HD01KrU7: Konstarter, språk och bibliotek

Kulturutskottets betänkande 2025/26:KrU7

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete. Motionsyrkandena handlar bl.a. om svenska språkets ställning, litteratur och läsande, scenkonstens förutsättningar och filmpolitikens framtid.

I betänkandet finns elva reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Svenska språkets ställning

Svenskt teckenspråk

Revitalisering av älvdalskan

Litteratur och läsfrämjande

Arkitektur, form och design

Uppdrag om fotografi

Scenkonst

Filmpolitikens framtid

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1. Svenska språkets ställning, punkt 1 (C)

2. Svenska språkets ställning, punkt 1 (MP)

3. Litteratur och läsfrämjande, punkt 4 (S)

4. Enprocentsregeln, punkt 5 (MP)

5. Gestaltad livsmiljö för barn och unga, punkt 6 (MP)

6. Uppdrag om fotografi, punkt 7 (S)

7. Cirkusens förutsättningar, punkt 8 (S)

8. Nationellt uppdrag till Tornedalsteatern, punkt 9 (V)

9. AI och upphovsrätt inom musikområdet, punkt 10 (S)

10. Filmpolitikens framtid, punkt 11 (S)

11. Filmpolitikens framtid, punkt 11 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet 73 yrkanden i motioner från allmänna motions­tiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar bl.a. om svenska språkets ställning, svenskt teckenspråk, revitalisering av älvdalskan, litteratur och läsande, arkitektur, form och design, fotografi, scenkonst och filmpolitik. Av dessa bereds 51 motionsyrkanden i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har fattat beslut om tidigare under valperioden.

En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1.

Motionsförslag som bereds förenklat finns i bilaga 2.

 

Utskottets överväganden

Motionerna

I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 19 föreslås ett tillkännagivande om insatser för att värna och stärka det svenska språket. Motionärerna framhåller att det svenska språket är ett litet språk i en globaliserad värld och att dess status inte kan tas för given. För att främja det svenska språket och säkra dess ställning i framtiden behövs enligt motio­närerna stärkta satsningar på projekt som utvecklar AI och annan teknik att fungera på svenska.

Catarina Deremar m.fl. (C) lyfter i kommittémotion 2025/26:3183 yrkande 14 behovet av att följa den teknologiska utvecklingen kring AI och hur den påverkar det svenska språket. Motionärerna påpekar att det allmänna har ett ansvar för att bidra till att alla har samma språkliga möjligheter att delta fullt ut i samhället. Därför bör en språkutredning tillsättas med syftet att under­söka hur samhället kan bidra till en ökad språklig delaktighet i en tid av allt snabbare teknisk utveckling, som AI är ett exempel på. Motionärerna föreslår att detta ges regeringen till känna.

I motion 2025/26:1519 av Emma Ahlström Köster (M) föreslås ett till­känna­givande om att se över behovet av att inrätta en nationell digital svenskplattform för språkutbildning. Enligt motionären saknas i dag en lättillgänglig och kvalitetssäkrad digital utbildningsplattform för svenska som andraspråk. En sådan plattform skulle stärka både integrationen och svenska språkets status, menar motionären.

Bakgrund

Riksdagen har beslutat om mål för den nationella språkpolitiken (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89). Av målen framgår att sven­ska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Vidare framgår att svenskan ska vara ett samhällsbärande språk, att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig, samt att alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Sedan 2009 är svenska språkets ställning reglerad i lag. I språklagen (2009:600) anges att svenska är huvudspråk i Sverige och att svenskan är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden (4–5 §§). Vidare framgår att var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska (14 §).

Myndigheten Institutet för språk och folkminnen har i uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Myndigheten ska särskilt samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta samt sprida kunskap och material om det svenska språket samt ge råd och upplysningar i språkfrågor. Myndigheten ska även främja språkteknologisk utveckling. Verk­sam­heten inom språkteknologi och digital humaniora har under senare år allt­mer inriktats mot att samla in och tillgängliggöra språkliga data för utveckling av språk­modeller. Vidare har myndigheten intensifierat arbetet med att digiti­sera och digitalisera myndighetens arkivsamlingar. Det språkteknologiska arbetet bedrivs i nära samverkan med ett antal aktörer, bl.a. Göte­borgs uni­ver­sitet, Kungliga Tekniska högskolan, Riksarkivet, AI Sweden samt Kungliga biblio­tekets nationella infrastruktur för digital forskning och utveckling inom artificiell intelligens (KB-labb).

Inom ramen för KB‑labb utvecklas AI‑modeller för svenska språket som är tränade på bibliotekets omfattande samlingar. Syftet är att möjliggöra storskaliga analyser och främja utvecklingen av språkteknologi på svenska inom forskning, offentlig sektor och andra samhällsaktörer. Regeringen har gett Kungliga biblioteket i uppdrag att analysera och förbereda för en bredare använd­ning av myndighetens språkmodeller i svensk offentlig sektor (U2025/01837). Uppdraget ska slutredovisas den 1 juni 2026.

Regeringen beslutade den 7 december 2023 att tillsätta en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens i Sverige (dir. 2023:164). Uppdraget redovisades i betänkandet AI-kommissions färd­plan för Sverige (SOU 2025:12). I betänkandet föreslås bl.a. att en nationell samordnare ska utses för att samordna det fortsatta arbetet med att ta fram stora språkmodeller för svenska språket. Med utgångspunkt i AI-kommissionens betänkande respektive Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030 beslutade regeringen den 19 februari 2026 om en nationell AI-strategi, Sveriges AI-strategi (Fi2026/00397). Till AI-strategin hör en handlingsplan som innehåller åtgärder som regeringen avser att vidta för att uppnå målen med strategin. Regeringen avser bl.a. att utse en nationell AI‑samordnare för svenska språk­modeller.

Utskottets ställningstagande

Svenska språkets ställning är reglerad i språklagen. Av språklagen framgår att svenska är huvudspråk i Sverige och att svenskan är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

Vidare har den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen till uppgift att bygga upp och sprida kunskap om språk och kultur i Sverige. Myn­digheten ska också främja språkteknologisk utveckling. Utskottet konstaterar att Institutet för språk och folkminnen arbetar aktivt med språkteknologisk utveckling, såväl inom myndigheten som i samarbete med vetenskapssam­hället. Utskottet noterar också att regeringen har initierat ett antal insatser som syftar till att utveckla och tillhandahålla språkmodeller på svenska. Exempel­vis har regeringen i februari 2026 beslutat om en nationell AI-strategi, där åtgärder ingår för att just utveckla språkmodeller på svenska. Utskottet välkomnar dessa initiativ och anser att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna. Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder till följd av motionsyrkanden om svenska språkets ställning. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:1519 (M), 2025/26:3183 (C) yrkande 14 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 19.

Motionerna

I motion 2025/26:1597 av Jessica Rodén (S) föreslås ett tillkännagivande om att se över förutsättningarna för att kulturinstitutioner med inriktning på svenskt teckenspråk och teckenspråkigt kulturarv ska kunna söka verk­sam­hets­bidrag inom ramen för Statens kulturråds uppdrag. Samma motionär föreslår i motion 2025/26:1599 yrkande 1 ett tillkännagivande om att se över möjligheten att ta fram en nationell handlingsplan för att främja till­gäng­lig­heten till svenskt teckenspråk i utbildning, samhällsinformation och arbetsliv. I yrkande 2 i samma motion föreslås att språklagens efterlevnad i fråga om svenskt teckenspråk ska utredas och att detta ges regeringen till känna.

Bakgrund

Av 9 § språklagen (2009:600) framgår att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. I språklagen finns också krav om att den som är döv eller hörselskadad eller av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.

Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att bedriva språkvård och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Inom ramen för den språkvårdande uppgiften ingår ett ansvar för språkvård i svenskt teckenspråk. Myndigheten ger råd och rekom­men­da­tioner om svenskt teckenspråk, gör undersökningar och sprider kun­skap om språket och dess utveckling.

Språklagen är en s.k. ramlag som anger principer, mål och riktlinjer för språkanvändningen. Offentliga organisationer ska följa språklagen, men det finns inga straffbestämmelser om lagen inte efterlevs. Det finns således ingen utpekad myndighet som utövar tillsyn över språklagens efterlevnad. Däremot finns det andra medel som kan trygga att bestämmelserna följs, exempelvis tillsynen som utförs av Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern (JK).

Statens kulturråd har till uppgift att, med utgångspunkt i de nationella kul­tur­politiska målen, verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag. Statens kulturråd fördelar både verk­sam­hetsbidrag och projektbidrag till olika verksamheter inom kultur­området. Regeringen har beslutat om ett antal statsbidragsförordningar som inne­håller föreskrifter om bl.a. ändamål och förutsättningar för statsbidragen. Bidrag får lämnas till de aktörer som uppfyller kraven. Kultur­institutioner med inrikt­ning på svenskt teckenspråk kan därmed söka och ta del av dessa bidrag. Däremot finns det inget bidrag som är särskilt riktat till verksamheter med inriktning på svenskt teckenspråk eller teckenspråkigt kulturarv.

Utskottets ställningstagande

Teckenspråk är en förutsättning för att döva ska kunna vara delaktiga på lika villkor. Utskottet konstaterar att språklagen innehåller bestämmelser om att det svenska teckenspråket ska skyddas och främjas. Språklagen har enligt utskottet en viktig statushöjande effekt för det svenska teckenspråket, och främjar språkets fortlevnad. Den bidrar också till att synliggöra döva och hörselskadade som en språklig minoritet och betonar vikten av det svenska teckenspråket i samhället. Utskottet konstaterar även att Institutet för språk och folkminnen har ett ansvar för språkvård i svenskt teckenspråk och att myndigheten inom ramen för den uppgiften ger råd och sprider kunskap om svenskt teckenspråk. Därmed anser utskottet att det inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:1597 (S) och 2025/26:1599 (S) yrkandena 1 och 2. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Motionen

I motion 2025/26:454 av Gudrun Brunegård och Mathias Bengtsson (båda KD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att verka för älvdalskans över­levnad och revitalisering. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att ge Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att ge nödvändigt stöd till älvdalskans överlevnad och revitalisering.

Bakgrund

I dag har älvdalskan status som ett folkmål, dvs. en dialekt som i ringa mån är påverkad av riksspråket. Den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att på vetenskaplig grund sprida kunskap om bl.a. språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Myndigheten förfogar över omfattande samlingar av svenska dialekter. Samlingarna är öppna och tillgängliga för alla och består av både inspelningar och skriftligt material. Med utgångspunkt i material från dialektsamlingarna bedriver Institutet för språk och folkminnen forskning om dialekter och arbetar med flera långsiktiga ordboksprojekt. Myndigheten sprider kunskap om dia­lek­ter på en mängd olika sätt, t.ex. genom publikationer, föreläsningar, före­drag och genom att medverka som experter i olika sammanhang. Myndigheten förmedlar också kunskap på webben genom kunskapsbanker, läromedel, utställ­ningar och bloggar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att verka för älvdalskans revita­lisering och överlevnad. Däremot är utskottet inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena i frågan. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:454 (KD) yrkandena 1 och 2.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 17 föreslås ett tillkänna­givande om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av hur man kan stödja och främja litteratur och läsning i Sverige.

I motion 2025/26:1899 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) föreslås ett tillkänna­givande om stärkt läs- och språkutveckling med inspiration och kunskap från modellen Läs för mej, pappa!.

Bakgrund

Riksdagen har beslutat om nationella mål för politiken för litteratur- och läs­främ­jande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117). Målet innebär bl.a. att alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.

Statens kulturråd har enligt förordningen (2012:515) med instruktion för Sta­tens kulturråd till uppgift att verka för konstnärligt värdefull utveckling inom verk­samheter som rör bl.a. litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och bib­liotek. Inom ramen för uppgiften fördelar myndigheten olika statsbidrag. An­sla­get 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter uppgår under budgetåret 2026 till ca 215 miljoner kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KrU1, rskr. 2025/26:83).

Statens kulturråds bidragsgivning inom läs- och litteraturfrämjande riktar sig till både fristående aktörer, såsom bokhandlare och litteratur­­festivaler, och offentliga aktörer, exempelvis folkbibliotek, kom­muner och regioner. Myndigheten prövar också statsbidrag som riktar sig till folk- och skolbibliotek för inköp av barn- och ungdomslitteratur eller inköp av vuxenlitteratur som främjar barns och ungas läsintresse. Därutöver samordnar Statens kulturråd den nationella satsningen Bokstart som syftar till att främja små barns språkutveckling. Bokstart bygger på samverkan mellan folk­biblio­tek, barnhälsovård och förskola. Inom ramen för Bokstart fördelar Statens kultur­råd statsbidrag till dels utvecklingsprojekt för att utveckla regionala och kommunala satsningar på små barns språk- och läsutveckling, dels språknätverk för att bygga upp lokal samverkan mellan folkbibliotek, förskola, logopedi och barnhälsovård m.fl. aktörer.

Utöver bidragsfördelningen har Statens kulturråd i uppdrag att samordna det nationella arbetet med läs- och litteraturfrämjande. Detta sker framför allt genom det s.k. Läsrådet. Statens kulturråd har också i samarbete med Statens skol­verk tagit fram läslistor. I regleringsbrevet för 2026 har regeringen gett myndigheterna i uppdrag att genomföra insatser som ger stöd för hur arbetet med böckerna på läslistorna kan bedrivas i förskolor och skolor. Därutöver ska myndigheterna i dialog med förlag och andra aktörer på marknaden verka för att böckerna ska finnas att tillgå.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar uppfattningen att läsning behöver främjas i hela samhället och i hela landet. Inte minst är det viktigt att stärka läsglädjen och göra litteraturen till en naturlig del i barns och ungas vardag. Samtidigt noterar utskottet att det pågår ett stort antal insatser, såväl nationellt som lokalt, för att främja litteratur och läsning. Av den anledningen anser utskottet att det inte är nödvändigt att riksdagen vidtar några åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:1899 (S) och 2025/26:3459 yrkande 17 (S). Motionsyrkandena bör avslås.

Motionerna

Enprocentsregeln

I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 39 föreslås ett tillkännagivande om att utveckla en stödfunktion för kommuner och regioner för att utöka användningen av enprocentregeln.

Jan Ericson m.fl. (M) framför i motion 2025/26:1738 att beslut om konstnärlig gestaltning vid ny-, om-, eller tillbyggnation av offentliga bygg­nader eller miljöer bör hanteras på samma sätt som alla andra utgifter och vägas mot andra angelägna insatser i stället för att låsas till en viss procentsats. Motionärerna anser därför att regeringen bör överväga att avveckla enpro­cents­regeln och föreslår att riksdagen ska tillkännage detta för regeringen.

Gestaltad livsmiljö för barn och unga

I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 40 föreslås ett tillkännagivande om barns och ungas delaktighet och inflytande över kul­tur­utbud och gestaltad livsmiljö.

I kommittémotion 2025/26:190 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att barn bör ges ett ökat inflytande över beslut som påverkar de miljöer de vistas i, inklusive utformningen av dessa miljöer, dvs. de gestaltade livsmiljöerna. Motionärerna anser att regeringen bör ta initiativ till en vägledning för kommuner och regioner i syfte att få fler att arbeta med att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande över kulturutbud och gestaltad livsmiljö.

Bakgrund

Riksdagen har beslutat om ett nationellt mål för arkitektur-, form- och design­politiken. Enligt målet ska arkitektur, form och design bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:KrU1, rskr. 2017/18:316). Målet ska uppnås genom att

–      hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska över­väganden

–      kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids

–      det offentliga agerar förebildligt

–      estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas

–      miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla

–      samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt. 

Det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken och dess preciseringar ska vara vägledande för statens initiativ inom området och är ofta en utgångspunkt även för kommuner och regioner i deras beslutsfattande. Målet kompletterar nationella mål inom andra politikområden med bäring på arkitektur-, form- och designpolitiken, exempelvis målen för miljöpolitiken, kulturpolitiken, kulturmiljöpolitiken, samhällsbyggande och transport­poli­tiken.

I dag är tre statliga myndigheter särskilt utpekade för att främja och utveckla arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö: Boverket, Riks­anti­kvarie­ämbetet och Moderna museet (Statens centrum för arkitektur och design och Statens konstråd ingår sedan den 1 januari 2026 i Moderna museet). Vid Moderna museet finns ett centrum för arkitektur, form, design och offentlig konst, som ska verka för att det mål som riksdagen har fastställt inom området uppnås. Boverket sam­ordnar myndigheternas arbete inom området och har inom ramen för sin samordnande roll ett ansvar för kompetensstöd till och främjande insatser för andra offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå.

Den 17 mars 2026 överlämnade regeringen skrivelsen Attraktiva platser – bredare genomslag för politiken för arkitektur, form och design (Skr. 2025/26:163) till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur, form och design, med utgångspunkt i att alla ska ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön, att samverkan ska utvecklas och att värden ska tas till vara och utvecklas. 

Enprocentsregeln

Den s.k. enprocentsregeln innebär att 1 procent av kostnaderna vid ny- , om- eller tillbyggnation av offentliga miljöer avsätts för konstnärlig gestaltning. Regeln är inte lagstadgad utan utgör en frivillig princip som länge har tillämpats av många statliga aktörer samt ett stort antal kommuner och regioner. Principen etablerades inom Statens konstråds verksamhet under 1930-talet och har sedan dess utvecklats till en etablerad modell för att integrera konst i den offentliga miljön.

Myndigheten Konstnärsnämnden har i rapporten 1% för konstnärlig ge­stalt­­ning av offentlig miljö (2020) undersökt tillämpningen av enprocents­regeln i kommuner och regioner. Av rapporten framgår att tillämpningen av regeln har ökat över tid. Vid tiden för undersökningen tillämpades regeln i 41 procent av kommunerna och 55 procent av regionerna. Det innebär en ökning med 8 procent för kommunerna och 18 procent för regionerna jämfört med referensåret 2012. Rapporten visar också att regionerna förmedlar kunskap och arrangerar seminarier för kommunerna, och att kommuner stöttar varandra i arbetet med att utveckla rutiner kring den offentliga konsten.

Barns och ungas inflytande över sin närmiljö

Riksdagen har beslutat att ge FN:s konvention om barnets rättig­heter (barnkonventionen) ställning som svensk lag. Barnkonventionen är till följd av riksdagens beslut svensk lag sedan den 1 januari 2020. Enligt barn­kon­ventionen har alla barn samma rättigheter och lika värde, rätt till överlevnad, liv och utveckling. Enligt artikel 31 har barn rätt till lek, vila och fritid. Barn och unga har också rätt att uttrycka sina åsikter och, med hänsyn till barnets ålder och mognad, få dem beaktade i alla frågor som berör dem (artikel 12). Detta gäller även vid planering, byggande och förvaltning av förskole- och skolmiljöer.

Barns rätt till inflytande är också reglerat i andra regelverk. Enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska kommunerna verka för en öppen och inkluderande planprocess där berörda ges möjlighet till insyn och delaktighet. I många kommuner utvecklas särskilda metoder för att inkludera barn och unga i planeringen av skolmiljöer, offentliga platser och andra fysiska miljöer där barns perspektiv är betydelsefullt.

Barnets bästa är också utgångspunkten i skollagen (2010:800). Av 1 kap. 10 § skollagen framgår att barnets bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning och annan verksamhet och att barnets inställning ska klarläggas så långt det är möjligt. Vidare anges att barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne.

Boverket har tagit fram föreskrifter och en vägledning för planering, utformning, skötsel och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på förskolegårdar och skolgårdar. I vägledningen finns råd och metodstöd för hur kommuner kan arbeta med att göra barn och unga delaktiga i beslut som rör deras närmiljö.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att regeringen den 17 mars 2026 överlämnade en skrivelse om en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur, form och design. Skrivelsen kommer att behandlas i riksdagen under våren 2026. Utskottet är därför inte berett att föreslå att riksdagen ska vidta några initiativ med anledning av motionsyrkanden om arkitektur, form och design. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:190 (MP) yrkande 4, 2025/26:1738 (M) och 2025/26:3775 (MP) yrkande 39 och 40.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 30 före­slås ett tillkännagivande om fotografiets infrastruktur. Motionärerna påpekar att Sverige saknar ett nationellt fotografimuseum och menar att samlingar riskerar att splittras eller gå förlorade om ingen gemensam struktur etableras.

I motion 2025/26:3483 av Helene Odenjung (L) föreslås ett till­känna­giv­ande om ett offentligt uppdrag om fotografi som konstform. Enligt motionären bör ett sådant uppdrag riktas till en relevant aktör inom området, t.ex. ett be­fint­ligt museum.

Bakgrund

Fotografi som konstform och kulturarv finns representerad på flera museer i Sverige. Av förordningen (2025:1536) med instruktion för Moderna museet framgår att myndighetens ansvars- och samlingsområden omfattar konst i alla dess former företrädesvis från tiden efter år 1900. Fotografi utgör en del av verksamheten. I museets samling finns ca 100 000 fotografier från 1840-talet fram till i dag. Fotografi visas också i museets samlingspresentation och i separata fotoutställningar. Tillsammans med Nationalmuseum driver Moderna museet Konstbiblioteket, som är ett av Nordens största specialbibliotek inom konst, fotografi och design.

Fotokonsten som kulturarv samlas och tillgängliggörs också på andra myndigheter och kulturinstitutioner. Exempelvis har Riksantikvarieämbetet en omfattande samling dokumentära fotografier, och Nordiska museet har stora kulturhistoriska bildsamlingar. Nordiska museet har även utvecklat och underhåller det s.k. Fotografregistret (Sverige), som innehåller data om foto­grafer som varit verksamma i Sverige från 1800-talets mitt och fram till i dag. Utöver verksamheterna på de statliga museerna och på de större stiftelse­museerna finns privata, regionala och kommunala initiativ på foto­grafi­om­rådet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar uppfattningen att fotografi är en central del av vårt kulturarv som är viktigt att bevara. Samtidigt noterar utskottet att fotokonsten är väl representerad på flera statliga kulturinstitutioner. Utskottet konstaterar t.ex. att konstmuseet Moderna museet har ett särskilt uppdrag att visa och bevara samtidskonsten. Inom detta uppdrag är fotografi och annan visuell konst en naturlig och integrerad del av verksamheten. Utskottet noterar vidare att museets samlingar omfattar en betydande mängd fotografier och att fotografi är en central del i Moderna museets utställningsverksamhet.

Vidare noterar utskottet att fotokonst även samlas och tillgängliggörs vid en rad andra institu­tioner samt genom olika privata, regionala, kommunala och ideella initiativ runt om i landet. Utskottet anser att det är glädjande att intresset för fotografi är stort i Sverige. Det är också positivt att det finns en mång­fald av aktörer och finansiärer som gemensamt engagerar sig för foto­grafi som konstform och kulturarv. Detta stärker områdets självständighet och möj­lig­heterna till konstnärlig utveckling. I nuläget finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna om ett särskilt uppdrag om fotografi. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:3459 (S) yrkande 30 och 2025/26:3483 (L).

Motionerna

I partimotion 2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ge Torne­dalsteatern ett nationellt uppdrag.

I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om AI:s påverkan på musikområdet. Motionären anser att AI och globaliseringen tillsammans har skapat nya förutsättningar för musikområdet och att det därför finns ett behov att undersöka hur det upphovs­rätts­liga skyddet kan stärkas.

I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 13 före­slås ett tillkännagivande om cirkusens förutsättningar och organisering. Motionärerna påpekar att det i dag råder en brist på spelplatser för cirkus samt att höga hyror, krångliga tillståndsprocesser och okunskap om gällande regel­verk tillsammans gör det svårt för cirkusverksamheter att turnera och nå pub­liken. Detta innebär, enligt motionärerna att cirkusens ställning som en till­gäng­lig och demokratisk konstform riskerar att försvagas.

Bakgrund

Finansiering av teater-, dans- och musikområdet

Bestämmelser om statsbidrag för det fria kulturlivet inom scenkonstområdet finns i förordningen (2012:516) om statsbidrag till det fria kulturlivet inom teater-, dans- och musikområdet. Ändamålet med statsbidraget är att främja mång­fald, kvalitet och förnyelse samt annan kulturpolitiskt värdefull utveck­ling inom det fria kulturlivet. Bidrag enligt förordningen får lämnas till aktörer som är verksamma i Sverige inom teater, dans-, musik eller annan scen­konst­relaterad verksamhet. Statens kulturråd prövar frågor om statsbidrag enligt förord­ningen. För 2026 uppgår anslaget 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musik­ändamål till knappt 250 miljoner kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:KrU1, rskr. 2025/26:83).

Enligt Statens kulturråd bidrar statsbidraget till att scenkonstverksamheter får bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt och att konstnärlig förnyelse och utveck­ling möjliggörs. I årsredovisningen för 2025 konstaterar Statens kultur­råd att det för dans- och cirkusområdena finns utmaningar kopplade till att hitta ändamålsenliga scener. Verksamheter som erbjuder produktions- och vis­nings­platser runt om i landet är därför prioriterade i Statens kulturråds bidrags­givning.

Ett nationellt uppdrag till Tornedalsteatern

Tornedalsteatern är en fristående tvåspråkig teater i Norrbotten som har i upp­drag att skapa scenkonst som speglar Tornedalen, dess kultur och språk. Teatern arbetar både med professionella produktioner och med amatörteater, vilket gör den till en viktig kulturaktör i regionen. En central del av uppdraget är att revitalisera och stärka minoritetsspråket meänkieli och att sprida kunskap om tornedalingars kultur och historia.

Tornedalsteatern har samarbetsavtal med fem kommuner, s.k. medlems­kommuner, och verksamheten finansieras genom årliga kommunala bidrag, utvecklingsbidrag från Region Norrbotten och statsbidrag från Statens kultur­råd. Därutöver ingår teatern i andra samarbetsprojekt och tar emot privata medel.

Statens bidragsgivning till kulturområdet sker i huvudsak genom de bidrags­­givande myndigheterna. En viktig utgångspunkt för kulturpolitiken är principen om armlängds avstånd. Den innebär att politiker beslutar om ramar och budget för kulturen, men lägger sig inte i det konstnärliga innehållet. Syftet är att värna och upprätthålla den konstnärliga friheten. Därför är huvud­regeln att statsbidrag ska sökas i konkurrens och fördelas av expert­myndig­heterna efter prövning av sakkunniga.

Vissa scenkonstinstitutioner får medel direkt från staten och ska bedriva en nationell verksamhet. Det gäller exempelvis de två national­scenerna, de statliga aktiebolagen Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska teatern. Det gäller även Unga Klara AB, som sedan 2015 får årliga statliga medel för att vara den ledande nationella teaterscenen för barn och unga i Sverige, och Riksteatern, som får direkta statliga bidrag för att produ­cera och turnera scen­konst av hög kvalitet i hela landet. Gemensamt för scen­konst­institu­tioner­na som tar emot årliga statliga bidrag utan ansökan är att med­len följer med särskilda riktlinjebeslut, som anger de finansiella villkoren för använd­ningen av statens medel. Det är genom de finansiella villkoren i rikt­linjebesluten som regeringen fastställer nationella uppdrag för institu­tion­erna.

Arbetet med AI och upphovsrätt inom musikområdet

Den snabba teknologiska utvecklingen och den ökande användningen av artificiell intelligens påverkar musikbranschen i många hänseenden. Med dagens AI-verktyg kan ny musik snabbt och enkelt genereras med befintliga verk som bas. Detta kan innebära långtgående konsekvenser för rättig­hetshavarnas möjligheter till kontroll och ersättning.

Bestämmelser om upphovsrätt finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har enligt upphovsrättslagen vissa rättigheter till verket. Dessa rättigheter är dels ekonomiska, dels ideella.

Det upphovsrättsliga regelsystemet har en stark internationell prägel. Upphovsrättslagen bygger till stor del på internationella överenskommelser och olika EU-direktiv som har genomförts i svensk rätt. När det gäller regle­ringen av AI-träning på upphovsrättsligt skyddat material är Europa­parla­mentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (DSM‑direktivet) av särskild betydelse. Sedan 2024 finns regler om utveckling och användning av AI inom unionen i den s.k. AI-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689).

Som tidigare nämnts har regeringen beslutat om en nationell AI-strategi (Fi2026/00397). Sveriges AI-strategi är en långsiktig inriktning för rege­ringens arbete med AI. Målet är att Sverige ska vara bland de tio främsta AI-nationerna i världen. Strategin genomförs genom myndighetsuppdrag, för­fatt­nings­­ändringar, samverkans­forum och särskilda budgetsatsningar. En hand­lings­­plan som konkretiserar strategin med åtgärder, tidsramar och ansvariga aktörer finns som en bilaga till strategin. En central utgångspunkt i strategin är att upphovsrätten ska respekteras när befintliga verk används vid AI-träning. Strategin slår även fast att ändamålsenliga ersättnings­modeller behövs för rättighetshavare vars verk används vid AI‑träning.

I februari 2026 beslutade regeringen att tillsätta en intern arbetsgrupp med uppgift att samordna frågor om immaterialrätt. Syftet är att stärka svensk innovations- och konkurrenskraft, inte minst när det gäller de kreativa näringarna och branscherna. Inom ramen för detta arbete är upphovsrätten en viktig del.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Statens kulturråd har till uppgift att fördela statsbidrag till det fria kulturlivet inom scenkonstområdet. Vidare noterar utskottet att Statens kulturråd har kännedom om svårigheterna för dans- och cirkusaktörer att hitta ändamålsenliga spelplatser och att myndigheten därför prioriterar verksamheter som erbjuder produktions- och visningsplatser i sin bidrags­giv­ning. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå något tillkänna­givande om cirkusens förutsättningar.

Utskottet är inte heller berett att i nuläget ta några initiativ för att regeringen ska tillsätta en utredning med syftet att ge Tornedalsteatern ett s.k. nationellt uppdrag. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att Tornedalsteatern är en viktig kultur­institution som har en unik roll i att lyfta fram Tornedalens kultur­arv, språk och identitet. Samtidigt noterar utskottet att Tornedalsteatern får statsbidrag via Statens kulturråd samt regionala, kommunala och icke-offentliga stöd. Utskottet konstaterar att huvudregeln för bidragsgivning i staten är att bidrag söks i konkurrens och prövas av sakkunniga. Ett skäl för detta förfarande är att värna principen om konstens frihet. Utskottet anser att avsteg från huvudregeln bör göras med försiktighet och efter noggrant över­vägande.

När det gäller AI och dess påverkan på musikområdet noterar utskottet att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att möta den nya teknologiska utvecklingen och dess påverkan på samhället. Utskottet välkomnar den nya nationella AI-strategin som utgör en viktig vägledning för arbetet med AI i hela Sverige. Vidare anser utskottet att det är positivt att strategin markerar att upphovsrätt och immaterialrätt ska respekteras när befint­liga verk ingår i AI-träning. En fungerande upphovsrätt är en förut­sättning för att konstnärligt yrkesverksamma ska kunna försörja sig och ha överblick över sprid­ningen av sina konstnärliga verk. Utskottet avser därför att följa frågan om AI:s påverkan på konst- och kulturområdet noga. Med hänvisning till pågående arbete bedömer utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionen om AI, upphovsrätt och musikområdet.

Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2025/26:2786 (V) yrkande 19 och 2025/26:3459 (S) yrkandena 12 och 13.

Motionerna

I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 73 föreslås ett tillkännagivande om att förändra produktionsincitamenten för film. I yrkande 75 i samma motion föreslås ett tillkännagivande om att införa en strömnings­avgift. Motionärerna anser att förutsättningarna för svensk film behöver stärkas och understryker vikten av att Filmutredningens förslag bereds skyndsamt.

I kommittémotion 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 60 föreslås ett tillkännagivande om filmpolitikens framtid. Motionärerna anser att det nya medielandskapet kräver en ny inriktning för filmpolitiken, inte minst när det gäller innehållsproduktion av svensk film och den svenska filmens finansiering.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att utse en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den nationella filmpolitiken. I uppdraget in­gick att föreslå förändringar som gör att filmpolitiken bättre ska möta om­rå­dets utmaningar och behov (dir. 2024:10). Utredningen redovisade sitt upp­drag i betänkandet Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland (SOU 2025:24). I betänkandet lämnas bl.a. föreslag om nya nationella mål för film­politiken, medfinansieringsavgifter för strömningstjänster och ett reformerat pro­duk­tions­incita­ment. Betänkandet har remitterats och förslagen bereds nu inom Rege­rings­kansliet. Regeringen har aviserat att en filmpolitisk propo­si­tion kommer att över­lämnas till riksdagen under 2026.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att betänkandet Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland (SOU 2025:24) bereds i Regeringskansliet och att regeringen har för avsikt att överlämna en filmpolitisk proposition under 2026. Utskottet vill inte föregripa regeringens arbete och finner därför inte skäl för riksdagen att i nuläget vidta några åtgärder med anledning av motionerna om filmpolitikens framtid. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena 2025/26:3459 yrkande 60 och 2025/26:3775 (MP) yrkandena 73 och 75.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare under valperioden berett motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som yrkandena i bilaga 2. Detta har gjorts i betänkandena 2023/24:KrU3 Public service och film, 2023/24:KrU8 Kultur och fritid för barn och unga, 2023/24:KrU10 Kultur för alla, 2024/25:KrU4 Public service och dataspel, 2024/25:KrU5 Kulturarv, 2024/25:KrU6 Tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor och 2024/25:KrU7 Litteratur, språk och konstarter. Riksdagen avslog motions­yrkan­dena i enlighet med utskottets förslag. Utskottet avstyrker därför yrkan­dena.

 

Reservationer

Ställningstagande

Med den snabba utvecklingen av AI är det viktigt att följa hur det svenska språket påverkas och huruvida den teknologiska utvecklingen kan innebära konsekvenser för allas möjlighet till språklig delaktighet. Vi anser därför att det bör tillsättas en språkutredning med uppdraget att undersöka hur samhället kan bidra till en ökad språklig delaktighet i en tid av allt snabbare teknisk utveckling som AI.

Språket är en nyckel för att förstå sig själv, kommunicera med andra och delta aktivt i samhällslivet. I dag har inte alla samma språkliga förutsättningar att delta fullt ut i samhället. Vi anser att språklig delaktighet är avgörande i en demokrati och att det finns ett gemensamt ansvar för detta i samhället.

 

Ställningstagande

Svenskan är ett litet språk i en globaliserad värld, och dess ställning kan inte tas för given. För att värna och stärka det svenska språket krävs aktiva och lång­siktiga insatser. Språket är bäraren av berättelser, identitet och demo­kratiskt deltagande – och därför måste vi också säkra dess plats i framtidens teknologier. Vi vill se stärkta satsningar på projekt som utvecklar AI och annan teknik att fungera på svenska, såsom det arbete som i dag bedrivs vid Kungliga biblioteket.

 

 

Ställningstagande

Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i var och ens sär­skilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Läsning stärker möjligheten att förstå världen, delta i samhällsdebatten och utöva demokratiska rättigheter. På samhällelig nivå är läsning central för att bevara och utveckla det nationella språket och kulturen. Läsning bidrar också till social jämlikhet, eftersom fri tillgång till böcker och bibliotek ger människor samma möjlighet att ta del av kunskap och berättelser. Att värna om läsningen innebär således att värna demokratin. Vi anser därför att regeringen bör ta initiativ till en översyn om hur man kan stödja och främja litteratur och läsning i Sverige.

 

Ställningstagande

Vi anser att enprocentsregeln behöver få en tydligare roll i den statliga poli­ti­ken för gestaltad livsmiljö. I dag finns stora variationer när det gäller hur enpro­centsregeln och i vilken utsträckning den efterlevs. Staten behöver därför vidta åtgärder för att förenkla och öka användningen av regeln i hela landet.

Exempelvis bör en stödfunktion för kommuner och regioner utvecklas. Beställar­funktionen i Stockholms stad (Stockholm konst) kan tjäna som före­bild för en sådan funktion. Denna typ av beställarstöd leder projekt genom hela processen – från planering till färdigt verk – och ger beställaren, tillgång till både konstnärlig och projektledande kompetens. Både offentliga och privata aktörer kan använda sig av tjänsten.

Vi bedömer att om motsvarande stödfunktion infördes för kommuner och re­gioner skulle flera positiva konsekvenser uppstå: mer konst i offentliga mil­jöer, ett tydligare och mer professionellt stöd till konstnärer samt en breddad fi­nan­siering av offentlig konst genom att den privata sektorn ges bättre för­ut­sätt­ningar att medverka.

 

Ställningstagande

Trots att barn och unga enligt barnkonventionen har rätt att delta i konst- och kulturlivet och har rätt till inflytande över frågor som berör dem finns i dag stora variationer över landet när det gäller barns och ungas delaktighet i ut­veck­ling av deras livsmiljö. Vi menar att barns och ungas närmiljöer, såsom skol­gårdar, fritidsgårdar och andra offentliga miljöer där barn och unga vistas, tydligare behöver inkluderas i arbetet med gestaltad livsmiljö. Därför anser vi att en vägledning bör tas fram för hur fler kommuner och regioner kan arbeta med att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande över kulturutbud och gestaltad livsmiljö.

 

Ställningstagande

I dag saknas en samlad bild av Sveriges fotografiska arkiv och bildsamlingar. En nationell databas bör byggas upp för att få en nödvändig överblick över var samlingarna finns, dess innehåll och arkivens omfattning. En nationell satsning gör det möjligt att bevara och tillgängliggöra både historiska och samtida bilder för forskare, skolor och allmänheten, bl.a. genom digitalisering och öppna arkiv. Den kan också ge bättre förutsättningar för samtida fotografer att utveckla sitt arbete och nå en publik utan att vara helt beroende av kommersiella uppdrag, samtidigt som den stärker Sveriges internationella synlighet inom fotografi genom samarbeten och utställningar utomlands. Inte minst är detta viktigt då det i Sverige saknas ett nationellt fotografimuseum. Viktiga samlingar riskerar i nuläget att splittras eller gå förlorade om ingen ge­mensam struktur etableras. Vi anser därför att det är hög tid att se över för­ut­sättningarna för det svenska fotografiet, fotografiska arkiv och bild­sam­lingar. Vi uppmanar regeringen att möjliggöra en nationell infrastruktur för det sven­ska fotografiet. 

 

Ställningstagande

Cirkusens ställning som tillgänglig och demokratisk konstform är hotad. I dag saknar majoriteten av landets kommuner lämpliga spelplatser för cirkus­verk­samhet. Därtill är hyrorna ofta höga, tillståndsprocesserna krångliga kunskapen om gällande regelverk bristfällig. Sammantaget innebär detta betydande svårigheter för cirkusverksamheter att turnera och nå publiken. Den stora variationen över landet när det gäller tillgången till funktionella spel­platser skapar dessutom ojämlika förutsättningar mellan kommuner och regioner. Vi anser därför att regeringen bör ta initiativ till en samlad översyn av cirkusens förutsättningar och organisering.

 

Ställningstagande

Tornedalsteatern har sedan 1986 haft en central roll i att lyfta Tornedalens kulturarv, språk och identitet. Genom sin verksamhet bidrar teatern till att synliggöra meänkieli, stärka den lokala identiteten och skapa delaktighet i det lokala kulturlivet. Teatern fungerar både som professionell scen och som mötesplats där olika grupper i samhället kan medverka, och den når även publik nationellt och internationellt genom turnéer. För att säkerställa att Tornedalsteatern kan fortsätta sin verksamhet anser vi att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ge Tornedalsteatern ett nationellt uppdrag.

 

Ställningstagande

Teknikutvecklingen, digitaliseringen, AI och globaliseringen av musiken har skapat helt nya förutsättningar. Allt detta påverkar musikens villkor. För att Sverige fortsatt vara ett framgångsrikt musikland behövs ett nytt politiskt grepp. Därför menar vi att det är dags att se över den svenska musikens villkor och förutsättningar, hur AI inverkar på musikområdet och hur vi kan säkra det upphovsrättsliga skyddet.

 

Ställningstagande

Trenden med globala techjättar och storbolag som etablerat verksamhet i Norden och Sverige har förändrat medielandskapet och svenskars konsumtion av audiovisuellt innehåll. Vi välkomnar filmutredningen Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland, SOU 2025:24. Utredningen innehåller flera delar som är viktiga för svensk films utveckling. Förslaget om nya, tydligare filmpolitiska mål är ett steg i rätt riktning. Vi ser positivt på att utredningen framhåller behovet av ett brett filmutbud av hög kvalitet, att film ska visas i hela landet, att svensk film når en stor publik samt att filmarvet bevaras och används. Vi delar i stort utredningens analys och anser att många av förslagen är bra och kreativa. För att säkra en bärkraftig inhemsk filmproduktion över tid behövs en gemensam kraftsamling där staten, branschen och nya aktörer bidrar. Vi anser att riksdagens partier måste involveras i den fortsatta diskussionen om framtidens filmpolitik för att värna svensk filmproduktion och ett rikt och varierat innehåll på svenska.

 

Ställningstagande

Sverige har en lång tradition som framstående filmnation. Historien kan visa upp en mängd namnkunniga svenska regissörer, manusförfattare, skådespelare men också banbrytande filmer. Trots det ligger Sverige på bottennivå i Norden och Europa när det gäller offentlig finansiering av film och tv-produktion. Vi anser att när omvärlden är stadd i snabb förändring behöver mer göras för att svensk film ska stå stark. Det gäller såväl finansiering som produktion och distribution. Filmutredningen som presenterades våren 2025 var därför efterlängtad. Vi och vårt parti står i huvudsak bakom utredningens förslag. I likhet med utredningen anser vi att produktionsincitamenten ska utökas och att först-till-kvarn-principen ska avskaffas. Vi anser också att en strömnings­avgift ska införas. Sammantaget välkomnar vi utredningens förslag och anser att det är angeläget att en filmpolitisk proposition så snart som möjligt över­lämnas till riksdagen.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet