HD01JuU16: Polisfrågor

Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU16

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om polisfrågor, bl.a. med hänvisning till pågående utrednings- och berednings­arbete. Motionsyrkandena handlar bl.a. om polisens uppdrag och mål, hur polisen är organiserad, prioritering av olika typer av brott och polisens befogenheter och arbetsmetoder.

Behandlade förslag

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Polisens uppdrag och mål

Utskottets ställningstagande

Antalet poliser

Utskottets ställningstagande

Polismyndighetens organisation

Utskottets ställningstagande

Polisutbildningen

Utskottets ställningstagande

Renodling av polisens arbetsuppgifter

Utskottets ställningstagande

Polisens befogenheter och arbetsmetoder

Utskottets ställningstagande

Tekniska hjälpmedel

Utskottets ställningstagande

Prioritering av olika typer av brott

Utskottets ställningstagande

Polisens arbete i utsatta områden

Utskottets ställningstagande

Sekretessbestämmelser m.m.

Utskottets ställningstagande

Idrottsevenemang

Utskottets ställningstagande

Ordningsvakter m.m.

Utskottets ställningstagande

Internationellt samarbete

Utskottets ställningstagande

Motioner som bereds förenklat

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Polisens uppdrag och mål, punkt 1 (S)

2. Polisens uppdrag och mål, punkt 1 (C)

3. Antalet poliser, punkt 2 (S)

4. Ekobrottsmyndigheten och arbetet mot ekonomisk brottslighet, punkt 3 (S, V, MP)

5. Nätpoliser, punkt 4 (S)

6. Polisutbildningen, punkt 7 (S, MP)

7. Renodling av polisens arbetsuppgifter, punkt 8 (C)

8. Hemliga tvångsmedel, punkt 9 (S)

9. Annonser om kriminella uppdrag, punkt 10 (S, V, MP)

10. Rapporteftergift, punkt 11 (MP)

11. Bullerkameror, punkt 15 (MP)

12. Våldsbejakande extremism, punkt 17 (S, MP)

13. Våld i nära relation, prostitution och människohandel, punkt 18 (S)

14. Våld i nära relation, prostitution och människohandel, punkt 18 (V, MP)

15. Polisens arbete i utsatta områden, punkt 20 (S)

16. Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling, punkt 21 (S)

17. Underrättelse till socialtjänsten vid rattfylleri, punkt 24 (V)

18. CSAM-förordningen och Chat Control, punkt 25 (V, MP)

19. Idrottsevenemang, punkt 26 (MP)

20. Internationellt samarbete, punkt 28 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 215 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar bl.a. om Polismyndighetens organisation, polisens befogenheter och arbetsmetoder samt prioritering av olika typer av brott. Yrkandena finns i bilaga 1. Av dessa behandlas ca 160 motionsyrkanden i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. Dessa yrkanden finns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att samhället ska vara organiserat så att kriminalitet så långt som möjligt förebyggs och medborgare skyddas från brott och ges upprättelse ifall de ändå utsätts. I yrkande 3 begärs att kriminal­politiska åtgärder ska vara effektiva och rättssäkra. I samma motion yrkande 4 vill motionärerna att det för varje krona som satsas på rättsväsendet ska satsas minst lika mycket på förebyggande arbete.

I kommittémotion 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om behovet av ett brett brottsbeivrande uppdrag till statliga myndigheter.

Bakgrund

Polisens uppdrag och mål

Polisens uppdrag och mål framgår bl.a. av polislagen (1984:387), polisförordningen (2014:1104), förordningen (2022:1718) med instruktion för Polismyndigheten, budgetpropositionen och myndighetens regleringsbrev. I 2 § polislagen anges att det till Polismyndighetens uppgifter hör att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten.

Polismyndigheten beslutade i juni 2022 om en strategi för brottsföre­byggande arbete (pm 2022:12). Strategin är ett ramverk och en inriktning för att långsiktigt utveckla förmågan och öka effekten av det brotts­förebyggande arbetet. Strategin syftar till att minska brottsligheten, öka tryggheten och reducera risker och sårbarheter i samhällssystemen. Polisen ska med stöd av den brottsförebyggande strategin inom myndigheten och tillsammans med andra aktörer utveckla det brottsförebyggande arbetet i alla kontexter och delar av landet.

I Polismyndighetens årsredovisning för 2025 anges under rubriken Brottsbekämpning följande (s. 7):

Polismyndigheten bedömer sammantaget att resultatet är tillfredsställande och att resultatutvecklingen har varit positiv för verksamhetsområdet brottsbekämpning.

Förmågan att förebygga och förhindra brott har utvecklats och förstärkts inom flera prioriterade områden. Färre personer har dödats och skadats i skjutningar och fler våldsdåd förhindras i tidigt skede. Det uppsökande arbetet mot relationsvåld har breddats. Samverkan för att motverka bedrägerier och penningtvätt har utvecklats och brottsvinsterna från telefonbedrägerier har minskat. Internationella stöldligor har stoppats i större omfattning och antalet anmälda stölder och andra tillgreppsbrott har minskat mer än något tidigare år.

Utredningsresultaten har fortsatt att förbättras. Fler anstiftare har åtalats för förberedelse och stämpling till mord. Utlandsbaserade brottsaktörer har gripits i större omfattning än tidigare. Fler misstänkta för brott mot barn, brott i parrelation och sexualbrott har redovisats till åklagare. Arbetet mot centrala aktörer inom bedrägerier, bidragsbrott och penningtvätt har förstärkts.

Bland de viktigaste utmaningarna kan nämnas arbetet med att stoppa nyrekrytering av barn och unga till kriminella nätverk, hålla tidsfrister i utredningar som involverar unga lagöverträdare och att återta och förverka brottsvinster till större belopp.

Polisens brottsförebyggande arbete och trygghetsskapande arbete

I budgetpropositionen för 2026 redogör regeringen för de åtgärder som vidtagits eller som man planerar att vidta för att förebygga brott och stödja brottsutsatta. Bland annat anförs följande (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 s. 46 f.):

Arbete pågår fortsatt med att genomföra Polismyndighetens strategi för det brottsförebyggande arbetet. Myndigheten har bl.a. stärkt analysförmågan för att identifiera lokala problembilder och infört regionala åtgärdsplaner för att arbeta mot kriminell påverkan i lokalsamhället. En gemensam handledning för områdespolisverksamheten har tagits fram till stöd för ett långsiktigt brottsförebyggande arbete samt en digital områdespolis­utbildning som kommer att finnas tillgänglig 2025.

Åtgärder för att förebygga mäns våld mot kvinnor har enligt Polismyndigheten bidragit till att minska det systematiska våldet mot kvinnor i det korta perspektivet. Myndigheten har bl.a. kartlagt närmare 700 individer som högriskaktörer för att kunna genomföra vålds­reducerande insatser för att förhindra grovt våld mot kvinnor. Polismyndigheten har utvecklat samverkan med andra samhällsaktörer för att förebygga och förhindra att barn utsätts för eller begår våldsbrott. Arbete pågår även med att identifiera indikatorer på riskfaktorer för barn och unga som riskerar att hamna i grov kriminalitet.

– – –

Polismyndighetens arbete med stöd av lagen (2023:474) om polisiära befogenheter i gränsnära områden har enligt myndigheten underlättat bekämpandet av gränsöverskridande organiserad brottslighet och även effektiviserat arbetet med att förhindra irreguljär migration.

I regleringsbrevet för 2026 anges att Polismyndigheten bl.a. ska redovisa hur myndigheten har arbetat med och vilka resultat som har uppnåtts i fråga om att

•       förstärka arbetet med en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna

•       förbättra resultaten i utredningsverksamheten så att fler brott kan klaras upp

•       säkerställa en effektiv styrning och ledning samt användning och uppföljning av polisens växande resurser.

Vidare ska Polismyndigheten särskilt redovisa följande:

1. hur förmågan att förebygga, förhindra, utreda och lagföra brott har utvecklats avseende:

–      dödligt våld

–      mäns våld mot kvinnor, inklusive köp av sexuell handling

–      hedersrelaterad brottslighet

–      brott mot barn

–      ungdomsbrott

–      bedrägerier, bidragsbrott och penningtvätt.

Redovisningen ska innehålla resultatindikatorer och annan relevant resultatinformation om respektive område.

2. hur det fortsatta arbetet med att öka den operativa förmågan att bekämpa grova brott med koppling till kriminella nätverk och kriminell ekonomi har bedrivits, inklusive en bedömning av vilka åtgärder som har haft störst effekt
3. vilka åtgärder myndigheten har vidtagit och utvecklar för att motverka rekrytering i onlinemiljö av barn och unga till kriminalitet, samt samarbete med tjänsteleverantörer kopplat till detta
4. hur de nya möjligheterna till informationsdelning, som genom lagändringar trädde i kraft den 1 april respektive den 1 december 2025, har nyttjats i praktiken och vilken effekt de har bidragit till, särskilt avseende samverkan mellan polis, socialtjänst och skola kring barn och unga.
5. hur de nya möjligheterna till användning av hemliga och preventiva tvångsmedel när barn under 15 år begår brott, som trädde i kraft den 1 oktober 2025, har påverkat myndighetens arbete och vilken effekt de bidragit till
6. statistik över antal unika personer i åldern under 13 år, 13–14 år, 15–17 år samt 18–20 år som har varit misstänkta för grov brottslighet 2022–2026 uppdelat på år, brottstyp och kön. Polismyndigheten och Åklagar­myndigheten ska tillsammans välja ut vilka brottstyper som ska ingå i redovisningen
7. hur myndigheten har säkerställt en kontinuerlig ökning av antalet bevakningskameror till minst 5 000 vid utgången av 2027
8. hur myndigheten har samverkat med näringsidkare i lokalsamhället för att förebygga ordningsstörningar och brottslighet riktat mot näringsidkare.

Uppdrag att bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet

I december 2024 beslutade regeringen om ett uppdrag (Ju2024/02612) till 24 myndigheter, där det ingick att

•       analysera vilka åtgärder myndigheten kan bidra med i det brottsförebyggande arbetet utifrån nuvarande uppgifter och förutsättningar

•       i den utsträckning det bedöms lämpligt och ryms inom befintliga ekonomiska ramar påbörja genomförandet av sådana åtgärder

•       i en redovisning till regeringen redogöra för vilka åtgärder myndigheten kan bidra med i det brottsförebyggande arbetet, samt bedöma om det finns behov av att definiera eller förtydliga myndighetens brottsförebyggande ansvar och hur det skulle kunna göras.

Uppdraget redovisades den 31 augusti 2025 och på regeringens webbplats framgår det att det den 3 september hölls ett möte mellan justitieminister Gunnar Strömmer (M) och representanter från de 24 myndigheterna. Vid mötet redovisade myndigheterna sina analyser, insatser och förslag på fortsatta åtgärder inom ramen för regeringsuppdraget.

I Brottsförebyggande rådets regleringsbrev för 2026 ges myndigheten i uppdrag att fortsätta att erbjuda rådgivning och ett fördjupat stöd till de myndigheter som omfattades av uppdraget.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har tidigare behandlat motioner om polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. I 2023 års motionsbetänkande om polisfrågor anförde utskottet att det utöver en hög brottsuppklaring är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar när de kriminella gängen tar alltmer plats och rekryterar allt yngre personer. I detta arbete är det viktigt att polisen har ett välfungerande samarbete med andra myndigheter. Utskottet konstaterade att det pågick ett omfattande arbete hos polisen som syftade till att myndigheten skulle bli såväl mer effektiv som bättre på att förebygga brott och att unga dras in i kriminella miljöer. Även socialtjänsten och andra myndigheter samt kommunerna var involverade i detta arbete. Utskottet avstyrkte motionerna, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:JuU16 s. 9 f., prot. 2023/24:101).

I förra årets motionsbetänkande om polisfrågor konstaterade utskottet att det pågick ett omfattande arbete hos polisen för att på olika sätt stärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet tillsammans med andra myndigheter och kommuner. Vidare hade det under året tillförts medel för att förstärka myndigheternas kapacitet på det brottsförebyggande området, t.ex. för fler satsningar på det sociala brottsförebyggande arbetet. Utskottet avstyrkte motionerna, vilket riksdagen ställde sig bakom (bet. 2024/25:JuU15 s. 9 f., prot. 2024/25:107).

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att Polismyndigheten de senaste åren har fått både resurser och nya verktyg för att bl.a. förebygga den organiserade brottsligheten i en omfattning som inte setts tidigare. Det är glädjande att ta del av rapporter om att dessa satsningar verkar göra skillnad. Även andra myndigheters arbete bör i det sammanhanget framhållas, inte minst när det gäller det brotts­förebyggande arbetet. Trots att det återstår mycket arbete för att trycka tillbaka denna typ av brottslighet är det enligt utskottet positivt att det finns siffror som talar för att utvecklingen går åt rätt håll och att rättsväsendet fortsätter att kraftsamla mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt måste det finnas ett fokus på att förebygga och bekämpa andra brott, inte minst våld i nära relation. Av redogörelsen ovan framgår det att även denna typ av brottslighet är uppmärksammad av regeringen och Polismyndigheten. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3581 (C) yrkande 6 och 2025/26:3586 (S) yrkandena 2–4.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 112 begärs ett tillkännagivande om att Polismyndigheten 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser.

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2026 anges bl.a. följande (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 s. 59):

Sedan regeringsförklaringen 2022 har regeringen angett att polisen ska växa mot målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. Vid tillfället var den genomsnittliga polistätheten i EU 333 poliser per 100 000 invånare och i Sverige 209. Polistätheten i Sverige har ökat sedan dess och uppgick till 237 i juni 2025. Vid samma tidpunkt uppgick antalet poliser till ca 25 100, vilket kan jämföras med ca 22 000 poliser när regeringen tillträdde i oktober 2022.

Regeringens styrning mot fler poliser har varit tydlig. I december 2022 fick Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet om en ökad polistäthet. I regleringsbrevet för 2024 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa att minst dåvarande tillväxttakt i antal poliser skulle fortsätta efter utgången av 2024. Polismyndigheten skulle också vidta åtgärder för att öka antalet lämpade polisstuderande. I regleringsbrevet för 2025 fick Polis­myndigheten ett återrapporteringskrav om att redovisa hur myndigheten har arbetat med och vilka resultat som har uppnåtts i fråga om att växa mot målet att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU.

Genom budgetpropositionen för 2025 tillförde regeringen ytterligare resurser för fortsatt tillväxt, mot målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. Regeringen avsatte också medel för att stärka polisaspiranternas villkor för att öka attraktiviteten till polisutbildningen och polisyrket. Detta resulterade i en överenskommelse mellan parterna om en höjning av aspirantlönerna fr.o.m. 2025, den första sedan 2002.

Därtill har regeringen, i mars 2025, gett en utredare i uppdrag att lämna ett förslag om en betald polisutbildning. De medel som satts av för att stärka polisaspiranternas villkor, och aviseringen om en betald polis­utbildning, väntas bidra till att öka attraktiviteten till polisyrket och ge incitament för fler att söka till och genomföra polisutbildningen. Polismyndigheten fick därför, i april 2025, i uppdrag av regeringen att undersöka förutsättningarna att utöka antalet platser vid polisutbildningen. Polismyndigheten redovisade uppdraget den 1 september 2025 (Ju2025/01752). Uppdraget har innefattat att undersöka förutsättningarna för att såväl etablera polisutbildningen vid ytterligare ett lärosäte, som att utöka antalet utbildningsplatser vid befintliga lärosäten. Regeringen har den 18 september 2025 fattat beslut om att medge att Uppsala universitet får bedriva polisutbildning (U2025/01793).

I denna budgetproposition tillför regeringen medel så att polis­utbildningen kan etableras vid ytterligare ett lärosäte fr.o.m. vårterminen 2027.

I årsredovisningen för 2025 skriver Polismyndigheten (s. 105 f.) att fokus har varit en ökad lokal polisiär närvaro. Under året har polistillväxt skett i hela landet, huvudsakligen av uniformerade poliser i yttre tjänst. Högst tillväxttakt har områdespoliser haft.

Sedan december 2015 har antalet poliser ökat med 4 843, vilket motsvarar en ökning med 24 procent. Av den ökningen har 90 procent skett vid polisregionerna. Polistillväxten inom polisregionerna har varit störst i lokalpolisområdena, där antalet poliser har ökat med 28 procent, medan antalet poliser har ökat med 19 procent inom övriga organisatoriska delar i polis­regionerna.

I jämförelse med december 2015 har polistätheten i hela Polismyndigheten ökat från 202 till 233 poliser per 100 000 invånare och sex av sju polisregioner har sedan dess ökat polistätheten. Polisregion Nord har ökat mest, både i antal och procentuellt. De två senaste åren har polistätheten ökat i alla polisregioner och polisregion Stockholm har genom ett ambitiöst s.k. attraheraarbete ökat polistätheten från 210 till 222.

Totalt påbörjade 1 978 personer en polisutbildning under 2025, vilket är det högsta antalet någonsin under ett kalenderår.

Polislönesatsningarna för 2019–2024 har nu genomförts enligt riksdagens intentioner, för att öka polisyrkets attraktivitet.

För att säkerställa en ökad polistäthet påbörjades ett antal åtgärder för att attrahera och anta fler med rätt kompetens till polisutbildningen under året.

Polismyndighetens bedömning är att det behövs fler utbildningsplatser i Mellansverige för att säkra kompetensförsörjningen av poliser till bl.a. polisregion Stockholm. Regeringen har beslutat att Uppsala universitet får etablera en polisutbildning fr.o.m. vårterminen 2027.

Polismyndigheten bedömer att möjligheten att få sina studielån avskrivna kommer att få fler att vilja studera till polis. Regeringens utredare har presenterat ett förslag till utformning av ett regelverk för avskrivning av studielån för poliser. Reformen föreslås gälla från januari 2027, för studerande från höstterminen 2024, förenat med vissa villkor.

En översyn av antagningsprocessen till polisutbildningen påbörjades under 2025 för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv antagnings­process. Ett förslag på ny antagningsprocess, som uppfyller polisverksamhetens krav på lämplighet och förmåga hos nyutbildade poliser, ska redovisas under 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har behandlat motioner om antalet poliser tidigare. År 2022 föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att antalet poliser borde uppgå till genomsnittet inom EU. Riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2021/22:JuU22 s. 26 f., rskr. 2021/22:270). Även 2023 behandlades motioner i samma fråga. Med hänvisning till pågående arbete och tidigare tillkännagivande avstyrktes motionerna, vilket riksdagen ställde sig bakom (bet. 2022/23:JuU10 s. 22 f., prot. 2022/23:102). I budgetpropositionen för 2026 bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slut­behandlat. Utskottet hade inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 s. 59 f., bet. 2025/26:JuU1 s. 26 f.).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att frågan om att öka antalet poliser är viktig, och riksdagen har också, i enlighet med utskottets förslag, riktat ett tillkänna­givande till regeringen med denna innebörd. Regeringen har därefter vidtagit en rad åtgärder som tillgodosett tillkännagivandet, och som framgår av redogörelsen ovan har såväl regeringen som polisen fortsatt att arbeta med frågan. Det innefattar regeringsuppdrag, återrapporteringskrav, en utredning och ökade resurser till polisen. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2025/26:3586 (S) yrkande 112.

Motionerna

Ekobrottsmyndigheten och arbetet mot ekonomisk brottslighet

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 131 begärs ett tillkännagivande om att inte avveckla utan i stället satsa på Ekobrottsmyndigheten och utveckla dess verksamhet. I kommittémotion 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om att intensifiera arbetet mot den ekonomiska brottsligheten, och enligt kommittémotion 2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 13 bör Ekobrottsmyndigheten ges möjligheter att använda bättre verktyg och arbetsmetoder samt inrätta en nationell insatsstyrka mot ekobrott.

Nätpolis

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 126 begärs ett tillkännagivande om att polisen ska inrätta särskilda enheter mot kriminalitet i onlinemiljö.

Sjöpolis

Enligt motion 2025/26:3256 av Camilla Brunsberg (M) bör det övervägas att återinrätta en sjöpolisgrupp i Blekinge inom polisregion Syd.  

Polisens insynsråd

I motion 2025/26:363 av Michael Rubbestad (SD) begärs ett tillkännagivande om att tillsätta en utvärdering av de regionala och nationella insynsråden inom Polismyndigheten, då det enligt motionären kan ifrågasättas om de fyller sitt syfte.

Bakgrund

Ekobrottsmyndigheten och arbetet mot ekonomisk brottslighet

Utredningen om en organisation av en effektiv ekobrottsbekämpning

Regeringen tillsatte den 22 juni 2023 en utredning med uppdrag att förutsättningslöst analysera och utvärdera Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion och föreslå de organisatoriska och rättsliga förändringar som behövs för att förbättra och effektivisera arbetet mot de kriminella nätverken och den organiserade ekonomiska brottsligheten. I juni 2025 överlämnade utredningen sitt betänkande En ny organisation av ekobrottsbekämpningen (SOU 2025:81). Utredningen konstaterar att den ekonomiska brottsligheten har ändrat karaktär och är allvarligare och mer omfattande än tidigare. I dag bedriver Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten ekobrottsbekämpning utan det samarbete som behövs. Även underrättelseverksamheterna bedrivs separat. Utredningen föreslår att Ekobrottsmyndighetens verksamhet förs över till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten där särskilda enheter för ekobrottsbekämpning inrättas.

I ett pressmeddelande från Justitiedepartementet den 19 juni 2025 anförs bl.a. följande.

Utredningen har gjort en gedigen analys av ekobrottsbekämpningen och bidrar med många viktiga iakttagelser. Men i ett läge när den kriminella ekonomin beräknas omsätta 100–150 miljarder kronor per år är det inte aktuellt för regeringen att avveckla Ekobrottsmyndigheten. Samtidigt räcker Ekobrottsmyndigheten i dagsläget inte till för att hantera den ekonomiska brottsligheten. I stället för att gå vidare med förslaget om avveckling kommer regeringen att se över hur Ekobrottsmyndighetens verksamhet kan förbättras och göras mer effektiv genom åtgärder i tre steg. 

•       Regeringen kommer att gå vidare med att remittera utredningens förslag i de delar som förbättrar bekämpningen av den kriminella ekonomin. Det gäller framför allt förslagen om att Ekobrottsmyndigheten och Polis­myndigheten ska ges tillgång till ytterligare register och att fler brottsbekämpande myndigheter ska ges möjlighet att biträda Kronofogdemyndigheten med distansutmätning.

•       Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten kommer att få i uppdrag att gemensamt hitta lösningar som på kort sikt och inom myndigheternas befintliga anslag kan stärka samhällets samlade förmåga att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

•       Regeringen ska se över hur Ekobrottsmyndigheten kan förbättras och göras mer effektiv på längre sikt. Det kan t.ex. handla om att se över Ekobrottsmyndighetens befogenheter.

Uppdrag att stärka ekobrottsbekämpningen

Den 3 juli 2025 gav regeringen Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att stärka myndigheternas samlade förmåga att bekämpa ekonomisk brottslighet (Ju2025/01527).

Inom ramen för uppdraget skulle Ekobrottsmyndigheten vidta åtgärder för att öka utrednings- och lagföringstakten, särskilt när det gäller kvalificerad och systemhotande ekonomisk brottslighet. Det innefattar bl.a. att öka utrednings­verksamhetens underrättelsedrivna ärendeinflöde och intensifiera det internationella samarbetet så att fler brott kan lagföras.

Inom ramen för uppdraget skulle Ekobrottsmyndigheten, Polis­myndigheten och Åklagarmyndigheten i nära samverkan med varandra

•       stärka myndigheternas strategiska och operativa samarbete mot ekonomisk brottslighet, särskilt gällande organiserad brottslighet och sådan brottslig verksamhet som faller inom flera av myndigheternas respektive ansvarsområden

•       vidta åtgärder och lämna förslag på förordningsändringar som utifrån befintliga myndighetsstrukturer och inom myndigheternas befintliga ekonomiska ramar kan stärka Ekobrottsmyndighetens egen kapacitet och myndigheternas samlade förmåga att bekämpa ekonomisk brottslighet, vilket bl.a. kan omfatta frågorna om Ekobrottsmyndighetens brottskatalog bör ändras, hur Ekobrottsmyndigheten och Polis­myndigheten kan stärka samverkan gällande it-utveckling samt hur informationsutbytet mellan finanspolissektionen vid Polismyndigheten, Polismyndighetens övriga verksamhet och andra ekobrottsbekämpande myndigheter kan underlättas

•       lämna förslag på andra författningsändringar, att genomföra eller utreda närmare, som kan förbättra Ekobrottsmyndighetens förmåga att bekämpa ekonomisk brottslighet, vilket bör innefatta överväganden gällande bl.a. om den underrättelseverksamhet som är inriktad mot ekonomisk brottslighet kan organiseras på ett effektivare sätt och om Ekobrotts­myndighetens tvångsbefogenheter behöver förstärkas.

Uppdragsmyndigheterna skulle när uppdraget utfördes ha en nära dialog även med andra myndigheter, däribland Skatteverket, i de delar dessa andra myndigheter på ett nära sätt berörs av uppdraget.

Uppdraget skulle redovisas senast den 15 mars 2026.

Mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet

Enligt regleringsbrevet för 2026 ska Ekobrottsmyndigheten redovisa hur myndigheten har säkerställt en ökad operativ förmåga att bekämpa den ekonomiska brottsligheten på ett effektivt sätt. Myndigheten ska särskilt redovisa följande:

•       vilka åtgärder som har vidtagits för att fler brott ska utredas och lagföras, särskilt när det gäller kvalificerad och systemhotande ekonomisk brottslighet. I detta ingår att redovisa myndighetens arbete med att stärka det internationella rättsliga samarbetet

•       hur myndigheten har arbetat med att utveckla det förebyggande arbetet mot den ekonomiska brottsligheten

•       på vilket sätt myndigheten har stärkt samarbetet med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Tullverket. I detta ingår att redovisa hur myndigheten genom samverkan har utvecklat förmågan att bekämpa ekonomisk brottslighet.

Finansiellt underrättelsecentrum

I december 2024 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum. Syftet är att fördjupa samverkan mellan Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och privata aktörer för att effektivt bekämpa den kriminella ekonomin (Ju2024/02646). Genom budgetpropositionen för 2026 tillfördes Ekobrottsmyndigheten medel för att stärka sitt arbete enskilt och i samverkan med andra aktörer vid Finansiellt underrättelsecentrum vid Polismyndigheten (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 s. 68, bet. 2025/26:JuU1, prot. 2024/25:48).

Ökade möjligheter till tillgångsinriktad brottsbekämpning

Regeringen gav i december 2024 en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur det nya s.k. förverkandedirektivet ska genomföras i Sverige. Uppdraget redovisades den 17 februari 2026 i betänkandet Ökade möjligheter till tillgångsinriktad brottsbekämpning (SOU 2026:10).

Utredningen lämnar förslag som innebär utvidgade möjligheter till beslag. Utredningen föreslår bl.a. att alla typer av egendom ska kunna tas i beslag, exempelvis fastigheter, bostadsrätter, företag, patent, varumärken och domännamn. Vidare lämnas förslag om att utgångspunkten ska vara att ett beslag består tills en dom har fått laga kraft, vilket försvårar för kriminella att gömma undan sina tillgångar. I utredningen görs bedömningen att mer kan göras för att öka effektiviteten i den tillgångsinriktade brottsbekämpningen och att det skulle kunna åstadkommas genom att det inrättas ett nationellt center för tillgångsinriktad brotts­bekämpning för att mer offensivt kunna förverka brottsvinster och tillgångar som har sitt ursprung i brottslighet. Utredningen anser att ett sådant centrum bör ha i uppdrag att arbeta med alla frågor kopplade till återtagandet av brottsvinster, nationellt och internationellt. 

För att ytterligare effektivisera arbetet med tillgångsinriktad brottsbekämpning föreslås också att det klargörs i lag att det i brotts­utredningar ingår att utreda om det finns skäl att förverka egendom. Utredningen föreslår därtill att en del av intäkterna från försäljningen av förverkad egendom ska användas till förmån för brottsoffer. 

Betänkandet ska remissbehandlas och lagändringar med anledning av utredningen planeras att träda i kraft den 1 juli 2027.

Nätpolis

I regeringens skrivelse Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera (skr. 2023/24:56) redovisar regeringen en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Regeringen anför i skrivelsen att det i arbetet med att förebygga att minderåriga radikaliseras och rekryteras är viktigt att väga in att generationerna födda på 2000-talet har vuxit upp i en digitaliserad värld. Yrkesverksamma behöver därför ha tillgång till kunskap om den propaganda som sprids i digitala miljöer, inklusive på olika spelplattformar. I och med den funktion som Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har att samla och sprida kunskap om våldsbejakande extremism som är baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt att verka för en kunskapsbaserad praktik finns i dag bättre förutsättningar för detta. Vidare anförs det att Totalförsvarets forsknings­institut (FOI) sedan 2022 har ett permanent uppdrag att kartlägga våldsbejakande extremism och rasism i digitala miljöer. Myndigheten har i ett antal rapporter lyft fram hur internet och sociala medier gjort det möjligt för nischade subkulturer och våldsbejakande extremistiska grupperingar att sprida våldsförhärligande budskap. Dessa budskap spelar en roll både i radikaliseringsprocesser och i planeringen av våldsdåd och terrorism.

För att öka kunskapen om kriminella nätverk i digitala miljöer har regeringen gett FOI i uppdrag att öka kunskapen om hur en kriminell livsstil marknadsförs i sociala medier och andra digitala miljöer samt hur detta kan påverka barns och ungas attityder till våld och kriminalitet. I uppdraget ingår även att undersöka vilken roll användningen av sociala medier har i eskaleringen av konflikter i kriminella miljöer. FOI ska även, utifrån vad som framkommer i arbetet med uppdraget, lämna förslag på åtgärder som motverkar denna problematik. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2026 (Ju2025/00157).

Vidare har Brottsförebyggande rådet (Brå) fått i uppdrag att öka kunskapen om hur kriminella nätverk rekryterar barn och unga i sociala medier och andra digitala miljöer för att begå brott. Brå ska även föreslå åtgärder som kan vidtas för att motverka och förebygga detta. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2026 (Ju2025/00155).

Enligt regleringsbrevet för 2026 ska Polismyndigheten särskilt redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit och utvecklar för att motverka rekrytering i onlinemiljö av barn och unga till kriminalitet, samt samarbete med tjänsteleverantörer kopplat till detta.

Regeringen remitterade den 16 januari 2026 en promemoria med förslag till en ny lag som gör det möjligt för Polismyndigheten att förelägga plattformar att avlägsna innehåll på nätet som syftar till att rekrytera personer till brottslighet (Ds 2026:1), se vidare under avsnittet Polisens befogenheter och arbetsmetoder.  

Sjöpolis

På Polismyndigheten webbplats anges att myndighetens sjöpolisverksamhet finns i de sju polisregionerna. Verksamheterna varierar i både omfattning och förmåga. Polisregionerna Stockholm och Väst bedriver sin verksamhet året runt, dygnet runt och förväntas kunna ingripa inom korta tidsramar. Polisregioner utöver Stockholm och Väst använder sina resurser på vattnet när behovet uppstår eller under vissa tidsperioder. Dessa poliser har vanligen ett annat sidouppdrag förutom sjöpolistjänst. När de inte bedriver sjöpolis­verksamhet utförs andra uppdrag som respektive polisregion prioriterat högre.

Polisens insynsråd

På polisens webbplats anges att den demokratiska insynen sker genom ett nationellt insynsråd, Polismyndighetens insynsråd, som inte är beslutande. Utöver det nationella insynsrådet finns det även sju regionpolisråd. Ledamöterna i insynsråden utses av regeringen, efter nominering av riksdagspartierna. De ska ha partipolitisk erfarenhet och breda kontaktytor i samhället. Det är i regionpolisråden som medborgarnas insyn i den nya myndigheten kommer att säkerställas på regional nivå. Regionpolischefen är ordförande. I råden finns representanter från samtliga riksdagspartier.

Insynsrådet och de regionala råden inrättades i samband med polisens omorganisation 2015 enligt förslag från den eniga parlamentariska Polis­organisationskommittén för att säkerställa demokratisk insyn i och kontroll av verksamheten. I Polisorganisationskommitténs betänkande En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13) fastslogs det att Polis­myndighetens verksamhet har stor betydelse för medborgarnas trygghet och säkerhet. Vidare konstaterades det att Polismyndigheten har breda kontaktytor mot många olika grupper och att verksamheten i många avseenden är integritetskänslig. Detta gör att insyn i verksamheten från medborgare och politiker är särskilt angelägen. Det fanns enligt utredningen inga skäl som talade mot att inrätta ett insynsråd. Kommittén gjorde mot den bakgrunden bedömningen att ett insynsråd på nationell nivå i Polismyndigheten skulle gagna verksamheten. Vidare anfördes att Polismyndigheten bedriver en omfattande verksamhet över hela landet. Kommittén ansåg att det fanns ett behov av medborgerlig insyn och kontroll även i denna verksamhet och att det fanns ett särskilt värde av att involvera förtroendemän även på polisregionnivå. Enligt kommittén borde ett regionpolisråd därför finnas kopplat till chefen för varje polisregion.

De närmare bestämmelserna om Polismyndighetens insynsråd och regionpolisråden finns i förordningen med instruktion för Polismyndigheten.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade förra våren ett motionsyrkande om polisiär närvaro online för att bekämpa radikalisering på nätet. Med hänvisning till den nationella strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism fann utskottet att flera myndigheter hade fått i uppdrag att bemöta denna utveckling, vilket utskottet välkomnade. Med hänvisning till det pågående arbetet avstyrkte utskottet motionen. Riksdagen fastställde utskottets förslag (bet. 2024/25:JuU15 s. 29 f., prot. 2024/25:107).

Utskottets ställningstagande

En viktig del i kampen mot organiserad brottslighet är bekämpandet av den kriminella ekonomin. Utskottet ser därför positivt på det arbete som görs på området. Som regeringen fastslagit innefattar detta arbete att inte avveckla Ekobrottsmyndigheten utan att förbättra och effektivisera dess verksamhet. Utskottet anser att motion 2025/26:3586 (S) yrkande 131 därmed åtminstone delvis är tillgodosedd och bör avslås. Med hänsyn till det arbete som görs på området avstyrks även motionerna 2025/26:3553 (S) yrkande 16 och 2025/26:3559 (S) yrkande 13.

När det gäller polisens arbete mot kriminalitet i onlinemiljö kan utskottet konstatera att frågan är uppmärksammad och att regeringen har gett både polisen och andra myndigheter i uppdrag som syftar till att effektivisera detta arbete. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:3586 (S) yrkande 126, som därmed avstyrks.

Utskottet anser inte att det framkommit skäl för att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:363 (SD) och 2025/26:3256 (M) om sjöpolis och polisens insynsråd, vilka därmed avstyrks.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 124 begärs ett tillkännagivande om att Polismyndigheten och Plikt- och prövningsverket bör ges i uppdrag att intensifiera arbetet för att poliskåren ska återspegla befolkningen avseende kön och etnicitet.

Bakgrund

I årsredovisningen för 2025 skriver Polismyndigheten (s. 107) att man marknadsfört polisutbildningen via kampanjer och i en mängd andra sammanhang, bl.a. i sociala medier, vid event, mässor och genom aktiviteter där intresserade och sökande har fått möjlighet att träffa poliser. Parallellt med målet att säkerställa att utbildningsplatserna fylls är fokus att få fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund att söka sig till polisutbildningen. Det har bl.a. genomförts välbesökta evenemang där kvinnor har berättat om sina erfarenheter av att utbilda sig till och arbeta som polis. Verksamma poliser i lokalsamhället har involverats i arbetet som ambassadörer för polisyrket. Det bedöms ha bidragit till att öka motivationen hos intresserade att söka, och fullfölja sin ansökan, till polisutbildningen. En översyn av antagnings­processen till polisutbildningen påbörjades under 2025, för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv antagningsprocess. Ett förslag på ny antagnings­process, som uppfyller polisverksamhetens krav på lämplighet och förmåga hos nyutbildade poliser, ska redovisas under 2026.

Vidare anges (s. 114 f.) att Polismyndigheten totalt har en jämställd könsfördelning med 48 procent kvinnor men att det finns skillnader inom respektive personalkategori. Bland poliser är andelen kvinnor 35 procent och bland civilanställda är andelen 68 procent. Könsfördelningen i en stor organisation som Polismyndigheten är trögrörlig och har inte förändrats i någon större utsträckning under de senaste två åren men under de senaste tio åren har andelen kvinnor vid myndigheten ökat med 6 procentenheter. Den totala andelen anställda med utländsk bakgrund vid Polismyndigheten var 11 procent 2025, vilket är samma nivå som föregående år och en marginell ökning jämfört med 2023. Ökningen jämfört med 2023 gäller både poliser och civila och såväl män som kvinnor. Statistik för andelen anställda med utländsk bakgrund har tagits fram sedan 2005. Då var andelen 5 procent och den har varit oförändrad eller ökat varje år sedan dess.

I en interpellationsdebatt den 13 februari 2024 anförde justitieminister Gunnar Strömmer (M) bl.a. följande som svar på frågor om dålig representation av personer med utländsk bakgrund inom polisyrket (ip. 2023/24:409):

Andelen polisanställda med utländsk bakgrund har ökat varje år sedan 2005 och mer än fördubblats sedan dess. Andelen är lägre jämfört med befolkningen i stort, även om jämförelsen inte är relevant i alla delar. För att vara behörig sökande till polisutbildningen krävs svenskt medborgar­skap.

Polisen har ett samhällsbärande uppdrag, och därför är det viktigt att polisens personalsammansättning i så stor utsträckning som möjligt speglar samhället. Det har betydelse både för polisens legitimitet och allmänhetens förtroende för polisen och för polisens förmåga att utföra sitt uppdrag med bästa möjliga kompetens.

Det är Polismyndigheten som ansvarar för rekrytering och personalförsörjning. Genom åren har myndigheten vidtagit flera åtgärder för att öka mångfalden inom polisen. Bland annat har man genom riktade informationsinsatser uppmuntrat personer från underrepresenterade grupper att söka till polisutbildningen. Det har skett i kanaler där målgruppen finns, till exempel via sociala medier eller i samband med olika evenemang. I myndighetens arbete med att attrahera sökande till polisutbildningen ligger ett särskilt fokus på att få fler kvinnor och fler personer med utländsk bakgrund att söka.

– – –

Jag menar att det inte finns något stöd för att differensen mellan antalet ansökningar och antalet antagna skulle ha att göra med diskriminering eller olik behandling vid antagningen av sökande till polisutbildningen.

Jag tycker att den rimliga utgångspunkten är att det ställs höga krav på de personer som ska komma in på utbildningarna. Vi vet att en väldigt liten andel av dem som söker, oavsett bakgrund, tas in på polisutbildningen.

Jag menar att det framför allt handlar om hur man i så fall kan bredda rekryteringsunderlaget så att fler personer lever upp till de höga krav som måste gälla för att bli antagen till polisutbildningen. Det handlar delvis om att få fler personer som över huvud taget söker till polisutbildningen eftersom vissa utbildningar i dag faktiskt har svårt att fylla sina platser. Men det handlar förstås också om att personer som har en annan bakgrund än snittet i högre grad än i dag kommer i fråga för polisutbildningen.

När det gäller konkreta åtgärder tycker jag att det i grund och botten […] inte handlar om att sänka krav, att sortera utifrån etnisk bakgrund eller att behandla personer som söker till polisutbildningen olika. Det måste i stället vara ett starkt grundackord av likabehandling.

När det gäller alla åtgärder som andas sänkta kvalitetskrav, särbehandling eller kvotering är det min bestämda uppfattning att vi ska avvisa dessa både av vissa principiella skäl och av rättsliga skäl, eftersom det kort sagt inte är tillåtet att arbeta på det sättet.

Andra åtgärder, som kan vara ägnade att bredda underlaget, är däremot både tillåtna och fullt legitima. Det är mycket rimligt att det är Polismyndigheten, som ansvarar för rekryteringen till utbildningen, som arbetar med dessa frågor och att de inte får instruktioner från min sida eller från politiskt håll om exakt hur detta arbete ska bedrivas.

Tidigare riksdagsbehandling

I förra årets motionsbetänkande om polisfrågor behandlade utskottet en motion med samma innehåll som den nu aktuella motionen. Utskottet fann med hänvisning till det pågående arbetet och den positiva trenden inte att det fanns skäl att ställa sig bakom motionen, som avstyrktes, vilket riksdagen ställde sig bakom (bet. 2024/25:JuU15 s. 20 f., prot. 2024/25:107).

Utskottets ställningstagande

Som utskottet tidigare anfört har Polismyndigheten redan i dag ett fokus på att få fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund att söka sig till polisutbildningen och det framgår av årsredovisningen att det görs insatser för att öka denna andel. Utskottet anser därför inte att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motion 2025/26:3586 (S) yrkande 124, som därmed avstyrks.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om behovet av att renodla polisens uppdrag genom en översyn och omfördelning av vissa uppgifter. Ett liknande yrkande framställs i motion 2025/26:3004 av Marléne Lund Kopparklint (M).

Bakgrund

Polisens huvuduppgifter är enligt Polismyndighetens instruktion, polislagen och polisförordningen att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att förebygga och bekämpa brott. Polisen har även en mängd uppgifter som i mindre utsträckning anses ha samband med myndighetens huvuduppgifter. Till dessa uppgifter hör bl.a. att pröva ansökningar om tillstånd av olika slag, att svara för tillsyn av vissa verksamheter, att utreda och ge handräckning åt andra myndigheter och att hantera förlustanmälningar och hittegodsärenden. Polisen är också landets passmyndighet som utfärdar och i förekommande fall återkallar pass. Ansvar för tillsyn och stängsling kring gruvhål där det finns risk för att människor och djur kommer till skada är ytterligare exempel på uppgifter som polisen har.

Den 29 augusti 2024 tillsatte regeringen en utredare för att göra en översyn av vissa uppgifter som utförs av Polismyndigheten. Utredningen överlämnade sitt betänkande Bättre ansvarsfördelning i oktober 2025 (SOU 2025:102). I betänkandet föreslås att uppgifter med låg polisiär relevans ska flyttas från Polismyndigheten till andra myndigheter eller till kommunerna, som bedöms ha bättre förutsättningar att utföra dem. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade motioner med liknande innebörd våren 2023. Utskottet fann att flera lagförslag var under beredning och att det hade överlämnats förslag om en ny lag om ordningsvakter och om avskaffande av danstillstånd till riksdagen. Bland annat med hänsyn till det pågående arbetet ansåg utskottet inte att det fanns anledning att ta initiativ till något tillkännagivande och motionerna avstyrktes (bet. 2022/23:JuU10 s. 42 f., prot. 2022/23:102).

Utskottets ställningstagande

För att polisen på ett tillräckligt effektivt sätt ska kunna genomföra sina huvuduppgifter är det viktigt att myndigheten inte i onödan åläggs uppgifter som andra myndigheter hade kunnat utföra i stället. Utskottet ser därför positivt på att regeringen de senaste åren har lämnat flera förslag som har syftat till detta. Utskottet noterar också att ytterligare ett lagstiftningsärende med sådant innehåll bereds inom Regeringskansliet. Med hänsyn till det anförda finner inte utskottet skäl att ställa sig bakom motionerna 2025/26:3004 (M) och 2025/26:3581 (C) yrkande 8, vilka därmed avstyrks.

Motionerna

Hemliga tvångsmedel

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 129 begärs ett tillkännagivande om att se över regelverket för hemliga tvångsmedel när det gäller polisens arbete mot mäns våld mot kvinnor.

Annonser om kriminella uppdrag

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om att polisen bör ges rätt att beordra nedtagning av annonser om kriminella uppdrag och annat kriminellt material online på samma sätt som terrormaterial i dag kan hanteras.

Rapporteftergift

I kommittémotion 2025/26:505 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 vill motionärerna låta Polismyndigheten utveckla verktyget rapporteftergift vid ingripande mot personer med beroende eller vid överdostillfällen.

Förverkande av djur

I motion 2025/26:3001 av Marléne Lund Kopparklint (M) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör se över möjligheten att utreda och föreslå åtgärder för att stärka möjligheterna att förverka eller omhänderta hundar och katter som är kopplade till organiserad brottslighet, penningtvätt eller annan grov kriminalitet.

Omhändertagande av båtnycklar

I motion 2025/26:692 av Martin Melin (L) vill motionären utreda möjligheten att ge polisen befogenhet att omhänderta båtnycklar vid misstanke om sjöfylleri.

Bakgrund

Hemliga tvångsmedel

Gällande rätt

Hemliga tvångsmedel får användas i olika skeden av det brottsbekämpande arbetet, både i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet (s.k. preventiva tvångsmedel) och vid en förundersökning. Sedan den 1 juli 2024 får även vissa hemliga tvångsmedel användas för att lokalisera personer för verkställighet av frihetsberövande påföljder. Med hemliga tvångsmedel avses traditionellt de tvångsmedel som benämns som hemliga i 27 kap. rättegångsbalken, dvs. hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kamera­övervakning och hemlig rumsavlyssning. Därutöver är kvarhållande av försändelse, s.k. postkontroll, och hemlig dataavläsning att betrakta som hemliga tvångsmedel. Som utgångspunkt gäller att frågor om tillstånd till hemliga tvångsmedel prövas av en domstol efter ansökan av en åklagare. För att hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda brott krävs det att straffvärdet för brottet eller brotten överstiger en viss nivå.

Under de senaste åren har flera reformer som tar sikte på att utöka och förbättra möjligheterna att använda hemliga och preventiva tvångsmedel i brottsbekämpningens olika faser genomförts.

Pågående arbete m.m.

Regeringen gav i februari 2025 en särskild utredare i uppdrag att göra en samlad rättslig och systematisk översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel (dir. 2025:12).

Utredarens uppdrag handlar om att

•       göra en rättslig och systematisk översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel i syfte att åstadkomma en mer effektiv och tydlig reglering och samtidigt förbättra möjligheterna att använda tvångsmedlen i brottsbekämpningen

•       utvärdera de utökade möjligheterna att använda hemliga och preventiva tvångsmedel och ta ställning till om de utökade möjligheterna att använda preventiva tvångsmedel ska gälla utan tidsbegränsning

•       utreda en möjlighet att störa och avbryta pågående brott eller brottslig verksamhet i cybermiljön för att förbättra de brottsbekämpande myndigheternas samlade förmåga att ingripa mot sådan brottslighet.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2026. 

I svar på en skriftlig fråga om hemliga tvångsmedel för att stoppa kvinno- och barnmisshandlare anförde justitieminister Gunnar Strömmer (M) den 2 januari 2026 bl.a. följande (fr. 2025/26:355):

Jag hade förmånen att diskutera denna fråga […] i en interpellationsdebatt i december. Som jag var tydlig med då måste mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer bekämpas med full kraft. Regeringen har därför gett i uppdrag till bland annat Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att stärka den operativa förmågan att förebygga den här typen av brottslighet.

Hemliga och preventiva tvångsmedel är viktiga verktyg i brottsbekämpningen och kan ofta vara avgörande för att förhindra, utreda och lagföra allvarlig brottslighet. Under de senaste åren har regeringen genomfört flera reformer som utökat myndigheternas möjligheter att använda sådana tvångsmedel. Vilka utredningsåtgärder som i olika fall är mest lämpliga och effektiva att använda måste dock de brottsbekämpande myndigheterna avgöra.

För att ytterligare förbättra och tydliggöra förutsättningarna för att använda hemliga och preventiva tvångsmedel i brottsbekämpningen gav regeringen i februari 2025 en särskild utredare i uppdrag att göra en samlad rättslig och systematisk översyn av tvångsmedelsreglerna. Uppdraget omfattar bland annat att utvärdera de senaste årens ändringar av regelverket och kartlägga den nytta som dessa inneburit för brottsbekämpningen i stort. Dessutom ska utredaren ta ställning till om de nuvarande reglerna kan förbättras ytterligare. I uppdraget ingår också att se över myndigheternas och regeringens årliga redovisning av användningen av hemliga och preventiva tvångsmedel. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag den 29 maj 2026.

Regeringen arbetar emot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer på bred front och med full kraft. Denna brottslighet ska bekämpas lika målmedvetet och systematiskt som gängkriminaliteten.

I en debattartikel i Aftonbladet den 25 mars 2026 anförde statsminister Ulf Kristersson (M), Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) bl.a. följande:

När preventiva tvångsmedel infördes mot gängen hösten 2023 var det ett avgörande genombrott. Det har gett rättsväsendet nya möjligheter att förhindra allvarlig brottslighet.

Nu vill vi undersöka om motsvarande verktyg kan användas för att stoppa mäns livsfarliga våld mot kvinnor i nära relationer. Det kan handla om att ge polisen möjlighet att avlyssna telefonsamtal, ta del av meddelanden och mejl – eller i vissa fall använda teknisk utrustning för att fånga upp ljud i en våldsutövares hem.

Män som systematiskt misshandlar och hotar sin partner ska inte kunna fortsätta i skydd av hemmets väggar. Med nya verktyg skapas nya möjligheter att lagföra farliga gärningsmän – och att rädda liv. I morgon beslutar regeringen om att ge en utredare i uppdrag att se över dessa frågor.

Annonser om kriminella uppdrag

Regeringen remitterade den 16 januari 2026 en promemoria med förslag till ny lag som gör det möjligt för Polismyndigheten att förelägga plattformar att avlägsna innehåll på nätet som syftar till att rekrytera personer till brottslighet (Ds 2026:1). 

Enligt promemorian ska ett föreläggande om att ta bort innehåll kunna beslutas när innehållet skäligen kan antas utgöra ett led i en straffbar förberedelse eller stämpling till ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer, eller involverande av en person under 18 år i brottslighet. Beslutet ska riktas mot den som tillhandahåller den plattform (värdtjänst) där innehållet finns. Innehållet ska tas bort eller göras oåtkomligt så snart som möjligt och senast inom en timme från det att föreläggandet tagits emot. En sanktionsavgift ska kunna tas ut om plattformen inte följer lagen. 

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 september 2026.

Rapporteftergift

Enligt narkotikastrafflagen (1968:64) är straffskalan för ringa narkotikabrott böter eller fängelse i högst sex månader och enligt Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning Normalstraff för vissa bötesbrott – stöd vid strafföreläggande (2021:21) är påföljden för brottet typiskt sett böter.

Av 9 § polislagen framgår att en polisman får lämna rapporteftergift om ett brott med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter.

I lagkommentaren till bestämmelsen anges att rapporteftergift främst är avsett för sådana fall då den felande har begått brott på grund av glömska, missuppfattning eller förbiseende. Men också brott som har begåtts avsiktligt kan naturligtvis ibland bedömas som obetydliga med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet. Möjligheten att bestämma om rapporteftergift är inte avsedd att utnyttjas som en ersättning för åklagarens beslut att underlåta åtal eller att i begränsningssyfte lägga ner eller inte inleda en förundersökning. Åklagarens möjligheter i dessa fall sträcker sig betydligt längre än den enskilde polismannens möjlighet att meddela rapporteftergift (Munck & Arvill, Polislagen [6 november 2025, Juno]).

Polismyndigheten har beslutat om en handbok med riktlinjer för rapporteftergift (pm 2022:27). Enligt handboken kan rapporteftergift lämnas antingen av en polisman omedelbart i anslutning till att brottet har begåtts (omedelbar rapporteftergift) eller av en polisman i befälsställning efter att viss utredning har skett och frågan har underställts befälet för prövning (rapporteftergift i efterhand).

I Narkotikautredningens slutbetänkande Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62) föreslås att regeringen ska ge Polismyndigheten i uppdrag att se över hur polisen använder rapporteftergift vid misstanke om eget bruk och innehav för eget bruk av narkotika, och vid behov ta fram föreskrifter eller vägledning för hur rapporteftergift ska användas. Narkotikautredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet.

Förverkande av djur

I den svenska rättsordningen betraktas djur som lös egendom. Bestämmelser om beslag finns bl.a. i 27 kap. rättegångsbalken, och i 36 kap. brottsbalken finns regler om förverkande av egendom. Av 36 kap. 3 § brottsbalken framgår det att det är möjligt att förverka vinster från ett brott. Vinstbegreppet innefattar utbyte men också det som har trätt i stället för utbyte (prop. 2023/24:144 s. 416). Vidare är det sedan november 2024 möjligt att förverka egendom utan krav på att egendomen kan kopplas till ett specifikt brott eller brottsvinst, om det är klart mer sannolikt att egendomen kommer från kriminell verksamhet om egendomen inte står i proportion till en persons legitima förvärvskällor, s.k. självständigt förverkande (36 kap. 5 § brotts­balken).

Regeringen gav i december 2024 en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur det nya s.k. förverkandedirektivet ska genomföras i Sverige. Uppdraget redovisades den 17 februari 2026 i betänkandet Ökade möjligheter till tillgångsinriktad brottsbekämpning (SOU 2026:10).

Utredningen bedömer att mer kan göras för att öka effektiviteten i den tillgångsinriktade brottsbekämpningen och att det skulle kunna åstadkommas genom att det inrättas ett nationellt center för tillgångsinriktad brottsbekämpning för att mer offensivt kunna förverka brottsvinster och tillgångar som har sitt ursprung i brottslighet. Utredningen anser att ett sådant centrum bör ha i uppdrag att arbeta med alla frågor kopplade till återtagandet av brottsvinster, nationellt och internationellt. 

För att ytterligare effektivisera arbetet med tillgångsinriktad brotts­bekämpning föreslås också att det klargörs i lag att det i brottsutredningar ingår att utreda om det finns skäl att förverka egendom. Utredningen föreslår därtill att en del av intäkterna från försäljningen av förverkad egendom ska användas till förmån för brottsoffer. 

Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 3 juni 2026.

I lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter anges att för att hindra att en hund orsakar skada eller avsevärd olägenhet får länsstyrelsen, om inte andra mindre ingripande åtgärder anses tillräckliga, besluta att den ska omhändertas. Om det är nödvändigt att omedelbart omhänderta en hund får Polismyndigheten besluta om detta. Om en hund har omhändertagits får ägaren eller innehavaren inte förfoga över hunden utan tillstånd av den beslutande myndigheten. Länsstyrelsen får, efter utredning, besluta att hunden ska säljas, skänkas bort eller, om hunden utgör en fara för människor eller djur eller om det annars finns särskilda skäl, avlivas.

Omhändertagande av båtnycklar

Enligt 4 § sjölagen (1994:1009) döms den för sjöfylleri som framför ett fartyg efter att ha intagit alkohol i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften.

När det gäller rattfylleri i trafiken får en polisman, i syfte att förhindra rattfylleri enligt 4 eller 4 a § trafikbrottslagen (1951:649), tillfälligt omhänderta fordonsnycklar eller annat som behövs för färden eller, om så krävs, fordonet (24 a–d §§ polislagen). Det är inte möjligt vid sjöfylleri.

År 2018 lät regeringen utvärdera lagstiftningen om en fast, nedre promille­gräns som infördes i sjölagen år 2010 i en promemoria (Ds 2019:22) eftersom det hade framförts kritik mot denna gräns. Utredaren konstaterade dock att utvecklingen hade varit positiv när det gällde såväl regelefterlevnad som säkerheten till sjöss sedan bestämmelsen infördes. Några entydiga slutsatser om vilka faktorer som bidragit till den positiva utvecklingen kunde inte dras, men det bedömdes som rimligt att lagstiftningen, i kombination med de kontroller som gjordes, hade haft en preventiv inverkan på sjöfylleri i stort och en positiv inverkan på trafiksäkerheten. Utredaren gjorde bl.a. mot den bakgrunden sammantaget bedömningen att det inte fanns behov av att föreslå några ändringar i lagstiftningen.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2025 behandlade utskottet ett motionsyrkande om att polisen måste ha rätt och effektiva verktyg för att bekämpa gängkriminaliteten, som t.ex. hemlig avlyssning och kameraövervakning, och i betydligt större omfattning än i dag kunna använda tvångsmedel preventivt. Utskottet konstaterade att man under det senaste året hade behandlat många ärenden som väsentligen hade syftat till att ge polisen mer effektiva verktyg för att bekämpa den organiserade brottsligheten, innefattande utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel och överskottsinformation samt kameraövervakning. Utskottet avstyrkte motionen och riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2024/25:JuU15 s. 23 f., prot. 2024/25:107).

Utskottets ställningstagande

När det gäller användningen av hemliga tvångsmedel har regeringen de senaste åren genomfört flera reformer som utökat myndigheternas möjligheter att använda sådana tvångsmedel, och det pågår för närvarande en översyn av reglerna om hemliga tvångsmedel som bl.a. har till syfte att åstadkomma en mer effektiv och tydlig reglering och samtidigt förbättra möjligheterna att använda tvångsmedlen i brottsbekämpningen. Vidare har partiledarna för Tidöpartierna helt nyligen aviserat att en utredare ska få i uppdrag att se över möjligheten för polisen att använda hemliga tvångsmedel i arbetet mot våld i nära relationer. Med hänvisning till det pågående och aviserade arbetet med frågan avstyrks motion 2025/26:3586 (S) yrkande 129.

Som framgår av redogörelsen ovan bereds för närvarande en promemoria inom Regeringskansliet med förslag om att kunna beordra nedtagandet av annonser om kriminella uppdrag. Motion 2025/26:3586 (S) yrkande 19 avstyrks därför.

Av redogörelsen ovan framgår det vidare att ett förslag i Narkotikautredningens slutbetänkande om att ge Polismyndigheten i uppdrag att se över användningen av rapporteftergift vid misstänkt eget bruk bereds inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl att föregå det arbetet. Motion 2025/26:505 (MP) yrkande 2 avstyrks.

Utskottet konstaterar att det redan i dag är möjligt att omhänderta djur enligt nuvarande förverkandelagstiftning. Därtill bereds lagförslag inom Regerings­kansliet som syftar till att ytterligare effektivisera arbetet med tillgångsinriktad brottsbekämpning. Utskottet anser därmed att motion 2025/26:3001 (M) bör avslås.              

När det slutligen gäller möjligheten att omhänderta båtnycklar noterar utskottet att när bestämmelserna om sjöfylleri utvärderades bedömdes det inte finnas något behov av ändringar i denna lagstiftning. Utskottet finner inte att det som anförts i motion 2025/26:692 (L) leder till någon annan bedömning. Motionen avstyrks därmed.

Motionerna

Kroppsburna kameror

I motion 2025/26:904 av Joakim Sandell (S) yrkande 1 vill motionären att polisen ska utrustas med kroppskameror vid ingripanden där tvång, våld eller risk för rättsosäkerhet kan uppstå. Vidare anser motionären att regeringen ska återkomma med lagförslag som tydligt reglerar när kroppskameror ska aktiveras, hur materialet ska lagras och vem som får ta del av det (yrkande 2). Motionären vill också att regeringen ska säkerställa resurser för att polisen ska få nödvändig utrustning, utbildning och tekniskt stöd för en fullskalig användning av kroppskameror (yrkande 3), och, slutligen, att regeringen ska inrätta en oberoende granskningsfunktion för att följa upp användningen av kroppskameror, särskilt i fall där kameror inte aktiverats (yrkande 4).

I motion 2025/26:3396 av Marléne Lund Kopparklint (M) yrkande 1 vill motionären låta utreda förutsättningarna för att ordningsvakter och naturvårdsvakter ska utrustas med kroppskameror. Motionären vill även se nationella riktlinjer för lagring, hantering och användning av materialet från kroppskameror, med hänsyn till både rättssäkerhet och integritetsskydd (yrkande 2). Därtill efterfrågas en utvärdering av effekterna av kroppskameror i syfte att sprida användningen till fler samhällsbärande yrkesgrupper där hot och våld är vanligt förekommande (yrkande 3).

Bullerkameror

I motionerna 2025/26:701 av Louise Eklund (L) yrkande 1, 2025/26:765 av Joakim Sandell (S), 2025/26:3063 av Noria Manouchi (M) yrkande 5 och 2025/26:3540 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 begärs det att Polismyndigheten ska ges rätt att lagföra trafiköverträdelser utifrån data från bullerkameror.

Drönare

I motion 2025/26:1770 av Marie Nicholson (M) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att utreda hur regelverket för polisens användning av drönare kan förenklas och förtydligas.

Bakgrund

Kroppskameror

Möjligheterna för en aktör att bedriva kamerabevakning på en plats dit allmänheten har tillträde regleras i de flesta fall i kamerabevakningslagen (2018:1200) (KBL). För att det ska vara fråga om kamerabevakning krävs det enligt 3 § att utrustningen inte ska manövreras på platsen. Utrustning som finns i användarens omedelbara närhet och som fortlöpande styrs av användaren är att anse som manövrerad på platsen (prop. 2017/18:231 s. 136). Lagen omfattar därför inte handhållna kameror eller liknande utrustning och inte heller kameror som på annat sätt är kroppsburna, t.ex. en kamera som är fäst i en persons kläder eller monterad på en hjälm. Användandet av en kroppsburen kamera innebär ofta att personuppgifter behandlas. Om en kamera fångar en identifierbar person eller någon annan personuppgift i bild måste därför gällande dataskyddsregler följas.

År 2017 fann dåvarande Datainspektion i ett tillsynsärende att polisen enligt dåvarande polisdatalagen och personuppgiftslagen kunde använda kropps­burna kameror, men att det saknades riktlinjer och rutiner för hur kamerorna fick användas. Polismyndigheten förelades att införa rutiner för den person­uppgiftsbehandling som användningen av kroppsburna kameror gav upphov till i syfte att säkerställa att behandlingen sker i enlighet med gällande rätt (dnr 1083-2016).

Polismyndigheten har därefter tagit fram riktlinjer för denna typ av kameraanvändning (pm 2020:46). I en tillsynsrapport av Polismyndighetens tillsynsenhet (rapport 2021:7) anges att det av riktlinjerna framgår att kroppsburen kamera får användas av uniformerad polis i yttre tjänst efter att denne har genomgått introduktion i gällande rätt, tillämpliga styrdokument samt kameraplattformens funktion. Kameran ska vara antingen i förinspelningsläge eller aktivt inspelningsläge under hela arbetspasset. Aktiv inspelning får ske vid primärutredning, förundersökning eller hotfulla och våldsamma situationer i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda brott. Senast i samband med att arbetspasset avslutas ska den kroppsburna kameran placeras i dockningsstation för laddning och överföring av allt inspelat material till kameraplattformen. Om inspelat material ska sparas och användas i den brottsbekämpande verksamheten ska en begäran om exportering upprättas i enlighet med respektive polisregions rutiner.

Av 5 kap. 1 § arbetsordningen för Polismyndigheten (pm 2020:26) framgår det att varje chef har ansvar för den egna verksamheten och för att bl.a. verksamheten bedrivs enligt gällande författningar och styrdokument.

Polismyndigheten har sedan 2022 permanent tillförts 400 miljoner kronor per år för att utveckla sin tekniska förmåga. Därutöver tillfördes det 2022 ytterligare 300 miljoner kronor engångsvis för samma ändamål, vilket skulle innefatta en satsning på kroppsburna kameror för poliser i yttre tjänst. Satsningen innebar att samtliga poliser i yttre tjänst skulle ha möjlighet att utrusta sig med en kroppsburen kamera (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, bet. 2021/22:JuU1) och enligt polisens webbplats utrustades alla poliser i yttre tjänst med kroppsburna kameror under 2023.

På polisens webbplats anges vidare att den kroppsburna kameran är försedd med ljud- och ljusindikatorer som upplyser allmänheten om när inspelning sker. Kameran är som huvudregel satt i ett förinspelningsläge, vilket innebär att kameran löpande spelar in film utan ljud. Det förinspelade materialet lagras i en minut varefter det automatiskt spelas över om inte polismannen startar en inspelning. När inspelningen startar piper kameran tre gånger och ljusindikatorn skiftar färg från grönt till rött. Det är den enskilde polismannen som styr när inspelning sker och kameran kan t.ex. användas i samband med ingripanden, förhör eller för annan dokumentation. Det inspelade materialet kan komma att användas i utredningar om brott.

Bullerkameror

I en interpellationsdebatt den 4 november 2025 om åtgärder mot vansinnes­körningar (ip. 2025/26:64) anförde justitieminister Gunnar Strömmer (M) bl.a. följande:

Jag är mycket väl medveten om det problem som beskrivs, det vill säga att fordon används på ett sätt som stör och påverkar andra medborgare på ett negativt sätt. Jag har därför tidigare uppdragit till Justitiedepartementet att kartlägga vilka polisiära verktyg som finns för att hantera ljudstörningar från fordon och analysera om det behövs ytterligare sådana verktyg för att komma till rätta med problemet. Arbetet med att analysera problematiken har skett i nära dialog med Polismyndigheten.

Analysen visar att det i och för sig finns vissa verktyg för polisen att använda sig av redan i dag. För det första är det straffbelagt att låta sitt fordon bullra onödigt mycket. Om en polis anser att en person gjort sig skyldig till det kan polisen direkt utfärda ordningsbot på 1 000 kronor eller inleda en förundersökning som kan leda till åtal. För det andra kan ett fordon som bullrar bli föremål för en flygande inspektion. Polisen kan då förelägga om en kontrollbesiktning, och om ett sådant föreläggande inte följs är det körförbud för fordonet som gäller.

Under den tid analysarbetet har pågått har jag noterat att även Malmö kommun har arbetat kreativt med sina verktyg. Det är ett arbete som Justitiedepartementet har följt noggrant. Malmö har bland annat infört nattliga körförbud på de mest utsatta gatorna och installerat bullerkameror. Vi har också noterat att de nattliga körförbuden generellt har fått ett positivt bemötande från Malmöbor och att andelen boende som störs av höga ljud från trafiken på nätterna har minskat drastiskt.

Samtidigt är det en realitet att den här typen av nattliga körförbud begränsar andra medborgares rörelsefrihet och att de inte är någon permanent lösning. Även om polisen redan i dag har vissa verktyg och har fått utökade resurser att använda dem ser regeringen, precis som interpellanten och många andra politiker i Malmö, behovet av att vässa dessa ytterligare.

Den 1 december träder en lagändring i kraft som är viktig i sammanhanget. Den innebär nämligen att viktiga sekretesshinder kommer att rivas. Enligt den nya regeln råder en presumtion, alltså en utgångspunkt, för att dela information om det behövs för att utreda, förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Detta är en lagändring som kommer att ge Malmö kommun och polisen nya möjligheter att samverka, inte minst genom att det då blir möjligt att dela informationen från kommunens bullerkameror med polisen.

Det är också tydligt, menar jag, att dagens sanktioner inte är tillräckligt avskräckande. Regeringen kommer därför att se över straffen för den här typen av återkommande och störande brottslighet. Regeringen fortsätter att följa situationen i Malmö, och jag utesluter inte heller att det kan bli aktuellt med fler åtgärder.

Den lagändring som justitieministern hänvisar till i föregående stycke innebär att uppgifter ska kunna lämnas mellan myndigheter om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet samt utreda brott (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, prot. 2025/26:239).

Drönare

Den 1 januari 2020 avskaffades kravet i KBL på Polismyndigheten att ansöka om tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att bedriva kamerabevakning. Polismyndigheten ansvarar sedan dess själv för att genomföra de bedömningar som krävs för att pröva om förutsättningarna för kamerabevakning inom ett visst område är uppfyllda samt att dokumentera dessa bedömningar på ett sätt som tydligt återspeglar de överväganden och bedömningar som gjorts utifrån de faktorer som särskilt ska beaktas enligt KBL. Inom ramen för ett tillsynsärende hos IMY (dnr IMY-2024-1499) har polisen uppgett följande när det gäller dess rutiner avseende kamerabevakning med drönare eller UAS – unmanned aircraft system):

Myndigheten har både nationella och regionala styrdokument avseende kamerabevakning. I flera polisregioner har särskilda regionala direktiv för UAS-bevakning tagits fram, medan det i andra regioner istället finns regionala riktlinjer eller rutiner. Dessa dokument skiljer sig åt, bland annat i fråga om tillämpningen av beslutsgrunder samt användningen av upprepade beslut eller beslut som avser längre tidsperioder.

Varje polisregion och nationell avdelning fattar självständigt beslut om den UAS-verksamhet som ska bedrivas inom respektive enhet, bland annat avseende ambitionsnivå, resurser, budget och fysisk placering. Det finns både regionala och nationella nätverk där beslutsfattare, fjärrpiloter och jurister fortlöpande samråder i frågor som rör bedömningar vid kamerabevakning. Omfattningen av bevakningen påverkas inte av att styrningen har olika format eller innehåll i olika polisregioner.

Under de senaste åren har ett arbete pågått med att stärka den nationella styrningen samt att ta fram ytterligare nationella styrdokument. Det finns även planer på att utveckla nationella utbildningar om kamerabevakning med UAS för att underlätta för beslutsfattare och fjärrpiloter. Avsikten är att såväl styrdokument och utbildningsinsatser ska bidra till ökad rättssäkerhet och ge beslutsfattare ett tydligt och pedagogiskt stöd i valet av lämplig beslutsform i det enskilda fallet.

Polismyndigheten har inom ramen för tillsynen gett in regionala direktiv, nationella styrdokument och vägledande dokument specifikt för användning av UAS samt styrdokument och vägledande dokument för kamerabevakning generellt.

I tillsynsärendet, som inleddes av IMY utan några indikationer på brister i Polismyndighetens verksamhet, lämnar IMY bl.a. rådet till polisen att den nationella styrningen avseende beslut om kamerabevakning med UAS bör kompletteras med vissa närmare instruktioner för att säkerställa att Polismyndigheten inte bedriver kamerabevakning med UAS i strid med KBL.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har flera gånger behandlat motioner om kroppsburna kameror. Våren 2023 behandlade utskottet motioner om att personal som arbetar i kollektivtrafiken borde få möjlighet att bära kamera som en del av arbetsutrustningen. Utskottet noterade att kamerabevakningslagen inte omfattar handhållna kameror eller liknande utrustning och inte heller kameror som på annat sätt är kroppsburna och fann inte skäl att ställa sig bakom motionerna, som avstyrktes (bet. 2022/23:JuU12 s. 8 f., prot. 2022/23:84).

Utskottets ställningstagande

Kroppsburna kameror kan vara ett viktigt verktyg för polisen, och utskottet noterar att samtliga poliser i yttre tjänst har utrustats med sådana kameror. Även om användningen inte regleras av KBL kan andra bestämmelser om personuppgiftsbehandling aktualiseras, och det är därför viktigt att det finns riktlinjer och rutiner för hur kamerorna används. Det är därför positivt att Polismyndigheten har tagit fram sådana riktlinjer. Utskottet ser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ i enlighet med motion 2025/26:904 yrkandena 1–4 om polisens användning av kroppsburna kameror. Det finns inte heller skäl att bifalla motion 2025/26:3396 (M) yrkandena 1–3 om kroppsburna kameror till andra yrkeskategorier.

Som justitieministern anfört bör de nya bestämmelserna om informationsutbyte mellan myndigheter möjliggöra att polisen kan få del av data från kommuners bullerkameror. Därmed får motionerna 2025/26:701 (L) yrkande 1, 2025/26:765 (S), 2025/26:3063 (M) yrkande 5 och 2025/26:3540 (MP) yrkandena 1 och 2 åtminstone delvis anses tillgodosedda och de avstyrks därmed.

När det gäller polisens användning av drönare noterar utskottet att IMY nyligen har lämnat råd till Polismyndigheten i frågan inom ramen för en tillsyn. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:1770 (M) om att se över regelverket för polisens drönaranvändning.

Motionerna

Våldsbejakande extremism

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 109 begärs ett tillkännagivande om att genomföra en kartläggning av aktivklubbar, högerextremism samt övriga extremiströrelser i syfte att stärka det demokratiska samhällets motståndskraft och undersöka behovet av skärpt lagstiftning.

Våld i nära relation, prostitution och människohandel

I partimotion 2025/26:2782 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheterna att utveckla och permanenta arbetet med att punktmarkera våldsamma högriskmän. Vidare anser motionärerna enligt yrkande 17 att polisen bör få i uppdrag att återrapportera sina insatser mot prostitution och människohandel.

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 127 framhåller motionärerna behovet av spetskompetens hos polisen när det gäller mäns våld mot kvinnor.

Brott mot företag

I motion 2025/26:242 av Johnny Svedin (SD) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till att införa en nationell digital plattform för företag för att enkelt och säkert anmäla brott. I motion 2025/26:1187 av Magnus Resare (M) framställs ett liknande yrkande.

I motion 2025/26:2366 av Oskar Svärd och Ann-Sofie Lifvenhage (båda M) yrkande 2 vill motionärerna se en översyn av hur tillträdesförbud till butiker kan utvecklas genom förbättrad samverkan mellan butiker och tekniska lösningar för att effektivisera systemet.

Bakgrund

Våldsbejakande extremism

Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism

I regeringens skrivelse Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera (skr. 2023/24:56) redovisar regeringen en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Regeringen anför i skrivelsen att det i arbetet med att förebygga att minderåriga radikaliseras och rekryteras är viktigt att väga in att generationerna födda på 2000-talet har vuxit upp i en digitaliserad värld. Yrkesverksamma behöver därför ha tillgång till kunskap om den propaganda som sprids i digitala miljöer. I och med den funktion som Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har att samla och sprida kunskap om våldsbejakande extremism som är baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt att verka för en kunskapsbaserad praktik finns det i dag bättre förutsättningar för detta. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2022 ett permanent uppdrag att kartlägga våldsbejakande extremism och rasism i digitala miljöer. Myndigheten har i ett antal rapporter lyft fram hur internet och sociala medier gjort det möjligt för nischade subkulturer och våldsbejakande extremistiska grupperingar att sprida våldsförhärligande budskap. Dessa budskap spelar en roll både i radikaliseringsprocesser och i planeringen av våldsdåd och terrorism.

I skrivelsen anger regeringen att man avser att löpande följa det arbete som redogörs för i skrivelsen och återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av hur myndigheternas olika verksamheter och uppdrag bidrar till målsättningarna i denna strategi. Av propositionsförteckningen för våren 2026 framgår att regeringen avser att lämna en uppföljande skrivelse om strategin till riksdagen i juni 2026.

Budgetpropositionen för 2026

I budgetpropositionen för 2026 anför regeringen bl.a. följande om hoten mot Sveriges säkerhet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 4 s. 41 f.):

Enligt helårsbedömningen för 2025 från Nationellt centrum för terrorhot­bedömning (NCT) kan avsikten att begå terrorattentat ofta härledas till en viss händelse eller omständighet, verklig eller upplevd, som fungerar som en utlösande faktor. Konspirationsteorier, påverkans­kampanjer eller ökad polarisering kan därmed påverka terrorhotet mot Sverige och svenska intressen utomlands. Under 2024 har ett antal våldsdåd genomförts av minderåriga men utan att något tydligt motiv har framkommit. Gemensamt för många radikaliserade minderåriga är dels att de är pojkar och delar en fascination för våld, dels att den ideologiska övertygelsen och kunskapen tenderar att vara grund i jämförelse med radikaliserade vuxna. Samtidigt kan det finnas sammanhang, ofta digitala, som erbjuder unga personer ett ramverk och en förklaringsmodell som legitimerar och uppmanar till våld. Säkerhetsläget och hotbilden har över kort tid förändrats i negativ riktning vilket har skapat särskilda utmaningar i skolmiljön.

– – –

I januari 2024 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) genom Center mot våldsbejakande extremism (CVE), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i uppdrag att vidta åtgärder för att införliva strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera (skr. 2023/24:56) i sina respektive verksamheter. Delredovisningen visar att de fyra myndigheterna har utvecklat både sin gemensamma samverkan samt samverkan med andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Myndigheterna sprider information, kunskap och arbetssätt samt samlar olika aktörer inom ramen för respektive myndighets samverkansforum och nätverk, men de har också utvecklat nya samverkansforum och samarbete om nya frågor.

– – –

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har förstärkt och utvecklat sin samverkan inom underrättelse- och planeringsarbetet. Förbättrade informationsflöden har bidragit till en ökad anpassningsförmåga och kapacitet att hantera komplexa händelser. De två myndigheterna har stärkt och vidareutvecklat sitt eget arbete och sin samverkan som syftar till att begränsa hotdrivande aktörers handlingsfrihet i Sverige. En central utgångspunkt är att aktuella aktörer förutom att ägna sig åt våldsbejakande extremism även begår brott eller aktiviteter som polisen har förmåga att agera mot. Polismyndigheten har utvecklat och utbildat relevant personal i riskfaktorer för att bedöma ärenden som rör hot om skolattacker. Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och CVE vid Brå har fortsatt utveckla samarbetet i syfte att bättre kunna hantera oro samt genomföra riskbedömningar av individer som uppvisar ett tecken på våldsbejakande extremism eller intresse för att genomföra en skolattack. Samarbetet tar sin form genom att Redex, samarbetet mellan Säkerhetspolisen och Polismyndigheten samt CVE, har kontinuerliga lägesbildsmöten. Samarbetet handlar också om att, vid särskild hög oro, anordna samverkansmöten tillsammans med kommuner, skolor samt andra relevanta aktörer, i syfte att arbeta effektivt tillsammans för att minska risken för exempelvis en skolattack. Samarbetet har bl.a. underlättat riskbedömningen av individen, samt möjliggjort informationsdelning i specifika ärenden där sekretessbrytande bestämmelser kan tillämpas. De samlade erfarenheterna från samarbetet ska kunna utgöra en grund för liknande samverkansinsatser på andra håll i landet.

– – –

CVE har tillsammans med aktörer inom civilsamhället, myndigheter och spelbranschen etablerat ett dataspelsnätverk med syftet att värna barns och ungas säkerhet i den digitala världen och särskilt på de spelangränsande plattformarna som hör till de största och viktigaste mötesplatserna för barn och unga.

– – –

Brå fördelade under 2024 ca 10 miljoner kronor enligt förordningen (2021:1282) om statsbidrag för förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Myndigheten har prioriterat att fördela bidrag till fyra organisationer som under året har bedrivit verksamheter som arbetar för att hjälpa individer i behov av avhopparverksamhet och anhörigstöd, samt som arbetar långsiktigt för att förhindra inträde i våldsbejakande extremism.

Interpellationsdebatter om högerextremism och aktivklubbar

I en interpellationsdebatt den 17 oktober 2025 om aktivklubbar anförde justitieminister Gunnar Strömmer (M) bl.a. följande (ip. 2025/26:52):

Låt mig först som en viktig utgångspunkt slå fast att regeringen och alla relevanta myndigheter bedriver ett mycket systematiskt arbete mot våldsbejakande extremism med utgångspunkt i den nationella strategin mot terrorism och våldsbejakande extremism som beslutades sommaren för något år sedan (skr. 2023/24:56). Sett över längre tid har hotet framför allt kommit från högerextremism, autonom vänster och våldsbejakande islamism.

Säkerhetspolisen, Polismyndigheten och Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet följer alla relevanta vålds­bejakande och extremistiska miljöer, inklusive aktivklubbarna, och dessa myndigheter gör löpande bedömningar av vilket hot de utgör.

Säkerhetspolisen har en god bild över aktivklubbarnas verksamhet i Sverige. Klubbarna utgör en plattform för radikalisering av framför allt unga män till våldsbejakande högerextremism. De bedöms i nuläget inte utgöra ett attentatshot. Däremot har några individer med koppling till aktivklubbarna nyligen dömts för allvarliga våldsbrott.

Säkerhetspolisen arbetar för att förhindra att unga individer rekryteras och radikaliseras i klubbarnas våldsbejakande miljöer. Det förebyggande arbetet består bland annat av samverkan med till exempel polis, skola och socialtjänst. Säkerhetspolisen arbetar tillsammans med andra myndigheter med att öka kunskapen om aktivklubbar och andra våldsbejakande miljöer.

Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning kommer det främsta terrorattentatshotet mot Sverige under detta år sannolikt från ensam­agerande aktörer som agerar utifrån en våldsbejakande islamistisk eller högerextremistisk bevekelsegrund. Rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng är också fortsatt oroande, särskilt som det finns snittytor mellan dessa gäng och de våldsbejakande extremistiska miljöerna. Att ha bredden och långsiktigheten att hantera dessa hot är viktigt, samtidigt som vi tar höjd för att hoten snabbt kan förändras.

Som framgår av regeringens nationella strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism behöver samhället mobilisera för att stärka motståndskraften bland barn och ungdomar. De berörda myndigheterna har sedan strategin antogs stärkt och utvecklat sin samverkan. Information och kunskap om våldsbejakande extremism samt stöd i det förebyggande arbetet finns att tillgå för yrkesverksamma inom bland annat skola, fritidsverksamhet och socialtjänst. Center mot våldsbejakande extremism fyller också en central funktion genom att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer och bidra till att det blir en högre kvalitet i de förebyggande insatserna.

I de sju polisregionerna finns Redexcenter, som är en samverkansform mellan polisen och Säkerhetspolisen som myndigheterna gemensamt har utvecklat i syfte att tidigt upptäcka och reducera hotet från olika våldsbejakande extremistmiljöer. Inom ramen för Redex utvecklar myndigheterna arbetsmetoder, tar fram åtgärder, delar operativ information och deltar operativt i insatser som specialiststöd till lokalpolisområden.

I den nationella underrättelsebilden, som Säkerhetspolisen sammanställer och delar med berörda myndigheter, sammanfattas information om våldsbejakande extremistiska miljöer på olika orter. På det sättet kan kommuner få tillgång till lokala lägesbilder och stöd i att utveckla insatser, till exempel tillsammans med polisen och Center mot våldsbejakande extremism.

Regeringen har dessutom gett de myndigheter som ingår i Samverkansrådet mot terrorism i uppdrag att utveckla och intensifiera arbetet mot terrorism och våldsbejakande extremism i syfte att stärka Sveriges säkerhet. Detta är ett råd där, tror jag, elva eller tolv myndigheter ingår, som leds av Säkerhetspolisen. Myndigheterna ska utifrån det uppdrag vi har gett intensifiera sin samverkan, och det är Säpo som ska samordna den långsiktiga utvecklingen av detta arbete. Uppdraget till Samverkansrådet har bidragit till att det i dag finns bättre förutsättningar hos nationella, regionala och lokala myndigheter att bedriva ett strukturerat, uthålligt och långsiktigt arbete.

Regeringen genomför nu på olika sätt en uppföljning av strategin. Vi hade senast ett större möte med företrädare för myndigheterna i Samverkansrådet och för ett antal berörda kommuner. Vi kommer i närtid att ha ett motsvarande möte med aktörer från civilsamhället, forskningssamhället och så vidare. När vi har gjort denna uppföljning avser jag att återkomma med en samlad redovisning till riksdagen om hur detta arbete har utvecklats och hur vi ser framför oss att det kan utvecklas när vi blickar framåt.

I ytterligare en interpellationsdebatt i samma ämne den 14 november 2025 anförde justitieministern bl.a. följande (ip. 2025/26:52):

Som jag också uttryckte under den förra debatten i denna fråga är det viktigt att lagstiftningen är utformad på ett ändamålsenligt sätt i syfte att komma åt de bakomliggande strukturerna.

Regeringen har också tagit initiativ till flera viktiga lagändringar för att ge de brottsbekämpande myndigheterna bättre möjligheter att bekämpa allvarlig brottslighet, något som får genomslag även när allvarliga brott begås i extremistiska miljöer. Det gäller exempelvis sekretessbrytande bestämmelser för att underlätta för myndigheter att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel har också reformerats i flera avseenden för att följa samhälls- och teknikutvecklingen.

På straffrättens område har vi bland annat genomfört reformer som träffar dem som ägnar sig åt hot och våld mot både förtroendevalda och enskilda, och just nu bereds förslagen från Straffreformutredningen som bland annat rymmer förslag om moderniseringar och skärpningar av straffsystemet som sammantaget kan förväntas leda till att straffen blir betydligt längre än i dag, också avseende den brottslighet vi talar om här och nu.

Utöver detta arbetar regeringen målmedvetet för att det ska bli straffbart att delta i kriminella nätverk. Denna reform blockerade Socialdemokraterna tyvärr under hela förra mandatperioden. Under denna mandatperiod har vi först och främst kriminaliserat deltagande i terroristorganisationer. I närtid avser vi att lämna förslag till riksdagen om ändringar av regeringsformens skydd för föreningsfriheten, vilket är en förutsättning för att i nästa steg kunna möjliggöra en vidare kriminalisering som omfattar kriminella nätverk.

Regeringen har också satt igång en utredning som har i uppdrag att använda det utrymme som nu skapas i grundlagen genom att lämna förslag på ett särskilt straffansvar för den som deltar i eller har samröre med en kriminell sammanslutning. En sådan reglering kommer, givetvis beroende på omständigheterna i det konkreta fallet, även att kunna träffa den som deltar i våldsamma extremistgrupper, såsom en aktivklubb.

Säkerhetspolisens lägesbild

I Säkerhetspolisens årsredovisning lämnas en lägesbild över hoten från bl.a. våldsbejakande extremism. I lägesbilden för 2025–2026 anförs att den våldsbejakande högerextremismen i Sverige karaktäriseras av stor variation och olika målsättningar. Det bidrar till att individer med olika bakgrund och drivkraft kan lockas in i högerextrema sammanhang. Inom den våldsbejakande högerextremismen i Sverige förekommer mer etablerade organisationer, men tillväxten sker framförallt i mer löst sammansatta nätverk och grupper på nätet. Även om den våldsbejakande högerextremismen präglas av stor variation återkommer ofta idéer som kretsar kring den föreställda rasens suveränitet och överlevnad samt olika former av konspirationsteorier. Accelerationistiska idéer är också vanliga, dvs. en föreställning om att samhället är på väg mot en nödvändig kollaps som bör påskyndas med våld. En fascination för våld och tidigare genomförda attentat med högerextrema förtecken är också återkommande. Terrorattentatshotet från våldsbejakande högerextremism bedöms i huvudsak utgöras av ensamagerande unga aktörer som har radikaliserats på nätet och som planerar att utföra attentat med enkla medel mot lättillgängliga mål. Under senare år har det skett ett antal våldsdåd i Sverige med högerextrema förtecken som utförts av unga gärningspersoner. Inget av dåden har uppfyllt kriterierna för att utgöra terrorbrott. Samtidigt är det en viktig del av Säkerhetspolisens arbete att följa de miljöer som gärningspersonerna rör sig i för att förebygga och förhindra att de utvecklar avsikt och förmåga att begå terrorattentat eller genom rekrytering och radikalisering bidrar till att miljöerna växer.

Säkerhetspolisens anför vidare att flera åtgärder har vidtagits för att förhindra radikalisering och minska handlingsutrymmet för rekrytering i Sverige. En av de viktigaste delarna i detta arbete är ett intensifierat samarbete mellan svenska myndigheter. Samverkansrådet mot terrorism och den nationella strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism har under senare år utvecklats till viktiga verktyg för samhällets samlade insatser.

Våld i nära relation, prostitution och människohandel

Regeringsuppdrag m.m.

Regeringen gav i juni 2024 Kriminalvården, Polismyndigheten, Social­styrelsen och Åklagarmyndigheten i uppdrag att stärka den operativa samverkan mellan polis, åklagare, kriminalvård, socialtjänst och hälso- och sjukvård för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive ärenden där barn är involverade. Uppdraget gavs bl.a. mot bakgrund av att Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar efterlyser ett mer aktivt och samordnat agerande mot våldet från dessa samhällsaktörer. Myndigheterna ska utifrån sina respektive verksamhetsområden implementera och vid behov utveckla metoder i syfte att mer effektivt upptäcka, förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Särskilt fokus ska ligga på våldsutövarna och i synnerhet högriskaktörer och återfallsförbrytare. Myndigheterna ska implementera och vid behov utveckla metoder i syfte att insatser från olika myndigheter och samhällsaktörer som kommer i kontakt med våldsoffer och/eller våldsutövare ska vara mer synkroniserade och effektiva i enskilda ärenden när våldsbrott har begåtts eller riskerar att begås. I uppdraget ingår även att identifiera eventuella hinder för en effektiv samverkan och att föreslå hur hindren kan överbryggas. Polismyndigheten ska samordna uppdraget och lämna en samlad slutredovisning senast den 15 oktober 2026 (Ju2024/01453).

Vid samma tillfälle presenterade regeringen ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för perioden 2024–2026 (A2024/00869). Det är det tredje och sista åtgärds­programmet inom perioden för den nuvarande nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Regeringen vill med programmet se ett ökat fokus på våldsutövare och återfallsförebyggande åtgärder samt sätta brottsoffers behov av skydd och stöd i centrum. Regeringen lyfter i åtgärdsprogrammet fram fyra områden som regeringen kommer att öka fokus på för att säkerställa ett kraftfullt och effektivt arbete:

•       ett lämnaprogram för att lämna destruktiva relationer

•       kraftsamling mot hedersrelaterat våld och förtryck

•       stärkt stöd till barn och unga som upplever våld, inklusive barn som förs utomlands i hederskontexter

•       ökad kunskap om digitala dimensioner av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Totalt ska 132 åtgärder genomföras på nationell, regional och lokal nivå. Åtgärderna har tagits fram av regeringen i samråd med bl.a. forskare, myndigheter och civilsamhälle.

Regeringen har stärkt finansieringen för att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel och för att stärka stöd och skydd för utsatta personer. I budgetpropositionen för 2026 föreslog regeringen att 14 miljoner kronor per år i tre år skjuts till för en handlingsplan mot prostitution och människohandel med ett särskilt fokus på barn och unga.

Den 5 juni 2025 gav regeringen Polismyndigheten och Åklagar­myndigheten i uppdrag att stärka förmågan att bekämpa människohandel och människoexploatering. I uppdraget ingår följande:

•       Myndigheterna ska förbättra arbetsmetoderna för att öka utrednings­förmågan och lagföringen av människohandels- och människo­exploateringsbrott och för att säkerställa att offer får rätt stöd och skydd.

•       Myndigheterna ska öka personalens kunskap på området, bl.a.  genom att tillse att det finns nödvändig specialistkunskap och kompetensutvecklings­insatser. Polismyndigheten ska särskilt fokusera på att identifiera och stödja offer utifrån gällande rättigheter och förstå de bakomliggande faktorerna inom människohandel och människo­exploatering. Polis­myndigheten ska också ta fram en årlig lägesbild på området.

•       Myndigheterna ska stärka samverkan, bl.a. inom ramen för myndighets­samarbetet mot arbetslivskriminalitet och genom det
internationella samarbetet. Polismyndigheten ska också stärka den uppsökande och förebyggande verksamheten, såväl digitalt som fysiskt.

•       Myndigheterna ska redogöra för vidtagna och planerade åtgärder för att motverka och bekämpa människohandel och människoexploatering samt vid behov föreslå andra åtgärder på området.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ska i genomförandet av uppdraget samverka med andra berörda myndigheter och civilsamhället. Polis­myndigheten ska vara sammanhållande för rapporteringen av uppdraget. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 april 2026 och slutredovisas senast den 1 oktober 2026.

Polisens arbete

I Polismyndighetens årsredovisning för 2025 anges att myndighetens arbete mot mäns våld mot kvinnor har utvecklats positivt under året (s. 25 f.). Myndigheten har fortsatt att utveckla det proaktiva och förebyggande arbetet mot högriskaktörer inom grovt våld mot kvinnor för att förhindra att våldet sker. Det proaktiva arbetssättet med fokus på våldsutövarna som inleddes redan 2023 har börjat implementeras bredare i verksamheten.

Polismyndigheten har bl.a. redovisat fler ärenden och misstänkta för våld mot kvinnor till åklagare än något tidigare år. Antalet åtal har ökat, särskilt för sexualbrott, ofredande och olaga hot.

Uppdraget att bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer delar Polismyndigheten med flera andra samhällsaktörer. Fortsatt samverkan med andra som på olika sätt möter våldsutsatta och våldsutövare är centralt för att långsiktigt kunna minska både det grova och det lindrigare våldet.

I ett senare avsnitt av årsredovisningen utvecklas redogörelsen enligt följande (s. 27 f.):

Polismyndigheten har fortsatt att stärka förmågan att förebygga mäns våld mot kvinnor genom att skifta perspektivet mot våldsutövarna. Arbetet som inleddes redan 2023 har bedrivits fram till juni 2025 främst inom den nationella polisoperationen Beta. Därefter har arbetet övergått i ordinarie verksamhet. De arbetssätt och metoder som har utvecklats inom operationen används nu i polisregionerna.

Arbetssättet bygger på forskning om riskfaktorer för våld i nära relationer och går ut på att kartlägga olika typer av fokuspersoner för att kunna vidta våldsreducerande insatser. Polismyndigheten har kartlagt närmare 1 000 individer som högriskaktörer i relationsvåld eller som potentiella serievåldtäktsaktörer. Olika våldsreducerande åtgärder har sedan riktats mot de identifierade aktörerna, och i flera fall är bedömningen att åtgärderna har reducerat aktörernas våldsutövande.

Några exempel på åtgärder som Polismyndigheten har arbetat med eller bidragit till:

– Cirka 3 500 kontaktförbud har utfärdats, vilket är det högsta antalet sedan 2016. Den 1 juli ändrades lagen (1988:688) om kontaktförbud, bland annat genom att risk för otillbörlig övervakning infördes som ny grund för kontaktförbud och att kontaktförbud får meddelas som skydd i rättsprocess. Andelen beviljade kontaktförbud var högre än något tidigare år (36 %), och Polismyndigheten har i högre omfattning än tidigare använt kontaktförbud i preventivt syfte, det vill säga utan koppling till brotts­utredning.

– Metoden Riskreducerande insatser (RRI), som syftar till att genom strukturerade samtal påverka våldsutövare till att förändra sitt beteende och minska hotbilden. Metoden har visat sig vara framgångsrik för att förhindra brott i nära relationer. I polisregion Syd genomfördes en effektutvärdering 2024, som visade att brottsligheten upphörde i 77 procent av fallen.

– Uppsökande insatser har gjorts mot kartlagda högriskaktörer. Polisen har använt sina ordinarie metoder, till exempel dörrknackningar hos identifierade aktörer eller riktade trafikkontroller. Syftet är att individerna ska känna att polisen har koll på dem och att de därför väljer att upphöra med våldet. Arbetet med att bedöma fokuspersoner som potentiella gärningspersoner har medfört en förskjutning i verksamheten, där brott mot särskilt utsatta brottsoffer blir en del av problembilden i det lokala polisarbetet.

– – –

Polismyndigheten har under året vidtagit flera breda brottsförebyggande åtgärder för att förebygga mäns våld mot kvinnor. Syftet med åtgärderna är att uppmärksamma allmänheten och våldsutövare på att våld i nära relation är allvarlig brottslighet samt att öka benägenheten att anmäla brott och tipsa polisen vid misstanke om brott.

Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för 2026 ska myndigheten särskilt redovisa hur förmågan att förebygga, förhindra, utreda och lagföra brott har utvecklats avseende mäns våld mot kvinnor, inklusive köp av sexuell handling.

Brott mot företag

I svar på en skriftlig fråga om tydlig statistik över brott mot företag anförde justitieminister Gunnar Strömmer (M) den 20 november 2024 bl.a. följande (fr. 2024/25:444):

Regeringen tar brott som drabbar landets företagare på mycket stort allvar. För att effektivt kunna bekämpa denna typ av kriminalitet är det centralt att brott anmäls och att anmälningarna också leder till åtgärder från rättsväsendet. Därför är det viktigt med en ökad polistäthet och snabbare hantering av så kallade mängdbrott, däribland en lång rad brott som drabbar företagare. För att förstärka den brottsbekämpande kapaciteten har Polismyndigheten tilldelats ökade resurser och i budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen fortsatta anslagsökningar till myndigheten.

När rikspolischefen tillträdde i december förra året fick hon och Polismyndigheten ett tydligt förändringsuppdrag. Det handlar om att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis, att öka trycket i utredningsverksamheten och att säkerställa en effektiv styrning, användning och uppföljning av polisens resurser.

Vidare lade regeringen nyligen propositionen Bolag och brott på riksdagens bord. I den föreslås åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

För att öka kunskapen om de brott som företag utsätts för har Brottsförebyggande rådet, Brå, initierat ett arbete som omfattar två kartläggande undersökningar. Dels en undersökning där representanter för olika företag ombeds svara på frågor om vilka brott som företagen blivit utsatta för, dels en undersökning av vilka typer av brott mot företag som anmäls till polisen. Avsikten är att resultaten ska publiceras 2025, och ligga till grund för ytterligare åtgärder på detta område.

Regeringen gav i september 2025 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag om bättre möjligheter att förhindra brottslighet och ordningsstörningar i butiker. I uppdraget ingår att göra en genomgång av tillämpningen av lagen (2021:34) om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek samt att ta ställning till om möjligheterna att besluta om straffsanktionerade tillträdesförbud bör utökas genom ändringar i straffansvaret för olaga intrång eller i lagen om tillträdesförbud och, oavsett ställningstagande, lämna författningsförslag som innebär utökade sådana möjligheter på båda sätten. Uppdraget i denna del ska redovisas senast den 10 juli 2026 (dir. 2025:82).

Enligt regleringsbrevet till Polismyndigheten för 2026 ska myndigheten särskilt redovisa hur den har samverkat med näringsidkare i lokalsamhället för att förebygga ordningsstörningar och brottslighet riktade mot näringsidkare.

Tidigare riksdagsbehandling

I förra årets motionsbetänkande om polisfrågor behandlades motioner om sexualbrott, människohandel och brott i nära relationer och om att polisens arbete mot särskilt hänsynslösa gärningsmän som utövar våld i nära relationer eller genom människohandel ska prioriteras. Utskottet vidhöll sin uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet främst bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. Därtill fann utskottet att det pågick arbete inom Polismyndigheten mot dessa brottstyper, bl.a. genom att myndigheten på olika sätt satsat på att stärka den utredande verksamheten och fortsatt att utveckla det brottsförebyggande arbetet, samt att det tillförts resurser för detta. Utskottet avstyrkte motionerna, vilket riksdagen ställde sig bakom (bet. 2024/25:JuU15 s. 29 f., prot. 2024/25:107).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet främst bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. När det gäller flera brottstyper som lyfts fram i motionsförslagen pågår det därtill arbete inom Polismyndigheten.

Vad särskilt gäller arbetet mot våldsbejakande extremism framgår det av redogörelsen ovan att flera myndigheter under regeringen har i uppdrag att på olika sätt följa alla relevanta vålds­bejakande och extremistiska miljöer, inklusive aktivklubbar, och att det genomförts och aviserats flera lagändringar för att bekämpa allvarlig brottslighet, något som får genomslag även när allvarliga brott begås inom den våldsbejakande extremismen. Utskottet ställer sig därmed inte bakom motion 2025/26:3586 (S) yrkande 109 om en kartläggning av aktivklubbar och övriga extremiströrelser.

Utskottet konstaterar vidare att polisens arbete för att förebygga mäns våld mot kvinnor genom att fokusera på våldsutövarna verkar vara en effektiv metod, och sedan 2025 har det arbetssätt och de metoder som utvecklades inom operation Beta börjat användas i polisregionerna. Det är något som utskottet ser positivt på och det är åtminstone delvis i enlighet med motion 2025/26:2782 (V) yrkande 10 som därmed avstyrks. Därtill framgår det av redogörelsen att regeringen har gett dels flera myndigheter uppdrag som syftar till att mer effektivt upptäcka, förebygga och förhindra bl.a. mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation, dels ett uppdrag till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att stärka förmågan att bekämpa människohandel och människoexploatering. Vidare har regeringen presenterat ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Finansieringen för att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel har också stärkts. Utskottet finner med hänsyn till detta arbete inte skäl att ställa sig bakom motionerna 2025/26:2782 (V) yrkande 17 och 2025/26:3586 (S) yrkande 127.

Utskottet kan slutligen konstatera att det även pågår arbete för att stärka polisens insatser mot brott mot företag, och att bestämmelserna om tillträdesförbud till butik är föremål för en översyn. Utskottet avstyrker därför även motionerna 2025/26:242 (SD), 2025/26:1187 (M) och 2025/26:2366 (M) yrkande 2.

Motionen

Enligt kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 34 bör det inrättas en task force som snabbt ska kunna erbjuda stöd till de som drabbas av sprängningar. Enligt yrkande 35 måste de öppna drogscenerna bort.

Bakgrund

Åtgärder mot illegala sprängningar

Brottsoffermyndigheten har till uppgift att främja brottsoffers rättigheter, uppmärksamma deras behov och intressen samt vara ett informations- och kunskapscentrum för brottsofferfrågor.

I Brottsoffermyndighetens regleringsbrev för 2025 finns återrapporteringskrav om brottsskadeärenden. Myndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder för att säkerställa en rättssäker och effektiv handläggning och göra en samlad redovisning och analys av ärendeutvecklingen samt handläggningstiderna över de fem senaste åren. Vid fördelningen av medel ur Brottsofferfonden ska verksamheter och projekt som syftar till att förbättra stödet för brottsoffer utsatta för brott med koppling till organiserad brottslighet prioriteras.

Regeringen gav i september 2025 Brottsoffermyndigheten i uppdrag att inrätta en nationell samordningsfunktion som ska stödja och hjälpa brottsoffer som utsatts för terroristbrottslighet och brottsoffer som utsatts för annan allvarlig brottslighet som innefattat förstörelse av bostad. Samordnings­funktionen ska fungera som en länk mellan brottsoffret, myndigheter, försäkringsbolag och organisationer och bidra till att dessa brottsoffer får det stöd de behöver på ett så smidigt och effektivt sätt som möjligt. Funktionen ska vara operativ fr.o.m. den 31 mars 2026. Inom ramen för uppdraget ska Brottsoffermyndigheten också sprida information till relevanta aktörer om funktionen. Brottsoffer­myndigheten ska också samverka med andra relevanta myndigheter i uppdragets genomförande, bl.a. om hur brottsoffret kan få information om samordningsfunktionen och dess roll. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2027 (Ju2025/01954).

Genom budgetpropositionen för 2026 tillfördes Brottsoffermyndigheten extra medel för genomförande av uppdraget.

Åtgärder mot narkotikaförsäljning

I februari 2024 trädde lagen (2024:7) om preventiva vistelseförbud i kraft, vilken ger polisen möjlighet att förbjuda personer att vistas på ett avgränsat område, om individen medvetet främjar brottslighet som allvarligt kan skada tryggheten eller där det finns risk för användning av skjutvapen eller sprängämnen (prop. 2023/24:57, bet. 2023/24:JuU12).

Polisen i region Stockholm har utvärderat effekten av 2024 års preventiva vistelseförbud (dnr A426.795/2025). Studien har undersökt hur vistelseförbuden har påverkat vålds- och narkotikabrottsligheten på de platser som personer har förbjudits att vistas på. När det gäller anmälda narkotikabrott visar analysen på markanta och statistiskt säkerställda effekter. Analyserna visar att preventiva vistelseförbud kan minska den anmälda vålds- och narkotikabrottsligheten, åtminstone på en begränsad plats och under en begränsad tid. Under mätperioden anmäldes 29 procent färre narkotikabrott än under samma period året före i områden med vistelseförbud. I kontroll­områdena utan vistelseförbud uppmättes en ökning av antalet anmälda narkotikabrott med 17 procent. Vistelseförbuden kan därför vara ett viktigt verktyg i arbetet för att motverka öppna drogscener.

Tidigare riksdagsbehandling

När utskottet behandlade budgetpropositionen för 2025 behandlades även ett motionsyrkande om en task force vid sprängningar. Utskottet anförde att det delade regeringens syn på vilka åtgärder som borde vidtas för att minska brottsligheten, öka tryggheten och stärka den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Motionen avstyrktes vilket riksdagen ställde sig bakom (bet. 2024/25:JuU1 s. 39 f., prot. 2024/25:48). Därtill behandlade försvarsutskottet i juni 2024 ett yrkande med samma innebörd när det behandlade regeringens proposition Explosiva varor – ett nationellt tillståndsregister och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten (prop. 2023/24:139, bet. 2023/24:FöU12). Försvarsutskottet avstyrkte yrkandet med hänvisning till pågående utredningar och de åtgärder som regeringen och myndigheter hade vidtagit i fråga om explosiva varor och om stöd till brotts­offer. Riksdagen följde försvarsutskottets förslag till beslut (rskr. 2024/25:275).

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om att de öppna drogscenerna måste bort, bl.a. våren 2023. Utskottet avstyrkte yrkandet med hänvisning till pågående och aviserat arbete, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:JuU10 s. 89, prot. 2022/23:102).

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att regeringen i närtid har vidtagit viktiga åtgärder för att stödja och hjälpa brottsoffer som utsatts för sprängningar och finner inte skäl att ställa sig bakom motionsyrkandet om en task force med ett sådant syfte. Vidare är det utskottets uppfattning att det är viktigt att bekämpa öppna drogscener eftersom de bidrar till en ökad otrygghet i de områden där de förekommer. Även om det är upp till Polismyndigheten att hantera fenomenet noterar utskottet att preventiva vistelseförbud verkar kunna minska förekomsten av sådana drogscener. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av yrkandet i frågan. Därmed avstyrks motion 2025/26:3586 (S) yrkandena 34 och 35.

Motionerna

Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling

I kommittémotion 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 144 anförs att regelverket för Säkerhetspolisens informationshantering behöver ses över för att myndigheten ska kunna utföra ett bra och effektivt arbete i en alltmer digitaliserad tid.  Motionärerna vill därför att regeringen skyndsamt ska gå vidare med förslagen som lämnats av Utredningen om Säkerhets­polisens informationshantering.

Säkerhetsprövningar

I motion 2025/26:3400 av Lars Püss (M) efterfrågar motionären en översyn av regelverket för säkerhetsprövningar i syfte att undvika upprepade prövningar vid befattningsbyten inom samma säkerhetsklass och i stället införa krav på kontinuerlig uppföljning av säkerhetsprövningar.

Stalkerregister

I motion 2025/26:1562 av Torsten Elofsson (KD) begärs ett tillkännagivande om att inrätta ett nationellt register över dömda stalkers.

Underrättelse till socialtjänsten vid rattfylleri

I motion 2025/26:55 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 18 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att det införs en obligatorisk underrättelse till socialtjänsten vid rapportering om rattfylleri.

CSAM-förordningen och Chat Control

I motion 2025/26:3778 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) begärs ett tillkännagivande om att Sverige bör rösta nej till Chat Control, dvs. den del av förslaget i den s.k. CSAM-förordningen som innebär att en leverantör av en interpersonell kommunikationstjänst ska kunna bli skyldig att spåra hela eller delar av sin tjänst efter tidigare känt eller okänt material med sexuella övergrepp mot barn och grooming.

Bakgrund

Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling

Den 11 maj 2023 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av de bestämmelser som reglerar Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet. Utredningens uppdrag var att genomföra en översyn av bestämmelserna om Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling inom området nationell säkerhet. Sådana regler finns i den s.k. säpodatalagen (2019:1182). I uppdraget har ingått att

•       kartlägga Säkerhetspolisens rättsliga möjligheter att behandla personuppgifter

•       identifiera hur nuvarande regelverk försvårar effektiv informations­hantering

•       utarbeta förslag för effektivare informationshantering med bibehållet skydd för personlig integritet

•       säkerställa en effektiv tillsyn.

Utredningen överlämnade sitt betänkande Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter i mars 2025 (SOU 2025:49). Utredningen föreslår bl.a. en ny säpodatalag som helt ersätter den nuvarande lagen från 2019 och en helt ny lag med kompletterande bestämmelser om behandling av personuppgifter i särskilda uppgiftssamlingar.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.

Säkerhetsprövningar

Säkerhetsskyddslagen (2018:585) ställer krav på att den som ska delta i säkerhetskänslig verksamhet genom en anställning eller på något annat sätt, ska genomgå en säkerhetsprövning. Det är som huvudregel verksamhets­utövaren själv som ansvarar för att genomföra säkerhets­prövningen. Säkerhetsprövningen ska göras innan deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas och därefter följas upp under den tid deltagandet pågår. Prövningen ska innefatta en grundutredning samt i vissa fall en registerkontroll och särskild personutredning. Säkerhetsprövningen ska klarlägga om personen som prövas kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas av säkerhetsskyddslagen och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt.

I november 2025 tillsatte regeringen en utredning, En ny ordning för personalsäkerhet (dir. 2025:105). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om ett s.k. klareringssystem bör införas i Sverige. Ett sådant klareringssystem innebär typiskt sett att en person prövas och godkänns i en viss säkerhetsklass och att den prövningen görs centraliserat. Klareringen gäller för en viss tid. Den som godkänns vid en sådan prövning kan få ett intyg om utförd säkerhetsprövning. Intyget kan visas upp inför t.ex. en anställning där arbetsuppgifterna innebär att den anställde får del av information i viss säkerhetsskyddsklass. Detta system skiljer sig alltså från den svenska regleringen där säkerhetsprövningen är kopplad till en viss anställning i en viss verksamhet. Utredaren ska också ta ställning till om ett sådant klareringsbeslut ska kunna överklagas. Uppdraget ska redovisas senast den 8 juni 2027.

Stalkerregister

Enligt 1 § lagen (1998:620) om belastningsregister ska Polismyndigheten föra ett belastningsregister. Det övergripande syftet med belastningsregistret är att olika myndigheter, framför allt de brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheterna, på ett enkelt sätt ska få tillgång till de uppgifter som behövs i deras verksamhet.

Enligt 35 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller absolut sekretess för uppgifter i belastningsregistret, dvs. någon skadeprövning ska inte göras. Uppgifter från belastningsregistret lämnas endast ut under vissa särskilda förutsättningar som främst anges i lagen om belastningsregister. Vissa utpekade myndigheter och andra aktörer har rätt att få tillgång till uppgifter ur Polismyndighetens belastningsregister och misstankeregister. Tillgången kan då vara begränsad till vissa utpekade brott eller påföljder och ges endast för specifikt angivna ändamål, t.ex. vid anställning eller anlitande. Vidare får en registerkontroll göras enligt säkerhetsskyddslagen vid anställning av någon som ska arbeta i säkerhetskänslig verksamhet, dvs. verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet, och som placerats i säkerhetsklass.

Därtill finns det för vissa särskilt utpekade verksamheter krav på att göra kontroller mot belastningsregistret, och ibland även misstankeregistret, innan en person anställs eller på annat visst sätt deltar i verksamheten. Det gäller exempelvis för skolor och förskolor, HVB-hem för barn och unga samt stöd- och serviceinsatser åt barn med funktionshinder.

Den 28 januari biföll riksdagen regeringens proposition om större möjligheter till registerkontroll vid anställning i kommun (prop. 2025/26:61, bet. 2025/26:JuU22). Lagändringarna träder i kraft den 1 mars 2026 och innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon. Syftet är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga intentioner tar anställning i kommunala verksamheter

Vidare överlämnade regeringen den 10 mars 2026 en proposition till riksdagen om utökade registerkontroller i skolväsendet (prop. 2025/26:174).

Regeringen gav den 11 september 2025 en särskild utredare i uppdrag att analysera behovet av och förutsättningarna för att göra bakgrundskontroller i såväl offentlig som privat verksamhet. Syftet med uppdraget är bl.a. att ge verksamheter ändamålsenliga verktyg inför och under anställning m.m. för att kunna förebygga de risker som förekomsten av personer med brottsliga eller andra skadliga intentioner innebär på arbetsplatser. Uppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027 (dir. 2025:83).

Underrättelse till socialtjänsten vid rattfylleri

Folkhälsomyndigheten har ett samverkansuppdrag, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (Smadit) – ett arbetssätt som syftar till att personer som har ertappats med ratt- eller drograttfylleri ges ett erbjudande om en vårdkontakt för sina problem.

Trafikverket har upprättat en aktionsplan för säker vägtrafik 2022–2025 (2022:051). I aktionsplanen medverkade 33 aktörer och myndigheter genom sammanlagt 250 åtgärder som syftade till en säker vägtrafik och som skulle genomföras under perioden. I planen betonas det att polisen är en viktig aktör i Smadit som utifrån sin roll kan ge den som har ertappats för rattfylleri information om Smadit och förmedla kontakt med socialtjänsten eller vården. I aktionsplanen betonas vidare att det behövs ett fungerande samarbete mellan kontrollmyndigheterna, socialtjänsten och vården för att minska risken för återfall i rattfylleri.

I 2024 års redovisning av trafiksäkerhetsarbetet i vägtrafiken (2024:118) presenterar Trafikverket olika initiativ som Regeringskansliet kan ta för att bidra till att etappmålet för trafiksäkerhet för 2030 kan uppnås. Trafikverket tar bl.a. upp frågan om att införa krav på en obligatorisk underrättelse till socialtjänsten vid rattfylleri.

CSAM-förordningen och Chat Control

Kommissionen presenterade i maj 2022 ett förslag till förordning om förebyggande och bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, CSAM-förordningen. Syftet med förslaget är att förebygga och bekämpa lagring och spridning av sexuellt övergreppsmaterial samt kontaktsökning med barn i sexuella syften (gromning) i elektroniska kommunikationer och digitala tjänster. Bland annat föreslås att det ska införas skyldigheter för leverantörer av värdtjänster och interpersonella kommunikationstjänster att genomföra riskbedömningar, vidta risk­minimerande åtgärder samt rapportera sexuella övergrepp mot barn som de får kännedom om. Om det efter vidtagna åtgärder fortfarande bedöms finnas en signifikant eller förutsägbar risk för att tjänsten används för spridning eller lagring av övergreppsmaterial och tjänsteleverantören inte själv vidtagit åtgärder för att förhindra detta, föreslås en s.k. spårningsorder som sista åtgärd kunna riktas mot en kommunikations- eller lagringstjänst. Denna del av förordningen, som förutsätter att leverantörer genom en spårningsorder skannar användarnas kommunikation, kallas ofta för Chat Control.

Förordningen har varit föremål för omfattande diskussioner. Av ett pressmeddelande från Europeiska unionens råd den 26 november 2025 framgår det bl.a. att rådet enats om att bestämmelserna om spårningsordern har utgått. I stället föreslås att bestämmelserna om frivillig spårning införs på permanent basis. Förordningen är fortsatt under förhandling.

Utskottets ställningstagande

När det gäller utredningen om Säkerhetspolisens behandling av person­uppgifter konstaterar utskottet att betänkandet i fråga har remiss­behandlats och att ärendet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att detta arbete bör föregripas och avstyrker motion 2025/26:3586 (S) yrkande 144.

Utskottet konstaterar vidare att det har tillsatts en utredning som bl.a. ska ta ställning till om ett s.k. klareringssystem vid säkerhetsprövningar bör införas. Motion 2025/26:3400 (M) avstyrks därmed.

Det har inte framkommit skäl att införa ett sådant stalkerregister som efterfrågas i motion 2025/26:1562 (KD). Motionen avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:55 (V) yrkande 18 om obligatorisk underrättelse till socialtjänsten vid rattfylleri. Motionen avstyrks.

När det gäller motionen om Chat Control noterar utskottet att det förslag som nu är föremål för förhandling inte längre innehåller något krav på spårningsorder, och utskottet anser därmed att motion 2025/26:3778 (MP) bör avslås.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:302 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) föreslås att det införs säkra zoner för användning av godkänd pyroteknik på elitidrottsarenor. Ett liknande förslag framställs i kommittémotion 2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 41. I den sistnämnda motionen yrkande 40 anser motionärerna att regeringen i nära samråd med idrottsrörelsen och supporterföreningarna bör utveckla och ta vidare förslagen från utredningen Tryggare idrottsarrangemang för att motverka brott och ordningsstörningar vid idrottsevenemang. I motion 2025/26:2689 av Lars Isacsson (S) efterfrågas en översyn och utveckling av regelverk med syftet att skapa säkra och lagliga former för pyroteknik på idrottsarenor, i dialog med polis, fotbollsrörelse och supporterorganisationer. I motion 2025/26:2694 av Mattias Ottosson m.fl. (S) framhålls att åtgärder mot ordningsstörningar bör riktas mot de individer som begår brott, inte mot hela sektioner. I motion 2025/26:3159 av Jesper Skalberg Karlsson (M) efterfrågas en samlad nationell, kunskapsbaserad och riskproportionerlig strategi för säkerheten vid elitfotbollsmatcher, med tydlig rollfördelning, långsiktig samverkan och fokus på individens ansvar.

Bakgrund

Gällande rätt

Pyrotekniska artiklar är samlingsnamnet för explosiva föremål som innehåller pyrotekniska satser.

Den grundläggande regleringen för hantering av pyroteknik är lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). LBE är en allmänt hållen ramlag och regelverket får sitt konkreta innehåll genom bestämmelser som meddelats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Av 16 § jämte 18 och 19 §§ LBE följer att den som ska hantera sådan pyroteknik som inte är undantagen från tillståndsplikten ska ansöka om tillstånd i den kommun där pyrotekniken ska användas. En ytterligare inskränkning följer av 3 kap. 7 § ordningslagen (1993:1617) som stadgar att pyrotekniska varor inte får användas utan tillstånd av Polismyndigheten, om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom.

Med stöd av 3 kap. 9 § ordningslagen och 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617) får kommuner meddela lokala ordnings­föreskrifter för att förhindra att människors hälsa och egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor. Enligt 2 kap. 20 § ordningslagen får inte pyrotekniska varor utan tillstånd från Polismyndigheten användas vid en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som hålls inomhus. Om det kan ske utan fara för ordning och säkerhet, får dock Polismyndigheten befria anordnaren från skyldigheten att söka tillstånd för sådan användning vid sammankomster eller tillställningar av visst slag. För idrottsarrangemang gäller enligt 5 kap. 3 § första stycket ordningslagen att all användning av pyroteknik omfattas av tillståndskravet. Av paragrafens andra stycke framgår vilka regler som gäller för handläggning vid sådana beslut.

Interpellationsdebatt om ordningsstörningar vid fotbollsmatcher

I en interpellationsdebatt den 17 oktober 2025 om polisens förslag om att stoppa matcher vid organiserad maskering anförde justitieminister Gunnar Strömmer (M) bl.a. följande (ip. 2025/26:38):

Under säsongen 2023 inträffade flera allvarliga ordningsstörningar i samband med matcher i allsvenskan. Det var också bakgrunden till att regeringen bjöd in polisen och ett flertal andra centrala aktörer i och runt fotbollen, alltifrån förbund till supportrar, för att säkerställa tryggheten och säkerheten vid fotbollsmatcher men också diskutera viktiga ansvarsfrågor. Efter det har vi hållit flera uppföljande möten. Även om utvecklingen har varit positiv sedan det här aktualiserades är det oerhört centralt att dialogen mellan fotbollens aktörer och det kontinuerliga säkerhetsarbetet fortsätter.

För att säkerställa effektiva åtgärder för att öka säkerheten bland annat vid fotbollsmatcher tillsatte regeringen i december 2023 en utredning. Utredningen fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska våldsamheter och andra ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. I uppdraget betonades även vikten av att föra en nära dialog med organiserade supportergrupper för att skapa långsiktighet i frågorna och en bredd i hanteringen av frågorna. I utredningens betänkande, som vi fick ta emot i våras, föreslås bland annat en skärpt syn på överträdelser av förbuden i ordningslagen, bland annat en skärpt syn på överträdelser av maskeringsförbudet. Utredningen föreslår också ändringar i lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang och andra åtgärder för tryggare idrottsarrangemang, till exempel rekommendationer angående avstängningar från arrangörssidan. Betänkandet har remitterats, och nu bereder vi det på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet.

Vem är det då som i grund och botten svarar för att det råder god ordning på exempelvis en fotbollsmatch? Jo, det är ju arrangören. Men det är också en realitet att polisen får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid matchen. Polisen står i dialog med arrangörer och andra aktörer om detta. Men vilka åtgärder som är påkallade för upprätthållande av ordning och säkerhet i det enskilda fallet är någonting som polisen slutligen själv måste avgöra.

Samtidigt som det är viktigt att värna om allt det positiva som fotboll innebär är det oerhört centralt att våld och ordningsstörningar i samband med arrangemang aldrig kan tolereras. Vi följer den här frågan mycket noga, och vi säkerställer också en fortsatt dialog i frågorna. Ingen ska behöva känna oro för sin egen eller andras säkerhet i samband med en fotbollsmatch eller något annat idrottsarrangemang.

Tryggare idrottsarrangemang

I den utredning som justitieministern hänvisar till i föregående stycke, Tryggare idrottsarrangemang (SOU 2025:46), konstateras det att pyroteknik kan vara en del av en positiv publikupplevelse om det sker under kontrollerade former. I enlighet med direktiven förs det därför ett resonemang om huruvida det legala användandet av pyroteknik är ändamålsenligt utformat. Utredaren anför bl.a. följande:

[…] Användningen av pyrotekniska varor kan innebära beaktansvärda risker för allvarliga skador på person och egendom. Det generella regelverket avseende tillstånd till användning av pyrotekniska varor, liksom förbudet att utan tillstånd inneha och använda sådana varor vid idrottsarrangemang, bärs upp av intresset att motverka sådana risker. I sammanhanget är naturligtvis av betydelse att riskerna med att använda pyroteknik är särskilt påtagliga i miljöer där många människor samlas på en begränsad yta, t.ex. vid idrottsarrangemang.

Även om regelverket kring innehav och användning av pyrotekniska varor på ett generellt plan är snårigt och i viss mån svårt att överblicka […] är det inte särskilt komplicerat i sig att söka tillstånd för att använda pyroteknik vid ett arrangemang […].

Regelverket medger således att pyroteknik kan användas vid idrottsarrangemang under ordnade former. Så sker också vid vissa arrangemang […].

Vi har dock inte fått signaler om att det skulle finnas ett intresse från supporterhåll att använda pyroteknik under sådana ordnade former som innebär en säker användning, t.ex. iakttagande av tillämpliga säkerhetsavstånd. Från berörda aktörer har vi inte heller fått upp fattningen att det skulle finnas något intresse av en sådan samverkan mellan arrangörer, Polismyndighet och supportgrupper som torde krävas. En annan sak är att vi från vissa håll mötts av uppfattningen att pyroteknik borde tillåtas rent generellt och att det ”inte är så farligt”. Vår bedömning är att det inte är realistiskt att tänka sig att regeländringar vad gäller tillståndsförfarandet, eller i regelverket i övrigt (inkl. minimikrav vad gäller t.ex. säkerhetsavstånd), för att använda pyroteknik vid idrottsarrangemang skulle gå att förena med en eventuell efterfrågan från de supportrar som vill använda pyroteknik.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Av redogörelsen ovan framgår att utredningen Tryggare idrottsarrangemang har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska våldsamheter och andra ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. Utredningen har bl.a. övervägt huruvida det legala användandet av pyroteknik är ändamålsenligt utformat och har funnit att det inte bör ske några förändringar av regelverket. Med hänsyn till att det pågående beredningsarbetet inte bör föregås avstyrks motionerna 2025/26:302 (MP), 2025/26:2689 (S), 2025/26:2694 (S), 2025/26:3159 (M) och 2025/26:3367 (MP) yrkandena 40 och 41.

Motionerna

I motion 2025/26:438 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) begärs ett tillkännagivande om öka den lokala tryggheten genom att stärka polisiära resurser och utöka antalet ordningsvakter på kommunal nivå samt som komplement utreda möjligheten att införa en ny yrkeskategori med befogenheter mellan ordningsvakter och poliser.

I motion 2025/26:1794 av Magnus Berntsson och Magnus Jacobsson (båda KD) yrkandena 1 och 2 vill motionärerna låta utreda möjligheten att tillgodoräkna sig militär skyddsvaktsutbildning i civila sammanhang och se över formerna för en gemensam grundmodell för skyddsvaktsutbildning.

Bakgrund

Ordningsvakter

Regelverket för ordningsvakter har nyligen reformerats och den 1 januari 2024 trädde den nya lagen om ordningsvakter i kraft (prop. 2022/23:91, bet. 2022/23:JuU23, rskr. 2022/23:216). Av förarbetena till den nya lagen framgår att efterfrågan på att få använda ordningsvakter över större områden har ökat. Exempelvis förekommer det att ordningsvakter verkar i större stadskärnor och bostadsområden för att bidra till att upprätthålla ordning och främja trygghet där. För att hantera ökad otrygghet bland kommuninvånarna och ökade ordningsproblem har allt fler kommuner också börjat upphandla ordnings­vakter i det offentliga rummet (prop. 2022/23:91 s. 21).

Syftet med den nya lagen var att anpassa regelverket för ordningsvakter till dagens förhållanden och att skapa förutsättningar för en ökad, mer flexibel användning av ordningsvakter på fler platser och i fler syften. I den nya lagen ges ordningsvakterna vissa ökade befogenheter. Lagen innehåller även bestämmelser om en ny tillståndsprocess samt ett utökat krav på utbildning för ordningsvakter.

Skyddsvakter

Den som bevakar ett skyddsobjekt och som inte är polisman benämns skyddsvakt. Den som utses till s.k. civil skyddsvakt ska vara godkänd av länsstyrelsen i det län där han eller hon är bosatt. Ett godkännande av en skyddsvakt ska avse en bestämd tid, dock längst fem år, enligt 26 § skyddslagen (2010:305).

Som komplement till lag och förordning som rör skyddsvakters verksamhet finns bl.a. Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd (PMFS 2017:9) om skyddsvakter. Verkställighetsföreskrifter för utbildning och utrustning av skyddsvakter meddelas när det inte är fråga om militär personal av Polismyndigheten (15 § skyddsförordningen). Den som inom Försvarsmakten utses till skyddsvakt och som tillhör myndighetens personal ska dock i stället vara godkänd av Försvarsmakten.             

I 2 kap. PMFS 2017:9 anges följande:

1 §

Endast den som med godkänt resultat genomgått

– föreskriven grundutbildning för skyddsvakt enligt bilaga 1, eller

– militär grundutbildning 2016 och senare samt av Försvarsmakten föreskriven utbildning för skyddsvakt,

får godkännas som skyddsvakt efter prövning enligt 25 § skyddslagen (2010:305).

2 §

Utan hinder av 1 § får den som är

– behörig att utföra arbete som ordningsvakt eller väktare, eller

– med godkänt resultat genomgått av Försvarsmakten föreskriven utbild­ning för skyddsvakt efter 2010, 

godkännas som skyddsvakt efter prövning enligt 25 § skyddslagen (2010:305) om han eller hon med godkänt resultat har genomgått föreskriven förkortad grundutbildning för skyddsvakt enligt bilaga 2.

3 §

Utbildning enligt 1 och 2 §§ får inte vara äldre än fem år för att kunna läggas till grund för ett godkännande som skyddsvakt.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av redogörelsen ovan har bestämmelserna om ordningsvakter nyligen setts över och en ny lag som bl.a. gav ordningsvakter utökade befogenheter trädde i kraft 2024. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:438 (M). Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:1794 (KD) yrkandena 1 och 2.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:2776 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 18 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för ett bilateralt rättsavtal med Gambia i syfte att lagföra svenskar som begår sexualbrott i landet.

I motion 2025/26:2233 av Magnus Berntsson (KD) yrkandena 1 och 2 anförs att EU bör utveckla ett förstärkt samarbete med Costa Rica och andra centrala transitländer i Latinamerika i syfte att stoppa narkotikasmugglingen till Europa. Detta ska ske genom gemensamma insatser där både tull och polis deltar och där kapacitetsbyggande och underrättelsesamarbete står i centrum.

Bakgrund

Rättslig hjälp i brottmål

På regeringens webbplats anges att internationell rättslig hjälp i brottmål syftar till att åklagare och domstolar i Sverige och utomlands hjälper varandra i brottsutredningar. Rättslig hjälp kan begäras och lämnas såväl på ett tidigt stadium i brottsutredningen som under rättegången. Bestämmelser om internationell rättslig hjälp i brottmål finns huvudsakligen i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål. Frågor om straffrättsligt samarbete i brottmål behandlas även i en del multilaterala konventioner och bilaterala avtal som Sverige har tillträtt.

Sverige kan som huvudregel lämna hjälp enligt lagen även om Sverige inte har ett avtal om rättslig hjälp i brottmål med den andra staten, dvs. inget krav på reciprocitet (ömsesidighet) ställs upp. En del länder kräver dock avtal för att kunna samarbeta med Sverige.

Generella bestämmelser om svensk straffrättslig domsrätt finns i 2 kap. brottsbalken, som sedan den 1 januari 2022 har rubriken Om svensk domstols behörighet. Där anges i vilken omfattning svenska domstolar är behöriga att döma för brott som begåtts inom respektive utanför landets gränser. Lagändringarna från 2022 syftade till att förtydliga, modernisera och anpassa bestämmelserna om svensk straffrättslig domsrätt till folkrätten.

Av bestämmelserna framgår det att svensk domstol ska vara behörig att döma över brott som har begåtts utomlands av någon som vid gärningstillfället var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige eller som när åtal väcks för brottet är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige.

Kravet på dubbel straffbarhet innebär att svensk domstol, om domsrätten grundas på anknytning till t.ex. en svensk gärningsman, ska vara behörig att döma över brott som begåtts på en annan stats område endast om gärningen är straffbar även enligt lagen på gärningsorten. Krav på dubbel straffbarhet gäller dock inte för vissa brott. Det gäller bl.a. en rad olika sexualbrott mot personer som inte fyllt arton år, människohandel och äktenskapstvång.

Internationellt samarbete för att stoppa narkotikasmuggling

Den 4 december 2025 presenterade kommissionen en handlingsplan mot narkotikahandel. I handlingsplanen konstateras att för att bekämpa organiserade kriminella nätverk bör EU och dess medlemsstater leda ett samordnat gränsöverskridande svar i nära samarbete med internationella partner. Både strategiskt och operativt samarbete med viktiga tredjeländer är avgörande för att slå ut de mest hotfulla narkotikasmugglande nätverken. Samarbete ska genomgående tillämpa ett människorättsbaserat arbetssätt, som främjar full efterlevnad av folkrätten, inklusive principerna om jämlikhet och icke-diskriminering. EU kommer att undersöka möjligheter till nya dialoger med andra prioriterade tredje länder och regioner som i hög grad påverkas av de negativa konsekvenserna av narkotikahandel. Därigenom kan det strategiska och operativa samarbetet förbättras. Vidare ska kommissionen undersöka partnerskap med flera aktörer i länder utanför unionen, för att stärka motståndskraften mot narkotikahandel i hamnar och längs handelsvägar. Slutligen föreslås det internationella samarbetet stärkas genom utökade gemensamma utredningar och förbättrat underrättelsesamarbetet i viktiga tredje länder. Det ska bl.a. åstadkommas genom att det skapas särskilda utredningsenheter och gemensamma analys- och samordningscenter i viktiga tredjeländer.

I regeringens faktapromemoria om handlingsplanen från den 23 januari 2026 välkomnas planen. Regeringen bedömer att åtgärderna i handlingsplanen kan bidra till ett mer motståndskraftigt samhälle för att möta och bekämpa de allvarliga utmaningar som organiserad brottslighet medför. Att handlingsplanen tar ett brett angreppssätt på problematiken är välkommet (2025/26:FPM52).

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade våren 2025 ett motionsyrkande om att både det bilaterala samarbetet och EU-samarbetet med ursprungs- och transitländer borde stärkas för att stoppa smuggling av vapen och narkotika. Utskottet konstaterade att det redan fanns pågående samarbeten i dessa frågor och avstyrkte motions­yrkandet. Riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2024/25:JuU15 s. 52 f., prot. 2024/25:107).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det redan i dag finns vissa möjligheter till rättsligt samarbete i brottmål mellan Sverige och andra länder, och utskottet finner inte att det framkommit tillräckliga skäl för att Sverige specifikt ska arbeta för ett bilateralt avtal med Gambia. Motion 2025/26:2776 (V) yrkande 18 bör därmed avslås.

När det gäller motionen om internationellt samarbete för att stoppa narkotika­smuggling finner utskottet att det med hänsyn till det pågående arbetet på området inte finns skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:2233 (KD) yrkandena 1 och 2, vilka avstyrks.

Utskottets ställningstagande

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:JuU10, 2022/23:JuU11, 2022/23:JuU22, 2023/24:JuU13, 2023/24:JuU16, 2023/24:JuU21 och 2024/25:JuU6. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

Ställningstagande

Vår kriminalpolitik utgår från människans grundläggande behov av trygghet och säkerhet. Samhället ska vara organiserat så att kriminalitet så långt som möjligt förebyggs och att medborgare både skyddas från brott och ges upprättelse om de ändå utsätts. Det är en bärande del av samhällskontraktet att alla, oavsett bakgrund, inkomst eller bostadsområde, ska ges samma tillgång till en trygg vardag och ett fungerande rättssamhälle. Det bör regeringens arbete sträva efter.

Ytterst handlar det om att vi vill leva i ett land där människor är fria att forma sina liv utan att begränsas av rädslan för brott. Det förutsätter ett starkt samhälle, som har makten och förmågan att göra en sådan frihet och rättvisa möjlig. Vår kriminalpolitik har två prioriteringar: att vända utvecklingen med växande gängkriminalitet och organiserad brottslighet samt att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det förutsätter politiska åtgärder som är rättssäkra och träffsäkra. Regeringen bör se till att nödvändiga repressiva åtgärder utvärderas och kompletteras med långsiktigt jämlikhetsskapande och förebyggande insatser.

För att förebygga en fortsatt utveckling med växande gängkriminalitet behöver samhället sätta in fler, mer omfattande och bättre utformade insatser för att bryta nyrekryteringen. Omfattande insatser behöver vidtas för att bryta segregationen och vända de senaste decenniernas utveckling. Sverige ska inte ha några utsatta områden där parallellsamhällen med extremism och kriminalitet kan gro och växa. Det kräver både generell och riktad välfärd, vilket kostar pengar. Vi vill därför införa en ny princip där vi för varje krona som satsas på rättsväsendet också lägger samma summa på det förebyggande arbetet.

 

Ställningstagande

Utöver att säkerställa att våldsverkare och kriminella inte får fritt spelrum måste samhället säkerställa att personer med risk att utveckla ett våldsamt beteende eller kriminalitet erbjuds en verklig möjlighet att välja en annan livsstil. Det förutsätter ett bredare perspektiv där fokus inte enbart ligger på repression och där fler myndigheter än polisen involveras. Jag anser att varje statlig myndighet bör ha ett allmänt brottsbeivrande uppdrag i sin verksamhet och uppmärksamma brottsutredande myndigheter vid misstanke om brott.

 

Ställningstagande

Den socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade att Polismyndigheten vid utgången av 2024 skulle ha 10 000 fler anställda än vid ingången av 2016. Målet nåddes i mars 2024 vilket utgör en viktig kriminalpolitisk framgång. Framåt behöver nu polisen dock växa ytterligare. Vi anser att målsättningen bör vara att Polismyndigheten 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser.

 

Ställningstagande

För att komma åt den organiserade brottslighetens alltmer komplexa verksamhet måste arbetet mot den ekonomiska brottsligheten intensifieras. Ekobrottsmyndigheten har en unik roll att spela som expert på att bekämpa näringslivskriminalitet, som utgör en allt större del av den organiserade kriminalitetens verksamhet. Kriminella nätverk tvättar pengar, undviker skatt och bedriver tvivelaktiga verksamheter. Att se och förstå de företag som på ytan bedriver helt legitim verksamhet men samtidigt fyller centrala funktioner i det kriminella ekosystemet är svårt och kräver en särskild, ofta ingående, branschkunskap och riktade verktyg och förmågor. Vi vill därför se en satsning på att utveckla myndighetens verksamhet och vi anser att möjligheten att inrätta en nationell insatsstyrka mot ekobrott bör utredas.

 

Ställningstagande

Det växande hotet från våldsbejakande extremism har blivit särskilt tydligt i de digitala miljöerna. De senaste åren har kriminella nätverk, terrorgrupper och extremister av olika slag stärkt sin närvaro i våra barns och ungas online-vardag. Fenomenet ”crime as a service” har spridit sig, vilket innebär att gäng öppet i forum kan annonsera sina uppdrag och dra in barn och unga i grov brottslighet. Polisen och samhället behöver stärka sin närvaro i onlinemiljön. För att möta utvecklingen måste lagstiftningen uppdateras och svensk polis ges rätt verktyg. Vi föreslår mot denna bakgrund att särskilda enheter inrättas inom polisen för arbete mot kriminalitet i onlinemiljön.

 

Ställningstagande

En central fråga för polisens legitimitet är att personalens sammansättning speglar befolkningen avseende kön och etnicitet. Trots att vissa insatser har gjorts ser vi inte en önskvärd utveckling i detta avseende. Polismyndigheten och Plikt- och prövningsverket behöver därför intensifiera detta arbete. En bred rekryteringsbas ger bättre möjligheter för att polisen har rätt kompetens avseende kulturell och språklig förståelse med de förbättrade förmågor detta ger i såväl det brottsbekämpande som det förebyggande arbete.

 

Ställningstagande

Polisen måste använda sina resurser på ett effektivt sätt och ägna sig åt rätt saker. Det handlar om att arbetet ska organiseras kostnadseffektivt och att flödet från misstanke om brott till verkställbart straff effektiviseras. Det är avgörande att polisen kan fokusera på sitt huvuduppdrag, det brotts­bekämpande arbetet. Det finns en rad uppgifter som i dag utförs av polisen som i stället hade kunnat utföras av andra. Ett exempel på detta är transportverksamheten som fortfarande i hög grad tynger polisen. Även omhändertaganden av personer med psykisk ohälsa och påverkade personer tar mycket tid i anspråk trots att det inte handlar om brottsbekämpning. Dessa typer av uppgifter borde rimligtvis kunna hanteras av andra huvudmän i mycket större utsträckning, samtidigt som andra myndigheter på ett bättre sätt borde kunna bistå Polismyndigheten i det brottsbeivrande arbetet. På så sätt kan polisen lägga mer tid och resurser på att hantera sitt kärnuppdrag.

 

Ställningstagande

Vi har sedan tidigare påtalat bristerna gällande att polisen inte använder hemliga tvångsmedel i tillräckligt stor utsträckning när kvinnor och barn misstänks utsättas för våld av män i hemmet. Vi välkomnar därför att regeringen sent omsider har aviserat en utredning. Vi anser dock att frågan är brådskande och det är därför nödvändigt att ett sådant förslag bereds och överlämnas till riksdagen så snart som möjligt.

 

Ställningstagande

I dag drar gängen in barn och unga i grov brottslighet genom att annonsera ut sina uppdrag i öppna forum för att därefter gå över i krypterade appar. För att möta utvecklingen måste lagstiftningen uppdateras och svensk polis ges rätt verktyg. Vi anser att polisen ska ges rätt att beordra nedtagning av dessa annonser och annat kriminellt material online på samma sätt som terrormaterial i dag kan hanteras. Det är välkommet att regeringen har aviserat ett lagförslag i frågan men vi anser att det är nödvändigt att ett sådant förslag överlämnas till riksdagen så snart som möjligt.

 

Ställningstagande

Missbruk av narkotika är en källa till många allvarliga samhällsproblem. Handeln med narkotika driver kriminaliteten, och missbruket av olika droger skadar och dödar människor. Det ligger i samhällets intresse att med politiska styrmedel försöka minska skadan. Bedriver vi då den mest effektiva politiken för att uppnå detta? Det har ifrågasatts av många olika aktörer, bl.a. i Narkotikautredningens slutbetänkande. Där föreslog man t.ex. att Polis­myndigheten ska utveckla verktyget rapporteftergift oftare vid ingripande mot personer med beroende eller vid överdostillfällen. Jag anser att det vore en rimlig och viktig reform. 

 

Ställningstagande

Vansinneskörningar har blivit ett allt vanligare problem i Sverige de senaste åren. I många fall vet polisen vilka de skyldiga bilisterna är, men både polisen och kommunerna har begränsade verktyg för att komma åt förövarna. Under sommaren installerades Sveriges första s.k.  bullerkameror i Malmö, som med avancerad teknik och AI kan identifiera exakt vilka bilar som bullrar, mäta hastigheten och köra registreringsnumret mot Trafikverkets register. Kommunen har dock inte haft någon rätt att vare sig ta del av specifika detaljer om dessa uppgifter eller dela dem med polisen, och polisen har inte haft rätt att använda sig av uppgifterna för att lagföra de bilister eller fordonsägare vars bilar är olagligt högljudda eller kör för fort. Nu har lagändringar trätt i kraft som kan komma att ändra på detta, men jag vill att regeringen ser till att så verkligen är fallet.

 

Ställningstagande

Hotet från våldsbejakande extremism och terrorism har blivit alltmer komplext och svårbekämpat. Mångfalden av digitala plattformar bidrar till att våldsbejakande budskap och innehåll kan ske gränsöverskridande och i stor omfattning. En särskild fråga gäller fenomenet med s.k. aktivklubbar. Säkerhetspolisen beskriver att aktivklubbarna har en tydlig koppling till våldsbejakande högerextremism. Rasideologiska idéer är framträdande och fysisk träning används för att stärka gruppens våldskapital. Rörelsen präglas av starka maskulinitetsnormer. Antalet aktiviteter fördubblades i landet under förra året och Aktivklubb Sverige fortsätter att växa. Verksamheterna är inte alltid enkla att avslöja och kommuner som hyr ut exempelvis gym eller idrottslokaler behöver fler verktyg för att upptäcka och stänga ned verksamheter. Nätverket har visat sig komma nära beslutsfattare på allra högsta nivå. Vi efterlyser en samlad kunskap om aktivklubbarnas, höger­extremismens och andra extrema rörelsers utbredning i Sverige i dag. Samtidigt behövs kunskap för att uppdatera lagstiftningen på området.

 

Ställningstagande

För den som utsätts för brott i en nära relation är ofta polisen den första myndighetskontakten. Spetskompetens inom detta område är därför nödvändig. Vi ser med oro på att polisen nu avslutar riktade projekt mot brott i nära relation, trots att man vet att erfarenhet och särskild kompetens är avgörande för att rädda liv. Särskilt fokus ska sättas på gärningsmannen, även om brottsoffret självklart även fortsättningsvis ska få det stöd som behövs. Vi ser med oro på att specialistgrupperna mot prostitution har försvunnit de senaste åren. Att pausa denna verksamhet eller ”lägga in den i linjen” innebär ofta att kompetens och arbetssätt försvinner – förmågor som är svåra att bygga upp igen. Även de nödvändiga samverkansprocesserna omöjliggörs när det inte finns en kontinuerlig motpart. Därför vill vi att det inrättas specialist­grupper mot våld i nära relation och prostitution i varje polisregion.

 

Ställningstagande

Att män upprepade gånger misshandlar kvinnor i parrelationer är vanligt, och mörkertalet är stort. När kvinnor misshandlas till döds har ofta mannen utövat våld mot kvinnan under en längre tid dessförinnan utan att samhället förmått att sätta stopp för det. Problematiken med mäns återfall i våld och sexuella övergrepp mot kvinnor måste hanteras på ett sätt som både stärker kvinnors rätt att inte utsättas för våld och samhällsskyddet. Jag anser att operation Beta har varit ett bra första steg för att punktmarkera den aktuella kategorin av våldsamma högriskmän. Arbetet behöver dock utvecklas och permanentas, och därför bör det tillsättas en utredning i syfte att se över möjligheterna att utveckla och permanenta arbetet med att punktmarkera våldsamma högriskmän.

Jag kan vidare konstatera att arbetet mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel ligger långt efter övrigt arbete mot våld. Få kommuner inkluderar frågorna i sitt arbete med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, eller i lokala kartläggningar för det brottsförebyggande arbetet. Sverige har dessutom få fällande domar för människohandel och det finns svårigheter i rättstillämpningen. För att brotten ska upptäckas krävs ett aktivt polisarbete och uppsökande verksamhet. Det är förvisso positivt att regeringen har gett Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att utveckla och förbättra arbetet på området. Jag anser dock att detta bör kompletteras med ett krav på polisen att återrapportera sina insatser mot prostitution och människohandel.

 

Ställningstagande

De senaste åren har personer inom den gängkriminella miljön genomfört allt fler, alltmer hänsynslösa sprängdåd som ett led i den kriminella verksamheten. Sprängladdningar har detonerat i portar till flerfamiljshus och mot husfasader, med förödande konsekvenser. Det har även förekommit att handgranater kastats in i bostäder och lokaler utan hänsyn till de enorma risker det medför. Vi anser att en särskild specialgrupp, en task force, bör inrättas som snabbt kan åka ut till de som har drabbats vid ett sprängdåd och erbjuda stöd. Det kan vara hjälp med tillfällig ersättningsbostad, kontakt med försäkringsbolag, psykologisk hjälp m.m.

Handeln med narkotika är en av flera drivande komponenter i det dödliga våldet, och ofta också den handel som blir inkörsporten för barn och unga till en kriminell livsstil. Narkotikahandeln är sedan lång tid en av den organiserade brottslighetens huvudsakliga inkomstkällor. Arbetet mot narkotikan måste föras på flera nivåer. En sådan sak är att vi i Sverige inte ska ha några öppna drogscener. Vi vill därför se en nollvision mot öppna drogscener, både fysiskt och digitalt.

 

Ställningstagande

När säkerhetshoten ökar behöver myndigheterna utökade möjligheter att skydda vårt land och svenska medborgare. De senaste åren har Säkerhetspolisen genomgått en expansion som behöver fortsätta att gå i takt med utvecklingen. Även lagstiftningen måste hänga med. En viktig förändring för att Säkerhetspolisen ska kunna utföra ett bra och effektivt arbete i en ny och alltmer digitaliserad tid med tillgång till allt större datamängder är en moderniserad lagstiftning om informationshantering. Därför vill vi att regeringen skyndsamt går vidare med föreslagen som lämnats i Utredningen om Säkerhetspolisens informationshantering.

 

Ställningstagande

En stor del av de personer som ertappas för rattfylleri har konstaterade alkoholproblem. Ett införande av obligatorisk underrättelse till socialtjänsten vid rapportering om rattfylleri kan ge förutsättningar för ett minskat antal återfall i rattfylleri. I dag finns det ingen möjlighet för polisen att med automatik underrätta socialtjänsten i varje enskilt fall om misstänkt rattfylla. Ett sådant förfarande är däremot obligatoriskt vid omhändertagande av berusade personer, där polisen är skyldig att vidarerapportera detta till socialtjänsten. Jag anser i likhet med Trafikverket att ett förfarande som liknar underrättelse vid omhändertagande av berusade personer kan vara lämpligt även vid rattfyllerirapportering.

 

Ställningstagande

Vi motsätter oss starkt förslaget i CSAM-förordningen om spårningsordrar, Chat Control, och har gjort det sedan det presenterades. Förslaget skulle ge nationella polismyndigheter inom EU befogenhet att tvinga leverantörer av totalkrypterade meddelandetjänster att i realtid skanna kommunikation mellan privatpersoner. Det är inget annat än massövervakning av oskyldiga medborgares privata kommunikation, oavsett om det finns anledning att misstänka brott eller inte. Syftet med förordningen är något som vi alla kan ställa oss bakom, att effektivt kunna bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuellt övergreppsmaterial på barn, men jag menar att just förslaget om Chat Control innebär för långtgående inskränkningar i rätten till privatliv och rätten till skydd av personuppgifter. Nu är förslaget åter föremål för förhandling och jag anser att regeringen måste säga nej till eventuella förslag om Chat Control.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen noga bör överväga förslagen som lämnades i utredningen Tryggare idrottsarrangemang våren 2025. Regeringen bör utifrån remissinstansernas svar och i nära samråd med idrottsrörelsen och supporter­föreningarna utveckla förslagen för att motverka brott och ordningsstörningar vid idrottsarrangemang, samtidigt som det bör vara möjligt att exempelvis införa säkra zoner för användning av godkänd pyroteknik på elitidrottsarenor.

 

Ställningstagande

Ett problem för Gambia och andra länder längs den västafrikanska kusten är utländska sexualbrottslingar som begår brott, särskilt mot barn och unga. Inte sällan är svenska turister de skyldiga. Även om Gambia har hårda straff mot alla former av sexualbrott mot barn kan det vara svårt att ställa de skyldiga inför rätta när de befinner sig i ett annat land. Den svenska lagstiftningen gör att svenskar som begått sexualbrott mot barn i utlandet kan åtalas och straffas för det i Sverige, men det kräver att svenskt rättsväsen får kännedom om brotten. Ett sätt att öka möjligheterna till lagföring är att ge offer rimliga möjligheter att närvara vid rättegången. Jag vill därför att regeringen ska verka för ett bilateralt rättsavtal med Gambia i syfte att lagföra svenskar som begår sexualbrott i landet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

 

 

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet