HD01NU8: Förbättrad utformning av EU:s elmarknad

Näringsutskottets betänkande 2025/26:NU8

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i ellagen och lagen om elcertifikat. Lagändringarna syftar bl.a. till att anpassa svensk rätt till ändringar i EU:s elmarknadsdirektiv och till att minska antalet kvotpliktiga aktörer i elcertifikatssystemet.

Vidare avstyrker utskottet ett motionsyrkande som rör anvisade elleveran­törer.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

I betänkandet finns en reservation (S, V, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:16 Förbättrad utformning av EU:s elmarknad.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Förbättrad utformning av EU:s elmarknad

Utskottets ställningstagande

Reservation

Anvisade elleverantörer, punkt 2 (S, V, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:16 Förbättrad utform­ning av EU:s elmarknad och ett yrkande i en följdmotion. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslaget i motionen finns i bilaga 1. Regeringens lag­för­slag återges i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendet och dess beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Näringsutskottet har överlämnat den formella behandlingen av en del av ett lag­förslag till finansutskottet, nämligen förslaget till ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat i den del det avser 4 kap. 5 §. Denna paragraf är även föremål för ändringsförslag i proposition 2025/26:1 Budget­pro­positionen för 2026 som bereds av finansutskottet. Överlämnandet har gjorts för att uppnå en lagteknisk samordning av lagförslagen. Närings­utskottet har dock svarat för den sakliga behandlingen av paragrafen.

 

Utskottets överväganden

Propositionen

Inledning

I propositionen föreslår regeringen ändringar i ellagen (1997:857) för att genom­föra EU:s elmarknadsdirektiv. Förslagen innebär bl.a. att elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris. Elanvändare ska också få en sammanfattning av de viktigaste avtals­villkoren innan ett avtal ingås eller förlängs. Vidare föreslås att elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för utebliven leverans, och nätföretag ska välja anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskrimine­rande sätt. En elleverantör får dessutom inte säga upp ett avtal eller begära att elöver­fö­ringen avbryts om frågan är föremål för tvistlösning utanför domstol.

Regeringen föreslår vidare att distributionsnätsföretags skyldighet att lämna information för att underlätta anslutningar utökas och att elleverantörers plikt att ta emot el förstärks. Det införs också krav på att nät­företag ska till­gäng­liggöra information om den el som levereras.

I propositionen föreslås även ändringar i lagen (2011:1200) om elcertifikat. Syftet är att minska antalet kvotpliktiga aktörer i systemet och att ge konto­förings­myndigheten möjlighet att ta ut vissa typer av avgifter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Anvisade elleverantörer

Av det reviderade elmarknadsdirektivet framgår att en s.k. sistahands­leve­ran­tör är en leverantör som har utsetts att ta över elleveranser till kunder till en leveran­tör som har upphört med sin verksamhet (artikel 2.24a). Sista­hands­leverantörer ska utses genom ett rättvist, transparent och icke-diskri­mi­nerande för­farande (artikel 27a.1 andra meningen).

Sverige har ett system när det gäller sistahandsleverantörer i och med att det i ellagen finns bestämmelser om anvisade elleverantörer (9 kap. 3–10 §§). Där föreskrivs bl.a. att ett nätföretag ska anvisa en elleverantör till en elanvändare som saknar ett leveransavtal med en elleverantör. En anvisad elleverantör fungerar alltså bl.a. som en sistahandsleverantör i elmarknads­direktivets mening. Det finns dock ingen reglering om förfarandet för att utse en sådan elleverantör. I propositionen anförs att det därmed är nödvändigt att reglera detta.

Regeringen anför vidare att det för närvarande pågår en grundläggande över­syn bl.a. av systemet med anvisade elleverantörer och att inriktningen för den aktuella propositionen därför bör vara att införa den reglering som är ound­gängligen nödvändig för att genomföra EU:s ändringsdirektiv. Reger­ingen föreslår därför att ett nätföretag ska välja ut en anvisad elleveran­tör på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt. Före­taget ska dess­utom infor­mera elanvändaren om hur elleverantören har valts ut.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:3550 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om upphandling av anvisade elavtal av samma typ som gäller i Norge. Motionärerna framhåller att en sådan modell skulle innebära krav på regel­bunden upphandling av ett anvisat elhandelsföretag. Motionärerna anför att ett upphandlingsförfarande skulle medföra att elhandelsföretag fick kon­kur­rera om de kunder som inte gjort ett aktivt val, vilket i sin tur skulle kunna sänka elpriserna för dessa kunder.

Bakgrund och pågående arbete

I januari 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras. Syftet var att tydliggöra systemansvaret, att öka leveranssäkerheten och robustheten, att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar samt att ge fossila kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning för de nyttor de bidrar med (dir. 2024:12). Till särskild utredare förordnades samma dag civilekonomen Bo Diczfalusy.

Utredaren fick bl.a. i uppdrag att

•       föreslå på vilket sätt den finansiella elmarknaden, långsiktiga energi­köpsavtal, kapacitetsmekanismer och stödtjänstmarknader kan utvecklas

•       föreslå hur termerna systemansvarig för överföringssystem och system­ansvarig för distributionssystem kan införas och tydliggöras

•       föreslå hur marknadsaktören leverantör av balanstjänst kan regleras

•       föreslå hur systemet med anvisade elavtal på slutkundsmarknaden kan avvecklas

•       lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget slutredovisades i april 2025 i betänkandet Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? (SOU 2025:47). Betänkandet är remitterat, och utredarens förslag bereds för närvarande inom Regerings­kansliet tillsammans med remissvaren.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Regeringens lagförslag

–      Anvisade elleverantörer.

Regeringens lagförslag

Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag, dock med den komplettering som föreslås nedan.

Bland lagförslagen i propositionen finns förslag till ändring i 4 kap. 5 § i lagen (2011:1200) om elcertifikat. Denna bestämmelse är också föremål för ändringsförslag i proposition 2025/26:1 Budgetpropositionen för 2026, vilken bereds av finansutskottet. För att uppnå en lagteknisk samordning av lag­för­slagen har denna paragraf överlämnats till finansutskottet när det gäller bered­ningen av riksdagens beslut om att anta paragrafen. Utskottet har dock gjort den sakliga prövningen av förslaget och tillstyrker det. Det anförda innebär att utskottet förordar att riksdagen godtar regeringens förslag till ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat i den del som avser 4 kap. 5 §.

Propositionen tillstyrks därmed.

Anvisade elleverantörer

I en motion som väckts med anledning av propositionen förordas ett till­känna­givande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som inne­bär att det införs ett krav på att anvisade elhandelsföretag ska upp­handlas regel­bundet. Som redovisats i det föregående bereder regeringen för när­varande Elmarknadsutredningens slutbetänkande som bl.a. behandlar frågan som anvisade elleverantörer. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att före­gripa bered­ningsprocessen genom att uppmana regeringen att agera i denna fråga.

Motionen avstyrks därmed.

Reservation

Ställningstagande

Elmarknadens avreglering bygger på att elkunderna ska vara aktiva och själva välja de elavtal som passar dem bäst.

Lokala nätmonopolbolag, som har leveransplikt för el, tillämpar sedan länge ett system med s.k. anvisade avtal för kunder som av olika skäl inte aktivt väljer en elleverantör. Det kan t.ex. gälla äldre personer som nyligen har flyttat. Syftet med systemet är att elbolagen ska få betalt för den el som används och att även passiva kunder ska få el levererad.

Vi har i det föregående ställt oss bakom propositionen där regeringen före­slår regler om att nätföretag ska välja ut anvisade elleverantörer på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt. Vi är samtidigt medvetna om att det för närvarande pågår en översyn av elmarknaden där bl.a. systemet med anvisade elleverantörer ingår. I detta sammanhang vill vi därför under­stryka att inte alla kunder har möjlighet eller vill välja elleverantör och att det inte är rimligt att dessa kunder ofta får betala betydligt mer för sin el än de som gör ett aktivt val. Vi kan också konstatera att priserna för anvisade elavtal har ökat jämfört med priserna för rörliga avtal och att klagomålen från kunderna har blivit fler.

Därför anser vi att Sverige bör införa en reglering liknande den som finns i Norge, dvs. att det ska finnas ett krav på att anvisade elhandelsföretag upp­handlas regelbundet. En sådan ordning skulle innebära att företagen fick kon­kur­rera om de kunder som inte själva gjort ett val och att priserna därmed skulle sänkas för dessa kunder. Vi anser att regeringen bör återkomma till riks­dagen med förslag i linje med det anförda.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag