punkt 10 (S, V, MP)

26. Bostadsbidrag, punkt 10 (C)

27. Övriga familjeförmåner, punkt 11 (S, MP)

28. Övriga familjeförmåner, punkt 11 (V)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 104 yrkanden i motioner från den all­männa motionstiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar om bl.a. familje­politikens inriktning, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostadsbidrag. Motions­yrkandena finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3589 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om behovet av att stärka familjepolitiken och stötta barnfamiljerna. Familjer ska inte behöva bära hela den kraftiga kostnads­ökningen av den ekonomiska krisen och den ekonomiska otryggheten som det medför, anför motionärerna. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om ett förstärkt bostads­bidrag. Även i kommittémotion 2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att reformera och förstärka bostadsbidraget. I motion 2025/26:1079 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att indexera barnbidraget så att det följer kostnadsutvecklingen. I motion 2025/26:1322 av Sanna Backeskog m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att överväga en översyn av barns ekonomiska villkor med syftet att ge alla barn en uppväxt fri från ekonomisk fattigdom.

Josef Fransson (SD) föreslår i motion 2025/26:203 ett tillkännagivande om att regeringen bör inrätta ett program för att öka fertilitetstalen. I motion 2025/26:111 av Angelica Lundberg (SD) föreslås ett tillkännagivande om att säkerställa rätten till föräldradagar för den som tillerkänns vårdnaden av sitt barn först efter tvist i domstol. I motion 2025/26:3042 av Marcus Wiechel (SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda om barn- och bostadsbidraget kan slås ihop.

I kommittémotion 2025/26:2781 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att indexera tak och ersättningsnivåer inom den ekonomiska familjepolitiken. Motionärerna anser att de generella trygghetssystemen bör förstärkas. De inkomstrelaterade ersättningarna, inkluderat tak och grundnivåer, bör inkomstindexeras på sikt. Kostnadsrelaterade ersättningar, som barnbidrag och bostadsbidrag, bör prisindexeras och fasta belopp endast användas undantagsvis. Vidare anför motionärerna att ersättningsnivåer och tak bör utformas så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. I yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja barnbidraget med 400 kronor per månad och prisindexera det. I yrkande 10 föreslås ett tillkänna­givande om att höja taken i föräldraförsäkringen (föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning) så att 80 procent av löntagarna har inkomster under taket. I yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om att höja grundnivån i föräldraförsäkringen till 340 kronor per dag och barn och inkomstindexera den. När det gäller bostadsbidraget föreslår motionärerna i yrkande 4 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med en ny modell för bostadsbidraget. Bostadsbidraget bör höjas och konstrueras så att andra inkomster, t.ex. försörjningsstöd, inte minskar i samma omfattning som bostadsbidraget ökar. För att fler ska kunna ta del av bostadsbidraget behöver inkomstgränserna höjas så att fler får rätt till bidraget och fler får ett större bidrag. Likaså behöver gränserna för bostadskostnaderna höjas och beloppen för den bidragsgrundande inkomsten och bostadskostnaden indexeras efter pris- och inkomstutvecklingen så att deras värde inte urholkas. Även hushåll utan barn bör omfattas av bostadsbidraget. Vidare föreslås motionärerna i yrkande 2 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når sitt mål. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda möjligheten att trappa ned vissa ersättningar inom den ekonomiska familjepolitiken för att möjliggöra en omställning när ersättningarna upphör. Det kan t.ex. underlätta tills den som avslutat sina gymnasiestudier påbörjat högskolestudier, fått arbete eller skrivits in i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Martina Johansson m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3187 yrkande 34 ett tillkännagivande om en modern, liberal politik för barnens bästa samt för jämställda och jämlika villkor för alla föräldrar. Föräldra­försäkringen bör enligt motionärerna vara anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv samt olika familjekonstellationer och premiera ett jämställt uttag av föräldradagar.

I kommittémotion 2025/26:3362 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 12–16 föreslås tillkännagivanden om att flyktingar och andra som flyttar till Sverige bör ha samma rätt som andra i Sverige till föräldra­försäkring, barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag, merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag. I yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att flyktingar från Ukraina bör ha samma rätt till barnbidrag och andra bosätt­ningsbaserade rättigheter som andra som är folkbokförda i Sverige. I kommittémotion 2025/26:3503 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att permanent återinföra det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till dess att det genomförts en reform av bostadsbidraget. Motionärerna föreslår tillkänna­givanden om att höja maxbeloppet i bostadsbidraget (yrkande 2) samt att höja och indexera inkomstgränserna och bostadskostnadstaket (yrkande 3). Enligt motionärerna bör maxbeloppet, inkomstgränserna och bostadskostnadstaket i bostadsbidraget höjas till en rimlig nivå i relation till dagens löner och boendekostnader, så att betydligt fler hushåll får rätt till bostadsbidrag och en större del av deras hyror ersätts. Motionärerna föreslår även tillkännagivanden om att avskaffa ålderstaket för att få bostadsbidrag (yrkande 5), möjliggöra för inneboende att få bostadsbidrag (yrkande 6) och att införa ett förhandsbesked om bostadsbidrag från Försäkringskassan (yrkande 7). Ålderstaket bör avskaffas och i stället bör rätten till bostadsbidrag baseras på den sökandes ekonomiska situation och boendekostnader. Vidare har inneboende bara rätt att få bostadsbidrag om de har ett barn boende hos sig halva tiden eller mer, vilket inte gäller för de som har en egen lägenhet. Försäkringskassan bör lämna förhandsbesked om bostadsbidraget för att öka möjligheterna att få hyra en bostad i samband med kontraktsskrivande. Tillkännagivanden om att avskaffa ålderstaket för att få bostadsbidrag, möjliggöra för inneboende att få bostadsbidrag och att införa ett förhands­besked när det gäller bostadsbidrag från Försäkringskassan föreslås även i kommittémotion 2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkandena 12–14. I kommittémotion 2025/26:3503 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att utreda ett nytt familjepolitiskt mål för bostadsbidraget. Det familjepolitiska målet för bostadspolitiken är inte längre ändamålsenligt utan behöver revideras. Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3538 tillkännagivanden om att höja och inflations­säkra barnbidraget (yrkande 1), inflationssäkra underhållsstödet (yrkande 2) samt höja och reformera bostadsbidraget (yrkande 3).

I motion 2025/26:1582 av Cecilia Rönn och Patrik Karlson (båda L) föreslås ett tillkännagivande om att utreda en reformering av bostadsbidraget.

I motion 2025/26:1029 av Jamal El-Haj (-) yrkande 1 föreslås ett tillkänna­givande om att höja barnbidraget för att motverka barnfattigdom. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att indexera barnbidraget och införa en automatisk justering baserad på inflation.

Utskottets ställningstagande

Familjepolitiken ska bidra till att barn får växa upp under trygga och goda förhållanden. Den ska stärka barnhushållens ekonomi med god träffsäkerhet, ge goda förutsättningar för ett jämställt föräldraskap och ge barnet mer tid med båda föräldrarna. Familjepolitiken ska även bidra till ökad flexibilitet i föräldraskapet som stärker möjligheterna för föräldrar att kombinera ett högt arbetsmarknadsdeltagande med familjeliv. Familjepolitiken har stor betydelse för barnhushållens ekonomi och verkar utjämnande under föräldraledighet eller om föräldern går ned i arbetstid när barnet är litet, och stärkande när barnhushållet har låga inkomster. Familjepolitiken minskar även skillnaderna i ekonomisk levnadsstandard mellan hushåll med barn och hushåll utan barn och har god träffsäkerhet.

Utskottet konstaterar att barnhushållens ekonomi har stärkts under åren 2020–2025 genom ett tilläggsbidrag inom bostadsbidraget. Bidraget var konstruerat för att vara ett tillfälligt ekonomiskt stöd under en begränsad period riktat till barnfamiljer med låga inkomster och små ekonomiska marginaler. Vidare höjdes bostadsbidraget i januari 2026 för att stötta ekonomiskt utsatta barnfamiljer med höga boendekostnader. Utskottet noterar regeringens avsikt att låta beräkningen av bostadsbidraget baseras på uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen för ökad träffsäkerhet och långsiktig hållbarhet. En proposition med detta innehåll har lämnats till riksdagen och kommer att behandlas under våren 2026. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns anledning att vidta några åtgärder för att särskilt stärka eller reformera bostadsbidraget, återkomma med en ny modell för bostadsbidraget, höja maxbeloppet inom bostadsbidraget, avskaffa ålderstaket för att få bostadsbidrag eller möjliggöra för inneboende att få bostadsbidrag. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:1582 (L), 2025/26:2781 (V) yrkande 4, 2025/26:3503 (MP) yrkandena 5 och 6, 2025/26:3538 (MP) yrkande 3, 2025/26:3589 (S) yrkande 3, 2025/26:3650 (S) yrkande 17 och 2025/26:3771 (MP) yrkandena 12–14.

Utskottet anser inte heller att det bör införas ett förhandsbesked i fråga om bostadsbidraget eller att barn- och bostadsbidraget bör slås ihop. Motionerna 2025/26:3042 av Markus Wiechel (SD) och 2025/26:3503 (MP) yrkande 7 avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkanden om rätten till ekonomiska förmåner för flyktingar m.fl. noterar utskottet att regeringen har lämnat en proposition om kvalificering till socialförsäkringen som kommer att behandlas i riksdagen under våren 2026. Enligt förslagen ska det införas ett krav på kvalificering till vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner (prop. 2025/26:136). Utskottet vill inte föregripa den beredning som pågår och avstyrker därför motion 2025/26:3362 (MP) yrkandena 12–17.

I övrigt noteras att en utredare har i uppdrag att föreslå åtgärder för en hållbar befolkningsutveckling och ett mer familjevänligt samhälle (S2025/01311). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2026. Utredningens förslag bör enligt utskottet avvaktas. Utskottet avstyrker motion 2025/26:203 (SD) om att inrätta ett program för att öka fertilitetstalen.

Motionsyrkanden om att bl.a. stärka den ekonomiska familjepolitiken, införa en strategi för att familjepolitiken bättre ska nå sitt mål, höja tak och grundnivå i föräldraförsäkringen, höja och indexera barnbidraget och underhållsstödet samt att återinföra det tillfälliga tilläggsbidraget till barn­familjer med bostadsbidrag, rör likalydande eller snarlika frågor som utskottet behandlade och avstyrkte förra året. Även motionsyrkanden om att bl.a. trappa ned vissa ersättningar till följd av omställning när ersättningen upphör samt en modern och liberal politik för barnens bästa och för jämställda och jämlika villkor är likalydande eller snarlika de frågor som utskottet behandlade och avstyrkte förra året. Riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU19, prot. 2024/25:116). Utskottet finner inte anledning att göra någon annan bedömning nu i dessa frågor. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:3589 (S) yrkande 2, 2025/26:1322 (S), 2025/26:1079 (S) yrkande 1, 2025/26:111 (SD), 2025/26:2781 (V) yrkandena 1, 2, 3, 6, 10 och 11, 2025/26:3187 (C) yrkande 34, 2025/26:3503 (MP) yrkandena 1–4, 2025/26:3538 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:1029 (-) yrkandena 1 och 2.

Gällande ordning

Förmåner inom föräldrapenningen 

Föräldrapenningförmåner lämnas enligt 11 kap. 2 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, i två olika former, dels som föräldrapenning för vård av barn med anledning av ett barns födelse eller adoption (12 kap. SFB), dels som tillfällig föräldrapenning i särskilda situationer när någon avstår från förvärvs­arbete för att vårda ett barn eller i samband med att ett barn har avlidit (13 kap. SFB).

Föräldrapenning

Rätt till föräldrapenning har en försäkrad förälder som vårdar barn under tid när han eller hon inte förvärvsarbetar eller avstår från förvärvsarbete. Som villkor gäller bl.a. att föräldern under tiden till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder (12 kap. 2 och 3 §§ SFB). Enligt 12 kap. 5 § SFB har barnets mor rätt till föräldrapenning fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Föräldrapenning för samma barn och tid kan enligt 12 kap. 4 a § SFB lämnas till båda föräldrarna under s.k. dubbeldagar. Den 1 juli 2024 utökades antalet dagar då föräldrarna kan vara lediga samtidigt med föräldrapenning från 30 till 60 dagar, och tiden under vilken sådana dagar kan tas ut utökades från barnets första levnadsår till att gälla till dess att barnet är 15 månader. Föräldrapenning kan också lämnas till fler än en förälder vid t.ex. mödra­vårdsbesök under en graviditet. Föräldrapenning i samband med besök hos mödravården kan lämnas för tid fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram t.o.m. förlossningsdagen (12 kap. 5 a § SFB). 

Föräldrapenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning. Föräldrapenningen lämnas på tre olika ersättnings­nivåer: sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå. För 390 av de 480 dagarna lämnas ersättning på sjukpenningnivå baserad på den sjukpenninggrundande inkomsten. Till de som har haft låga eller inga inkomster lämnas i stället ersättning på grundnivån med ett fast belopp på 250 kronor per dag. De återstående 90 dagarna ersätts på lägstanivå som är lika för alla, med 180 kronor per dag (12 kap. 9–24 §§ SFB).

Sedan den 1 april 2025 är möjligheten att ta ut föräldrapenning under arbetsfria dagar (t.ex. helger) begränsad. Avsikten är att knyta användningen av föräldrapenning starkare till ett inkomstbortfall och till att föräldrar vårdar barn. Det innebär att samtliga ersättningsnivåer i föräldra­penningen numera behandlas lika i förhållande till arbetsfri tid och omfattning av förvärvsarbete (12 kap. 9 och 11 §§ SFB).

För att en förälder som är försäkrad för både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning ska få förmånen på sjukpenningnivån för de första 180 dagarna krävs att föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen har varit försäkrad för sjukpenning, och under hela den tiden haft rätt till en sjukpenning som överstiger lägstanivån för föräldrapenning (12 kap. 35 § SFB).

Det finns en begränsning i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn i syfte att åstadkomma en snabbare arbetsmarknads­etablering. Om barnet blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår kan föräldrarna ha rätt till föräldrapenning i högst 200 dagar sammanlagt. Om bosättningen sker senare än det andra levnadsåret kan antalet dagar begränsas ytterligare (12 kap. 2 § SFB).

Reserverade dagar

När båda föräldrarna är vårdnadshavare har de rätt till hälften var av det totala antalet föräldrapenningdagar. En förälder kan dock avstå sin rätt till föräldra­penning till den andra föräldern med undantag för 90 dagar på sjukpenning­nivån eller på grundnivån, s.k. reserverade dagar (12 kap. 15 och 17 §§ SFB). 

Överlåtelse av föräldrapenning 

Vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenningförmåner likställs en förälder med bl.a. en förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern, en förälders sambo, en särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet och en blivande adoptivförälder (11 kap. 4 § SFB). Den 1 juli 2024 utökades vårdnadshavares möjligheter att överlåta föräldrapenningdagar till någon annan som är försäkrad för en sådan förmån. I dessa fall gäller att högst 90 dagar per barn får överlåtas och att en försäkrad som har fått rätt till en sådan förmån genom överlåtelse likställs med en förälder (11 kap. 4 a § och 12 kap. 17 a och b §§ SFB).

Uttag över tid av föräldrapenning 

Föräldrapenning betalas ut som längst till dess att barnet har fyllt tolv år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det femte skolåret i grundskolan, men fr.o.m. barnets fyraårsdag kan endast sammanlagt 96 dagar sparas (12 kap. 12 och 13 §§ SFB).

Sjukpenninggrundande inkomst 

Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) fastställs av Försäkringskassan utifrån den beräknade årliga arbetsinkomsten.

Så kallad SGI-skyddad tid gäller under tiden när den försäkrade helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn och barnet inte har fyllt ett år (26 kap. 15 § SFB). Om den försäkrades SGI då har sänkts ska föräldra­penningen till dess att barnet uppnår två års ålder beräknas utifrån den SGI som gällde före sänkningen (12 kap. 27 § SFB). Enligt praxis gäller detta endast om föräldern i oavbruten följd är helt eller delvis ledig från förvärvs­arbete och under tiden uppbär föräldrapenning. För den som är helt ledig från arbetet krävs att föräldrapenning tas ut under minst fem kalenderdagar per vecka. 

Om föräldern blir gravid på nytt innan barnet är ett år och nio månader behåller föräldrarna föräldrapenning på sjukpenningnivå – den s.k. snabbhets­premien (12 kap. 29 § SFB). 

Enligt 5 § föräldraledighetslagen (1995:584) har en förälder rätt att vara helt ledig för vård av barn till dess att barnet är 18 månader. En förälder har därutöver rätt att vara helt ledig medan föräldern får hel föräldrapenning enligt 12 kap. SFB. 

Företagare och studerande

Inkomst av näringsverksamhet ska enligt 25 kap. 8 § SFB räknas som inkomst av annat förvärvsarbete. Det gäller bl.a. dem som bedriver enskild närings­verksamhet eller handelsbolag. För egenföretagare bestäms SGI utifrån näringsverksamhetens beräknade nettointäkt, dvs. den beskattningsbara inkomsten. Med nettointäkt eller beskattningsbar inkomst avses företagets resultat efter avdrag för kostnader, eventuella avsättningar och avgifter, men före skatteavdrag. Även om det enligt regelverket är den förväntade intäkten av näringsverksamheten som SGI av annat förvärvsarbete ska avse används i praktiken tidigare års beskattade inkomst för att bedöma den framtida inkomsten. För denna bedömning har Försäkringskassan och tidigare Riks­försäkringsverket utfärdat föreskrifter och allmänna råd. Under uppbyggnads­skedet, dvs. under de första 36 månaderna, ska dock SGI:n beräknas till minst vad som mot­svarar skälig avlöning för liknande arbete för någon annans räkning för en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete som bedriver närings­verksamhet i någon form (25 kap. 7 a och 9 §§ SFB).

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade bedriver studier, för vilka han eller hon får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). SGI-skydd gäller även under tid då den försäkrade utan att få studiestöd bedriver studier på minst halvtid för vilka studiemedel får lämnas enligt studiestödslagen under förutsättning att studierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs fr.o.m. det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år (26 kap. 11 § SFB). 

Tillfällig föräldrapenning 

Tillfällig föräldrapenning är en arbetsbaserad socialförsäkring. Tillfällig för­äldrapenning betalas enligt 13 kap. SFB ut till en förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för vård av ett barn som är under 12 år och i vissa fall även vid vård av barn upp till 16 års ålder. Föräldrar till ett allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar när de behöver avstå från förvärvsarbete för vård av barnet (13 kap. 30 och 31 §§ SFB). Tillfällig föräldrapenning kan i dessa fall lämnas till båda föräldrarna samtidigt (11 kap. 10 § första stycket SFB). 

Om en förälder får oavkortade löneförmåner under tid då han eller hon bedriver studier likställs avstående från studier med avstående från förvärvs­arbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning. Detta gäller dock endast i den utsträckning föräldern går miste om löneförmånerna (13 kap. 7 § SFB).

Tillfällig föräldrapenning kan lämnas till båda föräldrarna samtidigt under högst tio dagar i samband med ett barns födelse eller adoption (11 kap. 10 § första stycket och 13 kap. 10–14 §§ SFB). 

Föräldrar till barn som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, har rätt till tillfällig föräldra­penning i samband med sjukdom eller smitta hos barnet och för kontaktdagar. Ersättningen för kontaktdagar är till för att ge föräldrar till barn med funktionsnedsättning som omfattas av LSS möjlighet att lära sig mer om hur de kan stödja sitt barn och lämnas med tio dagar per barn och år (13 kap. 26 § SFB). Dagarna kan tas ut från barnets födelse fram till att barnet fyller 16 år, och båda föräldrarna kan ta ut dem samtidigt. En förälder till ett barn som omfattas av LSS kan få tillfällig föräldrapenning när han eller hon behöver avstå från arbete för att vårda barnet när det har fyllt 16 men inte 21 år (i vissa fall till det år barnet fyller 23 år) på grund av sjukdom eller smitta hos barnet (13 kap. 27 § SFB).  

Vidare kan tillfällig föräldrapenning lämnas under högst tio dagar per för­älder och barn i samband med att ett barn har avlidit (13 kap. 31 e och 31 f §§ SFB). 

En förälder får överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn till någon som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för att vårda barnet (13 kap. 8 och 9 §§ SFB).

Graviditetspenning

En försäkrad som är gravid har enligt 10 kap. SFB rätt till graviditetspenning om graviditeten sätter ned hennes förmåga att utföra sitt förvärvsarbete med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till ett annat mindre ansträngande arbete. Detsamma gäller om den gravida kvinnan på grund av risk för bl.a. fosterskador har stängts av från sitt arbete med stöd av arbets­miljölagen (1977:1160). Ersättningen lämnas tidigast fr.o.m. den 60:e dagen och längst t.o.m. den 11:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Rätten till graviditetspenning vid risker i arbetsmiljön gäller för såväl arbetstagare som egenföretagare. Graviditetspenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels graviditetspenning och ersättningen mot­svarar sjukpenning.

Motionerna

Föräldraförsäkring

I kommittémotion 2025/26:3589 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning för vårdåtgärder i skolan. Förslagen i delbetänkandet VAB för vårdåtgärder i skolan (SOU 2021:41) om att det ska införas en ny ersättning för föräldrar till barn med sjukdom eller funktionsnedsättning bör genomföras, anser motionärerna. Den nya ersättningen ska, när det behövs, ge rätt till tillfällig föräldrapenning. I motion 2025/26:1912 av Annika Strandhäll (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se till att informations­insatser om jämställt uttag av föräldraledighet genomförs. I yrkande 3 föreslår motionären ett tillkännagivande om att regeringen bör se över möjligheten att införa ekonomiska incitament för att främja ett jämnare uttag av föräldrapenning.

I motion 2025/26:2600 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att utöka antalet dagar med sorgepeng.

Isabelle Mixter m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2025/26:2779 yrkande 5 ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur ett system med sorgepeng skulle kunna införas i Sverige med inspiration från det norska och det danska systemet. I såväl Norge som Danmark finns modeller för flexibel sjukskrivning under en längre tidsperiod i samband med för­lust av ett barn, anför motionärerna. I kommittémotion 2025/26:2781 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa en lagstadgad rätt till ledighet för föräldrar att närvara vid vårdrelaterade besök i samband med graviditet. Föräldrarnas delaktighet redan under graviditeten kan spela en stor roll för hur föräldraskapet utvecklas och vilket ansvar föräldrarna tar för barnet och dess uppfostran.

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 35 föreslås ett tillkännagivande om att överväga att införa en ny jämställd-hetsbonus liksom en jämställdhetsbonus för vård av barn. Föräldrapar med gemensam vårdnad som delat jämställt på föräldraledigheten under de första 18 månaderna, dvs. minst 40/60, bör få en skattefri jämställdhetsbonus på 50 000 kronor, alltså 25 000 kronor till vardera vårdnadshavare. För att föräldrar i större utsträckning ska ta gemensamt ansvar för vab-dagarna bör möjligheterna att införa en vab-bonus ses över. I yrkande 36 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör återkomma med förslag om att avskaffa lägstanivådagarna i föräldra­försäkringen. Lägstanivådagarna innebär enligt motionärerna inlåsningseffekter för personer som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden och bör avskaffas. I yrkande 38 föreslås ett tillkänna­givande om att det bör vara tillåtet med ett obegränsat antal dubbeldagar. Studier visar att dubbeldagarna har varit gynnsamma för jämställdhet, sammanhållning i familjen och även kvinnors hälsa. I yrkande 40 föreslås ett tillkännagivande om att utreda möjligheterna att koppla skyddet av en förälders sjukpenninggrundande inkomst till hur länge han eller hon har varit ledig i stället för till barnets ålder. Samtidigt är syftet med föräldra­penningen att en förälder ska kunna vara ledig med sitt barn under just de första levnadsåren. Utredningen om förutsättningarna för SGI-skyddet bör ta båda dessa perspektiv i beaktande. I yrkande 47 föreslår motionärerna ett tillkänna­givande om att se över möjligheterna att vidga rätten till tillfällig föräldra­penning i vissa fall. Möjligheten till tillfällig föräldrapenning vid utbildning och stöttning av personal i förskola och skola på ett liknande sätt som är möjligt inom ramen för LSS bör ses över för att underlätta för vårdnadshavare. Att införa en mer jämställd föräldraförsäkring samt överväga att införa en ny jämställdhetsbonus liksom en jämställdhetsbonus för vård av barn föreslås även i kommittémotion 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 56 och 57. Jonny Cato m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3190 yrkande 31 ett till­kännagivande om att en utrikes född person som fått asyl eller dess anhöriga som inte pratar svenska efter ett år bör läsa svenska två dagar i veckan som villkor för att få fortsätta vara föräldraledig. Utrikes födda kvinnor som har flytt från sitt hemland har i genomsnitt haft svårt att komma snabbt i arbete. Motionärerna anser att tiden i föräldra­försäkringen bör begränsas och språkutbild­ningen påbörjas parallellt med eventuell föräldraledighet. När föräldern läser svenska bör barnet gå i förskola och också lära sig svenska.

I kommittémotion 2025/26:3501 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att ge förslag på reformer för att göra uttaget av föräldraledighet och föräldrapenning mer jämställt. Fördelningen av föräldra­ledigheten och föräldrapenningen mellan män och kvinnor behöver ändras. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att höja ersättningen för de 90 lägstanivådagarna i föräldraförsäkringen och knyta hälften av dagarna till respektive förälder. Föräldrar bör enligt motionärerna ha möjlighet att använda dessa dagar oavsett inkomst. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Försäkringskassan i uppdrag att i samverkan med andra relevanta myndigheter utveckla en tjänst för att göra det möjligt för föräldrar att göra mer medvetna val i fråga om sin föräldraledighet. Föräldrar behöver få det lättare att beräkna hur olika uttag av föräldraledighet och föräldra­penning kan påverka deras inkomster under ledigheten och deras löner och pensioner i framtiden. I yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Försäkringskassan i uppdrag att i samverkan med andra relevanta myndigheter samla in statistik om den obetalda föräldraledigheten. Det kan ge bättre förutsätt­ningar för att arbeta för ett mer jämställt uttag, anför motionärerna. I yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att införa en ny ersättning inom ramen för föräldra­försäkringen för ledighet från arbete vid insatser från socialtjänsten. Regeringen bör skyndsamt utreda möjligheten att införa ett särskilt stöd i föräldraförsäkringen, på samma nivåer som föräldrapenningen men utanför föräldradagarna, och med möjlighet att ansöka om sådan ersättning till dess att barnet fyllt 18 år. Föräldrar som ska närvara vid insatser från socialtjänsten bör få möjlighet att göra detta med ersättning och rätt till ledighet från arbetet.

I motion 2025/26:739 av Gudrun Brunegård (KD) föreslås ett tillkänna­givande om att utreda möjligheten för föräldrar att vara lediga från jobbet med ersättning liknande vab vid familjebehandling med familjeterapeut och liknande.

Lina Nordquist och Mauricio Rojas (båda L) föreslår i motion 2025/26:1590 ett tillkännagivande om stärkt socialförsäkring vid sorg.

Företagare och studerande

I kommittémotion 2025/26:2781 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag baserat på modellen i slutbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) för att anpassa skyddet för SGI till företagare och studerande. Flera av problemen med föräldraförsäkringen för studerande och företagare hänger enligt motionärerna samman med utformningen av den sjukpenninggrundande inkomsten.

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 42 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör svara på riksdagens tillkännagivande om att en företagare under sin föräldraledighet ska kunna bedriva viss begränsad administrativ, styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning.

I kommittémotion 2025/26:3501 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda möjligheten att underlätta föräldraledigheten för ensamföretagare. I ensam­företag är anställning av en vikarie svårare än i andra företag, exempelvis eftersom tiden det tar att lära upp vikarien kräver att man arbetar överlappande vilket kan vara en utmaning av ekonomiska skäl eller av tidsskäl. I kommitté­motion 2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att studerande som tar ut föräldraledighet bör kunna behålla sina inkomster i nivå med studiemedlet. Motionärerna anser att den ekonomiska tryggheten för studerande behöver stärkas. Studerande föräldrar som tar ut för­äldraledighet och inte har en SGI från tidigare arbete har i dag endast rätt till föräldrapenning med 250 kronor per dag.

Reserverade dagar

Ida Karkiainen m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3589 yrkande 4 ett tillkännagivande om en mer jämställd och individualiserad föräldra­försäkring. För att öka barnens rätt till sina föräldrar och för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldradagar bör föräldraförsäkringen delas i tre delar, anser motionärerna. I kommittémotion 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om behovet av en jämställd föräldraförsäkring. I motion 2025/26:1912 av Annika Strandhäll (S) yrkande 1 föreslås ett till­kännagivande om att se över möjligheten att införa en helt individualiserad föräldraförsäkring.

I motion 2025/26:138 av Josef Fransson (SD) föreslås ett tillkännagivande om att överväga en utredning kring hur man kan göra föräldraledigheten friare för Sveriges barnfamiljer. I motion 2025/26:1638 av Alexander Christiansson (SD) och i motion 2025/26:3067 av Markus Wiechel (SD) föreslås tillkänna­givanden om att avskaffa de reserverade dagarna.

I kommittémotion 2025/26:2781 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om en individualiserad föräldraförsäkring. Föräldraförsäkringen bör enligt motionärerna göras om så att den delas lika mellan föräldrarna, utan möjlighet att överlåta dagar. En individualisering bör givetvis ta hänsyn till att familjer kan se ut på olika sätt.

Martin Ådahl (C) föreslår i motion 2025/26:407 ett tillkännagivande om att utreda hur föräldraförsäkringen kan delas i tre lika delar, där en tredjedel av den ersatta föräldraledigheten är knuten till respektive förälder och den sista tredjedelen kan delas mellan föräldrarna enligt överenskommelse. Undantag ska gälla för ensamstående föräldrar som har rätt att utnyttja hela föräldra­ledigheten.

I kommittémotion 2025/26:3501 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att tredela föräldraförsäkringen. Minst en tredjedel av dagarna bör reserveras för vardera föräldern, medan en tredjedel bör kunna användas fritt av vårdnadshavarna eller överlåtas till en annan vuxen som är en del av barnets familj.

Mathias Bengtsson (KD) föreslår i motion 2025/26:3279 ett tillkänna­givande om en helt fri föräldraförsäkring med fler dubbeldagar och avskaffad kvotering. I motion 2025/26:3280 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att göra det möjligt att överlåta föräldradagar helt fritt, utan kvotering.

Uttag över tid av föräldrapenning

I kommittémotion 2025/26:2781 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag baserat på modellen i slutbetänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) om att styra uttaget av föräldradagar till barnets första levnadsår och undvika att försäkrade sparar föräldradagar.

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 37 föreslås ett tillkännagivande om att 80 procent av dagarna ska tas ut innan barnet har fyllt tre år, i stället för som i dag fyra år. Föräldraförsäkringens syfte är i första hand att ge utrymme för omvårdnad och anknytning under de första levnadsåren. Fördelningen av uttaget av föräldrapenningen över tid behöver därför ses över, anser motionärerna.

I motion 2025/26:3280 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att utreda en stegvis förlängning av föräldraförsäkringen från dagens 13 månader, för att ge fler barn möjlighet att vara hemma längre innan de börjar i förskolan.

Snabbhetspremien

I kommittémotion 2025/26:3589 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att avskaffa den s.k. snabbhetspremien i föräldra­försäkringen. När kvinnor har kort tid mellan förlossningarna har det visat sig att förlossningsskadorna ökar och att risken för en för tidig födsel ökar. Att ta bort snabbhetspremien kan leda till att kvinnor i större utsträckning arbetar heltid mellan graviditeterna, vilket motionärerna anser skulle kunna öka den ekonomiska självständigheten för kvinnor, på kort och på lång sikt.

Martina Johansson m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3187 yrkande 41 ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör presentera förslag om att avskaffa den s.k. snabbhetspremien. Studier av barnafödandets utveckling i Sverige pekar på att snabbhetspremien styr föräldrars familje­planering mot tätare födslar. Motionärerna påtalar att alltför täta graviditeter medför ökade risker för såväl barnet som mamman. Till det kan läggas betydande risker med lång frånvaro, helt eller delvis, från arbetsmarknaden.

I kommittémotion 2025/26:3501 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att skyndsamt utreda en förläng­ning av skyddet för föräldrapenningen. Fler kvinnor bör få möjlighet att arbeta deltid utan att för den sakens skull tvingas föda barn tätare än vad som kanske egentligen passar familjen, arbetssituationen och hälsan.

Överlåtelse av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Ida Karkiainen m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3589 yrkande 5 ett tillkännagivande om att regeringen bör följa upp införandet av överlåtelse av föräldrapenning mot bakgrund av riskerna för välfärdskriminalitet och fusk vid överlåtelse av dagar. Det finns skäl att granska förslagets effekter, anför motionärerna.

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 39 föreslås ett tillkännagivande om att tidigt utvärdera de nya reglerna om möjlighet till överlåtelse av föräldradagar i föräldraförsäkringen. De ändrade reglerna bör utvärderas redan nu för att granska effekterna, anser motionärerna, och man bör bedöma om möjligheten bör utvidgas till att omfatta fler dagar.

I kommittémotion 2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att göra det möjligt för studerande att överlåta vård av barn till en annan försäkrad person. Situationen för studerande bör i större utsträckning harmoniseras med situationen för för­värvsarbetande, och möjlighet att genomföra studierna i full takt bör förbättras.

Socialförsäkringsskyddet för gravida

I kommittémotion 2025/26:3588 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om sjukförsäkringsskyddet för gravida. Regeringen bör gå vidare med förslagen i utredningen Ett modernare social­försäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23). I motion 2025/26:718 av Anna-Belle Strömberg m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över förutsättningarna för det ekonomiska skyddet vid graviditet så att det motsvarar det skydd som ges vid sjukdom.

I kommittémotion 2025/26:2781 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag utifrån betänkandet Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23). Motionärerna välkomnar förslagen, men anser att icke behovsprövad graviditetspenning bör kunna nyttjas de sista 21 kalender­dagarna före den beräknade förlossningen i stället för 7 kalender­dagar som föreslås.

Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:3502 yrkande 14 ett tillkännagivande om att införa en modern graviditetspenning. Gravida ska kunna vara sjukskrivna på samma premisser som övriga. Det bör enligt motionärerna därför införas en mer jämställd graviditetspenning i linje med vad som anges i betänkandet Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23). I kommittémotion 2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att gravida som studerar bör ha möjlighet att få ersättning när studier inte kan genomföras på grund av exponering för risker vid exempelvis praktik. Motionärerna hänvisar till förslaget i betänkande SOU 2023:23 som de anser bör genomföras.

Utskottets ställningstagande

Föräldraförsäkring

Sedan den 1 januari 2026 har en förälder rätt till tillfällig föräldra­penning för ett barn som inte har fyllt 18 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med utredning om barnets behov av skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen eller i en förhandsbedömning av om en sådan utredning ska inledas. I departementspromemorian En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (Ds 2024:30) föreslås att en rätt till tillfällig föräldrapenning ska införas för deltagande i insatser i öppna former som har beslutats med samtycke enligt socialtjänstlagen och för sådana insatser utan samtycke som har beslutats av en socialnämnd. Föräldrar till barn som inte har fyllt 18 år som deltar i sådana insatser ska kunna få tillfällig föräldrapenning. Promemorian har varit på remiss och beredning pågår i Regeringskansliet. Regeringen har angett att den avser att gå vidare med förslagen och bedömer att reformen kommer att ha stor betydelse för att i ett tidigt skede kunna stödja och skydda barn och unga, och därmed förebygga en negativ utveckling (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9). Utskottet anser att denna beredning bör avvaktas. Motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 8 om att införa en ny ersättning inom ramen för föräldra­försäkringen för ledighet från arbete vid insatser från socialtjänsten till dess att barnet fyllt 18 år får enligt utskottet anses delvis tillgodosett och avstyrks.

Sedan den 1 april 2025 har användningen av lägstanivådagarna i föräldra­penningen begränsats i samband med förvärvsarbete. Det innebär att samtliga ersättningsnivåer i föräldrapenningen numera behandlas lika i förhållande till arbetsfri tid och omfattning av förvärvsarbete. Avsikten är att knyta användandet av föräldrapenning starkare till ett inkomstbortfall och till att för­äldern vårdar barn. Vid sidan om detta noterar utskottet betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldra­försäkringen (SOU 2017:101) och förslaget om att slopa lägstanivån i föräldra­försäkringen. I stället för lägstanivådagar föreslås att föräldrapenning ska kunna tas ut under totalt 460 dagar och att samtliga dagar ska vara på sjuk­penning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Enligt utskottet bör bered­ningen avvaktas. Utskottet anser därför att det saknas skäl att vidta åtgärder för att avskaffa lägsta­nivådagarna eller att höja ersättningen för lägsta­nivådagarna och knyta hälften till respektive förälder. Motionerna 2025/26:3187 (C) yrkande 36 och 2025/26:3501 (MP) yrkande 3 avstyrks därmed.

Den 1 januari 2026 skärptes kraven för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Rätten att delta i kommunal vuxenutbildning i sfi ska bara gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning. Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser för att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi (bet. 2025/26:UbU4, prot. 2025/26:36). Utskottet noterar att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket har i uppdrag att implementera en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden genom att öka kunskapsöverföringen och förbättra samverkan mellan myndigheterna och kommunala, regionala och civila aktörer. Arbetsförmedlingen samordnar arbetet och ska lämna en slutredovisning av uppdraget till Arbetsmarknads­departementet senast den 31 mars 2026 (dnr A2023/00923). Vidare noteras regeringens pågående arbete med att införa ett aktivitetskrav som villkor för rätt till försörjningsstöd. Avsikten är att stärka den enskildes förmåga att närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. Bland annat ska aktiviteterna bidra till att öka den enskildes språkliga förutsättningar. Beredning pågår i Regeringskansliet. Det noteras även att regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över förutsätt­ningarna för utökad barnomsorg för barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskravet. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Utskottet avstyrker motion 2025/26:3190 (C) yrkande 31 om krav på att läsa svenska som villkor för att fortsätta att vara föräldraledig.

I det nämnda betänkandet SOU 2017:101 lämnas förslag om en ny modell för föräldrapenningen. Syftet är att föräldraförsäkringen i högre grad än i dag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn. Mot den bakgrunden och eftersom förslagen bereds i Regeringskansliet, avstyrker utskottet motion 2025/26:1912 (S) yrkande 3 om ekonomiska incitament för att främja ett jämnare uttag av föräldrapenning. Även motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 2 om reformer för att göra uttaget mer jämställt avstyrks med det anförda.

När det gäller motionsyrkanden om informationsinsatser för jämställt uttag av föräldraledighet och införandet av en tjänst för medvetna val av föräldra­ledighet noterar utskottet följande. Försäkringskassan har enligt reglerings­brevet för 2026 i uppdrag att utveckla informationen till föräldrar för att öka kunskapen om vad som påverkar hushållets disponibla inkomst när föräldrarna väljer hur de fördelar föräldrapenningen mellan sig och förutsättningarna för att göra informerade val. Informationen ska enligt regeringen vara lättillgänglig och så långt möjligt ge möjlighet för föräldrarna att simulera olika fördelning av föräldrapenning. Vidare ska Försäkrings­kassan stärka föräldrars kunskaper om föräldrapenningens flexibilitet för att ge föräldrar bättre förutsättningar att planera sin föräldraledighet utifrån familjens behov. Myndigheten ska lägga särskild vikt vid att informera om möjligheten att nyttja s.k. dubbeldagar och att överlåta föräldrapenning till någon annan försäkrad. Försäkringskassan ska redovisa uppdraget senast den 30 januari 2027. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Motionerna 2025/26:1912 (S) yrkande 2 och 2025/26:3501 (MP) yrkande 4 avstyrks därmed.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har undersökt hur olika grupper av mammor och pappor i olikkönade föräldrapar kombinerar uttag av föräldra­penning (betald ledighet) och rätten att vara föräldraledig utan för­äldrapenning (obetald ledighet) under barnets första två år (ISF 2023:11). ISF har även granskat hur mammor och pappor använder betald, obetald och total föräldraledighet i olika län och kommuner (ISF 2024:5). Mot den bakgrunden finner utskottet inte anledning att rikta något tillkännagivande om att Försäkringskassan och relevanta myndigheter ska samla in statistik så att forskning och analyser kan göras på den totala föräldraledigheten. Motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 5 avstyrks därför.

Enligt utskottets mening finns det inte skäl att ta initiativ till en utredning om hur ett system med sorgepeng kan införas i Sverige med inspiration från det norska och det danska systemet. Motion 2025/26:2779 (V) yrkande 5 avstyrks därför. Övriga motionsyrkanden om sorgepeng är snarlika eller likalydande som de frågor som utskottet behandlade och avstyrkte förra året. Riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU19, prot. 2024/25:116). Utskottet gör inte någon annan bedömning i frågorna och avstyrker därför motionerna 2025/26:1590 (L) och 2025/26:2600 (SD).

När det gäller dubbeldagar noterar utskottet att ISF har i uppdrag att undersöka vilka överväganden som föräldrar gör när de väljer om de ska använda s.k. dubbeldagar. ISF ska särskilt studera om valen har påverkat tidpunkten för återgång till arbete, fördelningen av föräldrapenning mellan föräldrarna, och den totala föräldraledighetslängden för föräldrarna. ISF ska även undersöka hur de utökade möjligheterna att använda dubbeldagar har påverkat föräldrarnas, särskilt mammors, mående och hälsa. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Motion 2025/26:3187 (C) yrkande 38 om att det bör vara tillåtet med ett obegränsat antal dubbeldagar avstyrks med det anförda.

Utskottet noterar att den s.k. VAB-utredningen i delbetänkandet VAB för vårdåtgärder i skolan (SOU 2021:41) och slutbetänkandet Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31) lämnar en rad förslag för att modernisera regelverket för tillfällig föräldrapenning och vård av barn. Sammantaget föreslås att det ska vara möjligt att få tillfällig föräldrapenning i fler situationer än i dag. Utredningens förslag ledde till att antalet situationer som ger rätt till vab har utökats. Från den 1 januari 2026 har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning om han eller hon behöver avstå från förvärvsarbete i samband med deltagande i introduktion av barnets behov av hjälp med egenvård inom förskolan eller skolan, exempelvis för ett barn med diabetes. En förälder har också rätt till tillfällig föräldrapenning vid möte i t.ex. skolan med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Ett barn upp till 12 år och i vissa fall upp till 16 år omfattas av reglerna. Enligt utskottets mening bör utfallet av de genomförda lagändringarna avvaktas. Motionerna 2025/26:3187 (C) yrkande 47 och 2025/26:3589 (S) yrkande 8 är helt eller delvis tillgodosedda och avstyrks.

I övrigt är motionsyrkanden om bl.a. att koppla skyddet av en förälders sjukpenninggrundande inkomst till hur länge han eller hon har varit ledig i stället för till barnets ålder, att vara ledig från arbetet med ersättning liknande vab vid familjebehandling med familjeterapeut och liknande, samt att införa en ny jämställdhetsbonus och en jämställdhetsbonus för vård av barn, lika­lydande eller snarlika de frågor som utskottet behandlade och avstyrkte senast förra året. Riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU19, prot. 2024/25:116). Utskottet gör inte någon annan bedömning i frågorna nu. Motionerna 2025/26:739 (KD), 2025/26:2781 (V) yrkande 8, 2025/26:2834 (C) yrkandena 56 och 57 samt 2025/26:3187 (C) yrkandena 35 och 40 avstyrks därmed.

Företagare och studerande

Riksdagen har tidigare tillkännagett för regeringen att den borde återkomma med förslag i enlighet med det som utskottet anfört om föräldraförsäkringen för företagare (bet. 2021/22:SfU18 s. 22 f., rskr. 2021/22:282). Utskottet ansåg att regelverket borde anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder. Det borde t.ex. vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldra­penning. Dessutom ansåg utskottet att det behövs regeländringar som gör att det blir enklare för företagare att få sin sjukpenninggrundande inkomst fastställd i samband med föräldraledighet.

Utskottet noterar att utredningen Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har haft i uppdrag att bl.a. utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för försäkrade, däribland företagare och studerande. Utredningens slutbetänkande Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) har varit på remiss. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Vidare noteras att regeringen i skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen anger att den efter remissbehandlingen konstaterat att det finns behov av kompletterande beredningsunderlag och att Regeringskansliet har inlett ett arbete under 2024 för att utveckla och fördjupa förslagen. Dessutom noteras att ISF har i uppdrag att analysera företagares nyttjande av föräldraförsäkringen samt orsaker till nyttjandegrad i jämförelse med arbetstagare. Analysen ska främst avse konsekvenserna av att åldersgränsen för byte till kortare karenstid för försäkrade som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning och som betalar egenavgift (egenföretagare) tagits bort. Uppdraget gäller dock alla företagare, oavsett i vilken form de bedriver verksamhet. Analysen ska även inkludera en uppföljning av hur reformen av bestämmelserna om upp­byggnadsskede för den som startar företag (prop. 2017/18:168) påverkat företagares nyttjande av föräldraförsäkring. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2027. Sammantaget anser utskottet att det finns anledning att vidare avvakta regeringens åtgärder när det gäller att anpassa skyddet för SGI och underlätta föräldra­ledigheten för företagare och studerande. Mot den bakgrunden avstyrks motionerna 2025/26:2781 (V) yrkande 13, 2025/26:3187 (C) yrkande 42, 2025/26:3501 (MP) yrkande 6 och 2025/26:3771 (MP) yrkande 4.

Reserverade dagar, uttag över tid av föräldrapenning och snabbhetspremien

Motionsyrkandena under förslagspunkterna motsvarar eller rör snarlika frågor som utskottet behandlat och avstyrkt tidigare år. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (senast i bet. 2024/25:SfU19, prot. 2024/25:116). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:138 (SD), 2025/26:407 (C), 2025/26:1638 (SD), 2025/26:1912 (S) yrkande 1, 2025/26:2781 (V) yrkandena 7 och 12, 2025/26:3067 (SD), 2025/26:3187 (C) yrkandena 37 och 41, 2025/26:3501 (MP) yrkandena 1 och 7, 2025/26:3279 (KD) och 2025/26:3280 (KD) yrkandena 3 och 4, 2025/26:3589 (S) yrkandena 4 och 6 samt 2025/26:3591 (S) yrkande 10.

Överlåtelse av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Under 2024 infördes en möjlighet att överlåta föräldrapenning till någon annan som är försäkrad för en sådan förmån. Avsikten var att stärka valfriheten och öka förutsättningarna för att kombinera familjeliv med ett högt arbetskrafts­deltagande. Föräldrapenning kan överlåtas med högst 90 dagar för varje barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn har vardera föräldern rätt att överlåta 45 dagar. Försäkringskassan skulle enligt sitt regleringsbrev för 2024 följa upp nyttjandet av överlåtelse av föräldrapenning. Uppdraget del­redovisades vid två tillfällen, dels den 28 januari 2025, dels den 30 januari 2026. I redovisningarna anger Försäkringskassan bl.a. att knappt 12 400 föräldrar har använt möjligheten att överlåta dagar till någon som inte är barnets förälder under de första 18 månaderna efter att möjligheten infördes. Ensamstående föräldrar är överrepresenterade bland dem som har nyttjat den nya möjligheten. Majoriteten av dem som överlåter dagar gör det till sin egen förälder eller svärförälder. Flest dagar överlåts till barnets mormor. Jämfört med kvinnor lämnar män över fler dagar än de tar emot enligt de nya reglerna (FK 2024/002288). Vidare noteras att ISF har i uppdrag att undersöka vilka överväganden föräldrar som överlåter dagar på någon annan försäkrad har gjort. ISF ska särskilt studera om valen har påverkat tidpunkten för återgång till arbete, fördelningen av föräldrapenning mellan föräldrarna, och den totala föräldraledighetslängden för föräldrarna, samt hur de som fått föräldrapenning överlåten till sig har resonerat om beslutet att vårda barnet med föräldra­penning. ISF ska även undersöka hur de utökade möjligheterna att överlåta föräldrapenning har påverkat föräldrarnas, särskilt mammors, mående och hälsa. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Motionerna 2025/26:3589 (S) yrkande 5 och 2025/26:3187 (C) yrkande 39 om uppföljning respektive utvärdering av de nya reglerna om möjlighet till överlåtelse av föräldradagar i föräldra­penningen får anses delvis tillgodosedda och avstyrks.

Tillfällig föräldrapenning har som syfte att bidra till att föräldrar ska kunna kombinera arbete med föräldraskap. Utskottet konstaterar att en förälder som studerar i regel inte behöver avstå från förvärvsarbete och därför inte kan få tillfällig föräldrapenning. För vissa studerande kan dock tillfällig föräldra­penning betalas ut. Det gäller för föräldrar som får behålla sina löneförmåner under studietiden. När en förälder avstår från studierna för att vårda barn och därmed går miste om löneförmånerna, jämställs detta med att ha avstått från förvärvsarbete (13 kap. 7 § SFB). I sådant fall kan föräldern överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn till en försäkrad som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för att vårda barnet. Enligt utskottet finns det inte anledning att i större utsträckning harmonisera regler när det gäller överlåtelse av tillfällig föräldrapenning för studerande med de som gäller för förvärvsarbetande. Motion 2025/26:3771 (MP) yrkande 8 avstyrks med det anförda.

Socialförsäkringsskyddet för gravida

När det gäller socialförsäkringsskyddet för gravida är det enligt utskottet angeläget att det underlättas för gravida kvinnor att fortsätta att arbeta under graviditeten. De som inte kan det ska dock ha ett tryggt och förutsebart socialförsäkringsskydd. Graviditetspenningen har stor betydelse för de kvinnor som inte kan utföra ett fysiskt påfrestande arbete i slutet av graviditeten eller som inte kan fortsätta att arbeta på grund av risker i arbets­miljön. Utskottet noterar förslagen i betänkandet Ett modernare social­försäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23) om förstärkt försäkringsskydd för gravida. Bland annat föreslås att en icke behovsprövad graviditetspenning ska kunna användas de sista sju kalenderdagarna före en beräknad förlossning och fram t.o.m. dagen före den faktiska förlossningen, att alla besvär som orsakas eller förvärras av graviditeten ska beaktas vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning i fråga om ett fysiskt påfrestande arbete och att graviditetspenning ska kunna lämnas t.o.m. dagen före den faktiska förlossningen. I utredningen föreslås även att studerande ska ges möjlighet att få ersättning när studier inte kan genomföras på grund av exponering för risker. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Enligt utskottet bör beredningen inte föregripas. Mot den bakgrunden avstyrks motionerna 2025/26:718 (S), 2025/26:3588 (S) yrkande 11, 2025/26:2781 (V) yrkande 9, 2025/26:3502 (MP) yrkande 14 och 2025/26:3771 (MP) yrkande 9.

Barnbidrag

Gällande ordning

Barnbidrag lämnas enligt 15 kap. 3 och 4 §§ SFB med 1 250 kronor per månad och betalas ut t.o.m. det kvartal barnet fyller 16 år. Om barnet går kvar i grundskolan eller i anpassad skola förlängs barnbidraget (16 kap. 4 § SFB). Om föräldrarna har gemensam vårdnad betalas barnbidraget ut enligt 16 kap. 5 § SFB med hälften till vardera föräldern. Anmäler föräldrarna gemensamt till Försäkringskassan vem av dem som ska vara mottagare lämnas barn­bidraget till den mottagaren. Den som har ensam vårdnad får hela barnbidraget (16 kap. 4 § SFB). För föräldrar som inte bor tillsammans, men som har gemensam vårdnad om ett barn gäller följande. När barnet bor varaktigt tillsammans med endast en förälder betalas barnbidraget ut till den föräldern, om han eller hon har gjort en anmälan om det. När barnet bor varaktigt hos båda föräldrarna (vid växelvist boende) får vardera föräldern hälften av barnbidraget, efter anmälan av någon av dem (16 kap. 7 § SFB).

Flerbarnstillägg lämnas med 150 kronor per månad för det andra barnet, 580 kronor per månad för det tredje barnet, 1 010 kronor per månad för det fjärde barnet och 1 250 kronor i månaden för det femte barnet och för varje ytterligare barn (15 kap. 8 § SFB).

Studiebidrag får lämnas fr.o.m. kvartalet närmast efter det kvartal då den studerande fyller 16 år och lämnas för de delar av ett läsår då den studerande bedriver studier. Studiebidrag lämnas med 1 250 kronor i månaden (2 kap. 3, 6 och 7 §§ studiestödslagen [1999:1395]).

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3589 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att se över flerbarnstillägget i barnbidraget. Med dagens utformning är tillägget inte tillräckligt ekonomiskt träffsäkert. Över­synen bör även inkludera om andra stödformer kan införas för utsatta barnfamiljer, t.ex. för ensamstående. I motion 2025/26:1476 av Kadir Kasirga m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga åtgärder för att eliminera det ekonomiska glapp som uppstår mellan barnbidrag och studiebidrag för vissa det år barnet fyller 16 år. Inkomstglappet skapar en stor ekonomisk påfrestning, särskilt för familjer med små marginaler och i synnerhet ensamstående föräldrar.

I motion 2025/26:121 av Angelica Lundberg och Markus Wiechel (båda SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda möjligheten att avskaffa flerbarnstillägget i barnbidraget. I motion 2025/26:2537 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga om att förändra reglerna för barnbidraget. Motionärerna anför att regeringen bör se över om barnbidraget kan förlängas till följd av att ett barn avlidit.

Martina Johansson m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2025/26:3187 yrkande 46 ett tillkännagivande om att flerbarnstillägget i barnbidraget bör avskaffas för barn nummer två. Den fördelningsmässiga träffsäkerheten är svag och kostnadseffektiviteten bör vara bättre. I motion 2025/26:1106 av Malin Björk (C) föreslås ett tillkännagivande om att utreda en modell för behovsprövning av barnbidraget.

I motion 2025/26:1552 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkänna­givande om att se över möjligheten att utreda ett inverterat flerbarnstillägg för barn- och studiebidrag. Barnbidraget bör enligt motionären vara högre för det första barnet och därefter lägre för varje barn som tillkommer i familjen. I motion 2025/26:2267 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkänna­givande om att se över möjligheten att behovspröva barnbidraget.

I motion 2025/26:953 av Lina Nordquist och Jakob Olofsgård (båda L) föreslås ett tillkännagivande om en översyn av barnbidraget vid övergången till studiemedel. Det finns ett glapp när barnbidraget vid 16 års ålder omvandlas till studiebidrag för gymnasieelever.

Utskottets ställningstagande

När det gäller att ge ekonomiskt stöd vid övergången från barnbidrag till studiebidrag anser utskottet att det är viktigt att familjer med barn stöttas ekonomiskt, särskilt familjer med barn som befinner sig i en ekonomiskt utsatt situation. Utskottet anser dock att det finns olika sätt att ge barnfamiljer ekonomiskt stöd. Bostadsbidraget är en central del av stödet till barnfamiljer med små marginaler. Som nämnts förstärktes bostadsbidraget fr.o.m. 2026. Motionsyrkandena om att ta bort glappet mellan barnbidrag och studiebidrag eller att se över barnbidraget vid övergången till studiemedel, bör enligt utskottets mening därför inte ge upphov till några åtgärder från riksdagen. Utskottet avstyrker motionerna 2025/26:1476 (S) och 2025/26:953 (L).

Motionsyrkanden om att se över möjligheten att behovspröva barnbidraget eller att överväga att förlänga barnbidraget till följd av att ett barn avlidit eller att avskaffa, se över eller på annat sätt ändra flerbarnstillägget i barnbidraget i dess nuvarande form, rör snarlika eller likalydande frågor som utskottet behandlade och avstyrkte förra året. Riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU19, prot. 2024/25:116). Utskottet gör inte någon annan bedöm­ning nu. Motionerna 2025/26:3589 (S) yrkande 7, 2025/26:121 (SD), 2025/26:2537 (SD), 2025/26:3187 (C) yrkande 46, 2025/26:1106 (C), 2025/26:1552 (M) och 2025/26:2267 (M) avstyrks därför.

Gällande ordning

Regler om bostadsbidrag finns i 95–98 kap. SFB. Bostadsbidrag kan lämnas till dels barnfamiljer, dels hushåll utan barn om sökanden fyllt 18 men inte 29 år. Barnfamiljer med hemmavarande barn kan få bidrag till bostads­kostnader och ett särskilt bidrag, baserat på antalet barn i familjen. Bostads­bidrag är en inkomstprövad förmån som bestäms av hushållets samman­sättning, bostadskostnaden, bostadens storlek och den bidragsgrundande inkomsten för hushållet. Bostadsbidraget minskas med 20 procent av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger en viss gräns. Det finns även en övre gräns för den bostadskostnad som är bidragsgrundande. För barnfamiljer beror den gränsen på hur många barn som bor hemma. Bostadsbidrag kan även lämnas i form av umgängesbidrag. Ett sådant bidrag kan lämnas till den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem (95 kap. 2 § 4 SFB). 

För barn som bor växelvis lämnas bostadsbidrag som ett särskilt bidrag månadsvis med 1 300 kronor till familjer med ett barn, 1 600 kronor till familjer med två barn, och 2 100 kronor till familjer med tre eller flera barn (97 kap. 22 a § SFB). 

Bostadsbidraget betalas ut löpande som ett preliminärt bidrag. Det preliminära bostadsbidraget beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst och ska så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas (98 kap. 2 § SFB). Det slutliga bostads­bidraget bestäms för varje kalenderår under vilket ett preliminärt bidrag har betalats ut. Det slutliga bostadsbidraget bestäms i efterhand när beslutet om slutlig skatt har meddelats av Skatteverket (98 kap. 5 § SFB). Om bostads­bidrag har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp ska Försäkrings­kassan besluta om återkrav av beloppet. Om det finns särskilda skäl för efter­gift får Försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på återbetalning (108 kap. 2, 9 och 11 §§ SFB).

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3589 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 9 i denna del föreslås ett tillkännagivande om att genomföra förslagen från den s.k. BUMS-utredningen om användning av s.k. månadsuppgifter vid beräk­ning av bostadsbidrag (SOU 2021:101). Den nuvarande utformningen av regelverket för bostadsbidrag leder enligt motionärerna till betydande problem med skuld­sättning. Förslagen bör genomföras skyndsamt, anför de.

Isabell Mixter m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2025/26:2781 yrkande 5 ett tillkännagivande om att regeringen bör påskynda införandet av månads­avstämningar i bostadsbidraget i enlighet med BUMS-utredningen om bl.a. användning av s.k. månadsuppgifter vid beräkning av bostadsbidrag.

I kommittémotion 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 44 föreslås ett tillkännagivande om att se över hur barns dedikerade tillgångar från exempelvis arv eller brottsofferersättningar kan undantas vid bedöm­ningar av ett hushålls ansökan om bostadsbidrag. I yrkande 45 föreslås ett tillkännagivande om att gränsdragningen mellan hemmavarande barn och umgängesbarn bör beaktas när det gäller bostadsbidragets effekter på olika familjerelationer.

Utskottets ställningstagande

När det gäller att reformera bostadsbidraget för ökad träffsäkerhet och långsiktig hållbarhet noterar utskottet som nämnts regeringens lagförslag om att låta beräkningen av bostadsbidraget baseras på uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Motionerna 2025/26:3589 (S) yrkande 9 i denna del och 2025/26:2781 (V) yrkande 5 avstyrks därmed. 

Övriga motionsyrkanden om bostadsbidrag rör likalydande eller snarlika frågor som utskottet behandlade och avstyrkte förra året. Riksdagen följde då utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU19, prot. 2024/25:116). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Motion 2025/26:3187 (C) yrkandena 44 och 45 avstyrks därför.

Gällande ordning

Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

Omvårdnadsbidrag kan lämnas till föräldrar vars barn på grund av funktions­nedsättning kan antas vara i behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader. Omvårdnadsbidrag lämnas t.o.m. juni det år då barnet fyller 19 år eller den tidigare månad när rätten till förmånen annars upphör. Bidraget betalas ut med en fjärdedels, ett halvt, tre fjärdedels eller ett helt bidrag. Helt omvårdnadsbidrag betalas ut med 250 procent av prisbasbeloppet (22 kap. 3, 4, 9 och 13 §§ SFB). Vid bedömningen av behovet av omvårdnad och tillsyn ska det bortses från de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vid bedömningen ska det även bortses från behov som till­godoses genom annat samhällsstöd (22 kap. 5 § SFB).

En förälder har rätt till ersättning för merkostnader när barnet har nedsatt funktionsförmåga, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst sex månader. Merkostnadsersättningen lämnas på fem nivåer, från 30 till 70 procent av prisbasbeloppet (50 kap. 2, 4, 5 och 12 §§ SFB).

Underhållsstöd

Enligt föräldrabalken ska föräldrar svara för underhållet för sina barn. En förälder ska i vissa situationer fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. Detta gäller om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller bor varaktigt tillsammans med barnet eller om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet bor varaktigt tillsammans med endast den andra föräldern (7 kap. 2 § FB). Om den underhållsskyldiga föräldern inte betalar något underhållsbidrag eller betalar ett belopp som är lägre än underhållsstödet och inte heller på något annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll, kan den förälder som barnet varaktigt bor hos ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan (18 kap. SFB). Om underhållsstöd lämnas ska den bidrags­skyldige föräldern för varje månad till Försäkringskassan i förskott betala ett belopp som helt eller delvis motsvarar stödet (19 kap. 2 § SFB). 

Motionerna

Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

I kommittémotion 2025/26:2781 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om ett förtydligande av synen på föräldraansvaret inom omvårdnadsbidraget enligt lagstiftarens intentioner. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) kritiserar i rapporten Från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag – en granskning av de reformerade stöden till personer med funktionsnedsättning (ISF 2021:10) Försäkringskassans syn på föräldrarnas ansvar, som enligt ISF leder till lägre eller utebliven ersättning för många föräldrar inom omvårdnads­bidraget. ISF har även i tidigare rapporter framfört att det behöver tydliggöras vad som kan anses ingå i det normala föräldraansvaret. I yrkande 15 föreslås ett till­kännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att åtgärda bristerna i omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen enligt ISF:s utredning när det gäller Försäkringskassans tillämpning. Regeringen bör säkerställa att ingen drabbas under den period då frågan granskas och bereds. I yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer kompensation för de som har drabbats och riskerar att drabbas av bristerna vid införandet av omvårdnadsbidraget.

Underhållsstöd

Ida Karkiainen m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:3589 yrkande 9 i denna del ett tillkännagivande om att genomföra förslaget från den s.k. BUMS-utredningen om användning av s.k. månadsuppgifter vid beräkning av underhållsstöd (SOU 2021:101). Den nuvarande utformningen av regelverket för underhållsstödet leder till betydande problem med skuldsättning. Förslaget bör genomföras skyndsamt, anför de.

Utskottets ställningstagande

När det gäller omvårdnadsbidraget noterar utskottet att ISF har haft i uppdrag att utvärdera införandet av omvårdnadsbidraget. I den senaste rapporten Omvårdnadsbidraget fem år senare – en granskning av reformens konsekvenser och utveckling över tid (ISF 2025:7) lämnar ISF flera rekommendationer. Bland annat bör regeringen och Försäkringskassan se över hur den långa kön av omprövningsärenden ska hanteras på kort sikt samt säkerställa att det finns förutsättningar att hantera omprövningar även på längre sikt. Regeringen rekommenderas även att överväga att se över omvårdnadsbidragets utformning när det gäller ersättningsnivåerna och över­väga åtgärder för att förtydliga föräldraansvarets omfattning vid omvårdnads­bidrag. Vidare rekommenderas att Försäkringskassan utvecklar sin styrning och sitt stöd så att myndigheten motiverar sina beslut tydligare när det gäller föräldraansvar och ersättningsnivån i ärenden med flera barn. Utskottet noterar att Försäkringskassan enligt regleringsbrevet för 2026 har i uppdrag att bedriva handläggningen av ansökningar av omvårdnadsbidrag effektivt och med god service och kvalitet, och ska säkerställa att handläggningen av tidsbestämda omprövningar av omvårdnadsbidrag genomförs. I uppdraget ingår att särskilt redovisa vilka åtgärder som ska vidtas för att antalet pågående ärenden av tidsbestämda omprövningar av omvårdnadsbidrag ska minska på kort sikt samt vilka långsiktiga åtgärder som myndigheten avser att vidta för att säkerställa en långsiktigt hållbar handläggning. Dessutom ska utvecklingen av resultaten i handläggningen av den tidsbestämda ompröv­ningen av omvårdnadsbidrag redovisas och resultaten ska analyseras och kommenteras. Vidare ska eventuella avvikelser redovisas, samt vilka åtgärder som vidtas för att hantera dessa. Uppdraget ska redovisas den 31 mars och 30 september 2026. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att pågående arbete och den beredning som pågår bör avvaktas. Motion 2025/26:2781 (V) yrkandena 14 och 15 avstyrks därmed. 

Motionsyrkanden om att säkerställa kompensation för den som drabbats och riskerar att drabbas av bristerna vid införandet av omvårdnadsbidraget och att genomföra förslaget från den s.k. BUMS-utredningen om användning av s.k. månadsuppgifter vid beräkning av underhållsstöd (SOU 2021:101), rör identiska eller snarlika frågor som utskottet behandlade och avstyrkte senast förra året. Riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU19, prot. 2024/25:116). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Motionerna 2025/26:3589 (S) yrkande 9 i denna del och 2025/26:2781 (V) yrkande 16 avstyrks därför.

Reservationer

 

Ställningstagande

Arbetet med att stötta de barnfamiljer som drabbats hårt av krisen behöver fortsätta. Det är viktigare än någonsin att stå på barnfamiljernas sida. Familjer ska inte behöva bära hela den kraftiga kostnadsökningen och den ekonomiska otryggheten som det medför. Regeringen behöver därför arbeta med att stärka den ekonomiska familjepolitiken, stötta barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och stärka ekonomin för dem med sämre ekonomiska förutsättningar. För låginkomstfamiljer har barn- och familjeersättningarna stor betydelse – särskilt betydelsefullt är det att stärka barnbidraget, bostads­bidraget och underhållsstödet. Ytterligare åtgärder behöver genomföras. Regeringen bör återkomma med förslag om sådana åtgärder.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med en strategi för att säkerställa att man bättre når målet för den ekonomiska familjepolitiken och som stärker social­försäkringens inkomstutjämnande effekt. De generella trygghets­systemen bör förstärkas.

Regeringen bör även återkomma med förslag om att de inkomstrelaterade ersättningarna, inklusive tak och grundnivåer, ska inkomstindexeras. Kostnads­relaterade ersättningar som barnbidrag och bostadsbidrag bör pris­indexeras och fasta belopp endast användas undantagsvis. Taken i föräldra­försäkringen (föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditets­penning) bör höjas så att 80 procent av löntagarna har inkomster under taket, och grundnivån i föräldraförsäkringen bör höjas till 340 kronor per dag och barn och inkomst­indexeras. Barnbidraget bör höjas med 400 kronor per månad för att komma upp på en nivå så att barnbidraget återigen kan bidra till att täcka hushållens basala utgifter. Därefter bör barnbidraget prisindexeras så att inte dess värde på nytt urholkas i förhållande till inflationen.

Regeringen bör också återkomma med en ny modell för bostadsbidraget eftersom bostadsbidraget bör reformeras i grunden. Bostadsbidraget bör höjas och konstrueras så att andra inkomster, t.ex. försörjningsstöd, inte minskar i samma omfattning som bostadsbidraget ökar. För att fler ska kunna ta del av bostadsbidraget behöver inkomstgränserna höjas så att fler får rätt till bidrag och ett högre bidrag. Likaså behöver gränserna för bostadskostnaderna höjas samt beloppen för den bidragsgrundande inkomsten och bostadskostnaden indexeras efter pris- och inkomstutvecklingen så att deras värde inte urholkas. Även hushåll utan barn bör omfattas av bostadsbidraget.

Regeringen bör vidare utreda möjligheten att trappa ned vissa ersättningar inom den ekonomiska familjepolitiken för att möjliggöra en omställning när ersättningarna upphör. Om ersättningarna trappades ned stegvis i stället för att avslutas abrupt skulle omställningen kunna underlättas, t.ex. när en ungdom avslutar sina gymnasiestudier och påbörjar högskolestudier, får ett arbete eller skrivs in i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

 

Ställningstagande

Regeringen behöver verka för en modern, liberal politik som tar avstamp i barnets bästa och för jämställda och jämlika villkor för alla föräldrar. Föräldraförsäkringen bör vara anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv samt olika familje­konstellationer och premiera ett jämställt uttag av föräldradagar.

 

Ställningstagande

Principen om generell välfärd för alla som är folkbokförda i Sverige bör bibehållas, och regeringen bör verka för att rättigheterna för personer med uppehållstillstånd inte inskränks. Flyktingar och andra som flyttar till Sverige bör därför ha samma rätt som andra i Sverige till föräldraförsäkring, barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag, merkostnadsersättning och omvård­nadsbidrag. Även flyktingar från Ukraina bör ha samma rätt till barnbidrag och andra bosättningsbaserade rättigheter som andra som är folkbokförda i Sverige.

Regeringen bör utreda ett nytt familjepolitiskt mål för bostadsbidraget. Det familjepolitiska målet för bostadspolitiken är inte längre ändamålsenligt. I takt med att de ekonomiska klyftorna i Sverige ökar behöver bostadsbidraget inte bara utjämna skillnaderna mellan hushåll med respektive utan barn, utan också syfta till att utjämna skillnaderna mellan barnfamiljer.

Det är uppenbart att bostadsbidragets nuvarande utformning, med inkomstgränser och bostadskostnadstak som inte har höjts sedan 90-talet, allvarligt drabbar svenska hushåll med låga inkomster. Maxbeloppet, inkomst­gränserna och bostadskostnadstaket inom bostadsbidraget bör därför höjas till en rimlig nivå i relation till dagens löner och boendekostnader, så att betydligt fler hushåll får rätt till bostadsbidrag och en större del av deras hyror ersätts. Gränserna bör därefter indexeras i takt med konsumentprisindex för att förhindra att bidraget urholkas på samma sätt som det har gjort fram tills nu. Till dess att en sådan reform genomförs är det viktigt att det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer permanent återinförs. Vidare bör ålderstaket avskaffas och rätten till bostadsbidrag i stället baseras på den sökandes ekonomiska situation och boendekostnader. Även inneboende bör ges rätt till bostadsbidrag. I dag ges inneboende bostadsbidrag om de har ett barn boende hos sig halva tiden eller mer, vilket inte krävs för de som har en egen lägenhet. För att öka möjligheterna att få hyra en bostad i samband med kontrakts­skrivande bör Försäkringskassan kunna lämna förhandsbesked om bostads­bidraget.

Barnbidraget bör höjas till en rimligare nivå och indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras och inte förlorar i köpkraft. Även underhållsstödet bör indexeras och inflationssäkras och skrivas upp i takt med inflationen. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med det sagda.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att införa en lagstadgad rätt till ledighet för föräldrar att närvara vid vårdrelaterade besök i samband med graviditet. Föräldrarnas delaktighet redan under graviditeten kan spela en stor roll för hur föräldraskapet utvecklas och vilket ansvar föräldrarna tar för barnet och dess uppfostran. En aktiv delaktighet kan också förbättra förutsättningarna för föräldrarna att vara stöd för varandra i vad som kan vara svåra och utsatta situationer.

Regeringen bör också tillsätta en utredning om hur ett system med sorgepeng kan införas i Sverige med inspiration från det norska och det danska systemet. I såväl Norge som Danmark finns det modeller som ger rätt till flexibel sjukskrivning under en längre tidsperiod i samband med förlust av ett barn.

 

Ställningstagande

Regeringen bör överväga att införa en ny jämställdhetsbonus som även omfattar en jämställdhetsbonus för vård av sjukt barn. Föräldrapar med gemensam vårdnad som delat föräldraledigheten jämställt, dvs. minst 40/60, under de första 18 månaderna, bör få en skattefri jämställdhetsbonus på 25 000 kronor per vårdnadshavare. För att föräldrar i större utsträckning ska ta gemensamt ansvar för vab-dagarna bör även möjligheterna att införa en vab-bonus ses över.

Regeringen bör snarast återkomma med förslag om att avskaffa lägstanivådagarna i föräldraförsäkringen. Utredningen om en modern föräldraförsäkring konstaterade i sitt slutbetänkande SOU 2017:101 att lägstanivådagarna kan jämföras med ett vårdnadsbidrag och innebära liknande inlåsningseffekter för dem som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden.

Studier visar att dubbeldagarna har varit gynnsamma för jämställdhet, sammanhållning i familjen och även kvinnors hälsa. Det får därför anses rimligt att avskaffa begränsningen av antalet dubbeldagar.

Regeringen bör utreda om det är möjligt att koppla skyddet av en förälders SGI till hur länge han eller hon har varit ledig i stället för till barnets ålder. Det kan vara ett sätt att underlätta för pappor, som i regel tar ut föräldraledigheten i ett senare skede. Samtidigt bör det understrykas att syftet med föräldra­penningen är att man ska kunna vara ledig med sitt barn under just de första levnadsåren. En utredning bör ta båda dessa perspektiv i beaktande.

En utrikes född person som fått asyl eller dess anhöriga som inte pratar svenska efter ett år bör läsa svenska två dagar i veckan som villkor för att få fortsätta vara föräldraledig. Utrikesfödda kvinnor som har flytt från sitt hemland har i genomsnitt haft svårt att komma snabbt i arbete. Tiden i föräldraförsäkringen bör därför begränsas och språkutbildningen påbörjas parallellt med eventuell föräldraledighet. När föräldern läser svenska ska barnet gå i förskola och lära sig svenska. Regeringen bör se över denna fråga.

 

Ställningstagande

Fördelningen av föräldraledigheten och föräldrapenningen mellan män och kvinnor behöver ändras. Regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att ge förslag på reformer för att göra uttaget av föräldraledighet och föräldrapenning mer jämställt. Vidare bör ersättningen för de 90 lägstanivå­dagarna höjas i föräldraförsäkringen och hälften av dagarna knytas till respektive förälder. Föräldrar bör ha möjlighet att använda dessa dagar oavsett inkomst.

Regeringen bör ge Försäkringskassan i uppdrag att i samverkan med andra relevanta myndigheter utveckla en tjänst för att göra det möjligt för föräldrar att göra mer medvetna val om sin föräldraledighet. Det behöver bli lättare att beräkna hur olika uttag av föräldraledighet och föräldrapenning kan påverka deras inkomster under ledigheten samt löner och pensioner i framtiden.

Vidare bör regeringen ge Försäkringskassan i uppdrag att i samverkan med andra relevanta myndigheter samla in statistik om den obetalda föräldra­ledigheten. Det kan underlätta myndighetens arbete för ett mer jämställt uttag.

Inom ramen för föräldraförsäkringen bör regeringen skyndsamt utreda möjligheten till en ny ersättning i föräldraförsäkringen för ledighet från arbete vid insatser från socialtjänsten. Föräldrar förväntas vara lediga från arbetet, vilket kan göra det svårt att klara nödvändiga levnadskostnader. Ersättningsnivån bör vara densamma som för föräldrapenningen och ersättningen bör kunna lämnas till dess att barnet har fyllt 18 år.

Regeringen bör utöver detta återkomma med förslag om att införa en lagstadgad rätt till ledighet för föräldrar att närvara vid vårdrelaterade besök i samband med graviditet. Föräldrarnas delaktighet redan under graviditeten kan spela en stor roll för hur föräldraskapet utvecklas och vilket ansvar föräldrarna tar för barnet och dess uppfostran. En aktiv delaktighet kan också förbättra förutsättningarna för föräldrarna att vara stöd för varandra i vad som kan vara svåra och utsatta situationer.

Regeringen bör också tillsätta en utredning om hur ett system med sorgepeng kan införas i Sverige med inspiration från det norska och det danska systemet. I såväl Norge som Danmark finns det modeller som ger rätt till flexibel sjukskrivning under en längre tidsperiod i samband med förlust av ett barn.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om att anpassa skyddet för SGI till företagare och studerande baserat på slutbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30). Flera problem med föräldraförsäkringen hänger samman med utformningen av den sjukpenninggrundande inkomsten för studerande och företagare. Reglerna för studerandes och företagares SGI behöver därför ändras.

 

Ställningstagande

För att fler ska välja att bli företagare är det viktigt att regler för föräldraförsäkringen som gäller anställda så långt möjligt även gäller för företagare oavsett företagsform, och för de som är både anställda och företagare, s.k. kombinatörer. Det kan stärka flexibiliteten och tryggheten för framför allt kvinnors företagande. Under föräldraledigheten bör därför små­företagare kunna bedriva viss begränsad administrativ, styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. Under våren 2022 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen med denna innebörd. Regeringen bör återkomma med förslag enligt tillkänna­givandet.

 

Ställningstagande

Regeringen bör utreda möjligheten att underlätta föräldraledigheten för ensamföretagare. För den som bedriver ett ensamföretag är det svårare än i andra företag att anställa en vikarie, eftersom tiden det tar att lära upp vikarien kräver att man arbetar överlappande vilket kan vara en utmaning av ekonomiska skäl eller av tidsskäl.

Vidare behöver studerandes ekonomiska trygghet stärkas. Studerande föräldrar som tar ut föräldraledighet och inte har en SGI från tidigare arbete har i dag endast rätt till föräldrapenning med 250 kronor per dag. Studerande som tar ut föräldraledighet bör därför kunna behålla sina inkomster i nivå med studiemedlet. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

Regeringen bör också återkomma med förslag om att anpassa skyddet för SGI till företagare och studerande baserat på slutbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30). Flera problem med föräldraförsäkringen hänger samman med utformningen av den sjukpenninggrundande inkomsten för studerande och företagare. Reglerna för studerandes och företagares SGI behöver därför ändras.

 

Ställningstagande

Föräldraförsäkringens regler ger i dag en förälder möjlighet att avstå dagar till den andra föräldern. Sedan den 1 januari 2016 är 90 dagar reserverade för respektive förälder. Dessa dagar kan inte överlåtas från den ena föräldern till den andra. Mer bör dock göras för att kvinnor inte ska drabbas hårt ekonomiskt för varje barn och för att föräldraförsäkringen ska nyttjas mer jämställt. För att uppnå ett jämställt samhälle och för att öka barnens rätt till sina föräldrar bör föräldraförsäkringen delas i tre delar. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

 

Ställningstagande

Föräldraförsäkringen bör göras om så att dagarna delas lika mellan föräldrarna, utan möjlighet att överlåta dagar. En individualisering bör givetvis också ta hänsyn till att familjer kan se ut på olika sätt. Regeringen bör åter­komma med förslag i enlighet med det anförda.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med slutbetänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) för att styra uttaget av föräldradagar till barnets första levnadsår och undvika att försäkrade sparar föräldradagar.

 

Ställningstagande

Föräldraförsäkringen är i första hand avsedd att ge utrymme för omvårdnad och anknytning under barnets första levnadsår. Regeringen behöver se över fördelningen av uttaget av föräldrapenningen över tid så att 80 procent av föräldra­penningdagarna tas ut innan barnet har fyllt tre år, i stället för som i dag fyra år.

 

Ställningstagande

Snabbhetspremien i föräldraförsäkringen bör avskaffas. När kvinnor har kort tid mellan förlossningarna kan det medföra förlossningsskador och ökad risk för tidig födsel. Om premien tas bort kan det leda till att kvinnor i större utsträckning arbetar heltid mellan graviditeterna, vilket kan öka den ekonomiska självständigheten för kvinnor, på kort och på lång sikt. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

 

Ställningstagande

Snabbhetspremien för med sig många negativa konsekvenser för framför allt kvinnor. Lång frånvaro från arbetsmarknaden är en konsekvens, men också att samhället tvingar fram täta graviditeter. Regeringen bör därför skyndsamt utreda en förlängning av skyddet för föräldrapenningen. Fler kvinnor bör få möjlighet att arbeta deltid utan att för den sakens skull tvingas föda barn tätare än vad som kanske egentligen passar familjen, arbetssituationen och hälsan.

 

Ställningstagande

De nya reglerna för överlåtelsen av föräldrapenning kommer att kraftigt försämra möjligheten att nå målet om ett jämställt föräldraskap. Det finns risk för att föräldraförsäkringen i förlängningen kommersialiseras och nyttjas av barn­flickor samt utvecklas till ett s.k. ”nanny-system”. Enligt vårt förslag skulle möjligheten att överlåta dagar enbart omfatta ensamstående föräldrar. Efter en utvärdering av en sådan reform för denna grupp skulle man kunna överväga att gå vidare och utvidga reformen. En begränsad utbyggnad skulle minska risken för att föräldraskapet blir mer ojämställt samt risken för en tilltagande kommersialisering av försäkringen. Ensamstående är dessutom den grupp som mest behöver hjälp med livspusslet. Det var därför en rimlig testgrupp för överlåtande av dagar i begränsad omfattning. Vi föreslog också att överlåtelsen skulle begränsas till 60 dagar. Eftersom regeringen valde att gå vidare med förslagen, trots remisskritiken, finns det skäl att vara vaksam inför det nya förslagets effekter. Försäkringskassans uppföljning av utfallet det första året visar att den vanligaste personen som får dagar överlåtna är barnets mormor, därefter en annan kvinnlig släkting. Det finns skäl att befara att reformen kan leda till ökad ojämställdhet. Regeringen bör därför följa upp utfallet av förändringen, inte minst ur jämställdhetssynpunkt samt för att stävja fusk och välfärdskriminalitet. I den uppföljningen bör även övervägas om åtgärder bör vidtas för att begränsa de negativa effekterna.

 

Ställningstagande

Regeringen behöver utvärdera de nya reglerna om möjlighet till överlåtelse av föräldrapenning redan nu för att granska effekterna och bedöma om möjlig­heten till överlåtelse kan utvidgas till att omfatta fler dagar.

 

Ställningstagande

Situationen för studerande bör i större utsträckning harmoniseras med situationen för förvärvsarbetande, och möjlighet att genomföra studierna i full takt bör förbättras. Studerande föräldrar bör därför ges samma möjlighet som yrkesverksamma att överlåta vård av barn till en annan försäkrad person. Regeringen bör se över frågan.

 

Ställningstagande

När det gäller gravida arbetstagare och egenföretagare bör regeringen gå vidare med förslagen i utredningen Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23). I utredningen lämnas förslag om bl.a. att en icke behovsprövad graviditetspenning ska kunna nyttjas de sista sju kalender­dagarna före beräknad förlossning och fram t.o.m. dagen före den faktiska förlossningen samt att taket vid beräkning av SGI i graviditetspenningen bör höjas till 10 prisbasbelopp.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag utifrån betänkandet Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23). Förslagen välkomnas, men icke-behovsprövad graviditetspenning bör kunna nyttjas de sista 21 kalender­dagarna före den beräknade förlossningen i stället för föreslagna 7 kalenderdagar.

 

Ställningstagande

En mer jämställd graviditetspenning bör införas i linje med vad som anges i betänkandet Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23). Gravida ska kunna vara sjukskrivna på samma premisser som övriga, och gravida som studerar bör kunna ges möjlighet att få ersättning när studier inte kan genomföras på grund av exponering för risker vid exempelvis praktik. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

 

Ställningstagande

Regeringen bör se över flerbarnstillägget i barnbidraget för att säkerställa att det är ekonomiskt träffsäkert. I dag ökar stödet med antalet barn, vilket kan skapa felaktiga incitament och medverka till ökad segregation som försenar föräldrarnas inträde på arbetsmarknaden eller i studier. I översynen bör även ingå att se över om andra stödformer kan införas för utsatta barnfamiljer, t.ex. för ensamstående.

 

Ställningstagande

Flerbarnstillägget i barnbidraget bör avskaffas för barn nummer två. Den fördelningsmässiga träffsäkerheten är svag och kostnadseffektiviteten bör vara bättre. När flerbarnstillägget reformerades 2005 och kom att omfatta redan barn nummer två i en familj försvagades kraftigt den ekonomiska omfördelningen, samtidigt som den generella förstärkningen av den disponibla inkomsten var marginell. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

 

Ställningstagande

Regeringen bör genomföra förslaget från den s.k. BUMS-utredningen om användningen av s.k. månadsuppgifter vid beräkning av bostadsbidrag (SOU 2021:101). Mot bakgrund av problemen med skuldsättning och träff­säkerhet föreslår utredningen att den bidragsgrundande inkomsten i bostads­bidraget som huvudregel om möjligt ska baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbetsgivardeklarationerna. Utredningens förslag lämnades för flera år sedan och det är mycket angeläget att förslaget genomförs. Regeringen bör därför påskynda införandet av månadsavstämningar i bostads­bidraget.

 

Ställningstagande

Regeringen bör se över om över barnens dedikerade tillgångar från exempelvis arv eller brottsofferersättning kan undantas vid bedömningen av hushållets inkomster vid ansökan om bostadsbidrag. Exempelvis kan ett barn ha dedikerade tillgångar som arv som är låsta för användning fram till barnets 18-års dag, en brottsofferersättning eller ett skadestånd.

Vidare bör regeringen beakta gränsdragningen mellan hemmavarande barn och umgängesbarn när det gäller bostadsbidragets effekter för olika familje­konstellationer. En faktor som påverkar dagens bostadsbidrag är antalet dagar som respektive förälder har barnet boende hos sig, vilket avgör om barnen betraktas som hemmavarande barn eller umgängesbarn. Enligt Försäkrings­kassan är den gränsen tolv dagar per månad, dvs. cirka tre dagar per vecka. Denna gräns förefaller väl restriktiv. Det innebär att en förälder som har vårdnaden om sitt barn ca 40 procent av tiden riskerar att inte beviljas bostadsbidrag.

 

Ställningstagande

Regeringen bör genomföra förslaget från den s.k. BUMS-utredningen om användning av s.k. månadsuppgifter vid beräkning av underhållsstöd (SOU 2021:101). Den nuvarande utformningen av regelverket för underhållsstödet leder till betydande problem med skuldsättning, vilket inte är rimligt. Utredningens förslag lämnades för flera år sedan och förslagen bör genomföras utan dröjsmål.

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om ett förtydligande av synen på föräldraansvaret inom omvårdnadsbidraget enligt lagstiftarens intentioner. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) kritiserar i en rapport Försäkrings­kassans syn på föräldrarnas ansvar, vilken leder till lägre eller utebliven ersättning för många föräldrar (ISF 2021:10). ISF har också i tidigare rapporter framfört att det behöver tydliggöras vad som kan anses ingå i det normala föräldraansvaret. Vidare bör regeringen återkomma med förslag om att åtgärda bristerna i omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen enligt ISF:s utredning när det gäller Försäkringskassans tillämpning. Regeringen bör säkerställa att ingen drabbas under den period då frågan granskas och bereds. Regeringen bör även återkomma med förslag om att säkerställa kompensation för de som drabbats och riskerar att drabbas av bristerna i införandet av omvårdnadsbidraget.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag