HD01NU15: Regelförenkling för företag

Näringsutskottets betänkande 2025/26:NU15

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om regelförenkling för företag, bl.a. med hänvisning till pågående insatser och beredningsarbete. Motionsyrkandena handlar om allmänna frågor om regelförenkling för företag, handläggningstider, tillståndsprocesser samt kontakter mellan företag och myndigheter.

I betänkandet finns sex reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

55 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Allmänt om regelförenkling för företag

Utskottets ställningstagande

Tillståndsprocesser och handläggningstider

Utskottets ställningstagande

Kontakter mellan företag och myndigheter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (C)

2. Tillståndsprocesser och handläggningstider, punkt 2 (V, MP)

3. Tillståndsprocesser och handläggningstider, punkt 2 (C)

4. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 3 (S, V)

5. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 3 (C)

6. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 3 (MP)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet 55 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26 som rör regelförenklingar för företag. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilagan.

 

 

 

Utskottets överväganden

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att sortera ut gamla lagar och regler. Vidare föreslås i yrkande 10 ett tillkännagivande om att nya EU-regler ska genomföras på miniminivå om det inte finns särskilda skäl för annat. Därtill föreslår motionärerna i yrkande 12 ett tillkännagivande om att förstärka Regelrådet så att det får mandat att komma in tidigare i lagstiftnings­processen. I yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande om att anpassa regler för små företag.

I motion 2025/26:1917 av Mathias Tegnér (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att operationalisera målen för förenklingspolitiken. Vidare i yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om behovet av fler sektoriella systematiska regelöversyner. Därtill föreslås i yrkande 4 ett tillkännagivande om en översyn av genomförandet av EU-regler. I yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om förbättrade konsekvensutredningar. Dessutom föreslås i yrkande 6 ett tillkännagivande om en översyn av Regelrådets uppgifter.

I motion 2025/26:2712 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över införandet av en småföretagarombudsman. Vidare föreslås i yrkande 2 ett tillkännagivande om att utreda möjligheten att bilda en företagsfond för ungdomar.

I motion 2025/26:2050 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att slå fast tydliga regelförenklingsmål som är mätbara och innebär minskade kostnader och minskat regelkrångel för företagen.

I motion 2025/26:2051 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att Regeringskansliet bör stärka upp ägarskapet för regelförbättringsarbetet så att samordningen i arbetet mellan departementen blir bättre.

I motionerna 2025/26:2052 och 2025/26:2244 av Sten Bergheden (M) föreslås ett likalydande tillkännagivande om att göra det enklare att driva företag och genomföra övergripande regelförenklingar.

I motion 2025/26:2094 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att underlätta för nystartade företag.

I motion 2025/26:2133 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att se över regelverket för UF-företag så att inte redovisningen är svårare för tjänsteföretag än för tillverknings- och handelsföretag.

I motion 2025/26:2897 av Lars Beckman (M) föreslås ett tillkännagivande om att regler och lagar i Sverige ska förenklas.

I motion 2025/26:2937 av Marléne Lund Kopparklint (M) föreslås ett tillkännagivande om att undersöka förutsättningarna för att utreda hur samtliga avgifter och kostnader för företagarna kan minskas samt hur regelverk kan förenklas för att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft.

I motion 2025/26:1104 av Martina Johansson (C) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att utreda möjligheten att utse en samordnare som till­sammans med företag granskar lagstiftningens krav med syftet att förenkla för företag.

Bakgrund och pågående arbete

Mål för förenklingspolitiken

Regeringen presenterade i september 2021 skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) i vilken fem nya mål för förenklingspolitiken redovisades.

Målen som presenterades i regeringens skrivelse är följande:

1. De samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företagstillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga.
2. De kostnader för svenska företag som följer av regler ska över tid minska som andel av BNP, och kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i om­världen.
3. Förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta och den förväntade handläggnings­tiden ska synliggöras för den sökande i fler ärende­kategorier.
4. Förvaltningsmyndigheters bemötande och service till företag ska vara fö­re­tags­anpassat och väl fungerande.
5. Andelen tjänster för företagens kontakter med det offentliga som är digi-tala och andelen enskilda ärenden som kan hanteras digitalt ska öka i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter – det långsiktiga målet är att företagen ska lämna en uppgift en gång och till ett ställe.

Det anges i skrivelsen att regeringen årligen kommer att redogöra för arbetet med förenklingspolitiken i budgetpropositionen. Utskottet behandlade skriv­elsen under våren 2022 (bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191). I budget­propositionen för 2026 lämnades en redogörelse utifrån de fem målen för förenklingspolitiken (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24).

I oktober 2024 gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att ta fram förslag till ett nytt mätbart mål för förenklingspolitiken som kan ersätta det nuvarande målet. Det nuvarande målet innebär att kostnaderna för företag till följd av regler ska minska som andel av BNP och att kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärlden. I uppdragsbeskrivningen anges att måttet, där regelkostnader ställs i relation till BNP, är komplext. Tillväxtverket har därför fått i uppdrag att utveckla och redovisa förslag till ett nytt mål för uppföljning av företagens regelkostnader.

Den 25 april 2025 presenterade Tillväxtverket rapporten Ett nytt mål för företagens regelkostnader (dnr Ä 2024–3548). Tillväxtverket redovisar tre alternativa målformuleringar för förenklingspolitiken där samtliga alternativ utgår från absoluta kostnadsnivåer i stället för en relativisering mot BNP. Det första alternativet innebär att företagens regelkostnader ska vara lägre 2035 än 2025 och att de administrativa kostnaderna ska minska med 10 miljarder kronor under perioden. Det andra alternativet innebär att företagens regelkostnader ska minska med 10 miljarder kronor till utgången av 2035 och att kostnaderna inte ska öka under en mandatperiod. Det tredje alternativet innebär att företagens regelkostnader ska minska under respektive mandat­period. Tillväxtverket förordar det första alternativet. Myndigheten redovisar att administrativa kostnader generellt är mer påverkbara genom regel­förenklingar än andra kostnadstyper, såsom investerings- och produktions­kostnader, och att alternativet även ligger i linje med kommissionens mål om minskade administrativa kostnader. Rapporten innehåller även förslag till förändringar i metoden för upp­följning av regelkostnader. Bland annat föreslås att tröskelvärdet för vilka regeländringar som inkluderas i den årliga uppföljningen sänks från 28 miljoner kronor till 5  miljoner kronor i löpande kostnader. Enligt Tillväxtverket skulle detta ge ett bredare och mer träffsäkert underlag för att följa utvecklingen av företagens regelkostnader över tid. Vidare behandlas hur kostnader till följd av nationell reglering och EU-reglering bör särredovisas samt hur uppföljningen kan kompletteras med uppgifter om företagens upp­levda regelbörda.

Den 24 april 2025 gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att följa upp och redovisa hur regeringens förenklingspolitiska mål om digitalisering uppfylls över tid (det femte målet) i syfte att förenkla uppgiftslämnande och myndig­hets­kontakter (KN2025/00951). Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i Statskontorets rapport Metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering (2022:8). Tillväxtverket ska inledningsvis bedöma om uppföljningen av måluppfyllelsen ska baseras enbart på grundindikatorerna eller även inkludera tilläggsindikatorer. Myndigheten ska därefter årligen ta fram, sammanställa och redovisa underlag för utvalda indikatorer. Uppdraget ska redovisas årligen till regeringen senast den 15 april varje år t.o.m. 2029. Vid redovisningarna 2027 och 2029 ska uppföljningen innehålla en fördjupad analys av utvecklingen.  

Politikens inriktning i budgetpropositionen för 2026

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 24 Näringsliv) redovisar regeringen åtgärder för att förenkla för företag och förbättra företagens villkor. Regeringen framhåller att regelförenkling och effektivare myndighetsprocesser är viktiga för att stärka företagens konkurrenskraft och skapa bättre förutsättningar för företag att starta, driva och utveckla verksamhet i Sverige.

Av budgetpropositionen framgår att satsningarna bl.a. inriktas på att minska företagens administrativa kostnader, utveckla digitala tjänster och effektivare myndighetsprocesser. Regeringen redogjorde även för satsningarna i ett pressmeddelande i oktober 2025, i anslutning till budgetpropositionen. Regeringen lyfter särskilt fram åtgärder för ökad digitalisering av företagens kontakter med det offentliga, förbättrad samordning och datadelning mellan myndigheter samt insatser för att öka transparensen och förutsägbarheten i tillstånds- och hand­läggningsförfaranden. Vidare anges att satsningarna om­fattar vidareut­veckling av gemensamma digitala lösningar, däribland Verk­samt.se. Enligt regeringen syftar åtgärderna till att skapa mer ändamålsenliga och sammanhållna regler för företag och bedöms vara ett led i regeringens långsiktiga arbete med regelförenkling och förbättrade företags­villkor.

Produktivitetskommissionens uppdrag att analysera och stärka produktivitetstillväxten i Sverige

Produktivitetskommissionen lämnade i april 2024 sitt delbetänkande Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) till regeringen. I delbetänkandet behandlas flera av de områden som omfattas av Produktivitetskommissionens uppdrag, däribland regelförenkling och tillståndsprocesser, men även frågor om bostäder, byggande och transportinfrastruktur.

När det gäller regelförenklingar bedömde Produktivitetskommissionen att det finns behov av ett mer samlat och förstärkt stöd samt tydligare uppföljning av regeringens och myndigheternas arbete. Produktivitetskommissionen före­slog bl.a. att kompetens för stöd, uppföljning och kvalitetssäkring av konse­kvens­­utredningar samlas hos Ekonomistyrningsverket (ESV), som även föreslås ta över granskningen av konsekvensutredningar. Vidare föreslogs skärpta krav på uppdatering och efterhandsutvärdering av regelverk samt att möjligheterna till regelförenkling och kompensation ska prövas i samband med ny reglering. Produktivitetskommissionen framhöll även vikten av att undvika överdriven tillämpning av EU-rätt och att minska företagens rapporteringsbörda, bl.a. genom ökad digitalisering och principen om att upp­gifter endast ska lämnas en gång.

I slutbetänkandet Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96), som överlämnades i oktober 2025, utvecklas dessa resonemang ytterligare. Produktivitetskommissionen samlar där frågor om administration i offentlig sektor i ett särskilt kapitel och lämnar mer konkreta förslag om att minska rapporteringskrav, bl.a. genom utglesning av rapporteringsintervall och översyn av myndigheters föreskrifter för att minska detaljeringsgrad och administrativ belastning. Slutbetänkandet innehåller även, med utgångspunkt i de slutsatser som redovisades i delbetänkande SOU 2024:29, fördjupade bedömningar om tillståndsprocesser där behovet av statlig samordning för att åstadkomma mer effektiva och förutsebara prövningsförfaranden betonas.

Produktivitetskommissionen tillsattes i april 2023 (dir. 2023:58) med uppdrag att analysera hinder mot och möjligheter att stärka produktivitets­tillväxten i Sverige samt lämna förslag för att öka produktiviteten i näringslivet. 

Uppdrag till Statskontoret att följa upp regelverket för konsekvensutredningar

Den 6 maj 2024 trädde ett nytt regelverk för konsekvensutredningar i kraft genom förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Det nya regelverket har samlat tidigare bestämmelser om konsekvens­utredningar i en gemensam förordning och innebär förändrade krav på hur konsekvenser av förslag och beslut ska redovisas. Bland annat ersattes tidigare mer detaljerade krav på redovisning av konsekvenser för företag och vissa samhällsområden med en mer generell och proportionerlig reglering. Samtidigt infördes krav på att konsekvensutredningar ska påbörjas tidigt, stå i proportion till förslagets effekter och innehålla uppgifter om hur konsekvenser kan följas upp och utvärderas.

Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 27 november 2025 att ge Statskontoret i uppdrag att följa upp och utvärdera hur det nya regelverket tillämpas. Uppdraget omfattar att analysera hur förändringarna har påverkat arbetet med konsekvensutredningar samt deras kvalitet, utformning och omfattning samt att vid behov föreslå ändringar i regelverket eller andra åtgärder för att stärka beslutsunderlagen. Uppdraget avser konsekvens­utredningar som tas fram av kommittéer, särskilda utredare och förvaltnings­myndigheter under regeringen.

Statskontoret ska lämna en muntlig delredovisning senast den 15 maj 2026 och slutredovisa uppdraget senast den 15 april 2027. 

Tillkännagivanden om solnedgångsklausuler

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 24 Näringsliv) redogör regeringen för hanteringen av riksdagens tillkännagivanden om s.k. sol­­­ned­­gångsklausuler.

I budgetpropositionen redovisas att riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör pröva att använda solnedgångsklausuler när nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). I ett nytt tillkännagivande har detta upprepats (bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191). Regeringen anför att den delar uppfattningen att uppföljning av regler är angeläget. Det nuvarande målet att kostnaderna som följer av regler ska minska som andel av BNP och att kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärlden har upplevts som komplext. Regeringen gav därför 2024 Tillväxt­verket i uppdrag att ta fram förslag till ett nytt mätbart mål för förenklingspolitiken som kan ersätta det nuvarande målet, vilket Tillväxt­verket rapporterade den 5 maj 2025 (dnr Ä 2024 3548). Vidare anger regeringen att den i närtid har infört tidsbegränsad bolagsrättslig lagstiftning, vilken efter en utvärdering har gjorts permanent (prop. 2022/23:139, bet. 2023/24:CU5, rskr. 2023/24:36). Regeringen anser mot denna bakgrund att till­­känna­givandet är slutbehandlat.

Utskottet noterade regeringens bedömning och hade inga invändningar mot den (bet. 2025/26:NU1).

Tillkännagivande om genomförandet av EU-lagstiftning

Våren 2019 tillkännagav riksdagen för regeringen att utgångspunkten för genomförandet av EU-lagstiftningen bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i nationell lagstiftning, och när det finns skäl att överskrida denna miniminivå ska effekterna för företag tydligt redovisas (bet. 2018/19:NU7, rskr. 2018/19:166).

I regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024, som överlämnades till riksdagen den 18 mars 2025, anger regeringen att tillkännagivandet om genomförandet av EU-lagstiftning är slutbehandlat (skr. 2024/25:75). Regeringen anför att den i budget­prop­ositioner och skrivelser har redovisat en inriktning för genomförandet av EU-rätt som syftar till att skydda svenska företags konkurrenskraft, undvika genomförande över EU-regleringens miniminivå och att minska eller begränsa företagens regelbörda och administrativa kostnader. Vidare anger regeringen att ett implementeringsråd har inrättats för att bistå regeringen med analyser och rekommendationer vid genomförandet av EU-rättsakter ur ett företags­perspektiv. Utskottet delade re­geringens bedömning om att punkten var slut­behandlad (yttr. 2024/25:NU8y).

Regelförenklingar på EU-nivå

Under 2025 ökade arbetet med förenklingspaket (omnibuspaket) på EU-nivå i syfte att minska administrativa bördor för företag, förbättra regel­verkens tydlighet och konkurrenskraften i EU. I februari 2025 presenterade kommissionen det första av dessa förenklingspaket, ofta benämnt Omnibus I, som innehåller förslag för att förenkla krav i bl.a. hållbarhets­rapportering (CSRD), företagens skyldigheter enligt tillbörlig aktsamhet för företag (CSDDD) och vissa aspekter av investeringsregler och koldioxid­justerings­mekanismen CBAM. Paketet syftar till att sänka företagens administrativa kostnader och göra regelverken mer ändamål­senliga. 

I maj 2025 följdes detta upp av att kommissionen presenterade ytterligare förenklingsinsatser (Omnibus IV) som fokuserar på s.k. small mid-cap-bolag, med målet att minska administrativa bördor och skapa mer proportionerliga regelkrav för företag som är större än små och medelstora företag men som ännu inte har storbolagens administrativa kapacitet.

Kommissionen har dessutom presenterat ett fjärde övergripande för­enkling­s­paket med målsättningen att spara administrativa kostnader för företag inom flera regelområden, och den planerar ytterligare paket med inrikt­ning på t.ex. försvars- och dataregelverk. 

I augusti 2025 överlämnade regeringen 63 konkreta förslag på regel­förenklingar till kommissionen, som ett svenskt bidrag till det pågående förenklingsarbetet på EU-nivå. Förslagen omfattar ett brett spektrum av po­litik­områden, däribland klimat- och miljöregelverk, energi, den inre mark­naden, digitalisering, finansiella tjänster, transport, hälsa och arbetsmarknad. Regeringen framhåller att förslagen syftar till att minska onödiga administrativa bördor, undvika överlappande och oproportionerliga krav samt förbättra förutsebarheten i EU-lagstiftningen utan att sänka skyddsnivåer eller gemen­samma mål. Förslagen avser både befintlig lagstiftning och pågående eller kommande initiativ och är tänkta att bidra till kommissionens fortsatta arbete med förenkling och ökad konkurrenskraft i EU.

Regelrådet

Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regelrådet har som uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Av Till-växtverkets instruktion (SFS 2009:145) framgår att rådet bl.a. ska yttra sig över konsekvensutredningar som upprättats i enlighet med förordningen om konsekvensutredningar och som har legat till grund för ett förslag till före-skrifter som kan få effekter av betydelse för företag. Rådet ska även yttra sig över andra konsekvensutredningar som har legat till grund för ett förslag som kan få effekter av betydelse för företag, om Regeringskansliet begär det. Där-till ska rådet bistå regelgivarna, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från EU som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla.

Förenklingsrådet

Förenklingsrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket som inrättades av regeringen våren 2024 för att verka för minskad regelbörda och lägre administrativa kostnader för företag till följd av tillämpliga regler. Rådets syfte är att främja företagens konkurrenskraft, innovation och nya affärsmodeller genom att identifiera och föreslå förenklingsåtgärder som gör det enklare att följa befintliga regelverk och minskar företagens kostnader relaterade till regelverk. 

Förenklingsrådet tar emot och analyserar förslag från näringslivet och andra intressenter om hur regler kan förenklas, identifierar områden som är särskilt viktiga ur ett förenklingsperspektiv och lämnar förslag till regeringen på förenklingsåtgärder. Förslagen kan avse både ändringar i befintliga regler och andra åtgärder som underlättar för företag att följa reglerna. Rådet publicerar sina förslag och en årlig rapport till regeringen som redovisar resultat och underlag för de förslag som lämnats. 

Under 2025 lämnade Förenklingsrådet ett antal konkreta förslag till regeringen på förenklingsåtgärder för att minska företagens regelbörda. I mars 2025 överlämnade rådet sitt första förslag till regeringen för det fortsatta beredningsarbetet. Förslaget avser bl.a. att ge företag rätt att göra avdrag för ingående moms vid inköp eller leasing av alla typer av lätta lastbilar.  Senare under året lämnade rådet ytterligare förslag, bl.a. förenklingar för serverings­tillstånd.

Enligt Tillväxtverket har över 150 förenklingsförslag kommit in till För­enkling­srådet.

Implementeringsrådet

Implementeringsrådet är en statlig kommitté som inrättades av regeringen den 23 maj 2024 med uppdrag att bistå regeringen i arbetet med genomförande av EU-rättsakter som kan få konsekvenser för företag i Sverige. Rådets syfte är bl.a. att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att motverka över­driven tillämpning av EU-lagstiftning i nationell rätt och genom att minska företagens regelbörda, administrativa kostnader och andra fullgör­ande­kostnader i samband med genomförande av EU-regler. Implementerings­rådet utgår från ett företagsperspektiv, bevakar kommande EU-rättsakter, prioriterar vilka rättsakter som ska analyseras och lämnar underlag och rekommendationer till regeringen om hur dessa bör genomföras i svensk rätt. Rådet ska också bidra med analyser som kan användas i samband med Sveriges ståndpunkter inför EU-förhandlingar. 

Under 2025 lämnade Implementeringsrådet en delredovisning till regeringen som redogör för det löpande arbetet och planeringen framåt, inklusive framtagande av underlag och analyser samt bemanning av kansliet (dnr Komm2025/00057). Därtill lämnade Implementeringsrådet elva ytt­randen och rekommendationer till regeringen under 2025. Rådet har också publicerat en vägledning för ökad företagshänsyn i EU-rättsakter.   

Den 27 februari 2026 presenterade Implementeringsrådet sin andra delredovisning (Komm2026/00063). I rapporten redovisar rådet sitt uppdrag, sin organisation och sina arbetsformer samt de yttranden, rekommendationer och övriga underlag som lämnats till regeringen. Rådet framhåller att uppdraget är att bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att undvika genomförande över miniminivån, motverka omotiverade regelbördor och minska administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader vid genomförande av EU-regelverk i svensk rätt. Samtidigt betonas att arbetet i ökande grad har inriktats mot de tidiga skedena av EU:s lagstiftningsprocess, där rådet bedömer att möjligheterna att påverka utformningen av rättsakterna är störst.

Av rapporten framgår att rådet under 2025 lämnade elva yttranden, och fyra yttranden lämnades i början av 2026. Delredovisningen innehåller en genomgång av dessa yttranden och en kort uppföljning av hur de har tagits omhand i regeringens fortsatta arbete. Rådet redovisar att underlagen huvud­sakligen avser bidrag till svenska ståndpunkter i EU-förhandlingar eller re­kom­men­dationer inför genomförandet av EU-rättsakter.

I delredovisningen redovisas därutöver erfarenheter av vilka problem företag enligt rådet ofta möter vid tillämpning av EU-regelverk. Som exempel nämns att regelverk inte alltid samspelar med varandra, att definitioner skiljer sig åt mellan rättsakter, att nya rapporteringskrav ibland införs trots att liknande information redan finns hos myndigheter, att handläggningstider kan vara långa samt att kommunikationen om undantag och sanktioner i genomförande­skedet kan vara sen och otydlig. Rådet pekar även på att företag och branschorganisationer har lyft fram frågor om nära förestående nationella ge­nom­föranden som enligt dem riskerar att innebära överdriven tillämpning eller medföra betydande kostnader. Mot denna bakgrund aviserar rådet att det avser att lämna en särskild rapport under våren 2026 om hur den svenska processen för genomförande av EU-rättsakter kan förbättras.

Implementeringsrådet ska lämna en slutredovisning senast den 31 december 2027.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade senast våren 2025 motionsyrkanden liknande flera av de nu aktuella om övergripande regelförenklingar, konsekvensutredningar, genomföra nya EU-regler på miniminivå och att se över Regelrådets uppgifter (bet. 2024/25:NU16). Utskottet avstyrkte då motionsyrkanden med hänvisning till förenklingspolitikens fem mål och pågående insatser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att arbetet med regelförenklingar är av stor betydelse för att förbättra företagens villkor och stärka näringslivets konkurrenskraft. Utskottet ser därför positivt på insatser som syftar till att minska företagens administrativa bördor, förbättra myndighetsprocesserna och ta vara på digitala lösningar.

I ett antal motionsyrkanden efterfrågas tillkännagivanden som rör över­gripande regelförenklingsfrågor. Det handlar bl.a. om att rensa i regelstocken genom att sortera ut äldre regler, fastställa mer konkreta och mätbara mål för regelförenklingspolitiken, stärka kvaliteten i konsekvens­utredningar, tydlig­göra Regelrådets roll och säkerställa att EU-regler genomförs på miniminivå om det inte finns särskilda skäl samt förbättra myndigheternas samordning, service och processer gentemot företag.

Utskottet vill inledningsvis påminna om riksdagens behandling våren 2022 av skrivelsen om en förenklings­politik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga där fem mål för förenklingspolitiken redovisades. Regeringen aviserade i skrivelsen sin avsikt att årligen redogöra för arbetet med förenklingspolitiken i budget­propositionen och en sådan redogörelse lämnades även i budgetpropositionen för 2026. Mot bakgrund av motions­yrkanden om mätbara regelförenklingsmål kan utskottet konstatera att re­geringen i oktober 2024 gav Tillväxtverket i uppdrag att ta fram förslag till ett nytt, mätbart mål för förenklingspolitiken som kan ersätta nuvarande mål där regelkostnader ställs i relation till BNP. Den 25 april 2025 redovisade Tillväxtverket uppdraget där tre alternativa målformuleringar presenteras och där samtliga utgår från absoluta kostnadsnivåer. Tillväxtverket föreslår bl.a. metodförändringar i uppföljnings­arbetet, bl.a. att tröskelvärdet för vilka regeländringar som inkluderas i den årliga uppföljningen sänks samt att uppföljningen utvecklas genom sär­redovisning av kostnader kopplade till nationell respektive EU-relaterad reglering och komplettering med uppgifter om upplevd regelbörda. Utskottet bedömer att detta uppdrag och redovis­ningen är i linje med de förslag som förs fram i motionsyrkandena om tydligare och uppföljningsbara mål samt förbättrade förutsättningar för att bedöma effekter av regelförenklingsinsatser. Därtill anser utskottet att denna uppföljning ger regeringen ett underlag för att pröva behovet av eventuella förändringar när det gäller justering av regel­förenklingsmålet.

När det gäller motionsyrkanden om digitalisering och minskat uppgifts­lämnande kan utskottet vidare konstatera att regeringen den 24 april 2025 gav Tillväxtverket i uppdrag att följa upp och redovisa hur förenklingspolitikens mål om digitalisering uppfylls över tid med syftet att förenkla företagens uppgiftslämnande och myndighetskontakter. Därtill noterar utskottet även att regeringen i budgetpropositionen för 2026 redovisar fortsatta satsningar på regelförenklingar för att minska den administrativa bördan och förbättra effek­ti­viteten i myndigheternas processer, bl.a. genom ökad digitalisering av företagens kontakter med det offentliga, förbättrad samordning och data­delning mellan myndigheter samt insatser för ökad transparens och förut­sebarhet i tillstånds- och handläggningsförfarande inklusive vidare­utveckling av gemensamma digitala lösningar. Mot denna bakgrund bedömer utskottet att de redovisade åtgärderna kopplade till digitalisering i betydande utsträckning redan är föremål för pågående arbete och uppföljning inom ramen för regeringens förenklingspolitik, inklusive det uppdrag som Tillväxtverket har fått att följa upp och redovisa utvecklingen av det förenklingspolitiska målet om digitalisering.

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i denna del föreslås även förbättrade konsekvensutredningar och, i vissa fall, ett förstärkt mandat för Regelrådet eller en översyn av Regelrådets uppgifter samt genomförandet av EU-lagstiftning och principen om minimigenomförande av EU-lagstiftning. Utskottet kan konstatera att ett nytt regelverk för konsekvens­utredningar trädde i kraft den 6 maj 2024 genom förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Mot denna bakgrund beslutade regeringen i november 2025 att ge Statskontoret i uppdrag att följa upp och utvärdera hur det nya regelverket tillämpas. Uppdraget omfattar bl.a. att analysera hur förändring­arna har påverkat arbetet med konsekvensutredningar samt deras kvalitet, utformning och omfattning och, vid behov, föreslå ändringar i regelverket eller andra åtgärder för att stärka beslutsunderlagen. Utskottet bedömer att denna uppföljning i stort tillgodoser motionärernas förslag när det gäller konsekvens­utredningarnas kvalitet och regelgivnings­­processens beslutsunderlag. Ut­skottet noterar även Produktivitets­kommissionens del­betänkande och slut­betänkande där kommissionen bl.a. behandlar regelförenklingar, uppföljning och kvalitetssäkring i regelgivningen och i slutbetänkandet samlar frågor om administration i offentlig sektor. Utskottet konstaterar att utredningen lämnar mer konkreta förslag om att minska rapporteringskrav, bl.a. genom utglesning av rapporteringsintervall och översyn av myndigheters föreskrifter för att minska detaljeringsgrad och administrativ belastning. Mot denna bakgrund bedömer utskottet att frågor om konsekvensutredningar, regelförenklingar och kvalitetssäkring i regelgivning redan är föremål för beredning och utvecklings­arbete.

När det gäller motionsyrkanden om genomförandet av EU-lagstiftning och principen om minimigenomförande kan utskottet därtill konstatera att riksdagen tidigare tillkännagett att utgångspunkten bör vara att EU-direktiv genomförs på miniminivå och att effekter för företag tydligt bör redovisas när det finns skäl att gå längre. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (skr. 2024/25:75) anger att tillkännagivandet om genomförandet av EU-lagstiftning är slutbehandlat samt att regeringen i budgetpropositioner och skrivelser redovisat en inriktning som syftar till att skydda svenska företags konkurrenskraft genom att undvika överdriven tillämpning och begränsa företagens regelbörda. Utskottet hade inte några invändningar mot regeringens bedömning i frågan när den behandlades i utskottet. Vidare noterar utskottet att ett implementeringsråd inrättades i maj 2024 för att bistå regeringen med analyser och rekommendationer vid genom­förandet av EU-rättsakter ur ett företagsperspektiv, bl.a. för att motverka överdriven tillämpning och minska företagens administrativa kostnader. Utskottet anser att riksdagen med hänvis­ning till denna redovisning kan avslå motionsyrkandena om minimi­genomförande vid genom­förandet av EU-regler.

Vidare föreslås i motionsyrkanden ett mer systematiskt regelförenklings­arbete, inklusive kontinuerliga regel­översyner och bättre samordning. Med anledning av dessa förslag vill utskottet hänvisa till vad som redogjorts för tidigare om riksdagens tillkännagivande om s.k. solnedgångsklausuler och regeringens hantering av frågan. Utskottet noterar vidare att Förenklingsrådet inrättades våren 2024 som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket för att verka för minskad regelbörda och lägre administrativa kostnader för företag, bl.a. genom att ta emot och analysera förslag från näringslivet och andra intressenter och lämna välmotiverade och genomarbetade förslag till regeringen. Utskottet bedömer att detta kan vara en relevant struktur för att fånga upp behov av regelförenkling och identifiera områden där förenklings­åtgärder kan vara ändamålsenliga.

Sammantaget konstaterar utskottet att flera av de frågor som lyfts fram i motionerna i betydande utsträckning hanteras genom redan vidtagna åtgärder eller pågående arbete. Med hänvisning till det anförda ser utskottet inte skäl för riksdagen att rikta några tillkännagivanden till regeringen i linje med vad som föreslås i motionerna.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Motionerna

I partimotion 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Rinqvist m.fl. (C) yrkande 36 föreslås ett tillkännagivande om att stötta myndigheter och kommuner i deras arbete med att automatisera sina tillståndsprocesser i syfte att effektivisera handläggningstiderna och underlätta för företag och andra aktörer som behöver ansöka om tillstånd.

I kommittémotion 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om effektiva tillståndsprocesser genom förstärkta samarbeten mellan myndigheter, ökad tydlighet om krav vid ansökan, tidsbegränsade svarstider (maxtider) och stärkt stöd för resurser och kompetens till tillståndsmyndigheter. Motionärerna menar att mer samordnade och förutsebara tillståndsprocesser behövs för att underlätta investeringar och genomförande i den omställningen.

I motion 2025/26:1293 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att överväga att ersätta dagens krav på hotelltillstånd med en anmälnings­plikt.

I motion 2025/26:1723 av Jan Ericson m.fl. (M) föreslås ett tillkänna­givande om att överväga att ersätta fler tillståndskrav med anmälningskrav.

I motion 2025/26:1749 av Marie Nicholson (M) föreslås ett tillkänna­givande om att se över möjligheterna att införa en maxgräns för handlägg­nings­tid i tillståndsärenden.  

I motion 2025/26:2122 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att överväga införandet av servicegarantier för företagen i syfte att få snabbare och högre kvalitet samt mer förutsägbar myndighets­service.

I motion 2025/26:2125 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att tillståndsprocesserna om möjligt bör göras mer lik­artade och mer förutsägbara för att inte riskera olika utfall i olika kommuner i landet.

I motion 2025/26:2911 av Adam Reuterskiöld m.fl. (M) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att stärka företagandets rättssäkerhet genom förutsägbara regler och tidsgränser i tillståndsprocesser.  

I motion 2025/26:2972 av Marléne Lund Kopparklint (M) föreslås ett tillkänna­­givande om att överväga att utreda behovet av att korta ned handläggningstiderna och minska byråkratin vid tillstånds- och tillsyns­ärenden.

I motion 2025/26:1104 av Martina Johansson (C) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att utreda om det går att ha olika krav på tillstånd för företagen beroende på storlek och hur länge de bedrivit verksamhet.

Bakgrund och pågående arbete

Politikens inriktning i budgetpropositionen

I budgetpropositionen för 2026 presenterade regeringen förslag om satsningar på regelförenkling och snabbare tillståndsprocesser för att stärka industrins konkurrenskraft, främja effektiv klimatomställning och underlätta företagens verksamhet. I oktober 2025 redogjorde regeringen i ett pressmeddelande, i anslutning till budget­propositionen, för satsningarna som syftar till att minska företagens regelbörda, skapa förutsebara tillståndsprocesser och stärka vill­koren för företag som arbetar med kritiska råmaterial och ny netto­nollteknik. 

Regeringen föreslår i propositionen att Tillväxtverket tillförs medel för att underlätta ansökan om status som strategiskt nettonollprojekt och erbjuda samlad information om administrativa processer online samt att Vinnova förstärks med medel för att främja utvecklingen av nettonollteknik. I propositionen anges också att Sveriges geologiska undersökning (SGU) och länsstyrelserna bör få långsiktig finansiering för att stödja effektivare tillståndshantering, inklusive etableringen av kontaktpunkter som ska ge företag information och tidsplaner för tillståndsprocesser. 

Enligt regeringen är satsningarna avsedda att skapa mer ändamålsenliga regel- och processlösningar för företag, stärka industriell konkurrenskraft och bidra till att Sverige når sina mål om klimatomställning genom snabbare prövningar och bättre samordning i tillståndssystemet.  

Uppföljning av mål om bl.a. handläggningstider

Regeringen gav i september 2022 Bolagsverket, Energimarknadsinspektionen, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Lantmäteriet, Natur-vårdsverket, Statens jordbruksverk, Trafikverket och Transportstyrelsen i upp-drag att följa upp myndigheternas arbete med det förenklingspolitiska målet i enlighet med regeringens skrivelse (skr. 2021/22:3) om kortare och mer transparenta handläggningstider samt bemötande och service (N2022/01751). Därtill gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att årligen sammanställa, analysera och redovisa underlaget. Tillväxtverket ska redovisa den samman­fattande rapporten till Regeringskansliet årligen senast den 15 april 2023–2028. En fördjupad redovisning med analys och förslag som kan bidra till att nå de förenklingspolitiska målen ska lämnas senast den 15 april 2024, 2026 och 2028. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 april 2029.

Av delrapporten från april 2025 framgår att Tillväxtverket konstaterar att myndigheterna har arbetat aktivt med åtgärder för att nå det förenklings­politiska målet om kortare och mer transparenta handläggningstider. Arbetet har under 2024 i högre grad än under 2023 omfattat mer långsiktiga åtgärder, såsom utveckling av digitala arbetssätt, processutveckling och förbättrad uppföljning av handläggningstider, samtidigt som insatser inom organisations­utveckling, kompetensförsörjning och resursförstärkning har varit vanliga. Tillväxtverket anger att det finns variationer mellan myndigheterna när det gäller omfattningen och inriktningen av arbetet samt att åtgärder i form av nya eller ändrade regler fortsätter att förekomma i begränsad omfattning. Vidare framhåller Tillväxtverket betydelsen av ett sys­te­matiskt arbete, dialog med ansvariga departement och erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna för att uppnå varaktiga förbättringar i handläggnings­tider, transparens samt be­mötande och service.  

Miljötillståndsutredningen

Miljötillståndsutredningen överlämnade den 21 januari 2025 sitt betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) till regeringen. Uppdraget har bl.a. varit att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. I utredningen föreslås bl.a. att det inrättas en ny prövningsmyndighet för hela miljöprövningsprocessen. Den nya myndigheten ska ansvara för hela miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocessen. Länsstyrelsens och miljö­prövningsdelegationernas ansvar för dagens samrådsprocess flyttas till den nya myndigheten, och företag och andra verksamhetsutövare kommer därmed att ha kontakt med en och samma myndighet genom hela processen.

Som ett led i det fortsatta beredningsarbetet presenterade regeringen i oktober 2025 promemorian Ny myndighet för miljöprövning (KN2025/01878). I promemorian föreslås de författningsändringar som krävs för att inrätta den nya Miljöprövningsmyndigheten och för att överföra prövningsansvaret från länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer till den nya myndigheten. Förslagen syftar till att skapa en mer sammanhållen, enhetlig och förutsebar miljöprövningsprocess samt att bidra till kortare handläggnings­tider.

De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.  

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade senast våren 2025 motionsyrkanden liknande flera av de nu aktuella om tillståndsprocesser och handläggningstider (bet. 2024/25:NU16). Utskottet avstyrkte då motionsyrkanden med hänvisning till pågående insatser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att effektiva och förutsebara tillståndsprocesser är av stor betydelse för att förbättra företagens villkor och stärka näringslivets konkurrenskraft. Långa handläggningstider och otydliga processer kan innebära betydande kostnader och osäkerhet för företag samt försvåra investeringar och etableringar. Utskottet ser därför positivt på insatser som syftar till att korta handläggningstiderna, förbättra samordningen mellan berörda myndigheter och utveckla mer transparenta och ändamålsenliga till­stånds­processer.

I ett antal motionsyrkanden efterfrågas tillkännagivanden som rör till­stånds­processer och handläggningstider. Det gäller bl.a. krav på mer samordnade och förutsebara tillstånds­processer, automatiserade tillstånds­processer, införande av maxtider för handläggning, servicegarantier, mer enhetliga bedömningar mellan kommuner samt en övergång från tillstånds- till anmälningsplikt i fler fall. I några motioner föreslås även mer proportionerliga tillståndskrav, anpassade efter företagsstorlek och verksamhetens mognads­grad.

Utskottet vill med anledning av dessa förslag hänvisa till det arbete som bedrivits på området och som har redogjorts för i det föregående. I budgetpropositionen för 2026 redovisas olika satsningar på regelförenklingar och snabbare tillståndsprocesser i syfte att stärka industrins konkurrenskraft, främja klimatomställningen och underlätta företagens verksamhet. Regeringen lyfter bl.a. fram behovet av mer förutsebara och effektiva prövningsprocesser, särskilt för företag som verkar inom kritiska råmaterial och nettonollteknik. I budgetpropositionen föreslogs bl.a. att Tillväxtverket tillförs medel för att underlätta ansökan om status som strategiskt nettonollprojekt och för att erbjuda samlad digital information om administrativa processer samt att SGU och länsstyrelserna får långsiktig finansiering för att stödja effektivare tillståndshantering, inklusive etablering av kontaktpunkter som ska ge företag information och tidsplaner för tillstånds­processer. Utskottet konstaterar att dessa åtgärder ligger i linje med de motionsyrkanden där det föreslås bl.a. ökad tydlighet om krav, bättre samordning och mer förutsebara processer och menar att riksdagen därför kan lämna förslagen utan någon åtgärd.

När det gäller motionsyrkanden om kortare handläggningstider, maxtider och stärkt service vill utskottet påminna om det förenklingspolitiska målet om kortare och mer transparenta handläggningstider samt förbättrat bemötande och service. Av delrapporten från Tillväxtverket i april 2025 framgår det att myndigheterna under 2024 i ökad utsträckning arbetade med mer långsiktiga åtgärder, såsom digitalisering av arbetssätt, processutveckling och förbättrad uppföljning av handläggningstider, samtidigt som organisations- och resurs­åtgärder var vanliga. Utskottet bedömer att detta arbete är direkt relevant i förhållande till de motioner som föreslår tidsgränser, servicegarantier och minskad byråkrati i tillstånds- och tillsynsärenden.

I frågan om mer samordnade och enhetliga tillståndsprocesser vill utskottet särskilt peka på Miljötillståndsutredningens betänkande som överlämnades i januari 2025. Utredningen föreslår bl.a. att en ny prövningsmyndighet inrättas med ansvar för hela miljöbedömnings- och tillståndsprocessen, vilket innebär att verksamhetsutövare ska ha kontakt med en och samma myndighet genom hela processen. I oktober 2025 presenterade regeringen en promemoria med förslag till de författnings­ändringar som krävs för att inrätta den nya myndigheten och överföra prövningsansvaret från länsstyrelsernas miljö­prövningsenheter. Utskottet konstaterar att dessa åtgärder innebär att det har påbörjats ett arbete för att skapa mer samordnade och effektiva tillstånds­processer i linje med det som motionärerna föreslår.

När det gäller motionsyrkanden om mer proportionerliga tillståndskrav beroende på företagsstorlek och etableringsgrad konstaterar utskottet att ett av de förenklingspolitiska målen är att regelverken ska utgå från proportionalitet och främja företagstillväxt och konkurrenskraft. Utskottet vill i detta sammanhang peka på regeringens uppdrag till Tillväxtverket att ta fram förslag till ett nytt mätbart mål för företagens regelkostnader med syftet att förbättra uppföljningen av hur regelverk påverkar företag.  

Sammantaget konstaterar utskottet att flera av de förslag som lyfts fram i motionerna på olika sätt redan hanteras genom pågående arbete och uppdrag.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Motionerna

I partimotion 2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 30 föreslås ett tillkännagivande om att ge relevant myndighet i uppdrag att ta fram en struktur för regulatoriska sandlådor i syfte att främja utvecklingen av inno­vativa cirkulära affärsmodeller. Motionärerna anser att regulatoriska sand­lådor bör användas som ett verktyg för att möjliggöra test och utveckling av nya cirkulära affärsmodeller som i dag kan hämmas av befintliga regelverk.

I kommittémotion 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om ett mål för ökad digitalisering hos myndigheter i syfte att underlätta kontakten mellan näringsidkare och myndighet. Motionärerna menar att ett tydligt mål för ökad digitalisering hos myndigheter behövs för att förbättra och förenkla kontakten mellan företag och det offentliga. Digitalisering ses som ett medel för att minska administration, effektivisera handläggning och skapa mer användarvänliga my­n­dig­­hets­­processer.

I kommittémotion 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om införandet av regulatoriska sandlådor på myndigheter. Vidare föreslås i yrkande 7 ett tillkännagivande om att myndigheter som skriver instruktioner tydligare ska vara skyldiga att göra det så enkelt och begripligt som möjligt. Därtill föreslås i yrkande 9 ett tillkännagivande om att departement och myndigheter systematiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer. I yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnande. Dessutom föreslås i yrkande 14 ett tillkännagivande om ”en väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar. Vidare föreslås i yrkande 16 ett tillkännagivande om att alla myndigheter ska få ett regelförenklingsuppdrag i sina instruktioner med syfte att förenkla för före­tagande i Sverige.

I motion 2025/26:1917 av Mathias Tegnér (S) föreslås ett tillkänna­givande om en väg in för företagare.

I motion 2025/26:2048 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att se över regelverket så att en myndighet inte ska kunna begära in samma uppgifter som redan finns hos en annan myndighet. Vidare föreslås i yrkande 2 ett tillkännagivande om att se över regelverket så att myndigheter i större utsträckning får ett ansvar för att samordna sina uppgiftsinsamlingar.

I motion 2025/26:2049 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att överväga att se över uppdragen och regleringsbreven till relevanta myndigheter och verk så att de också ska ha ett tydligt uppdrag att hjälpa företagen att göra rätt. Vidare föreslås i yrkande 2 ett tillkänna­givande om att överväga att relevanta myndigheter och verk bör ha ett uppdrag att redovisa hur de har jobbat för att ge råd och hjälp till företagen för att underlätta för dessa att göra rätt.

I motion 2025/26:2242 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att införa ett gemensamt system för olika myndigheters inhämtning av uppgifter från företag som förenklar så att företag bara behöver lämna en uppgift en gång.

I motionerna 2025/26:2270 och 2025/26:2345 av Sten Bergheden (M) föreslås likalydande tillkännagivanden. I yrkande 1 föreslås att myndigheter och deras kontrollanter ska ha ett tydligt uppdrag att hjälpa företag med goda förslag och råd. I yrkande 2 föreslås att myndigheter ska ha ett tydligt uppdrag att samordna sina kontroller av företag och verksamheter.

I motion 2025/26:2279 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att överväga att ta fram en tydlig strategi och åtgärder för hur man ska göra myndigheter och statliga verk mer företagsvänliga.

I motion 2025/26:2345 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att myndigheter och deras kontrollanter även ska ha ett tydligt uppdrag att hjälpa företag med goda förslag och råd. Vidare föreslås i yrkande 2 ett tillkännagivande om att myndigheterna ska ha ett tydligt uppdrag att samordna sina kontroller av företagen och verksamheten.

I motion 2025/26:2509 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Ann-Sofie Lifvenhage (båda M) föreslås ett tillkännagivande om att införa en metod för best practice inom kommunal service till företag.

I motion 2025/26:3327 av Camilla Brunsberg (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om digitala lösningar och gemensamma system som gör att företag bara behöver lämna samma uppgifter en gång. Vidare i yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om mer enhetliga och förutsebara företagskontroller över hela landet. Därtill föreslås i yrkande 3 ett tillkännagivande om att kontroller behöver samordnas bättre mellan berörda myndigheter och kommuner för att minska onödigt dubbelarbete och administration. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om en samlad plan för att kraftigt minska den totala regelbördan för företag.

I motion 2025/26:1104 av Martina Johansson (C) föreslås ett tillkänna­givande om att myndigheter bör ges i uppdrag att gå igenom samtliga tillstånd som krävs för företag. Vidare föreslås i yrkande 4 ett tillkännagivande om att införa krav på myndigheter att även bistå med råd och stöd till företag i samband med ansökningar och tillsyn.

Bakgrund och pågående arbete

Uppdrag till myndigheter att förenkla för företag

Den 18 juli 2024 beslutade regeringen om ett särskilt uppdrag till ett antal myndigheter som ett led i genomförandet av regeringens förenklingspolitik (KN2024/01546). Uppdraget innebär att de berörda myndigheterna ska se över och förenkla egna föreskrifter och allmänna råd samt vid behov lämna förslag till ändringar i lagar och förordningar inom sina respektive verksamhets­områden. Arbetet ska utgå från företagens perspektiv och omfatta kartläggningar av vilka regelverk som är mest betungande för företag samt identifiera möjligheter till förenklingar som kan bidra till stärkt konkurrenskraft och tillväxt. Myndigheterna lämnade sina delredovisningar den 15 mars 2025 och ska lämna sina slutredovisningar senast den 15 mars 2026.

Tillväxtverket har inom ramen för samma regeringsbeslut tilldelats ett särskilt uppdrag att erbjuda metodstöd till berörda myndigheter och att ta fram sammanfattande analyser av inkomna redovisningar.

I sin delrapport från den 29 april 2025 (dnr Ä 2024-1679) redovisar Tillväxtverket en inledande analys av de myndighetsredovisningar som kommit in. Myndigheten framhåller att flertalet av de berörda myndigheterna har identifierat regelverk där det finns potential till förenkling, särskilt inom områden som rör uppgiftslämnande, datadelning och digitaliseringsåtgärder. En återkommande iakttagelse är att bristande samordning mellan myndigheter, i form av regelutveckling och regeringsuppdrag, kan öka företagens regel­bördor. Tillväxtverket framhåller därför behovet av förbättrad samverkan och enhetlig metod vid konsekvensanalyser av regler som påverkar företag. Vidare konstaterar Tillväxtverket att flera myndigheter har initierat arbetet med att utveckla digitala tjänster, förbättrad datadelning och e-tjänster, vilket bedöms kunna leda till betydande tids- och kostnadsbesparingar för företagen.

Tillväxtverket framhåller i delrapporten att förenklingsarbetet bör bygga på ett helhetsperspektiv som omfattar rättsliga administrativa och digitala aspekter samt att lärande och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter är viktigt för ett långsiktigt effektivt resultat.

Slutredovisningen ska lämnas den 30 april 2026 och ska innehålla bl.a. rekommendationer till regeringen och berörda myndigheter om hur arbetet med regelförenkling kan utvecklas vidare.

Uppdrag om en kontaktpunkt för en regulatorisk sandlåda

Vinnova fick i september 2024 i uppdrag av regeringen att analysera hur en kontaktpunkt för en regulatorisk sandlåda, som är en typ av regulatorisk för-söksverksamhet, för nettonollteknik bör struktureras och genomföras i Sverige (KN2024/01799).

I sin redovisning, som presenterades den 21 april 2025 (dnr 2024–03522), framhåller Vinnova att kontaktpunkten bör utformas som en samordnande funktion som kan fungera som en gemensam ingång för företag som vill pröva innovativ nettonollteknik inom ramen för regulatoriska sandlådor. Vidare påpekar Vinnova vikten av tydlig samverkan mellan berörda myndigheter samt att erfarenheter från försöksverksamheten tas till vara för lärande och vidare­utveckling av regelverk.

Den 19 september 2025 beslutade regeringen om en satsning på utveckling av nettonollteknik och regelförenkling. Beslutet innebär ett nytt regerings­uppdrag till Vinnova att identifiera relevanta policyområden för s.k. regulatoriska sandlådor för nettonollteknik och att föreslå en struktur för hur sådana sandlådor kan tillämpas i Sverige. Enligt regeringen syftar konceptet regulatoriskt sandlåda till att ge företag möjlighet att i en kontrollerad verklig miljö testa och utveckla tekniker, produkter och tjänster med flexibilitet i tillsyn och regelverk under begränsad tid. Syftet med satsningen är att främja inno­vationer inom nettonollteknik, främja teknikutveckling och samtidigt minska hinder i regelverken för företag som arbetar med klimatneutral teknik, i linje med EU:s förordning om nettonollindustrin.  

Den 20 november 2025 presenterade Vinnova sin första delredovisning (dnr 2025/03959), i vilken myndigheten redovisar identifierade företagsbehov och prioriterade policyområden som bedöms vara relevanta för införandet av regulatoriska sandlådor för nettonollteknik. I delredovisningen pekar Vinnova bl.a. på regelutmaningar kopplade till tillståndsprocesser, markanvändning, avfalls- och kemikalielagstiftning, energisystem, vätgas samt koldioxid­infångning och användning. Vidare framhålls vikten av samordning mellan berörda myndigheter, ett tydligt företagsperspektiv samt att små och medelstora företags särskilda förutsättningar beaktas i det fortsatta arbetet.  

Uppdraget ska slutredovisas den 26 maj 2026.

Tillkännagivande om ökad digital samverkan mellan myndigheter

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 24 Näringsliv) redogör regeringen för hanteringen av tillkännagivandet om digital samverkan mellan myndigheter.

I budgetpropositionen redovisas att riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). Regeringen framför att den delar uppfattningen att ökad digital samverkan mellan myndigheter är angelägen och att den med anledning av tillkännagivandet har vidtagit ett flertal åtgärder, bl.a. i form av förstärkning av Verksamt.se och uppdrag till olika myndigheter. Åtgärderna har redovisats till riksdagen, senast i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (skr. 2024/25:75). Regeringen gav den 24 april 2025 Tillväxtverket i uppdrag att följa upp och redovisa hur regeringens förenklingspolitiska mål om digitalisering (skr. 2021/22:3) upp­fylls över tid (KN2025/00951). Regeringen bedömde tillkännagivandet som slutbehandlat med hänvisning till den lämnade redovisningen.

Utskottet noterade regeringens bedömning och hade inga invändningar mot den (bet. 2025/26:NU1).

Uppdrag att utreda hur artificiell intelligens kan nyttjas för att förenkla för företag

I februari 2025 gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att utreda hur artificiell intelligens (AI) kan nyttjas för att förenkla för företag, bl.a. genom att minska administrativa bördor och bidra till bättre regelutformning (KN2025/00530). Uppdraget redovisades genom rapporten Hur AI kan nyttjas i syfte att förenkla för företag, som överlämnades till regeringen i oktober 2025 (dnr Ä 2025–537).

I rapporten analyserar Tillväxtverket hur AI-baserade verktyg kan användas i olika delar av den offentliga förvaltningens arbete med re­gelförenkling. Det gäller bl.a. stöd vid framtagande och kvalitetssäkring av konsekvensutredningar, analys av regelkostnader, hantering och samman­ställning av remissvar samt förbättrad vägledning och informationsgivning till företag. Tillväxtverket pekar även på möjligheter att använda AI för att identifiera överlappande eller motstridiga regler samt för att förbättra upp­följning och utvärdering av regelverk.

Samtidigt framhåller Tillväxtverket att ett ökat nyttjande av AI förutsätter bl.a. tillgång till strukturerade, standardiserade och maskinläsbara data, särskilt inom rättsinformation och regelgivning. Vidare betonas behovet av tydlig styrning, rättsliga ramar, kompetensuppbyggnad och samordning mellan myndigheter, liksom att frågor om rättssäkerhet, transparens, informationssäkerhet och etik bör beaktas. Rapporten syftar till att utgöra ett kunskapsunderlag för vidareutveckling av AI-stöd i arbetet med regel­förenkling och förbättrade företagsvillkor.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade senast våren 2025 motionsyrkanden liknande flera av de nu aktuella om regulatoriska sandlådor, uppgiftslämnande och användarvänliga myndighetsprocesser (bet. 2024/25:NU16). Utskottet avstyrkte då motionsyrkanden med hänvisning till pågående insatser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att väl fungerande kontakter mellan företag och myndigheter är av stor betydelse för företagens möjligheter att starta, driva och utveckla verksamhet i Sverige. Ett tydligt regelverk, god service och ett professionellt bemötande från myndigheter bidrar till ett mer förutsebart och effektivt företagsklimat. Utskottet ser därför positivt på insatser som syftar till att förenkla företagens kontakter med det offentliga, bl.a. genom ökad digitalisering, bättre samordning mellan myndigheter, minskat uppgiftslämnande och möjligheter att i kontrollerade former pröva innovativa lösningar inom ramen för befintliga regelverk. Utskottet anser att sådana åtgärder kan bidra till att minska den administrativa bördan för företag och skapa mer ändamålsenliga och tillgängliga myndighetsprocesser.

I ett antal motionsyrkanden föreslås tillkännagivanden som rör bl.a. införandet av regulatoriska sandlådor för att främja innovation, ökad dig­italisering i myndigheternas kontakter med företag, minskat uppgiftslämnande och bättre samordning mellan myndigheter samt olika åt­gärder för att förenkla regelverk och stärka myndigheters service och stöd till företag.

När det gäller motionsyrkandena om regulatoriska sandlådor konstaterar utskottet att regeringen i september 2024 gav Vinnova i uppdrag att analysera hur en kontaktpunkt för en regulatorisk sandlåda för nettonollteknik bör struktureras och genomföras i Sverige. Utskottet noterar vidare att regeringen därefter har gett myndigheten ett nytt uppdrag att identifiera relevanta policyområden och föreslå en struktur för hur regulatoriska sandlådor kan tillämpas i Sverige. Utskottet konstaterar att arbetet syftar till att ge företag möjlighet att i en kontrollerad miljö testa och utveckla nya tekniker, produkter och tjänster med flexibilitet i tillsyn och regelverk under en begränsad tid samt att uppdraget ska slutredovisas under 2026. Det är utskottets uppfattning att dessa åtgärder innebär att det har påbörjats ett arbete med att utveckla former för regulatoriska sandlådor för att möjliggöra test och utveckling av innovativa tekniker och affärsmodeller inom ramen för befintliga regelverk och att ett tillkännagivande därmed kan besparas.

I några motionsyrkanden föreslås olika åtgärder för regelförenkling och översyn av regelverk, bl.a. i syfte att förenkla företagens kontakter med myndigheter, minska administrativa bördor och skapa mer effektiva och samordnade processer. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att regeringen i juli 2024 gav ett antal myndigheter i uppdrag att se över och förenkla egna föreskrifter och allmänna råd samt vid behov lämna förslag till ändringar i lagar och förordningar inom sina respektive verksamhetsområden. Arbetet ska utgå från företagens perspektiv och bl.a. omfatta kartläggningar av regelverk som upplevs som särskilt betungande för företag. Utskottet noterar vidare att Tillväxtverket inom ramen för uppdraget ska tillhandahålla metodstöd till berörda myndigheter och ta fram samman­fattande analyser av myndigheternas redovisningar. Av myndighetens del­rapport framgår bl.a. att flera myndigheter har identifierat regelverk där det finns potential till förenkling, särskilt inom områden som rör uppgiftslämnande, datadelning och digitala tjänster. Uppdraget ska slut­redovisas under 2026. Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att ett arbete redan pågår för att identifiera och genomföra regelförenklingar inom flera myndigheters verksamhetsområden och riksdagen kan därför avslå motionsyrkandena med hänvisning till detta arbete.

Vidare föreslås i motionsyrkanden åtgärder som rör digitalisering, minskat uppgiftslämnande och ökad samordning mellan myndigheter. Med anledning av dessa förslag vill utskottet påminna om att riksdagen tidigare har tillkännagett att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter. Regeringen har redovisat ett flertal vidtagna åtgärder med anledning av detta, bl.a. genom utveckling av gemensamma digitala lösningar och förstärk­ning av företagsportalen Verksamt.se. Utskottet noterar vidare att regeringen i april 2025 gav Tillväxtverket i uppdrag att följa upp hur det förenklings­politiska målet om digitalisering uppfylls över tid för att förenkla företagens uppgiftslämnande och myndighetskontakter. Därtill vill utskottet peka på att regeringen i budgetpropositionen för 2026 ansåg att tillkänna­givandet om att öka digital samverkan mellan myndigheter var slutbehandlat och att utskottet inte hade några invändningar mot regeringens be­dömning. Utskottet vill därutöver framhålla att regeringen i februari 2025 gav Tillväxtverket i uppdrag att analysera hur AI kan användas för att förenkla för företag, bl.a. genom att minska administrativa bördor och förbättra regelutformning och myndighets­processer. I den rapport som myndigheten redovisade i oktober 2025 pekas bl.a. på möjligheter att använda AI-baserade verktyg för analys av regelkostnader, utveckling av digitala tjänster samt förbättrad vägledning och informationsgivning till företag. Utskottet bedömer att denna rapport ger regeringen ett underlag för att pröva behovet av eventuella förändringar när det gäller hur digitala verktyg och AI kan användas i arbetet med regel­förenkling och i utvecklingen av myndigheters kontakter med företag.

Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att det redan pågår ett omfattande arbete inom Regeringskansliet och vid berörda myndigheter för att förenkla regelverk, förbättra myndigheters service till företag samt utveckla digitala lösningar och samordning mellan myndigheter. Utskottet bedömer därför att de frågor som tas upp i motionerna i betydande utsträckning redan är föremål för pågående arbete och uppföljning.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

 

 

 

 

 

 

 

Reservationer

Ställningstagande

Jag anser att det krävs ett mer kraftfullt och sammanhållet arbete för att minska företagens regelbörda och skapa bättre villkor för tillväxt i hela landet. Sverige befinner sig i ett läge där konkurrenskraften behöver stärkas och där särskilt små och medelstora företag upplever regelkrångel och administrativa kostnader som betydande hinder för utveckling och nyanställningar. Det är därför angeläget att regeringen inleder ett systematiskt arbete med att sortera ut gamla lagar och regler som inte längre fyller sitt syfte eller som kostar mer än den nytta de skapar. Ett sådant arbete bör göras genom att departement och myndigheter, i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer, går igenom befintliga regelverk för att identifiera och avskaffa de regler som upplevs som mest betungande.

En betydande del av den regelbörda som påverkar svenska företag har sitt ursprung i EU-lagstiftning. Det är därför av central betydelse att genom­förandet av nya EU-regler inte leder till onödig överdriven tillämpning. Jag anser att nya EU-regler som huvudregel ska genomföras på miniminivå om inte särskilda skäl talar för annat. Om regeringen väljer att gå längre än miniminivån ska detta tydligt motiveras. Det är också viktigt att genom­förandet inte i väsentlig grad avviker från hur Sveriges viktigaste handelspartner agerar, så att svenska företag inte försätts i ett konkurrens­mässigt underläge. Vidare är det min uppfattning att Regelrådet behöver förstärkas. Trots att rådet har funnits under lång tid har det fortfarande en alltför begränsad roll i lagstiftningsprocessen. Regelrådet bör få ett mandat att komma in tidigare i processen och få reella möjligheter att granska och, vid behov, begära kompletteringar av bristfälliga konsekvensutredningar. En tidig och kvalificerad granskning ur ett företagsperspektiv ökar kvaliteten i lagstiftningsarbetet och minskar risken för att nya regler medför onödiga kostnader för näringslivet.

Slutligen anser jag att regelverk i större utsträckning måste anpassas efter små företags förutsättningar. Små företag har begränsade administrativa resurser och påverkas oproportionerligt hårt av komplexa och kostsamma regler. Det är därför rimligt att regler utformas med hänsyn till företagsstorlek och verksamhetens karaktär, så att regelbördan inte i onödan hämmar företagens möjligheter att växa och anställa. 

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi anser att den gröna industriomställningen ställer nya och betydande krav på många kommuner och regioner, inte minst i de delar av landet där stora industriinvesteringar genomförs eller planeras. Den snabba utvecklingen innebär ofta att lokalsamhällen behöver hantera en kraftig befolkningstillväxt och ett ökat behov av bostäder, infrastruktur och kommunal service på kort tid. Staten behöver därför i större utsträckning ta ett samlat och proaktivt ansvar för att stödja kommuner och regioner i arbetet med att möjliggöra den gröna omställningen. Vi anser att effektiva och förutsebara tillståndsprocesser är avgörande förutsättningar för att investeringar som bidrar till klimat­omställningen ska kunna genomföras i den takt som krävs. Långa och osäkra prövningsprocesser kan fördröja viktiga investeringar och skapa osäkerhet för företag och investerare. Det är därför angeläget att tillståndsprocesserna utvecklas så att de blir mer samordnade, transparenta och tidsmässigt effek­tiva. En sökande bör redan i ett tidigt skede få tydlig information om vilka krav som gäller för att en ansökan ska kunna godkännas.

Vidare anser vi att samarbetet mellan berörda myndigheter bör stärkas och det bör övervägas att införa tydligare tidsramar för handläggningen av tillståndsärenden. Vi anser också att myndigheternas resurser för miljö­prövning behöver stärkas och användas mer flexibelt. För att hantera ojämn arbetsbelastning och säkerställa en mer likvärdig och effektiv handläggning i hela landet bör en särskild handläggarpool, en s.k. klimat­styrka, inrättas för att bistå länsstyrelser och andra berörda myndigheter i prövningen av verksamheter som i väsentlig grad bidrar till att nå klimatmålen. En sådan funktion skulle kunna bidra till kortare handläggningstider och en mer effektiv prövningsprocess.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Jag anser att villkoren för företagande i landsbygdsområden behöver förbättras. Företagen inom primärproduktionen är en central del av näringslivet i stora delar av landet, men utvecklingen har under lång tid inneburit att antalet företag har minskat samtidigt som verksamheterna har blivit större. Denna utveckling har i många fall varit nödvändig för att klara konkurrensen, men den innebär också en ökad sårbarhet. Samtidigt pressas många mindre företag i dag av höga kostnader och omfattande administrativa krav. Regelverk, tillsyn och kontrollsystem är ofta utformade utan tillräcklig hänsyn till företagens storlek och resurser, vilket riskerar att slå särskilt hårt mot mindre verksamheter. Jag anser att det behövs en ökad proportionalitet i regelverk och myndighetsutövning så att små företag inte drabbas av en oproportionerligt stor administrativ börda.

Digitalisering, automatisering och ett ökat nyttjande av artificiell intelligens i den offentliga förvaltningen kan spela en viktig roll för att förenkla för företag. Genom mer automatiserade och digitaliserade processer kan administrationen minska och handläggningen bli mer effektiv och förutsebar. Ett exempel på hur digitalisering kan förenkla för företag är Skatteverkets arbete med förifyllda deklarationer. Jag anser att liknande arbetssätt i större utsträckning bör utvecklas även inom andra delar av den offentliga förvaltningen.

Mot denna bakgrund anser jag att myndigheter bör stödja kommunerna i deras arbete med att automatisera tillståndsprocesser. En sådan utveckling skulle kunna bidra till mer effektiva och enhetliga bedömningar, kortare handläggningstider och minskad administrativ börda för företag, inte minst för mindre företag på landsbygden.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi vill förenkla för mindre företag så att de kan verka och växa med fler jobb som resultat. För att skapa ett konkurrenskraftigt företagsklimat krävs hög kvalitet i regelgivning och regeltillämpning, god service och ett gott bemötande från statliga och kommunala myndigheter samt rimliga handläggningstider. Regler bör vara proportionella och ändamålsenliga så att den administrativa bördan för företag minskar över tid.

Regelförenklingsarbetet behöver därför tas vidare utifrån de mål som beslutades 2021 om att göra det enklare att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Digitaliseringens möjligheter behöver i detta sammanhang tas till vara i betydligt större utsträckning. Vi vill därför se ett tydligt mål om ökad digitalisering hos myndigheter. En sådan inriktning kan bidra till snabbare och mer effektiv service, förenkla kontakten mellan företagare och myndigheter samt göra myndighetsprocesser mer tillgängliga och användarvänliga. Genom en mer ändamålsenlig digitalisering kan företagens konkurrenskraft stärkas samtidigt som småföretagare får bättre förutsättningar att hantera kontakter med det offentliga.

En ökad digitalisering hos myndigheter är i detta sammanhang en viktig del av lösningen. Genom bättre digitala tjänster och snabbare återkoppling kring skatter, tillstånd och regelverk kan kontakten mellan entreprenör och myndighet förenklas och effektiviseras. Detta frigör tid för företagare att fokusera på sin verksamhet och bidrar samtidigt till ett mer företagsvänligt och tillgängligt offentligt system.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Företagens uppgiftslämnande till myndigheter är omfattande och innebär i många fall en betydande administrativ börda. För att detta inte ska leda till onödigt krångel behöver arbetet med att minska företagens uppgiftslämnande intensifieras. Jag menar därför att det krävs en tydligare samordning av myndigheternas informationsinhämtning. Digitalisering och olika tekniska lösningar diskuteras ofta, men de verkliga samhällsekonomiska vinsterna uppstår först när information faktiskt kan delas mellan myndigheter. Det avgörande är således inte enbart hur uppgifter lämnas in, utan att de uppgifter som redan finns hos en myndighet inte behöver lämnas på nytt till en annan. För att detta ska vara möjligt behöver det finnas en instans med tydligt mandat att ställa krav på myndigheter att samordna sin informationsinhämtning och vidta konkreta åtgärder för att minska företagens uppgiftslämnande. Ett system där företagen får ”en väg in” till myndigheterna skulle avsevärt kunna förenkla kontakterna mellan näringslivet och det offentliga. En sådan lösning skulle inte bara minska företagens administrativa kostnader utan även bidra till att göra Sverige mer attraktivt för investeringar.

Myndigheter behöver vägledning för att regelförenklingsarbetet ska få den långsiktighet som krävs. Jag anser därför att förenklingsuppdrag bör skrivas in i myndigheternas instruktioner. Att verka för enklare regler och förbättrad service till företag bör vara en integrerad del av myndigheternas uppdrag. Särskilda uppdrag i regleringsbrev riskerar annars att bli tillfälliga och sakna långsiktig genomslagskraft. Myndigheter har ofta bäst kunskap om var regelverk kan förenklas, exempelvis för att korta handläggningstider och förbättra servicen till företag. De bör därför få bättre förutsättningar att lämna förslag till regeringen om förenklingar i överordnade rättsakter, även i de fall sådana förslag inte föregås av fullständiga konsekvensutredningar. Därtill anser jag att de myndigheter som utformar instruktioner och vägledningar bör få i uppdrag att göra dessa så enkla och begripliga som möjligt.

Den digitala utvecklingen går i snabb takt och nya innovationer är avgörande för att möta stora samhällsutmaningar, inte minst den gröna omställningen. Samtidigt ser vi hur EU:s konkurrenskraft utmanas av utveck­lingen i USA och Kina. För att inte regler ska hämma innovation och teknikutveckling bör Sverige införa regulatoriska sandlådor. Det innebär att myndigheter under en begränsad tid och i en kontrollerad miljö kan ge företag möjlighet att testa nya innovationer och affärsmodeller med viss flexibilitet i tillämpningen av regelverk. Ett sådant arbetssätt kan bidra till att säkerställa att regler inte i onödan hindrar teknikutveckling och entreprenörskap.

Mot denna bakgrund anser jag att regeringen bör vidta åtgärder för att minska företagens uppgiftslämnande, stärka myndigheternas förenklings­uppdrag, utveckla lösningar för en samlad ingång till myndigheter samt skapa förutsättningar för regulatoriska sandlådor som främjar innovation.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Jag anser att omställningen till en mer cirkulär ekonomi är en central del av arbetet för att minska klimatpåverkan och hushålla bättre med jordens resurser. För att denna omställning ska äga rum krävs nya affärsmodeller, tekniska lösningar och finansieringsformer. Samtidigt är många av dagens regelverk inte utformade med cirkularitet som utgångspunkt. I vissa fall kan befintliga regler till och med motverka användningen av återvunna material eller försvåra utvecklingen av nya cirkulära affärsmodeller.

Mot denna bakgrund anser jag att regulatoriska sandlådor kan vara ett viktigt verktyg. Genom regulatoriska sandlådor kan företag och andra aktörer få möjlighet att under kontrollerade former prova innovativa lösningar som annars kan hindras av befintliga regelverk. Ett sådant arbetssätt kan bidra till att identifiera vilka regler som utgör hinder för cirkulära lösningar och samtidigt skapa underlag för hur regelverk kan utvecklas för att bättre stödja den cirkulära ekonomin. Därför menar jag att en relevant myndighet bör få i uppdrag att ta fram en struktur för regulatoriska sandlådor med särskilt fokus på att främja utvecklingen av innovativa cirkulära affärsmodeller. En sådan struktur kan bidra till att nya lösningar testas, att regelhinder identifieras och att erfarenheter tas till vara i det fortsatta arbetet med att utveckla regelverk som stöder en resurseffektiv och cirkulär ekonomi.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

 

 

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag