HD01SfU13: Pensioner

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU13

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Motionsyrkandena handlar bl.a. om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår och höjt bostadstillägg.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Pensionssystemet

Grundskyddet

Särskilda yttranden

1. Pensionssystemet, punkt 1 (S)

2. Pensionssystemet, punkt 1 (V)

3. Pensionssystemet, punkt 1 (C)

4. Pensionssystemet, punkt 1 (MP)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet ca 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar bl.a. om jämställda pen-sioner, pensionsrätt för barnår och höjt bostadstillägg. Motionsyrkandena finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Gällande rätt

Den inkomstgrundade ålderspensionen omfattar inkomstpension och premie­pension. Inkomstgrundad ålderspension tjänas in individuellt genom arbete och styrs av den enskildes samlade livsinkomst. Inkomst- och premiepensions­systemen är finansiellt skilda från statens budget och hanterar sina egna inkomster och utgifter. Försäkringstagare får pensionsrätter som ger rätt till pensionsutbetalningar, vilka finansieras genom allmän pensionsavgift, arbets­givaravgift och statlig ålderspensionsavgift. Pensionsrätter kan även tjänas in genom studier och barnår. Sådana pensionsrätter finansieras i stället med skattemedel.

Pensionsåldern är flexibel. Någon övre åldersgräns finns inte. En anställd arbetstagare har rätt att arbeta fram till 69 års ålder men får arbeta längre om arbetsgivaren går med på det, vilket regleras i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Den 1 december 2025 trädde nya regler i kraft (prop. 2021/22:181, bet. 2021/22:SfU25, rskr. 2021/22:331). Vissa förmåner och beräkningar som anges i social­försäkringsbalken (SFB) ska knytas till en särskild ålder (riktålder för pension) som beräknas för varje år (2 kap. 10 a § SFB). Den beräknade riktåldern för pension ska gälla för det sjätte året efter beräkningsåret (2 kap. 10 c § SFB). Inkomstgrundad ålderspension lämnas tidigast fr.o.m. tre år före den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension. Riktåldern anpassas 2026 efter hur länge vi i genomsnitt förväntas leva. Den är inte tvingande men innebär bl.a. att åldersgränserna för när inkomstgrundad pension och garantipension tidigast kan ges höjs till 64 år respektive 67 år.

Den inkomstgrundade ålderspensionen regleras i 58–64 kap. SFB. Pensions­rätten räknas fram årligen på den pensionsgrundande inkomsten och det pen­sionsgrundande beloppet, vilka utgör pensionsunderlaget (58 kap. 5 § SFB). Vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten respektive det pensionsgrundande beloppet tas inte inkomst som överstiger 7,5 inkomst­basbelopp under ett intjänandeår med, det s.k. intjänandetaket (59 kap. 4 § och 60 kap. 5 § SFB).

I 60 kap. SFB finns bestämmelser om beräkning av pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring, studier och vård av småbarn (s.k. barnår). Pensionsgrundande belopp för barnår ska tillgodoräknas en försäkrad för de år han eller hon har varit småbarnsförälder. Pensionsgrundande belopp för barnår ska för samma år och barn tillgodoräknas endast den av barnets föräldrar som har lägst pensionsunderlag (60 kap. 21, 22 och 24 §§ SFB). En överlåtelse av rätten att tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår ska göras genom anmälan till Pensionsmyndigheten (60 kap. 37 § SFB).

Enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska den försäkrade på inkomst av anställning och annat arbete, på upp till 8,07 inkomstbasbelopp, betala 7 procent i allmän pensionsavgift (2 och 3 §§). Den försäkrade får emeller­tid en skatte­reduktion på motsvarande belopp.

Arbetsgivare betalar en pensionsavgift på 10,21 procent av varje anställds lön, även på den del av lönen som överstiger 8,07 inkomstbasbelopp, vilket regleras i 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980). I 3 kap. samma lag regleras avgiften för egenföretagare. På pensionsgrundande inkomst som inte är under­lag för arbetsgivaravgifter, t.ex. sjukpenning och dagpenning från arbetslös­hetskassa, betalas i stället statlig ålderspensionsavgift på 10,21 procent, vilket regleras i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Pensionsrätten inom inkomstpensionen uppgår till 16 procent av pensionsunderlaget (61 kap. 6 § första stycket 1 SFB). Pensionsrätten bokförs årligen på ett inkomst­pensionskonto, vars värde utgör pensionsbehållningen. Denna pensionsbehållning ligger till grund för beräk­ning av det årliga uttaget av inkomstpension. Den årliga inkomstpensionen beräknas genom att den försäkrades pensionsbehållning fördelas på det antal år en person i den åldern kan antas ha kvar att leva. Behållningen fördelas med hjälp av ett delningstal (62 kap. 28 § SFB).

Pensionsrätten inom premiepensionen uppgår till 2,5 procent av pensions­underlaget (61 kap. 6 § första stycket 2 SFB). Pensionsrätterna kan placeras aktivt i olika fonder som tillhandahålls på Pensionsmyndighetens fondtorg. Om inget val görs placeras de automatiskt i statens fondportfölj AP7 Såfa som förvaltas av Sjunde AP-fonden.

Den som är gift eller har en registrerad partner kan välja att överföra hela premiepensionsrätten som har fastställts för ett år till sin make eller registrerade partner. Pensionsrätter överförs därefter tills vidare om inget annat anges i anmälan (61 kap. 11–16 §§ SFB). Mottagaren får i dag 94 procent av det belopp som överförs, medan resterande 6 procent fördelas mellan samtliga pensionssparare som s.k. arvsvinst (64 kap. 44 § SFB).

Reglerna om inkomstpensionstillägg finns främst i 74 a kap. SFB. Inkomst­pensionstillägg lämnas tidigas fr.o.m. den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension (74a kap. 7 § SFB).

Tjänstepension

Tjänstepension är den del av pensionen som betalas av arbetsgivaren. Villkoren för tjänstepensionen bestäms i ett kollektivavtal mellan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och fackförbund eller i avtal mellan den enskilda arbetstagaren och hans eller hennes arbetsgivare. För att arbetsgivaren ska ha rätt till avdrag för pensionsavsättningar som görs till förmån för en arbets­tagare krävs att även vissa villkor som ställs upp i skattelagstiftningen är uppfyllda.

Motionerna

Pensionssystemet

I kommittémotion 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 20 föreslås ett tillkännagivande om att införa en arbetarpension. Motionärerna framhåller att fler som har börjat arbeta tidigare och har ett långt arbetsliv bakom sig ska kunna gå ned i arbetstid när man närmar sig pensionsåldern utan att det påverkar pensionen negativt.

I kommittémotion 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om behovet av jämställda pensioner. Motionärerna anför att bl.a. en ojämställd arbetsmarknad, med lägre löner och mer deltidsarbete under kvinnors arbetsliv, leder till betydligt lägre livs­inkomster för kvinnor än för män. Kvinnors pensioner är i genomsnitt 20 procent lägre än mäns.

I motion 2025/26:1913 av Annika Strandhäll (S) föreslås ett tillkänna­givande om att göra en översyn med uttalat mål att åstadkomma jämställda pensioner. Motionären anser att ett mer hållbart pensionssystem som ger tillräckliga och mer jämställda pensioner bör säkerställas.

I kommittémotionerna 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 58 och 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 50 föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att genomföra en kraftfull informations- och jämställdhets­kampanj gentemot unga vuxna, föräldrar och företagare om livsinkomstens betydelse för pensionen. Motionärerna framhåller bl.a. att det behövs tillgång till information om hur beslut kring föräldraledighet, deltidsarbete och pensions­sparande påverkar den framtida ekonomin för att kunna göra bra val.

I kommittémotion 2025/26:3537 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att höja pensionsavgiften för att höja pensionerna.

I motion 2025/26:1553 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att det i pensionssystemet i högre grad behöver löna sig att ha arbetat. I yrkande 2 föreslås att pensionsreformen utvärderas i sin helhet.

I motion 2025/26:496 av Jamal El-Haj (-) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att alla arbetsgivare måste teckna avtal för sina anställda så att de får tjänstepension. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att höja premiepensionen till 4 procent så att den allmänna pensionen blir 20 procent i stället för dagens 18,5 procent. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen, arbetsgivare och fackföreningar bör samarbeta för att forma och implementera policyer som skyddar och främjar pensionärers rättigheter.

Pensionsrätt

I kommittémotion 2025/26:3537 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att möjliggöra för sambor att överlåta pensionsrätter mellan sig. Motionärerna framhåller att det kan göra pensionerna mer jämställda.

I motion 2025/26:3069 av Markus Wiechel (SD) begärs ett tillkänna­givande om att se över möjligheten att införa en automatisering av delad intjänad pension för vårdnadshavare under vård av sjukt barn och föräldraledighet.

I motion 2025/26:1554 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) begärs ett tillkänna­givande om att se över möjligheten att anmäla efterlevandeskydd för pension till annan än make/hustru. Motionären framhåller att det ska vara fritt vem förmånstagaren av en pension med efterlevandeskydd ska vara, en maka/make, ett eller flera barn eller en mix av dem, allt utifrån individens önskemål som anmälts till Pensionsmyndigheten.

I motion 2025/26:2280 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkänna­givande om att se över möjligheten att kunna välja att göra en gemensam pensionsavsättning för föräldrar under föräldraledighet.

Utskottets ställningstagande

Det allmänna pensionssystemet är grundat på en överenskommelse som ursprungligen slöts mellan fem av de politiska partier som då var representerade i riksdagen. Som ett steg att etablera en större samsyn kring framtida ställningstaganden om pensionerna har numera samtliga av riks­dagens åtta partier ställt sig bakom pensionsöverenskommelsen och är representerade i Pensionsgruppen. En del i arbetet med att löpande genomföra nöd­vändiga analyser och reformer av pensionssystemet har varit att analysera pensionsavgiftens nivå. Pensionsavgiftsutredningen bedömde i sitt betän­kande Pensionsnivåer och pensionsavgiften – analys på hundra års sikt (SOU 2025:41) att dagens avgift inte räcker till för att kompensera för de sjunkande pensionsnivåerna jämfört med inkomst­utvecklingen och framhöll bl.a. att det är viktigt att riktåldern har effekt på pensionsbeteendet. Syftet med utred­ningen var inte att lämna några förslag, utan att utgöra underlag för en fortsatt politisk diskussion.

Att personer som kan arbeta faktiskt gör det är centralt för att säkerställa finansieringen av den generella välfärden, särskilt i ljuset av en åldrande befolkning. Det som främst kan leda till en högre pension är ett större intjänande till pensionen genom ett längre arbetsliv och därmed ett senare uttag av pensionen. Pensionsgruppen har därför kommit överens om att höja åldersgränserna i pensionssystemet, och de pensionsrelaterade åldersgränserna knyts 2026 till riktåldern för pension som följer medellivslängdens utveckling. För 2026 är riktåldern 67 år. Det innebär bl.a. att man då kan ta ut inkomst- och premiepension från 64 år (tre år före riktåldern) medan man tidigast kan få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg från 67 år.

För att pensionssystemet ska vara långsiktigt finansiellt stabilt finns regler för att bromsa de årliga pensionsuppräkningarna när det är underskott i inkomstpensionssystemet.  Under senare år har finanserna stabiliserats och det finns ett överskott i inkomstpensionssystemet. Pensionsgruppen meddelade den 26 augusti 2025 att man kommit överens om att införa en automatisk utdelning av överskott, en s.k. gas i inkomstpensionssystemet, för att inte spara onödigt mycket i systemet. Enligt ett förslag, som för närvarande bereds inom Regeringskansliet, bör en sådan utdelning göras när tillgångarna i inkomstpensionssystemet överstiger skulderna med mer än 15 procent (Ds 2025:24). Pensionsmyndigheten fick vidare den 24 oktober 2025 i uppdrag att förbereda införandet av en automatisk utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet (dnr S2025/01791). Målet är att utdelning ska kunna göras fr.o.m. den 1 januari 2027.

Regeringen anger i budgetpropositionen för 2026 att en anledning till att kvinnor i genomsnitt har lägre pensioner än vad män har och i större utsträckning tar del av grundskyddet är att kvinnors arbetskraftsdeltagande har varit lägre än mäns under arbetslivet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 11 s. 17). Ett ojämställt arbetsliv återspeglas senare i en ojämställd pension eftersom pensionen i hög grad grundar sig på inkomsterna under arbetslivet. Regeringen framhåller att man har ett särskilt fokus på att följa och analysera hur skillnaden i kvinnors och mäns pension utvecklas och kommer långsiktigt att arbeta vidare för mer jämställda pensioner.

Med hänsyn till vad som har redovisats och Pensionsgruppens arbete anser utskottet att något tillkännagivande till regeringen inte behövs med anledning av motionerna 2025/26:1913 (S), 2025/26:3537 (MP) yrkande 3, 2025/26:3590 (S) yrkande 20, och 2025/26:3591 (S) yrkande 11. Därmed avstyrks motionerna. Inte heller är utskottet berett att göra något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet om att anmäla efter­levande­skydd för pension till någon annan än make eller hustru. Därigenom avstyrker utskottet även motion 2025/26:1554 (M).

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden som är identiska med eller liknar flertalet av de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om att det ska löna sig att ha arbetat, om att pensionsreformen ska utvärderas och om att det bör genomföras en informationskampanj. Det gäller också frågan om pensionsrätt för barnår och överföring av pensionsrätt mellan makar och sambor. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag om bl.a. pensions­systemet och pensionsrätt (bet. 2024/25:SfU13, prot. 2024/25:78). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa och sammanhängande frågor och är därför inte berett att föreslå något till­känna­givande med anledning av motionerna 2025/26:496 (-) yrkandena 1–3, 2025/26:1553 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2280 (M), 2025/26:2834 (C) yrkande 58, 2025/26:3069 (SD), 2025/26:3187 (C) yrkande 50, 2025/26:3537 (MP) yrkande 2. Utskottet avstyrker även dessa motioner.

Gällande rätt

Garantipension

Garantipension kan tas ut tidigast fr.o.m. den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension (67 kap. 4 § SFB). För att få full garantipension krävs bosättning i Sverige i minst 40 år.

Garantipension får lämnas till en försäkrad som är född 1938 eller senare om han eller hon har en försäkringstid om minst tre år och har en inkomstgrundad ålderspension som inte överstiger ett visst belopp eller helt saknar sådan pension (55 kap. 10 § och 67 kap. 2 § SFB).

Som mest kan garantipension till födda 1938 eller senare under 2025 utbetalas med högst 11 907 kronor per månad för ensamstående och 10 780 kronor per månad för gifta. För 2026 uppgår beloppen till 11 988 kronor per månad för ensamstående och 10 853 kronor per månad för gifta.

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer är ett skattefritt tillägg till den allmänna pensionen. Om den försäkrade har rätt till bostadstillägg beror på hans eller hennes bostadskostnad, inkomster och tillgångar. Bostadstillägg kan under 2025 betalas ut med som mest 7 290 kronor per månad för ensamstående och 3 645 kronor per månad för gifta och sambor. För 2026 är beloppen oförändrade.

Storleken på bostadstillägget är beroende av den bidragsgrundande inkomsten och av reduceringsinkomsten (102 kap. 2 § SFB). Bidrags­grundande inkomst är t.ex. inkomst av tjänst minskat med inkomst­pensionstillägg, näringsverksamhet, kapital och förmögenhet efter att inkomsten reducerats (102 kap. 3, 5 och 7 §§ SFB). Av 102 kap. 11 § SFB framgår att tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras för förmögenhet med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för makar.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3537 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att höja garantipensionerna. Motionärerna framhåller att det behövs en viktig jämställdhetsreform som underlättar livet för många kvinnor med låga inkomster.

I motion 2025/26:719 av Anna-Belle Strömberg m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över hur ansökningsförfarandet för bostads­tillägg kan förenklas. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten till automatiska förslag om bostadstillägg baserat på redan tillgängliga uppgifter. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att det alltid ska finnas lättillgängliga analoga alternativ för ansökan. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att stärka infor­ma­tions­insatserna så att fler pensionärer får kännedom om sin rätt till bostadstillägg.

I motion 2025/26:2271 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa tydliga mål för grundskyddet i pensions­systemet. I motion 2025/26:2278 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att göra en översyn av reglerna för förmögenhet i bostadstillägget till pensionärer. En pensionär med låg eller medelhög pension ska inte bestraffas för att han eller hon har en mindre ekonomisk buffert. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att förenkla administration av och ansökan om bostadstillägget till pensionärer. Motionären anför bl.a. att uppgifter bör stämmas av mer löpande för att undvika stora återkrav.

I motion 2025/26:3195 av Dan Hovskär (KD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att utreda en höjning av kapitalgränsen för bostadstillägg till en mer tidsenlig nivå. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att utreda att kapitalgränsen årligen indexeras i takt med inflation eller annan lämplig ekonomisk indikator.

Utskottets ställningstagande

Pensionsgruppen meddelade den 28 maj 2025 att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. Basen i grundskyddet är garantipensionen, men därutöver finns fyra ytterligare skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörj­ningsstöd och inkomstpensionstillägg. De olika förmånerna har införts vid olika tillfällen och prövas mot inkomst på olika sätt, vilket gör helheten komplex och svår att överblicka. Ett nytt mål som är träffsäkert, kostnads­effektivt och enkelt att förstå ska tas fram och utgöra grund för konkreta förslag för ett reformerat grundskydd. Syftet med översynen är att grund­skyddet ska bli effektivare, mer träffsäkert och få en enklare konstruktion. Ett eller flera alternativa förslag för ett reformerat grundskydd ska tas fram.

I ett första steg har regeringen den 25 juli 2025 utsett en arbetsgrupp för att påbörja arbetet. Arbetsgruppen fick i uppdrag att analysera problemen i det nuvarande grundskyddet, ge förslag på en inriktning för ett reformerat grundskydd och vilka grupper det ska riktas till, ta fram mål för ett grundskydd som så långt möjligt är träffsäkert, kostnadseffektivt och enkelt att förstå, ta fram förslag till direktiv till en utredning som tar fram ett eller flera konkreta förslag för ett reformerat grundskydd. Arbetsgruppen ska slutredovisa sitt arbete senast den 15 juni 2026.

Mot bakgrund av det redovisade pågående arbetet anser utskottet att något tillkännagivande inte behövs med anledning av motionerna 2025/26:719 (S) yrkandena 1–4, 2025/26:3195 (KD) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3537 (MP) yrkande 1. Motionerna avstyrks.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden som är identiska med eller liknar flera av de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar om möjligheten att införa tydliga mål för grundskyddet i pensionssystemet, om en översyn av reglerna för förmögenhet i bostadstillägget och om att se över möjligheten att förenkla administration av och ansökan om bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU13, prot. 2024/25:78). Utskottet gör nu ingen annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks även motionerna 2025/26:2271 (M), 2025/26:2278 (M) yrkandena 1 och 2.

 

Särskilda yttranden

 

Åtgärder bör vidtas för jämställda rättvisa pensioner och för en arbetarpension. Vi står bakom våra förslag i kommittémotionerna 2025/26:3590 (S) yrkande 20 och 2025/26:3591 (S) yrkande 11 samt motion 2025/26:1913 (S) men har valt att inte reservera oss med hänsyn till Pensionsgruppens arbete.

 

Med hänsyn till att Pensionsgruppen numera består av samtliga riksdagspartier har Vänsterpartiet inte lämnat in något motionsyrkande om pensionssystemet under allmänna motionstiden 2025/26.

 

En kraftfull informations- och jämställdhetskampanj bör genomföras gentemot unga vuxna, föräldrar och företagare om livsinkomstens betydelse för pen­sionen. Med hänsyn till Pensionsgruppens arbete har jag dock valt att inte reservera mig till förmån för kommittémotionerna 2025/26:2834 (C) yrkande 58 och 2025/26:3187 (C) yrkande 50.

 

Pensionsavgiften bör höjas för att höja pensionerna. Vidare bör sambor kunna överlåta pensionsrätter mellan sig och garantipensionerna bör höjas för att göra pensionerna mer jämställda. Med hänsyn till Pensionsgruppens arbete har jag dock valt att inte reservera mig till förmån för kommittémotion 2025/26:3537 (MP) yrkande 1–3.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag