HD01JuU33: Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis

Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU33

 

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens lagförslag om effektivare gränsöver­skridande inhämtning av elektroniska bevis. Det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska utlämnandeorder och europeiska bevarandeorder för elektroniska bevis (den kompletterande lagen) och en ny lag som genomför EU:s direktiv om utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för insamling av elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden (genomförandelagen). Det görs även en ändring i lagen om tillsyn över viss brottsbekämpande verk­samhet. Utskottet föreslår också att en bestämmelse i genomförandelagen ska träda i kraft vid ett tidigare tillfälle än vad som föreslås i propositionen.

Lagändringarna syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter bättre och effektivare gränsöverskridande verktyg för att komma åt uppgifter som finns lagrade hos tjänsteleverantörer utanför Sverige.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli, den 18 augusti och den 19 augusti 2026.

 

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:147 Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis.

 

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:147 Effektivare gräns­överskridande inhämtning av elektroniska bevis. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Utskottets överväganden

Bakgrund

EU:s lagstiftningspaket om elektroniska bevis

Möjligheten att kommunicera genom bl.a. sociala medier, meddelandetjänster och applikationer (appar) är något som även utnyttjas av kriminella för att t.ex. kommunicera om brott men också för att begå brott. Många gånger är det endast leverantörerna av dessa tjänster och appar som har tillgång till uppgifter om identiteten på misstänkta eller information om deras brottsliga verksamhet. Brottsbekämpande myndigheter måste därför i allt högre grad vända sig till dessa tjänsteleverantörer för att få ut relevant bevisning. Ofta krävs det dess­utom hjälp från myndigheter i en annan stat eftersom den aktuella typen av tjänster inte sällan tillhandahålls av en leverantör som är etablerad utomlands.

Eftersom elektroniska bevis vanligtvis är tillgängliga endast under en begränsad tid innebär det traditionella internationella straffrättsliga samarbetet mellan myndigheter en risk för att sådana bevis hinner gå förlorade innan de kan säkras. Mot den bakgrunden har kommissionen lämnat sitt förslag till ett lagstiftningspaket om elektroniska bevis som kompletterar befintliga EU-rättsakter om bevisinhämtning och syftar till att effektivisera gränsöver­skridande inhämtning av elektroniska bevis. I lagstiftningspaketet föreslås därför en ny sorts rättsligt samarbete som innebär att en myndighet i en medlemsstat inom EU ska kunna rikta en order direkt till en tjänsteleverantör i en annan medlemsstat om att lämna ut eller bevara elektroniska bevis.

Lagstiftningspaketet består av en EU-förordning och ett EU-direktiv. Enligt EU-förordningen får en myndighet i en medlemsstat, i ett straffrättsligt för­farande eller för att verkställa en frihetsberövande åtgärd om minst fyra månader, utfärda en europeisk utlämnande- eller bevarandeorder som beordrar en tjänsteleverantör i en annan medlemsstat att lämna ut eller bevara elektroniska bevis, oavsett var uppgifterna finns. Den europeiska utlämnande- eller bevarandeordern ska riktas till ett verksamhetsställe eller rättsligt ombud utsett av tjänsteleverantören. Skyldigheten att utse ett sådant följer av EU- direktivet. Om tjänsteleverantören är etablerad i EU ska tjänsteleveran­tören utse ett utsett verksamhetsställe. Om tjänsteleverantören endast erbjuder sina tjänster i unionen, eller är etablerad i en medlemsstat som inte deltar i de straffrättsliga samarbetsinstrumenten, ska i stället ett rättsligt ombud utses.

De tjänsteleverantörer som omfattas av EU-förordningen och EU-direktivet är sådana som erbjuder vissa tjänster inom unionen, bl.a. elektroniska kommunikationstjänster. De elektroniska uppgifter som kan lämnas ut eller begäras bevarade enligt EU-förordningen är abonnentuppgifter, uppgifter som begärts med det enda syftet att identifiera användaren (andra användar­uppgifter), trafikuppgifter och innehållsdata.

En europeisk bevarandeorder syftar till att elektroniska uppgifter ska bevaras under en kortare tid medan myndigheten förbereder en framställan för att få uppgifterna utlämnande. En europeisk utlämnandeorder innebär i stället att uppgifterna ska lämnas ut. Som huvudregel ska uppgifterna lämnas ut inom tio dagar, men i en nödsituation ska uppgifterna lämnas ut inom åtta timmar. Som utgångspunkt ska det vara en rättslig myndighet som utfärdar en europeisk bevarande- eller utlämnandeorder. En europeisk bevarandeorder och en europeisk utlämnandeorder för abonnentuppgifter eller andra användar­uppgifter får även utfärdas av en brottsbekämpande myndighet. Utfärdandet behöver dock i sådana fall godkännas av en rättslig myndighet. För att en åklagare ska få utfärda en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter eller innehållsdata behöver ordern godkännas av en domstol.

Till skillnad från det traditionella straffrättsliga samarbetet ska ordern inte ställas till en myndighet i en annan stat utan riktas till ett verksamhetsställe eller rättsligt ombud utsett av tjänsteleverantören.

Propositionen

Regeringen redovisar i propositionen i huvudsak följande förslag och bedöm­ningar.

En ny lag ska komplettera EU-förordningen och en ny lag ska genom­föra EU-direktivet

Regeringen föreslår att de kompletterande bestämmelser som krävs för att EU-förordningen ska kunna tillämpas ska tas in i en ny lag (den kompletterande lagen). De bestämmelser som genomför EU-direktivet ska också tas in i en ny lag (genomförandelagen).

Den kompletterande lagen

Utfärdande myndighet

När det gäller ett straffrättsligt förfarande föreslår regeringen att åklagare ska vara behöriga att utfärda en europeisk utlämnande- och bevarandeorder för abonnentuppgifter, andra användaruppgifter, trafikuppgifter och innehålls­data. Vidare föreslår regeringen att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brott i ett straff­rättsligt förfarande ska vara behörig att utfärda en europeisk utlämnandeorder för abonnentuppgifter och andra användaruppgifter samt en europeisk bevarandeorder för abonnentuppgifter, andra användaruppgifter, trafik­uppgifter och innehållsdata. Regeringen föreslår även att en europeisk utlämnande­order för trafikuppgifter eller innehållsdata ska godkännas av domstol, medan en order som utfärdas av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brott ska god­kännas av åklagare.

När det gäller utfärdande i verkställighetssyfte föreslår regeringen att åklagare ska vara behöriga att utfärda en europeisk utlämnande- eller bevarandeorder för abonnentuppgifter, andra användaruppgifter och trafik­uppgifter, medan Polismyndigheten ska vara behörig att utfärda en europeisk utlämnandeorder för abonnentuppgifter och andra användaruppgifter samt en europeisk bevarandeorder för abonnentuppgifter, andra användaruppgifter och trafikuppgifter.

Slutligen föreslår regeringen att en europeisk utlämnande- eller bevarande­order som utfärdas av Polismyndigheten ska godkännas av åklagare, medan en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter ska godkännas av domstol.

Behörig domstol och förfaranderegler vid utfärdande av en europeisk utlämnandeorder

Regeringen föreslår att ett ärende om godkännande av en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter eller innehållsdata ska prövas av rätten på ansökan av åklagare.

Om en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter eller innehållsdata utfärdas i ett straffrättsligt förfarande ska ärendet prövas av den domstol som är behörig att döma i brottmål enligt rättegångsbalkens forumregler. Om det straffrättsliga förfarandet avser samhällsfarlig brottslighet, t.ex. terroristbrott, föreslår regeringen att ärendet även får prövas av Stockholms tingsrätt.

Om en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter utfärdas för verk­ställighet av ett fängelsestraff eller någon annan frihetsberövande åtgärd ska ärendet prövas av den tingsrätt som meddelat den dom som ska verkställas. Om domen har meddelats av högre rätt ska den tingsrätt som dömt i målet pröva ärendet. När det inte finns någon behörig domstol är Stockholms tingsrätt behörig domstol. Om en ansökan avser flera domar meddelade av skilda domstolar får ansökan tas upp vid någon av de tingsrätter som har dömt i målen.

I ett ärende om godkännande av en europeisk utlämnandeorder för inne­hållsdata ska ett offentligt ombud utses snarast möjligt och sammanträde hållas. Åklagaren och det offentliga ombudet ska närvara vid sammanträdet. För offentliga ombud ska i övrigt de regler som gäller för offentliga ombud i ärenden om hemliga tvångsmedel tillämpas. I ett ärende som endast gäller en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter ska handläggningen vara skrift­lig.

På förfarandet i övrigt föreslår regeringen att reglerna i rättegångsbalken om handläggning vid domstol av frågor om tvångsmedel i brottmål och om överklagande av beslut i sådana frågor ska tillämpas, om inte något annat anges i lagen. Handläggningen ska ske skyndsamt.

Vidare föreslår regeringen att den utfärdande myndigheten ska kunna besluta att skjuta upp underrättelsen eller helt eller delvis avstå från att under­rätta den vars uppgifter begärs genom en europeisk utlämnandeorder om det behövs för att

•       förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lag­föra brott, verkställa straffrättsliga påföljder eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet

•       inte hindra andra rättsliga utredningar eller undersökningar

•       skydda nationell säkerhet

•       skydda någon annans rättigheter och friheter.

Granskning och förstöring av uppgifter

Regeringen föreslår att trafikuppgifter eller innehållsdata som har hämtats in genom en europeisk utlämnandeorder ska granskas så snart som möjligt. Åklagare ansvarar för att granskningen sker, men den kan även utföras av den brottsutredande myndighet som deltar i den aktuella brottsutredningen.

Regeringen föreslår vidare att om det genom en europeisk utlämnandeorder kommer in innehållsdata som rör samtal eller meddelanden där en person yttrar sig som inte skulle ha kunnat höras som vittne enligt rättegångsbalkens regler, ska granskningen omedelbart avbrytas och uppgifterna förstöras.

Bevarande av uppgifter

Regeringen föreslår att trafikuppgifter eller innehållsdata som har hämtats in genom en europeisk utlämnandeorder i ett straffrättsligt förfarande ska bevaras till dess att de förundersökningar där de använts har lagts ned eller avslutats eller, i de fall åtal väckts, målet eller målen har avgjorts slutligt. När det gäller trafikuppgifter som hämtats in genom en order för straffverkställighet föreslår regeringen att de ska bevaras till dess att den eftersökte har frihetsberövats. Om en åklagare har beslutat att uppgifterna får användas i en förundersökning ska de i stället bevaras till dess att de förundersökningar där de använts har lagts ned eller avslutats eller, i de fall åtal väckts, målet eller målen har avgjorts slutligt.

Regeringen föreslår vidare att i de delar uppgifterna är av betydelse för att förhindra förestående brott ska de bevaras så länge det behövs för att förhindra brott.

Användning av överskottsinformation

Regeringen föreslår att åklagare ska få besluta att trafikuppgifter och inne­hållsdata som hämtats in genom en europeisk utlämnandeorder får användas för ett annat ändamål än det som har legat till grund för ordern, om det inte står i strid med begränsningar som en verkställande myndighet i en annan med­lemsstat har satt upp för hur uppgifterna får användas.

Ersättning för kostnader

Regeringen föreslår att bestämmelserna om ersättning i 9 kap. 29 a § lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation ska tillämpas när en svensk behörig myndighet utfärdar en europeisk utlämnandeorder. Rätten till ersätt­ning ska endast gälla för en tjänsteleverantör som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummer­oberoende interpersonell kommunikationstjänst.

Stockholms tingsrätt ska vara behörig domstol enligt artikel 17 i förordningen

En behörig domstol i den utfärdande staten ska enligt artikel 17 i EU-förord­ningen på begäran av den myndighet som utfärdat en europeisk utlämnande­order pröva om skyldigheten att följa en sådan order skulle strida mot en skyldighet enligt lagstiftningen i ett tredjeland. Man behöver därför i lag peka ut att en eller flera domstolar ska utföra den uppgiften.

Regeringen föreslår att Stockholms tingsrätt ska vara behörig domstol enligt artikel 17 i EU-förordningen. Reglerna om domstols handläggning i brottmål och överklagande av domstolsbeslut ska vara tillämpliga vid hand­läggningen. Handläggningen ska som huvudregel vara skriftlig. Ett samman­träde ska hållas endast om mottagaren begär det. Det ska dock inte behövas om det är uppenbart att den europeiska utlämnandeordern ska upphävas. Dom­stolen ska avgöra ett ärende skyndsamt, och domstolens beslut ska kunna överklagas till hovrätt.

Verkställande av en europeisk utlämnande- och bevarandeorder

Regeringen föreslår att åklagare ska vara verkställande myndighet av en europeisk utlämnande- och bevarandeorder. Åklagarmyndigheten ska även vara verkställande myndighet i fråga om sanktionsavgifter enligt artikel 16.10 i EU-förordningen (se nedan under avsnitt Sanktionsavgifter).

Regeringen föreslår vidare att en åklagares beslut om att en europeisk utlämnandeorder ska vägras eller att en europeisk utlämnande- eller bevar­andeorder ska nekas ska innehålla skälen för beslutet. Ett intyg om en europe­isk utlämnande- eller bevarandeorder som skickas till en svensk åklagare ska vara skrivet på eller översatt till svenska eller engelska.

Sanktionsavgifter

Regeringen föreslår att Åklagarmyndigheten ska ta ut en sanktionsavgift av ett utsett verksamhetsställe eller rättsligt ombud i Sverige som åsidosätter någon av sina skyldigheter enligt vissa artiklar i EU-förordningen. Tjänsteleveran­tören och det i Sverige utsedda verksamhetsstället eller rättsliga ombudet ska kunna få ett solidariskt betalningsansvar för avgiften. Sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst 10 000 kronor och till högst 2 procent av tjänsteleveran­törens totala globala årsomsättning föregående räkenskapsår.

Vid bedömningen av sanktionsavgiftens storlek ska särskild hänsyn tas till

•       om överträdelsen varit uppsåtlig eller berott på oaktsamhet

•       överträdelsens karaktär, svårhetsgrad och varaktighet

•       om en liknande överträdelse begåtts tidigare

•       den berörda tjänsteleverantörens finansiella ställning.

Regeringen föreslår vidare att sanktionsavgiften ska få sättas ned helt eller delvis om överträdelsen är ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut hela avgiften.

Tillsyn

Regeringen föreslår att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter eller innehållsdata.

Genomförandelagen

Lagens tillämpningsområde

Regeringen föreslår att genomförandelagen ska gälla för en tjänsteleverantör som är etablerad i Sverige. Regeringen föreslår vidare att genomförandelagen också ska gälla en tjänsteleverantör som erbjuder sina tjänster i Sverige om den

•       inte är etablerad i någon annan medlemsstat inom unionen

•       enbart är etablerad i en medlemsstat som inte deltar i samtliga de EU-rättsliga instrument som anges i artikel 1.2 i EU-direktivet.

Regeringen föreslår också att en tjänsteleverantör som erbjuder finansiella tjänster ska vara undantagen från genomförandelagens tillämpningsområde. Detsamma ska gälla för en tjänsteleverantör som endast är etablerad i Sverige och enbart erbjuder sina tjänster här. Lagen ska även gälla för utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud i Sverige samt svenska brotts­bekämpande myndigheter.

Utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud

Regeringen föreslår att en tjänsteleverantör som är etablerad i Sverige skriftligen ska utse minst ett av sina verksamhetsställen till utsett verksamhets­ställe. Ett utsett verksamhetsställe ska vara etablerat i en medlemsstat som deltar i det eller de EU-rättsliga instrument som det utsedda verksamhetsstället ska ta emot beslut och förelägganden för. Det ska också krävas att tjänste­leverantören erbjuder sina tjänster i den medlemsstaten.

Regeringen föreslår vidare att en tjänsteleverantör som inte ska utse ett utsett verksamhetsställe i stället skriftligen ska utse minst ett rättsligt ombud. Ett rättsligt ombud ska utses i en medlemsstat i vilken det har hemvist och som deltar i det eller de EU-rättsliga instrument som det rättsliga ombudet ska ta emot beslut och förelägganden för. Det ska också krävas att tjänsteleveran­tören erbjuder sina tjänster i den medlemsstaten. En tjänsteleverantör ska utse ett utsett verksamhetsställe eller ett rättsligt ombud inom sex månader från den dag då tjänsteleverantören började erbjuda sina tjänster i unionen.

Utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud i Sverige ska ha en skyldighet att samarbeta med behöriga myndigheter genom att ta emot sådana beslut och förelägganden som omfattas av EU-direktivet och att följa dem.

En tjänsteleverantör som omfattas av genomförandelagen ska ge ett utsett verksamhetsställe eller rättsligt ombud de befogenheter och resurser som krävs för att samarbeta med behöriga myndigheter och följa sådana beslut och före­lägganden som omfattas av EU-direktivet. Detta ska gälla oavsett i vilken medlemsstat ett utsett verksamhetsställe eller rättsligt ombud har utsetts.

Underrättelse till en centralmyndighet

Regeringen föreslår att en tjänsteleverantör som omfattas av genomförande­lagen ska underrätta centralmyndigheten i den medlemsstat i vilken den utser ett utsett verksamhetsställe eller rättsligt ombud om

•       kontaktuppgifterna till det utsedda verksamhetsstället eller rättsliga ombudet

•       det territoriella tillämpningsområdet för varje utsett verksamhetsställe eller rättsligt ombud om tjänsteleverantören utsett flera sådana

•       vilket eller vilka av unionens officiella språk som också är ett officiellt språk i den medlemsstat i vilken det utsedda verksamhetsstället eller rätts­liga ombudet utsetts som godtas för kommunikation med det utsedda verksamhetsstället eller rättsliga ombudet.

Vidare föreslår regeringen att tjänsteleverantören så snart som möjligt ska informera den svenska eller utländska centralmyndigheten om någon av dessa uppgifter ändras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om den underrättelse som ska göras till den svenska centralmyndigheten.

Centralmyndigheten och sanktioner

Regeringen föreslår att den myndighet som regeringen bestämmer ska vara centralmyndighet. Centralmyndigheten ska utöva tillsyn över att bestäm­melserna i genomförandelagen följs. Centralmyndigheten ska även ha till uppgift att besluta om sanktioner för överträdelser av genomförandelagen och de föreskrifter som meddelats i anslutning till den. Överträdelser av bestäm­melserna i genomförandelagen ska kunna leda till administrativa sanktioner i form av vitesföreläggande eller sanktionsavgift.

Enligt regeringens förslag ska centralmyndigheten genom förelägganden ha rätt att få ta del av handlingar och upplysningar från tjänsteleverantörer som omfattas av genomförandelagen och från utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud i Sverige för att kunna utöva sin tillsyn. Ett föreläggande att lämna ut handlingar och upplysningar ska kunna förenas med vite. Central­myndigheten ska ha tillträdesrätt till områden, lokaler och andra utrymmen där sådana aktörer bedriver sin verksamhet, med undantag för bostäder. I sin tillsyn ska centralmyndigheten kunna begära biträde från Kronofogde­myndigheten.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att den kompletterande lagen ska träda i kraft den 18 augusti 2026 och att genomförandelagen ska träda i kraft den 19 augusti 2026 när det gäller 3 kap. och i övrigt den 1 juli 2026. Vidare föreslår regeringen att en tjänsteleverantör som erbjuder sina tjänster i unionen när EU-direktivet träder i kraft ska utse ett utsett verksamhetsställe eller rättsligt ombud senast den 18 augusti 2026.

Konsekvenser av förslagen

Regeringens bedömning är att förslagen bl.a. skapar bättre förutsättningar för berörda brottsbekämpande myndigheter att få gränsöverskridande tillgång till elektroniska uppgifter, vilket kommer att få positiva effekter på brottsbekämp­ningen. De kostnadsökningar som förslagen anses medföra för de brotts­bekämp­ande myndigheterna kommer enligt regeringens bedömning att kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Kompletterande information om ikraftträdande

I propositionen föreslås att genomförandelagen ska träda i kraft den 19 augusti 2026 i fråga om 3 kap. och i övrigt den 1 juli 2026. Under beredningen av ärendet har utskottet uppmärksammats på att bestämmelsen i 3 kap. 1 § genomförandelagen rätteligen bör träda i kraft den 1 juli 2026. I 3 kap. 1 § genomförandelagen anges att den myndighet som regeringen bestämmer är centralmyndighet enligt EU-direktivet. För att en tjänsteleverantör ska kunna underrätta centralmyndigheten om de uppgifter som anges i 2 kap. genom­förandelagen behöver en centralmyndighet kunna utses av regeringen när 2 kap. träder i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelsen i 3 kap. 1 § genomförande­lagen bör därför också träda i kraft den 1 juli 2026.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag, dock med den ändringen att 3 kap. 1 § lagen om utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för inhämtning av elektroniska bevis (genomförandelagen) ska träda i kraft den 1 juli 2026 i stället för den 19 augusti 2026, i enlighet med vad som redovisats ovan under rubriken Kompletterande information om ikraftträdande (se utskottets förslag till riksdagsbeslut punkten 2).   

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag