HD01NU2: Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Näringsutskottets betänkande 2025/26:NU2

 

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgiftsom­råde 19, som uppgår till ca 4,9 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Utskottet till­styrker också regeringens förslag till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:1 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 19

Utskottets bedömning

Statens budget inom utgiftsområde 19

Utskottets ställningstagande

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 19 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 19 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 19 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 19 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Tabell

Tabell Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 19 Regional utveckling

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2025/26:1 i de delar som gäller utgiftsområde 19 Regional utveckling och fyra motions­yrkanden från allmänna motionstiden 2025/26. Regeringens förslag till riks­dagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2026 och förslag till be­ställ­nings­bemyndiganden samt de avvikelser från dessa förslag som Social­de­mokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljö­partiet före­slår i sina res­pek­­tive budgetmotioner.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riks­dagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2026 för utgiftsområde 19 Regional utveckling till 4 874 201 000 kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). I detta betänkande föreslår näringsut­skot­tet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska för­delas inom utgifts­områdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndi­ganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut. Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget ska också ingå i be­slutet (11 kap. 18 § fjärde och sjätte styckena riks­dags­ordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redovis­ning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksam­heten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att be­handla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den lö­pan­de uppföljningen av regeringens resul­tat­redo­visning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­­redo­vis­ning för utgiftsområde 19 i budgetpropositionen. Genom­gången är ett under­­­lag för utskottets behand­ling av budgetproposi­tionen och för den fort­satta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motio­ns­förslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 19.

 

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 19

Inledning

Näringsutskottet har sedan 2015 kontinuerligt följt upp regeringens resultat­redo­visning i budgetpropositionen, utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv. Den årliga uppföljningen har sedan dess van­ligen inne­fattat en översiktlig genomgång av de mål och indikatorer som används inom respektive utgiftsområde. Därutöver har resultatredovisningens struktur och förhållandet mellan mål, indikatorer och vissa resultat undersökts. Efter­föl­j­ande år har utskottet följt upp i vilken utsträckning regeringen har beaktat och tillgodosett de synpunkter som utskottet har haft på resultat­redovisningen samt redovisat eventuellt nya iakttagelser. Utskottets grupp för uppföljning och utvärdering har under dessa år även vid behov fört en dialog med berörda stats­sekreterare om regeringens resultatredovisning.

Utskottets senaste iakttagelser och bedömningar redovisades i utskottets bud­­get­­betänkanden för respektive utgiftsområde från budgetberedningen under hösten 2024 (bet. 2024/25:NU1, bet. 2024/25:NU2 och bet. 2024/25:NU3).

Utskottets bedömning

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om, och redovisningen ska vara anpassad till utgifts­områdena. Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklings­kraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet (prop. 2019/20:1 utg.omr. 19, bet. 2019/20:NU2, rskr. 2019/20:113).

I likhet med tidigare år vill utskottet framhålla att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för riksdagens beredning av statens budget. Det är utskot­tets uppfattning att resultatredovisningen bör utformas på ett sådant sätt att den bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de olika insatserna leder till. Sedan flera år tillbaka pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styr­ningen och om hur regeringens resultatredovisning till riksdagen kan utveck­las. Enligt utskottet är denna dialog betydelsefull, och den har på flera sätt bidragit till att utveckla och förbättra den resultatredovisning som lämnas i budgetpropositionen. Mot denna bakgrund välkomnar utskottet att regeringen i stora delar har beaktat de synpunkter om resultatredovisningen som utskottet tidigare har lämnat till regeringen. Utskottet är även positivt till regeringens avsikt att fortsätta att utveckla resultatredovisningen i dialog med närings­utskottet.

Utskottet har detta år dels granskat resultatredovisningen utifrån tidigare framförda synpunkter, dels granskat förekomsten och konsekvenserna av hän­visningar till resultatredovisningsavsnitt inom andra utgiftsområden. I det föl­jande lyfter utskottet först fram sina iakttagelser från genomgången av resul­tatredovisningen, därefter kommenterar utskottet sin genomgång av reger­ing­ens hänvisningar till resultatredovisningsavsnitt inom andra utgiftsom­råden.

Liksom tidigare år kan utskottet konstatera att resultatredovisningens struk­tur och redovisningen av resultat och genomförda insatser är tydligt kopplade både till de centrala bedömningsgrunderna, till de strategiska områdena och till de centrala och kompletterande indikatorerna. Detta inklusive tydliga och talande rubriker bidrar till ökad läsbarhet. Utskottet vill även framhålla att det inom detta utgiftsområde tydligt anges från vilket anslag medel har avsatts för att finansiera en viss insats.

Utskottet noterar att regeringen som utlovades i förra årets resultatre­dovis­ning har skapat nya kompletterande indikatorer för att följa upp regional­fonds­programmen för perioden 2021–2027. Förra året införde regeringen nya cen­trala indikatorer för programmen, och i årets budgetproposition införs ett antal nya kompletterande indikatorer. Det är utskottets uppfattning att redo­vis­ningen blir mer gedigen och hålls ihop tydligare av de nya indikatorerna. Utskot­tet vill vidare framhålla att det generellt är positivt att regeringen suc­cessivt gör förändringar i resultatredovisningen och byter ut indikatorer. Sam­tidigt noterar utskottet att det i årets budgetproposition saknas en närmare moti­vering eller förklaring till de nya kompletterande indikatorerna. Utskottet vill här därför påminna om vad det tidigare framfört om vikten av att reger­ingen tydligt beskriver och motiverar eventuella förändringar av indikatorer.

Utskottet kan i övrigt vad gäller regionalfondsprogrammen för perioden 2021–2027 notera att de resultat som redovisades förra året i avsnittet inte var utfall utan förväntade resultat från 2022 till 2023. I årets resultatredovisning redovisar regeringen resultatet i termer av förväntade utfall eller utfall t.o.m. 2024. Utskottet menar att detta ger en bättre lägesbild än vad som var möjligt att få tidigare i programperioden, och utskottet ser därför positivt på detta.

I likhet med föregående år hänvisar regeringen till ett pågående arbete för att se över möjligheten att redovisa resultat kopplat till målet för den regionala utvecklingspolitiken. Regeringen anger att den har tagit fram ett nytt uppfölj­ningssystem för den projektverksamhet som finansieras av anslaget 1:1 Regi­onala utvecklingsåtgärder. Regeringen anger också att den i september 2024 gav Myndigheten för digital förvaltning, Statistiska centralbyrån, Till­växt­verket och Verket för innovationssystem i uppdrag att tillsammans utveckla och införa en myndighetsgemensam metod för datainsamling och data­delning (KN2024/01748). Inom ramen för uppdraget har myndigheterna påbörjat ett arbete som bl.a. kan bidra till att följa upp projektverksamheten och redovisa resultat kopplat till målet för den regionala utvecklingspolitiken. Utskottet vill här påminna om vad det tidigare framfört om vikten av att projektverk­sam­heten följs upp mot målet för politikområdet, och utskottet ser således fram emot myndigheternas redovisning av uppdraget.

Utskottet noterar även att regeringen anger att de centrala indikatorerna för stöd till kommersiell service, selektiva regionala företagsstöd och transport­bidrag inte redovisas i årets budgetproposition eftersom det inte var möjligt att bearbeta statistiken i tid. Regeringen anger att indikatorerna för beviljade stöd 2020 i stället kommer att redovisas och kommenteras i budgetpropositionen för 2027. Utskottet ser fram emot att ta del av denna redovisning nästa år.

När det gäller måluppfyllelsen gör regeringen en sammantagen bedömning av denna inom samtliga indikatorområden. Utskottet noterar att samtliga indi­katorområden redovisas under en egen underrubrik, utom under under­rubriken Kapitalförsörjning har bidragit till näringslivets omställning och konkurrens­kraft. Där redovisas bedömningen av två indikatorområden, och bedöm­ningen för transportbidraget ligger som ett eget delavsnitt. Utskottet anser att en mer enhetlig struktur skulle underlätta läsningen av resultatredovisningen.

När det sedan gäller förekomsten och konsekvenserna av hänvisningar till resultatredovisningsavsnitt inom andra utgiftsområden kan utskottet konsta­tera att regeringen anser att i princip samtliga utgiftsområden är av betydelse för att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken. Vidare anger reger­ingen i tabell 2.5 de utgiftsområden som har mål som har särskild betydelse för de strategiska områdena och prioriteringarna för den regionala utvecklings­politiken. Därtill redovisas i avsnitt 2.7.1 en lista över insatser inom andra utgifts­områden som regeringen bedömer särskilt har bidragit till målet för den regio­­nala utvecklingspolitiken. Utöver insatserna i denna lista hänvisar reger­­ingen inte till några fler konkreta insatser inom andra utgiftsområden i resultat­redo­visningen. Alla hänvisningar till konkreta insatser görs alltså sam­man­hållet på ett och samma ställe i resultatredovisningen. Den inne­håller följakt­ligen ett stort antal referenser till insatser inom andra utgifts­områden vars resultat regeringen bedömer har effekter för den regionala utvecklingen. Reger­ingen redovisar dock inte vare sig insatsernas resultat eller deras effek­ter. Utskottet kan alltså utifrån de listade insatserna konstatera att reger­ingen bedömer att insatserna bidrar till målet för utgiftsområdet men att reger­ingen inte redogör för hur detta går till.

Vidare finns inte heller denna information inom de utgiftsområden som regeringen hänvisar till, utan där redovisas resultaten mot de mål och indika­torer som gäller för respektive utgiftsområde. Därutöver innehåller hänvis­ning­arna till insatser inom andra utgiftsområden enbart referenser till utgifts­områdena, och insatserna som listas är på olika nivå. Ibland är det faktiska insatser som t.ex. Klimatklivet, och ibland refereras det till odefinierade insatser inom ett utgiftsområde som t.ex. klimatanpassning. Dessutom redogör reger­ingen inte för alla de insatser som listas i årets budgetproposition. Exem­pelvis hänvisar regeringen i listan till lokala överenskommelser mellan Arbets­för­med­lingen och kommunerna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbets­liv. I resultat­redovisningen för utgiftsområde 14 redogör dock inte reger­ingen för några sådana överenskommelser.

Det är utskottets uppfattning att det är förståeligt att regeringen inte redogör för effekterna av alla de insatser som listas i avsnitt 2.7.1 i resultatredo­vis­ningen för utgiftsområde 19. En sådan redovisning skulle sannolikt göra resul­tat­redovisningen alltför omfattande och svårgenomtränglig. Samtidigt kan utskottet notera att regeringen med listan av insatser visar att den bedömer att den regionala utvecklingen påverkas av insatser inom många olika utgifts­områden, men inte hur de påverkar måluppfyllelsen för utgiftsområdet. Utskottet är således av uppfattningen att detta avsnitt kan tydliggöras. Bland annat skulle utskottet gärna se att regeringen gör hänvisningarna till de insatser som listas mer precisa. Det kan t.ex. handla om att regeringen anger inom vilket utgiftsområde den redogör för en listad insats, vilket även gärna får kompletteras med en avsnitts- och sidhänvisning. Vidare är det utskottets upp­fattning att de insatser som regeringen hänvisar till bör finnas redovisade inom respektive utgiftsområde i budgetpropositionen, alternativt att regeringen bör hän­visa till det år då insatserna redogjorts för tidigare i budgetpropositionen. Utskottet anser vidare att det kan vara lämpligt att fundera på om det är möjligt att begränsa antalet hänvisningar till de insatser inom andra utgifts­områden som har störst påverkan på den regionala utvecklingen.

Sammantaget ställer sig utskottet positivt till regeringens resultatredovis­ning för utgiftsområde 19 och att regeringen beaktat de synpunkter som utskot­tet tidigare har fört fram. Den successiva utvecklingen av resultatredo­vis­ningen har bidragit till ökad läsbarhet och förståelse för hur regeringen drar slut­satser om hur specifika insatser påverkat regeringens bedömning av mål­upp­fyllelsen för den regionala utvecklingspolitiken.

Inledning

Den 26 november 2025 fattade riksdagen beslut om statsbudgetens ramar för de olika utgiftsområdena för 2026 och en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområdena för 2027–2028 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65).

 

 

Tabell Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 19 Regional utveckling

Miljoner kronor

År	Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
		S	V	C	MP
2026 (föreslagen ram)	4 874	120	70	2	300
2027 (beräknad ram)	4 637	120	70	2	300
2028 (beräknad ram)	4 189	120	70	2	300

Av tabellen ovan framgår regeringens och motionärernas förslag till ram för utgiftsområde 19 Regional utveckling för 2026 och motsvarande beräkningar för 2027 och 2028. Andra uppfattningar än regeringens om utgiftsramarnas storlek redovi­sas i partimotionerna 2025/26:3551 (S), 2025/26:2792 (V), 2025/26:3811 (C) och 2025/26:3770 (MP).

Finansutskottet beslutade den 25 september 2025 att ge övriga utskott möj­­lighet att yttra sig över budgetpropositionen för 2026 samt de motioner om in­koms­ter och utgiftsramar som berör utskottets beredningsområde. Närings­ut­skottet yttrade sig till finansutskottet den 6 november 2025 (yttr. 2025/26:NU2y). I yttrandet förordar näringsutskottet att finansutskottet ska till­styrka regeringens förslag i budgetpropositionen när det gäller ramen för utgifts­område 19 Regional utveckling. I yttrandet finns fyra avvikande meningar (S, V, C, MP). Finansutskottet justerade betänkandet om utgiftsra­mar­na (bet. 2025/26:FiU1) den 20 november 2025.

I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgifts­området ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Utgångspunkten för bered­ningen är att ramen för utgiftsområde 19 Regional utveckling är fastställd till 4 874 201 000 kronor för 2026 (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1).

Regeringens förslag till fördelning på olika anslag inom utgiftsområdet fram­går av tabellen i bilaga 2. I bilagan redovisas också de förslag som finns i motionerna 2025/26:3595 (S), 2025/26:3172 (V), 2025/26:3748 (C) och 2025/26:3781 (MP).

Enligt förslaget i propositionen kompletteras två av anslagen inom utgifts­området med beställ­nings­bemyn­diganden för att regeringen ska kunna ingå ekonomiska åtaganden som leder till utgifter de kommande åren (se bi­l. 3).

I det följande redovisas inledningsvis utgiftsområdets omfattning och vad regeringen anför om politikens inriktning. Därefter redogörs för regeringens överväganden om vart och ett av de tre anslagen inom utgiftsområdet och de föreslagna bemyndiganden som är kopplade till anslagen. Därefter refereras de motioner som innehåller alternativa förslag till anslag.

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala före­tagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning. Statliga myndigheter och andra statliga aktörer som har verksamheter av särskild betydelse för möjligheterna att uppnå den regionala utvecklingspolitikens mål anges i propositionen på s. 5.

Politikens inriktning

Regeringen redogör i budgetpropositionen för inriktningen för den regionala utvecklingspolitiken. I det följande återges huvuddragen i denna redovisning.

För att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken anför regeringen att villkoren för att bo, verka och leva i hela landet ska stärkas. Utveck­lings­kraften i städer, i tätorter, i gles- och landsbygder ska tillvaratas och bidra till ett robust samhälle. Näringslivet ska ges goda villkor att stärka sin konkur­rens­kraft, utveckla digitala och gröna innovationer samt bidra till jobb. Varken hushåll eller företag i städer, i tätorter, i gles- och landsbygder ska hindras från möjligheten till utveckling. Regeringen anför vidare att Sverige står inför stora samhällsutmaningar, som bl.a. omfattar demografiska förändringar, inte­gra­tion, miljö, klimatförändringar och social samman­håll­ning. Dessa faktorer kom­­mer enligt regeringen tillsammans med globalisering, teknisk utveckling, grov brottslighet, geopolitiska konflikter samt behov av försörjningsberedskap att påverka samhällsutvecklingen. Därtill menar reger­ingen att hållbarhet, inklu­sive ett jämställd­hets­perspektiv, är betydelsefullt i genomförandet av den regio­nala utvecklings­politiken, och att klimat­om­ställ­ningen är en viktig del av struktur­omvandlingen. För att möta samhälls­ut­man­ingarna, ta till vara möjlig­heterna och hitta lösningar krävs det enligt regeringen en regional utveck­lings­politik där hela landet får möjligheter att utvecklas utifrån sina särskilda förut­sättningar.

Regeringen framhåller att en bredd av insatser inom många utgifts­områden är viktigt för att uppnå målet för den regionala utveck­lingspolitiken. Det är därför viktigt med tvärsektoriell styrning av resurser, regional hänsyn och ett territoriellt perspektiv. Även samordning mellan statliga myndigheter och en väl fungerande samverkan mellan statliga myn­dig­heter, regioner och kommuner samt samråd med näringsliv och civilsam­hällets organisationer är avgörande. Vidare framförs att utvecklingen och styr­ningen av den regionala utvecklings­politiken ska vara samordnade med insatser inom flertalet utgifts­områden. Insatser ska komplettera varandra och bidra till synergier.

Regeringen menar även att det är betydelsefullt att främja regionala inno­vationssystem för näringslivets omställning och konkurrenskraft. Goda och attraktiva livs- och boendemiljöer är också av betydelse för såväl städer och tätorter som gles- och landsbygder. Regeringen ser behov av ökad integra­tion, ökat bostadsbyggande, en utvecklad kompetensförsörjning, för­bätt­rade ram­vill­kor för näringslivet, tillgång till kultur och ett aktivt friluftsliv och en stark välfärd i hela landet. Tillgänglighet till rättsväsen samt ett tryggt och stabilt energisystem med konkurrenskraftiga priser behövs i hela Sverige och är till nytta för både människor och företag. Dessutom anser reger­ingen att tillgäng­lighet i hela landet genom digital kommunikation och tran­sport­systemet är grund­läggande för den regionala utvecklingen. Det ska därför finnas förutsätt­ningar för att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Utbygg­naden och under­hållet av samhällsviktig infrastruktur, som vägar, järn­vägar och konnek­tivitet, inklusive fiber och mobilnät, är även det avgörande för att säkerställa en god tillgänglighet. Det är därtill väsentligt med god till­gäng­lighet till kom­mersiell och offentlig service, finansiellt kapital, kultur, vård, utbildning och kompe­tens, för såväl människor som företag.

Regeringen anger vidare att förordningen (2024:1243) om stöd för att främja till­gången till grundläggande kommersiell service trädde i kraft den 1 januari 2025. Förordningen innebär bl.a. ökade möjligheter att stärka daglig­varu­buti­ker i gles- och landsbygder, bl.a. genom att det maximala stödet för särskilt drift­stöd har höjts till 350 000 kronor per år och mottagare. För att ytter­ligare stödja dagligvarubutiker i gles- och landsbygder avser regeringen att höja det maximala stödet till 370 000 kronor per år och mottagare den 1 januari 2026.

Vidare konstaterar regeringen att den i juni 2024 gav en särskild utredare i uppdrag att utreda den framtida regionala utvecklingspolitiken och lands­bygds­politiken (dir. 2024:69). Den särskilda utredaren överlämnade i juni 2025 delbetänkandet Ökad tydlighet, stärkt samverkan – förutsätt­ningar för fram­tidens utvecklingspolitik (SOU 2025:85). Regeringen anger vidare att utred­ningens förslag har remitterats under hösten 2025.

När det gäller den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 har regeringen identifierat vad som behöver utvecklas i det statliga genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken. I detta samman­hang lyfter regeringen fram omställningen till en hållbar regional utveckling, betydelsen av ett territoriellt perspektiv där hela landet ges ökad möjlighet att utvecklas samt ett samordnat genomförande där ansvarsuppdelningen i fråga om olika uppgifter mellan olika aktörer är tydlig.

Den regionala utvecklingspolitiken och det svenska genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik är nära integrerade. Regeringen anger att den noga följer genomförandet av sammanhållningspolitiken och att den anser att dialogen med regi­on­er, statliga myndigheter samt övriga berörda aktörer är av stor vikt. Forum för hållbar regional utveckling och regionalfonds­pro­gram­mens övervaknings­kommittéer är viktiga arenor för denna dialog enligt reger­ingen.

Regeringen framför också att det är angeläget att säkerställa att regional­fonds­programmen, inklusive Interreg och programmet för Fonden för en rättvis omställning, kan genomföras effektivt. Programmen stärker förutsätt­ning­arna för innovation, förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet, vilket bidrar till den gröna och digitala omställningen. Regeringen anger att det är särskilt viktigt att ansvariga myndigheter tillsammans med berörda regioner fortsätter sitt arbete med att mobilisera relevanta aktörer för att främja genomförandet av programmen. Regeringen föreslår en satsning på stärkt kon­kurrenskraft i hela Sverige med återförda medel från finansierings­instru­ment inom Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007–2013. Insatser ska gen­om­föras för en digital och grön omställning med fokus på att främja små och medelstora företags innovations- och konkurrenskraft.

Anslag och bemyndiganden

Regeringen föreslår att 4 874 201 000 kronor anvisas till utgiftsområde 19 Regional utveckling för 2026. Hur beloppen fördelas på de olika anslagen inom utgiftsområdet framgår nedan och av bilaga 2. För två av anslagen före­slår regeringen att den ska bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som leder till utgifter för de kommande åren. Förslagen till bemyndiganden redo­visas nedan och i bilaga 3.

I det följande redogörs för regeringens förslag till anslag och bemyndig­anden för 2026 för utgiftsområde 19 regional utveckling.

Anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder får användas till utgifter för statsbidrag till projektverksamhet (inklusive riskkapitalfonder, lånefonder och garantifonder), regionala företagsstöd, ersättning för vissa kreditförluster samt stöd till kommersiell service. Vidare får anslaget användas för viss admi­nist­ration, uppföljning och utvärdering samt viss central utvecklings­verksamhet. Dessutom får anslaget användas för ersättningar till regioner och Gotlands kom­mun för uppgifter som rör regionalt utvecklingsansvar.

Regeringen föreslår att 2 167 miljoner kronor anvisas till anslaget för 2026.

Regeringen anför att genom en omfördelning av anslaget mellan olika år anpassas anslaget till förväntade utgifter för medfinansiering till Fonden för en rättvis omställning. Anslaget ökas med 83 miljoner kronor 2026. Anslaget ökas även genom återflöde av EU-medel från tidigare finansierings­instrument under programperioden 2007–2013 med 29 miljoner kronor 2026. Medlen ska enligt EU:s regelverk användas för det ursprungliga ändamålet med finan­sieringsinstrument, vilket är till förmån för små och medelstora företag. Medlen ska användas som medfinansiering inom ramen för regionalfonden i Sverige för att bidra till att EU-medlen kan nyttjas fullt ut.

Vidare anger regeringen att den i juni 2025 beslutade att Naturvårdsverket ska rapportera ett lägre referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynn­sam bevarandestatus för den svenska vargpopulationen till Europeiska kom­missionen (LI2025/01301). Sänkningen av referensvärdet medför behov av ytterligare förvaltningsåtgärder och medför därmed ökade kostnader för Naturvårdsverket. För att finansiera de ökade kostnaderna minskas anslaget med 2 miljoner kronor 2026.

Regeringen begär även ett bemyndigande om att under 2026 för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 820 miljoner kronor 2027–2032. Regeringen framhåller att den övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget är antingen fleråriga samverkans­projekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företags­investeringar. Medlen betalas ut när kostnader har uppstått. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjlig­heter att påverka stödens utbetalningstakt.

Anslaget 1:2 Transportbidrag får användas till utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag och avser kompensation till företag i de fyra nordlig­aste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv.

Regeringen föreslår att knappt 456 miljoner kronor anvisas till anslaget för 2026.

Anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 får användas för utbetalningar av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rätt­vis omställning för programperioden 2021–2027. Anslaget får därutöver använ­das för eventuella slutregleringar för Europeiska regionala utvecklings­fonden för programperioden 2014–2020.

Regeringen föreslår att 2 251 miljoner kronor anvisas till anslaget. Genom en omfördelning av anslaget mellan olika år anpassas anslaget till förväntade utgifter. Anslaget föreslås därför öka med 52 miljoner kronor 2026.

Därutöver begär regeringen ett bemyndigande om att under 2026 för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 900 miljoner kronor 2027–2030. Regeringen anför att verksamheten inom Europeiska regi­onala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår.

Motionerna

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2025/26:3595 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 anförs att riksdagen bör anvisa anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Enligt motionärerna bör de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 4 994 201 000 kronor för 2026, vilket är 120 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Motio­­när­erna anser att anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder bör öka med 120 mil­joner kronor för satsningar på dels små kommuners näringslivs­ut­veck­ling, dels kommersiell service i glesbygd.

Vänsterpartiet

I partimotion 2025/26:3172 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) förordas att riks­dagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Enligt motionärernas förslag bör de totala utgifterna för anslagsområdet uppgå till 4 944 201 000 kronor, vilket är 70 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår. Motionärerna föreslår en ökning av anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder med 40 miljo­ner kronor jämfört med regeringens förslag för en satsning på det särskilda driftstödet i utsatta och sårbara områden. Syftet är att stärka den lokala kommersiella ser­vicen på landsbygden. Vidare föreslår motionärerna en ökning av anslaget 1:1 Regi­onala utvecklingsåtgärder med 30 miljoner kronor jämfört med reger­ing­ens förslag för ett riktat stöd till bidrag till ökad turism till kommuner med hög andel urskog.

Centerpartiet

I kommittémotion 2025/26:3748 förordar Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) att riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabellen i motionen. Enligt motionärerna bör de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 4 876 201 000 kronor för 2026, vilket är 2 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Förslaget inne­bär att motionärerna avvisar regeringens besparing på regionala utveck­lings­åtgärder. Motionärerna föreslår således en ökning av anslaget 1:1 Regi­onala utveck­lingsåtgärder med 2 miljoner kronor.

Miljöpartiet

I kommittémotion 2025/26:3781 av Katarina Luhr m.fl. (MP) föreslås att riks­dagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveck­ling enligt förslaget i tabell A i motionen. Enligt motionärerna bör de totala utgift­erna för utgiftsområdet uppgå till 5 174 201 000 kronor för 2026, vilket är 300 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Motio­närerna föreslår ett nytt anslag, Landsbygdsavtal, som ska uppgå till 300 miljoner kronor. Syf­tet är att göra en satsning för att ytterligare stärka till­gången till service och främja hållbara transporter på landsbygderna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis uttala sitt stöd för den inriktning av den regionala utvecklingspolitiken som regeringen redogör för i budgetpropositionen utgiftsområde 19 Regional utveckling. Regeringen anför att villkoren för att bo, verka och leva i hela landet ska stärkas för att uppnå målet för den regio­nala utvecklingspolitiken. Utskottet delar denna bedömning och anser vidare att det är viktigt att näringslivet får goda villkor att stärka sin konkur­rens­kraft, utveckla digitala och gröna innovationer samt bidra till jobb. Varken hushåll eller företag i städer, i tätorter, i gles- och landsbygder ska hindras från möj­ligheten till utveckling. Utskottet instämmer vidare i vad regeringen anför om att Sverige står inför stora samhällsutmaningar, som bl.a. omfattar demo­grafiska förändringar, inte­gration, miljö, klimatförändringar och social sam­man­­håll­ning. Utskottet anser att dessa faktorer tillsammans med globaliser­ing, teknisk utveckling, grov brottslighet, geopolitiska konflikter samt behov av försörjningsberedskap kom­mer att påverka samhälls­utveck­lingen. För att möta dessa utmaningar och samtidigt ta till vara möjlig­heterna och hitta lösningar menar utskottet att det krävs en regional utveck­lings­politik där hela landet får möjligheter att utvecklas utifrån sina särskilda förut­sättningar. Utskottet anser att det är viktigt med tvärsektoriell styrning av resurser, regional hänsyn och ett territoriellt perspektiv. Även samordning mellan statliga myndigheter och en väl fungerande samverkan mellan statliga myn­dig­heter, regioner och kom­muner samt samråd med näringsliv och civilsam­hällets organisationer är avgör­ande. Utskottet vill även framhålla betydelsen av att utvecklingen och styr­ningen av den regionala utvecklings­politiken ska vara samordnad med insatser inom fler­talet utgiftsområden och att insatser ska komplettera varandra och bidra till synergier.

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att regeringen i juni 2024 gav en särskild utredare i uppdrag att utreda den framtida regionala utvecklings­politiken och lands­bygds­politiken (dir. 2024:69). Utskottet noterar att den sär­skilda utredaren i juni 2025 överlämnade delbetänkandet Ökad tydlighet, stärkt samverkan – förutsätt­ningar för fram­tidens utvecklingspolitik (SOU 2025:85) till regeringen och att delbetänkandet under hösten 2025 har remit­terats. Utskottet ser fram emot att ta del av utred­ning­ens slutbe­tänk­ande i sam­band med att uppdraget slutredovisas till reger­ingen senast den 1 juni 2026.

Utskottet vill i detta sammanhang även påminna om den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Utskottet kan konsta­tera att regeringen i strategin har identifierat vad som behöver utvecklas i det statliga genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken, och att reger­ingen bl.a. nämner omställning till en hållbar regional utveckling, betydelsen av ett territoriellt perspektiv där hela landet får ökad möjlighet att utvecklas samt ett samordnat genomförande där ansvarsuppdelningen i fråga om olika uppgifter mellan olika aktörer är tydlig.

Utskottet kan vidare konstatera att den regionala utvecklingspolitiken och det svenska genomförandet av EU:s sammanhåll­nings­politik är nära integre­rade. Utskottet instämmer i vad regeringen anför om det svenska genom­för­andet av EU:s sammanhållningspolitik. Dialogen med regi­on­er, statliga myn­dig­­heter samt övriga berörda aktörer är av stor vikt. Det är även angeläget att säkerställa att regional­fonds­programmen, inklusive Interreg och program­met för Fonden för en rättvis omställning, kan genom­föras effektivt. Det är utskot­tets uppfattning att programmen stärker förutsätt­ningarna för innova­tion, för­ny­else samt entreprenörskap och företagande i hela landet, vilket bidrar till den gröna och digitala omställningen.

Utskottet välkomnar även den satsning som regeringen föreslår på stärkt konkurrenskraft i hela Sverige med återförda medel från finansier­ings­­instru­ment inom Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007–2013. Insatserna ska genomföras för en digital och grön omställning med fokus på att främja små och medelstora företags innovations- och konkurrenskraft.

Det är även utskottets uppfattning att transportbidraget spelar en viktig roll för den regionala utvecklingen. Bidraget kompenserar företag i de fyra nord­ligaste länen för de kostnadsnackdelar som uppstår på grund av långa trans­port­avstånd. Det ska även stimulera en högre förädlingsgrad i näringslivet i dessa områden.

I fyra motioner lämnas förslag om ökade anslag inom utgiftsområdet i för­hållande till vad regeringen föreslagit. Förslagen innebär bl.a. ökningar av anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder och införandet av ett nytt anslag, Lands­bygdsavtal. När det gäller de anslagsförändringar som förordas i de aktuella motionerna vill utskottet påminna om att en bredd av insatser inom många utgiftsområden är viktiga för den regionala utvecklingen. Det gäller exempel­vis insatser för att främja näringslivet och regeringens arbete med regelförenk­ling för företag inom ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv.

Med anledning av att det i ett antal motioner efterfrågas ökade medel till insatser för kommersiell service i gles- och landsbygd vill utskottet i detta sammanhang framhålla följande. Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt med god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service. Den nya förordningen (2024:1243) om stöd för att främja till­gången till grundläg­g­ande kommersiell service trädde i kraft den 1 januari 2025. Här ser utskottet positivt på att förord­ningen bl.a. innebär ökade möjligheter att stärka daglig­varu­­buti­ker i gles- och lands­bygder, bl.a. genom att det maximala stödet för särskilt driftstöd har höjts till 350 000 kronor per år och mottagare. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att höja det maximala stödet till 370 000 kronor per år och mottagare den 1 januari 2026 för att ytter­ligare stödja dag­ligvaru­butiker i gles- och landsbygder.

Sammantaget anser således utskottet att regeringens överväganden och för­slag till anslagsfördelning inom utgiftsområdet är välavvägda. Utskottet står därför bakom regeringens förslag till anslagsfördelning och bemyndig­anden.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslags­för­delning inom utgiftsområde 19 Regional utveckling och de förslag till bemyn­­diganden för 2026 som är knutna till anslagen. Därmed avstyrker utskottet de förslag till alternativa anslagsfördelningar som föreslås i motion­erna.

Särskilda yttranden

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de sam­lade utgifterna för utgiftsområde 19 inte får överstiga 4 874 201 000 kronor 2026 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom Socialdemo­krat­er­nas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reser­vera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budget­alter­na­tiv bör vidare ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställ­nings­­tag­ande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Socialdemo­kraternas poli­­tik inom utgiftsområde 19. Socialdemokraternas förslag när det gäller stat­ens budget finns i partimotion 2025/26:3551. Motionen behandlas i betänk­­ande 2025/26:FiU1, och partiets samlade förslag framgår av reservation 5 i det betänkandet. I det här särskilda yttrandet vill vi redovisa vår uppfattning om politikens inriktning när det gäller utgiftsområde 19, vilket även framgår av kommittémotion 2025/26:3595 (S).

Sverige ska vara ett land där alla regioner har möjlighet att utvecklas och bidra till landets välstånd. För att minska klyftorna mellan stad och landsbygd samt mellan olika grupper i samhället måste varje del i landet få möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Den regionala utvecklings­poli­tiken behöver också ta hänsyn till geografiska liksom socioekonomiska skill­nader för att hantera de varierande förutsättningar som finns i olika delar av landet. Samordning mellan regioner, kommuner, statliga myndig­heter, när­ings­liv och civilsamhälle är avgörande för att nå målet om en hållbar regional utveck­ling.

En hörnsten i den socialdemokratiska landsbygds­politiken är en jobb- och tillväxtskapande politik. Därtill anser vi att nyindustrialiseringen och den gröna omställning kan skapa tusentals nya jobb och kräver en regional utveck­lings­politik som är samordnad med andra politikområden. Det gäller särskilt digitalisering, bostadsbyggande samt arbets­krafts- och kompetens­för­sörjning. Regi­onal­fonds­programmen, som initierades av den tidigare socialde­mo­krat­iska regeringen och fortsätter fram till 2027, bör fullföljas, och Fonden för en rättvis omställ­ning behöver fortsätta att stödja nyindustrialisering och omställ­ning i utpekade regioner.

Vi anser också att det är centralt att säkerställa en närvaro av statliga myn­dig­heter i hela landet. En regional spridning av myndigheter stärker statens legitimitet och bidrar till lokal och regional utveckling, jobb, tillväxt och fram­tidstro. Tyvärr ser vi nu en oroande utveckling där den nuvarande reger­ingen väljer att centralisera statliga funktioner. Vi menar i stället att regeringen bör fortsätta omlokaliseringen av myndig­heter från storstäderna och att de statliga servicekontoren behöver växa till antalet, under olika former.

Vi hade velat se att anslaget 1:1 Regionala utvecklings­åtgärder ökas med 120 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2026. De ökade medlen skulle användas för insatser riktade mot små kommuners näringslivs­utveck­ling samt till en förstärk­ning av kommersiell service i glesbygd. Vi kan konsta­tera att näringslivet på mindre orter ofta har särskilda utmaningar såsom långa avstånd mellan kunderna och en minskande befolkning i närområdet. Det är därför vår uppfattning att stödet för näringslivsutveckling i små och glest befolkade kommuner borde ökas. Därtill menar vi att politiken för gles- och lands­bygderna behöver ta sin utgångspunkt i människors vardag och i de struk­tu­rella problem som präglar Sverige. Enligt vår uppfattning ska människor oavsett bostadsort ha tillgång till grundläggande service som matbutiker och apo­teks­varor. Staten bör därför aktivt främja regional utveckling genom att stötta offentliga och kommersiella service­funktioner i hela landet. Till exem­pel har driftstödet till dagligvaru­butiker, som infördes av den tidigare social­­demokratiska regeringen, varit avgörande för att bromsa nedläggningen av lanthandlare. Vi ser således behov av att förstärka det särskilda driftstödet och anser att ytterligare medel borde ha avsatts för detta ändamål.

Sammantaget hade vi således velat anvisa 120 000 000 kronor mer än reger­ingen till utgiftsområde 19 för 2026.

 

Riksdagsmajoriteten har i det första steget i budgetprocessen fastställt att de sam­lade utgifterna för utgiftsområde 19 inte får överstiga 4 874 201 000 kro­nor 2026 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgifts­om­rådet ligger över den nivån och det är min uppfattning att Vänster­partiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Jag avstår därför från ställnings­tagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgifts­område 19. Vänster­partiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:2792. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och partiets samlade förslag framgår av reservation 6 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 19. Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 19 framgår av partimotion 2025/26:3172, och det jag uttrycker här sammanfaller med Vänsterpartiets politik inom området.

Sverige har stora och växande regionala skillnader. De ekonomiska resur­serna samlas i storstäder och i stadskärnor, medan landsbygderna, bruks­ort­erna och arbetarstadsdelarna halkar efter. När marknadskrafterna får styra försvinner butiker och arbetskraft från de delar av landet som behöver dem mest. Vidare har offentliga aktörer under en alltför lång tid dragit sig till­baka från landsbygder och utsatta stadsdelar, vilket har fördjupat klyftorna. För att Sverige ska hålla ihop och för att det ska finnas förutsättningar för utveck­ling i hela landet behövs en politik som prioriterar likvärdiga och grund­läggande förutsättningar oavsett var man bor.

Jag anser att politiken behöver ta ett större ansvar för att vända denna utveckling. Politiken ska skapa förutsättningar för att alla ska ha möjligheten att bo var de önskar i Sverige. Vänsterpartiets övergripande strategi för den regio­nala utvecklingen bygger på långsiktighet, en utvecklad samverkan, ett större regionalt inflytande och ett tydligt ansvar för staten att se till att grund­läggande samhällsservice finns i hela landet. Viktigt för en positiv utveckling av landsbygderna är en aktiv, långsiktig regionalpolitik som ger kommunerna lik­värdiga möjligheter och garanterar service, utbildning och infrastruktur i hela landet. Samtidigt måste den kreativitet och handlingskraft som finns hos människor på landsbygderna tas till vara. Landsbygdernas olika förutsätt­ningar måste beaktas och invånarna måste få möjligheten att utveckla sina specifika bygder så att de kan påverka lokala och regionala utvecklingsfrågor. Politikens uppgift är att skapa förutsättningarna för detta.

Jag anser att anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder borde ha ökats med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2026 för att stärka den lokala kommersiella servicen på landsbygderna. Lanthandeln är en bär­ande del av många mindre orters överlevnad, samtidigt som många lanthand­lare behöver moderniseras. Behovet av digitalisering och effektivisering är i många fall stort, men utrymmet är ofta litet för de mindre verksamheter som berörs av det särskilda driftstödet. Jag förordar därför en satsning på driftstödet för verksamheter i utsatta och sårbara områden. En sådan satsning skulle möjlig­göra insatser för modernisering och digitalisering i verksamheterna under en tvåårsperiod.

Vidare kan jag konstatera att intresset av att besöka skyddade skogs­om­råden växer, samtidigt som många glest befolkade kommuner har en negativ utveckling av sysselsättningen och skatteintäkterna. Dessa kommuner bär ett betydande ansvar för de kollektiva nyttor som ges av skyd­dade skogar med höga naturvärden. Det är min mening att dessa kommuner bör kompenseras genom ett ökat statligt stöd för turistsatsningar. Jag hade där­för velat se ett speciellt riktat stöd till bidrag till ökad turism till kommuner med hög andel urskog. Anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder borde för detta ändamål ha ökats med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens för­slag 2026.

Sammantaget hade jag velat anvisa 70 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 19 för 2026.

 

Den 26 november 2025 beslutade riksdagen att de samlade utgifterna för utgifts­område 19 inte får överstiga 4 874 201 000 kronor 2026 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom riksdagen har ställt sig bakom en annan utgiftsram än den som Centerpartiet har föreslagit avstår jag från ställ­nings­tagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19. I stället redovisar jag min uppfattning när det gäller utgiftsområde 19 i detta sär­skilda yttrande. Centerpartiets förslag när det gäller statens budget finns i parti­motion 2025/26:3811. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och partiets samlade förslag framgår av reservation 7 i det betänkandet. För­slaget till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 19 läggs fram i kom­mitté­­motion 2025/26:3748 (C). I detta särskilda yttrande vill jag redogöra för min syn på politikens inriktning för utgiftsområdet och det budgetalternativ som pre­sen­teras i den senast nämnda motionen.

Jag anser att de åtgärder som genomförs inom utgiftsområdet är angelägna men att politiken behöver utvecklas och vässas. Det är således viktigt att den utredning om den regionala utveck­lings­politiken som regeringen tillsatte som­maren 2024 levererar konkreta förslag på hur staten kan agera mer sam­ordnat för att nå politikens mål, samtidigt som regionerna får det ansvar och hand­lings­­utrymme de behöver för att kunna göra långsiktiga insatser lokalt och regio­nalt.

Vidare menar jag att det regionala utvecklings­arbetet behöver styras av de regionala förutsättningarna. Genom att fokusera på stärkt arbetsmarknad, utbildning, innovation och den gröna omställningen stärks konkurrenskraften för alla delar av Sverige. Regelverken för de regionala företagsstöden och transportbidraget behöver ses över för att bli bättre anpassade för mindre före­tag och för att tydligare bidra till ökad hållbarhet och jämställdhet.

När det gäller genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik bör viktiga utgångspunkter vara hög måluppfyllelse och ett förenklat genom­förande. Regeringen bör verka för en samlad förvaltning av strukturfonderna på en myndighet. Det är min uppfattning att detta skulle leda till besparingar av fondernas nationella administration och förenkla för de aktörer som ansöker om finansiering. När det gäller den kommande sammanhållnings­politiken för perioden 2028–2034 vill jag se en fortsatt stark inriktning mot konkurrens­kraft, innovation samt grön och digital omställning för att på så sätt bidra till ökad tillväxt och sysselsättning och minskade regionala skillnader inom EU. Det är även viktigt att sammanhållningspolitiken beaktar unionens glesbe­folk­ade regioner.

Därtill anser jag att det är viktigt att säkerställa regionernas insatser för att upprätthålla den kommersiella servicen i Sveriges gles- och landsbygder. De sen­aste årens ökade kostnader, bl.a. för el, tillsammans med en hög inflation har påverkat hela handelssektorn. För verksamheter med ett begränsat kund­under­­lag har det dock varit svårare att kompensera för sådana kostnads­ökningar. Det höga kostnadsläget har dessutom gjort att många hushåll på lands­bygderna valt att storhandla i tätorter. Därmed väljs den lokala butiken bort, trots att lanthandeln behövs för många andra ärenden och inte sällan utgör ett nav i bygden. Tillväxtverkets rapportering har vidare visat att grund­lägg­ande kommersiell service är viktig för Sveriges krisberedskap. Jag ser det där­för som avgörande att statens stöd till kommersiell service finns kvar och att stöden motsvarar de behov som finns, när det gäller både drift och invester­ingar. Efter­som jag motsätter mig regeringens neddragningar av anslaget 1:1 Regio­nala utvecklingsåtgärder anser att anslaget borde ha anvisats 2 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit för 2026.

Sammantaget hade jag velat anvisa 2 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 19 för 2026.

 

Riksdagsmajoriteten har i det första steget av budgetprocessen gett budget­politiken en annan inriktning än den som jag velat se. Miljöpartiets förslag till anslag inom utgifts­om­rådet ligger över den beslutade nivån. Jag väljer därför att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet där inte någon del kan brytas ut och behandlas isolerat. Miljöpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3770. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och partiets samlade förslag framgår av reserva­tion 8 i det betänkandet. Miljöpartiets budgetalternativ när det gäller utgifts­område 19 framgår av kommittémotion 2025/26:3781. I detta särskilda yttrande vill jag kort redogöra för min syn på politikens inriktning för utgifts­området och det budgetalternativ som presenteras i den sistnämnda motionen.

Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av lan­det. Jag anser att fokus inom den regionala utvecklingspolitiken bör ligga på att ge Sveriges landsbygder goda förutsättningar att utveckla affärs­modeller och verksamheter som bidrar till en hållbar samhällsutveckling och att upp­fylla Sveriges miljö- och klimatmål. Sveriges landsbygder har en nyckel­roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle.

Det är vidare min uppfattning att man ska kunna leva, jobba och driva företag i hela Sverige och alla ska kunna lita på att samhället finns där för dem. Det innebär att man oavsett var man bor och hur mycket man tjänar ska ha tillgång till den offentliga och kommersiella service som krävs för att kunna leva ett fungerande liv. Det är således min mening att en grund­läggande för­ut­sätt­ning för en hållbar samhälls­utveckling är tillgången till offentlig och kom­mersiell service.

Jag vill därför påminna om att jag och andra företrädare för Miljöpartiet lämnat förslag på insatser inom andra utgiftsområden som syftar till att stärka gles- och landsbygder. Här vill jag särskilt nämna att mitt parti inom ramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning föreslagit att Stat­ens servicekontor ska tillföras 40 miljoner kronor mer än enligt reger­ing­ens förslag 2026. Via Statens servicekontor kan invånare få stöd och väg­led­ning när det gäller tjänster från bl.a. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Pen­sions­myndigheten. Servicekontoren spelar därför en viktig roll i att till­handa­hålla service i gles- och landsbygder samt i socialt utsatta områden.

Jag menar därutöver att ett nytt anslag borde ha införts inom utgiftsområde 19 för ett tvåårigt stöd, s.k. Landsbygdsavtal, i syfte att ytterligare stärka till­gången till service och främja hållbara transporter på landsbygder och att 300 mil­j­oner kronor borde ha tilldelats stödet för 2026. Stödet skulle innebära en stat­lig medfinansiering för landsbygds­kommuner, regioner och privata aktörer som vill ingå kontrakt för att skapa bättre alternativ för hållbart resande och min­ska transportbehovet på lands­bygderna. Lands­bygds­avtal skulle bl.a. omfatta satsningar på bibehållen eller förbättrad lokal kommersiell service, grann­skaps­kontor och förstärkt digital tillgänglighet. Därtill skulle det före­slagna stödet även inne­fatta sats­ningar på kollektivtrafik i glesbygder, bättre för­­ut­sätt­ningar för cykelpendling och smarta mobilitetslösningar inklusive anrops­styrd kollektivtrafik.

Sammantaget hade jag velat anvisa 300 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 19 för 2026.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling

 

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1:1	Regionala utvecklings­åtgärder	2 167 337	120 000	70 000	2 000	±0
1:2	Transportbidrag	455 864	±0	±0	±0	±0
1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027	2 251 000	±0	±0	±0	±0
Förslag till anslag utöver regeringens förslag
99:1	Landsbygdsavtal	±0	±0	±0	±0	300 000
Summa anslag inom utgiftsområdet		4 874 201	120 000	70 000	2 000	300 000

 

 

 

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställnings­bemyndiganden

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

 

Beställningsbemyndiganden för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling

 

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Tidsperiod
1:1	Regionala utvecklingsåtgärder	3 820 000	2027–2032
1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027	4 900 000	2027–2030
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet		8 720 000