HD01MJU5: Straff för överträdelser av EU:s nya förordningar om f-gaser och ozonnedbrytande ämnen

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2025/26:MJU5

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i miljöbalken.

Ändringarna syftar till att komplettera EU:s nya förordningar om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen. Straffbestämmelserna om miljö­farlig kemikaliehantering anpassas till de nya förordningarna, och över­trädelser av ytterligare förbud och begränsningar enligt de nya förordningarna blir straffbelagda. Ändringarna innebär bl.a. att det blir straffbart att släppa ut fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen i atmosfären.

De flesta lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. De lagändringar som handlar om förbud och begränsningar när det gäller användning av fluorerade växthusgaser för underhåll och service av stationär kylutrustning och elektrisk brytarutrustning föreslås träda i kraft den 1 januari 2032 respektive den 1 januari 2035.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:13 Straff för överträdelser av EU:s nya förordningar om f-gaser och ozonnedbrytande ämnen.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:13 Straff för över­trädelser av EU:s nya förordningar om f-gaser och ozonnedbrytande ämnen. I propositionen finns en redogörelse för ärendet fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lag­förslag finns i bilaga 2.

Inga motioner har väckts med anledning av förslaget.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Utsläpp av fluorerade växthusgaser (f-gaser) och ozonnedbrytande ämnen (ODS, ozone depleting substances) har en betydande negativ klimat- och miljöpåverkan. Deras användning regleras därför genom särskilda EU-förordningar. Syftet med EU-förordningarna är att bidra till att uppnå målet om klimatneutralitet inom unionen senast 2050 och att säkerställa återhämtningen av det stratosfäriska ozonskiktet.

F-gaser är syntetiska och kraftfulla växthusgaser. Utsläppen av f-gaser i Sverige uppgick 2023 till ca 828 kiloton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade nästan 2 procent av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp. F-gaser används i många olika produkter och utrustningar, i huvudsak i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, värme­pumpar, elektriska brytare, brandskyddsutrustning och isoleringsmaterial, samt som aerosoler och lösningsmedel.

Ozonskiktet skyddar människor och andra levande varelser från skadlig ultraviolett strålning från solen. Utsläpp av ODS orsakar skador på ozonskiktet, vilket leder till negativa effekter för människors hälsa och miljön samt till stora ekonomiska konsekvenser. De flesta konstgjorda ODS är också potenta växthusgaser. ODS användes tidigare som köldmedium i kylsystem men förekommer i dag främst i skumpaneler och laminerade skivor som innehåller skumplast. Utsläppen av ODS har gått ned men fortsatta minskningar är angelägna för att säkerställa ozonskiktets återhämtning.

F-gaser har varit reglerade i EU sedan 2006. Den nu gällande f-gas­förordningen (EU) 2024/573 trädde i kraft den 11 mars 2024 och ersätter en förordning från 2014. Den tidigare f-gasförordningen kompletteras i svensk rätt av förordningen (2016:1128) om fluorerade växthusgaser.

ODS har varit reglerade i EU sedan 1988. Den nu gällande ODS­förordningen (EU) 2024/590 trädde i kraft den 11 mars 2024 och ersätter en förordning från 2009. Den tidigare ODS-förordningen kompletteras i svensk rätt av förordningen (2016:1129) om ozonnedbrytande ämnen.

Enligt de nu gällande EU-förordningarna ska medlemsstaterna fastställa regler om effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner samt vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att sanktionerna tillämpas.

Propositionen

Befintliga straffbestämmelser anpassas till de nya EU-förordningarna

Regeringen föreslår att nuvarande straffbestämmelser i miljöbalken ska anpassas till den nya f-gasförordningen och den nya ODS-förordningen. De nuvarande straffbestämmelserna i 29 kap. miljöbalken hänvisar till artiklar i den tidigare f-gasförordningen och den tidigare ODS-förordningen. Vissa bestämmelser i de tidigare förordningarna har förts över till de nya förordningarna utan att det har gjorts någon ändring i sak. Hänvisningarna till sådana artiklar i de tidigare förordningarna bör därför ändras till att avse motsvarande artiklar i de nya förordningarna.

Förbudet mot att släppa ut f-gaser i atmosfären

Regeringen föreslår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet släpper ut f-gaser i atmosfären utan att det är tillåtet enligt f-gasförordningen ska dömas för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år. Förbudet mot avsiktliga utsläpp har en central betydelse för det övergripande målet att minska utsläppen av f-gaser. Det finns därför anledning att se allvarligt på handlingar som innebär att f-gaser släpps ut i atmosfären. Överträdelser av förbudet mot att avsiktligen släppa ut f-gaser i atmosfären bör därför förenas med straffansvar.

Det bör dock inte bara vara avsiktliga utsläpp som straffbeläggs. Om utsläpp är tekniskt nödvändiga för det avsedda tillämpningsområdet krävs det enligt förordningen att man så långt som möjligt förhindrar utsläpp genom att fånga in de gaser som släpps ut. Straffansvar bör därför inte vara aktuellt för utsläpp som är tekniskt nödvändiga enligt f-gasförordningen. Om utsläppen inte görs på ett adekvat sätt bör ansvar för oaktsamhet kunna komma i fråga. Även utsläpp som görs av oaktsamhet bör alltså straffbeläggas.

Förbuden mot och begränsningarna av användandet av f-gaser

Regeringen föreslår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud mot eller en begränsning av användning av f-gaser ska dömas för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller för den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud mot eller en begränsning av idrifttagande av elektriska brytare som använder eller vars funktion är beroende av f-gaser.

Förbuden mot och begränsningarna av användning av f-gaser har stor betydelse för att kunna nå förordningens övergripande mål att minska utsläppen av f-gaser. Överträdelser av kraven bör därför förenas med straffansvar.

Förbuden mot att exportera skumplast, tekniska aerosoler, stationär kyl- och luftkonditioneringsutrustning och stationära värmepumpar

Regeringen föreslår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet mot att exportera skumplast, tekniska aerosoler, stationär kyl- och luftkonditioneringsutrustning och stationära värmepumpar som innehåller f-gaser eller vars funktion är beroende av sådana gaser, ska dömas för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år.

Det har införts ett utökat förbud i artikel 22.3 i f-gasförordningen mot att exportera vissa produkter och utrustningar, såsom skumplast, tekniska aerosoler, stationär kyl- och luftkonditioneringsutrustning och stationära värmepumpar, som innehåller eller vars funktion är beroende av f-gaser med en global uppvärmningspotential på 1 000 eller mer.

Förbudet mot hantering av engångsbehållare för f-gaser

Regeringen föreslår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet mot att hantera tomma eller helt eller delvis fyllda engångsbehållare för f-gaser ska dömas för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år.

I den tidigare f-gasförordningen var det förbjudet att på marknaden släppa ut engångsbehållare för f-gaser. I den nya f-gasförordningen har förbudet utökats till att även omfatta att importera, vidare leverera och tillhandahålla till andra personer i unionen, mot betalning eller kostnadsfritt, använda eller exportera tomma eller helt eller delvis fyllda engångsbehållare för vissa f-gaser. Sådana behållare får endast lagras eller transporteras för efterföljande bortskaffande.

Det har varit förbjudet att släppa ut engångsbehållare för f-gaser på marknaden inom EU sedan 2007. Ett liknande förbud mot att släppa ut engångsbehållare för ODS trädde i kraft 2000. Det kan därför antas att engångsbehållare som fortfarande hanteras härrör från illegal verksamhet. För att använda engångsbehållare ska kunna hanteras på rätt sätt ska de lämnas till en behörig återvinningsanläggning för slutlig destruktion av återstående gas i behållaren. Åtgärder för att lämna in engångsbehållare till återvinning är kostsamma och det kan finnas en ekonomisk drivkraft att inte hantera behållarna på rätt sätt. Enligt regeringen finns det starka skäl att anta att engångsbehållare som innehåller f-gaser kan komma att användas på ett felaktigt sätt. Det bör därför införas en sanktion vid överträdelser av det utökade förbudet.

Krav på att visa upp giltig licens i samband med import och export

Regeringen föreslår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot kravet på att visa upp en giltig licens i samband med import och export av f-gaser eller produkter och utrustning som innehåller eller vars funktion är beroende av sådana gaser, ska dömas för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år.

Den nya f-gasförordningen har ytterligare fokus på att stävja illegal import, export, utsläppande på marknaden och användning av f-gaser. Detta görs bl.a. genom ett krav på att en giltig licens ska kunna uppvisas vid import och export av f-gaser samt produkter och utrustning som innehåller eller vars funktion är beroende av sådana gaser. Licenskravet i f-gasförordningen syftar till att minska utsläpp och försvåra illegal handel med f-gaser. Överträdelser av kravet bör därför förenas med straffansvar.

Krav på dokumentation vid gasning med sulfurylfluorid

Regeringen föreslår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot kravet på att dokumentera och bevara dokumentation vid gasning med sulfurylfluorid ska dömas till böter.

Sulfurylfluorid är en kraftfull växthusgas med mer än 4 000 gånger högre global uppvärmningspotential än koldioxid. Gasen används främst som bekämpningsmedel mot skadedjur i trä. Exempelvis kan gods, emballage och lastpallar som fraktas i containrar vara behandlade med sulfurylfluorid för att förhindra att skadedjur angriper godset eller sprids mellan länder.

I den nya f-gasförordningen har ett dokumentationskrav införts för åtgärder som vidtas i samband med gasning med sulfurylfluorid. Kravet på att dokumentera vidtagna åtgärder vid gasning med sulfurylfluorid syftar till att begränsa och förhindra utsläpp av sulfurylfluorid genom att öka medvetande­graden bland operatörer. Överträdelser av kravet på att dokumentera och bevara dokumentation vid gasning med sulfurylfluorid har sådan betydelse att de bör förenas med straffansvar.

En överträdelse av kravet på att dokumentera vidtagna åtgärder bör inte i sig betraktas som miljöfarlig kemikaliehantering. En sådan överträdelse får också normalt anses ha ett lägre straffvärde än de gärningar som omfattas av straffbudet om miljöfarlig kemikaliehantering. Regeringen anser därför att straffet för överträdelser av kravet att dokumentera och bevara dokumentation vid gasning med sulfurylfluorid bör stanna vid böter.

Förbudet mot att släppa ut ozonnedbrytande ämnen i atmosfären

Regeringen föreslår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet släpper ut ozonnedbrytande ämnen i atmosfären utan att det är tillåtet enligt ODS-förordningen ska dömas för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år.

I den nya ODS-förordningen finns ett nytt förbud mot avsiktliga utsläpp i atmosfären av ODS. Förbudet mot avsiktliga utsläpp har en central betydelse för det övergripande målet att minska utsläppen av ODS. Det finns därför anledning att se allvarligt på handlingar som innebär att ODS släpps ut i atmosfären. Överträdelser av förbudet bör därför vara straffbelagda. På samma sätt som när det gäller f-gaser bör inte bara avsiktliga utsläpp straffbeläggas, utan även utsläpp som görs av oaktsamhet.

Ett utökat förbud mot att hantera ozonnedbrytande ämnen på EU:s marknad

Regeringen föreslår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet mot att hantera ozonnedbrytande ämnen på EU:s marknad ska dömas för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år.

I den nya ODS-förordningen har förbudet mot att hantera ODS på EU:s marknad utökats till att omfatta fler led i hanteringen. De förbud som gäller för de olika leden i hanteringen av ODS är centrala för förordningen och avser ämnen som om de släpps ut orsakar skador på ozonskiktet, bidrar till den globala uppvärmningen och utgör en allvarlig risk för människors hälsa och miljön. Överträdelser av förbudet mot att producera, släppa ut på marknaden, vidare leverera och tillhandahålla till en annan person inom unionen är därför så allvarliga att de bör förenas med straffansvar.

Förbud mot att återexportera förbjudna engångsbehållare för ozonnedbrytande ämnen

Regeringen föreslår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet mot att återexportera förbjudna engångsbehållare för ozonned­brytande ämnen ska dömas för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år.

I den nya ODS-förordningen har ett omfattande förbud införts mot användningen av engångsbehållare för ODS. Förordningen innehåller även ett förbud mot att återexportera förbjudna engångsbehållare. Utsläpp av ODS orsakar skador på ozonskiktet, bidrar till den globala uppvärmningen och utgör en allvarlig risk för människors hälsa och för miljön. Överträdelser av förbudet mot att återexportera engångsbehållare för ODS till unionen bör därför vara förenat med straffansvar.

Förverkande av varor som är förbjudna

Regeringen bedömer att olagliga f-gaser och ozonnedbrytande ämnen eller produkter och utrustning som innehåller sådana gaser och ämnen kan förklaras förverkade enligt nuvarande regelverk. Det behövs därför ingen ytterligare nationell reglering om förverkande med anledning av f-gasförordningen och ODS-förordningen.

I miljöbalken finns en särskild reglering om förverkande av egendom som varit föremål för brott, utgör vinst från brott eller är ett fortskaffningsmedel eller annan egendom som har använts som hjälpmedel vid sådana brott (29 kap. 12 § miljöbalken). Regeringen bedömer att nuvarande regelverk redan medger förverkande av en kemisk produkt eller en vara som innehåller en kemisk produkt. Eftersom det finns förutsättningar att förverka gaser och produkter eller utrustning som innehåller f-gaser eller ODS, saknas det anledning att uttryckligen ange att det kan beslutas om förverkande vid överträdelser av f-gasförordningen och ODS-förordningen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att de flesta lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026. Lagändringar som handlar om överträdelser av förbud och begräns­ningar när det gäller användning av f-gaser för underhåll och service av stationär kylutrustning och elektrisk brytarutrustning ska träda i kraft den 1 januari 2032 respektive den 1 januari 2035. Vidare bedömer regeringen att det inte finns behov av några övergångsbestämmelser.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som framförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Utskottet tillstyrker således regeringens proposition.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag