HD01FiU7: Anpassningar till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU7

 

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lagändringar som krävs för att i svensk rätt genomföra ändringsdirektivet till EU:s krishanteringsdirektiv. Krishanteringsdirektivet genomförs i lagen om resolution. Där finns regler om hantering av finansiella företag i kris genom resolution, dvs. avveckling eller rekonstruktion.

Vidare innebär lagändringarna att det görs vissa klargöranden i lagen om resolution med anledning av att Europeiska kommissionen har ifrågasatt om några artiklar i EU:s krishanteringsdirektiv (oberoende av ändringsdirektivet) fullt ut genomförts i svensk rätt. Artiklarna reglerar bl.a. hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska bestämmas och uppfyllas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2025.

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:172 Anpassningar till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris.

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Anpassningar till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2024/25:172 Anpassningar till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris. Skälen till regeringens lagförslag är att det behöver vidtas lagstiftningsåtgärder på grund av ändringar i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 (krishanteringsdirektivet). Krishanteringsdirektivet har ändrats ett flertal gånger, och i april 2024 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1174 av den 11 april 2024 (ändringsdirektivet).

Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse ifrågasatt det svenska genomförandet av en rad artiklar i krishanteringsdirektivet (Fi2024/01229). Mot bakgrund av den formella underrättelsen behandlas även de lagändringarna i betänkandet.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2025.

 

Utskottets överväganden

Propositionen

Rättslig reglering

Krishanteringsdirektivet genomförs i svensk rätt i lagen (2015:1016) om resolution, förkortad LOR. I lagen finns bestämmelser om ett avvecklings- och rekonstruktionsförfarande för finansiella företag i kris, framför allt banker. Förfarandet (resolution) gäller i stället för företagsrekonstruktion, konkurs och likvidation. Lagen innehåller i korthet bestämmelser om åtgärder för att förbereda resolution och undvika fallissemang (3–7 kap.) samt åtgärder vid resolution (8–27 kap.).

En central åtgärd för att rekonstruera ett finansiellt företag är att skriva ned eller konvertera kapital och skulder (6 och 21 kap.). I det syftet ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (4 kap.).

I 4 kap. LOR finns allmänna bestämmelser om hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska uttryckas (1 §), hur kravet ska bestämmas (2–8 §§), hur kravet ska uppfyllas (9–19 §§), särskilda bestämmelser för dotterföretag (20–22 §§), på vilken nivå kravet ska bestämmas och uppfyllas (23 §), frister (24–27 §§), offentliggörande (28 §), övervakning (29–33 §§) och gränsöverskridande fall (34–39 §§).

Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet (1 kap. 3 §).

Vid tillämpning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder kategoriseras företagen i resolutionsenheter respektive företag som inte är resolutionsenheter. En resolutionsenhet är en juridisk person inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som enligt en resolutions- eller koncernredovisningsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder (2 kap. 1 §). En resolutions- eller koncernresolutionsplan tas fram av Riksgäldskontoret (3 kap. 1 och 2 §§). Vissa företag som inte är resolutionsenheter ska enligt resolutions- eller koncernresolutionsplanerna avvecklas genom konkurs eller likvidation. För dessa företag motsvarar kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder det krav på kapital som gäller vid tillämpning av

–      Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 (tillsynsförordningen)

–      Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 (kapitaltäckningsdirektivet).

Tillsynsförordningen kompletteras i svensk rätt av lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag (tillsynslagen) medan kapitaltäckningsdirektivet i svensk rätt genomförs i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lagen (2014:966) om kapitalbuffertar (buffertlagen) och tillsynslagen.

Ändringsdirektivet

En avvecklingsenhet ska som huvudregel inte omfattas av kravet på kapitalbas eller kvalificerade skulder

Regeringen föreslår att Riksgäldskontoret ska få besluta om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för en avvecklingsenhet. Med avvecklingsenhet ska avses ett företag som enligt resolutions- eller koncernresolutionsplanen ska avvecklas genom konkurs eller likvidation eller som enligt koncernresolutionsplaner inte ska omfattas av nedskrivning eller konvertering av kapitalbas och kvalificerade skulder. En avvecklingsenhet som omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska uppfylla kravet med vissa kapital- och skuldinstrument. En avvecklingsenhet som inte omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska inte omfattas av krav på resolutionsmyndighetens godkännande i fråga om återköp av kapital- och skuldinstrument. Ett företag som ingår i en resolutionsgrupp men som inte självt är en resolutionsenhet ska som huvudregel inte dra av sina innehav av exponeringar mot en avvecklingsenhet som inte omfattas av krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Regeringen bedömer att ändringsdirektivets nya regler om vilka omständigheter Riksgäldskontoret ska beakta vid bedöm­ningen av om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska tillämpas för en avvecklingsenhet bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

En avvecklingsenhet som omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska årligen offentliggöra hur kravet uppfylls

Regeringen föreslår att en avvecklingsenhet som omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder årligen ska offentliggöra hur kravet uppfylls. Om Riksgäldskontoret beslutar om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för en avvecklingsenhet ska Riksgäldskontoret underrätta avvecklingsenheten om dess skyldighet att offentliggöra information om hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls och om dess skyldighet att lämna de uppgifter om kravet som Riksgäldskontoret begär. Regeringen bedömer att hur en avvecklingsenhets skyldigheter i fråga om rapportering och offentliggörande ska uppfyllas – med stöd av befintligt bemyndigande – bör regleras på lägre nivå än lag. Enligt regeringen uppfyller svensk rätt redan kravet på att Riksgäldskontorets åtgärder ska vara proportionerliga.

Vissa dotterföretag ska få omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad nivå

Regeringen föreslår att vissa dotterföretag ska få omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad nivå. Regeringen bedömer att svensk rätt redan uppfyller ändringsdirektivets nya regler om Riksgäldskontorets skyldighet att underrätta Europeiska bankmyndigheten om fastställda krav på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Den formella underrättelsen

Resolutionsplaner (artikel 10.6)

Regeringen bedömer att svensk rätt uppfyller direktivets krav på vad resolutionsmyndigheten ska beakta vid beslut om tidsfrist för att uppfylla kravet efter nedskrivning eller konvertering utanför resolution.

Befogenheten att förbjuda vissa utbetalningar (artiklarna 16a.2 andra stycket och artikel 16a.3 andra stycket)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att Riksgäldskontoret minst en gång i månaden ska pröva frågan om ett förbud mot värdeöverföringar så länge företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten. Det ska klargöras att Riksgäldskontoret, vid varje prövning som görs mer än nio månader efter en underrättelse från företaget om att det inte uppfyller kravet, ska tillämpa huvudregeln om ett förbud mot värde­överföringar, med möjlighet till undantag. Regeringen bedömer att det i föreskrifter på lägre nivå än lag bör klargöras vilka omständigheter Riksgäldskontoret ska beakta inför ett beslut om att förbjuda ett företag att göra värdeöverföringar som överstiger ett särskilt förfogandebelopp, om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

Det särskilda förfogandebeloppet (artikel 16a.4)

Även när det gäller det särskilda förfogandebeloppet bedömer regeringen att det i föreskrifter på lägre nivå än lag bör klargöras vilka omständigheter Riksgäldskontoret ska beakta inför ett beslut om att förbjuda ett företag att göra värdeöverföringar som överstiger ett särskilt förfogandebelopp, om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

Tidsfrister för att åtgärda eller avlägsna hinder för resolution (artikel 17.3 andra stycket b)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att för ett företag som inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, gäller tidsfristen på två veckor för företaget att ange åtgärder mot hinder för resolution endast om företaget inte uppfyller kravet på hur kapitalbas och nedskrivningsbara skulder ska bestämmas.

Tidsplan för när åtgärder ska vidtas för att avlägsna hinder för resolution (artiklarna 17.3 tredje stycket och 18.3 tredje stycket)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att ett företags åtgärder för att undanröja eller minska resolutionshinder ska inbegripa en tidsplan för när åtgärderna ska vidtas och att tidsplanen ska beakta orsaken till hindret.

Skuldnedskrivningsverktygets tillämpningsområde (artikel 44.2.h)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att när Riksgäldskontoret använder möjligheten att tillämpa nedskrivning eller konvertering på skulder till ett dotterföretag som inte är en resolutionsenhet men som ingår i samma resolutionsgrupp som en sådan, ska Riksgäldskontoret bedöma om det berörda dotterföretagets krav på kapitalbas och kvalificerade skulder är tillräckligt för att stödja tillämpningen av den föredragna resolutionsstrategin.

Undantag från kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 45a)

Regeringen föreslår att ett hypoteklåneinstitut under vissa förutsättningar ska vara undantaget från kravet på ett gemensamt beslut om kapitalbas och kvalificerade skulder.

Skuldinstrument som innefattar derivat (artikel 45b. 2)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att en skuld enligt ett skuldinstrument som innefattar derivat får användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, under förutsättning att den inte kan anses vara en skuld som hänför sig till skuldinstrument med inbäddade derivat enligt tillsynsförordningen.

Delkravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för en europeiskt systemviktig resolutionsenhet (artikel 45b. 4 andra stycket)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att en viss högsta nivå av kravet på en europeiskt systemviktig resolutionsenhet att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med bl.a. kapitalbas och efterställda skulder gäller oavsett om resolutionsplanen förutsätter användning av resolutionsreserven eller inte.

Vissa beaktanden vid fastställande av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (artiklarna 45c. 3 åttonde stycket och 45c. 7 åttonde stycket)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att en viss högsta nivå av kravet på en europeiskt systemviktig resolutionsenhet att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med bl.a. kapitalbas och efterställda skulder gäller oavsett om resolutionsplanen förutsätter användning av resolutionsreserven eller inte.

Fastställandet av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för en europeiskt systemviktig resolutionsenhet (artikel 45c. 5 andra stycket)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att en europeiskt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument eller skulder som getts ut till en extern aktieägare, om enheten ingår i en resolutionsgrupp.

Vissa beaktanden vid fastställandet av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för en nationellt systemviktig resolutionsenhet (artikel 45c. 6)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att Riksgäldskontoret ska beakta förekomsten av insättningar vid beslut om en miniminivå för kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för en nationellt systemviktig resolutionsenhet.

Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för bl.a. en globalt systemviktig resolutionsenhet (artikel 45d. 3 b)

Regeringen bedömer att svensk rätt uppfyller direktivets krav när det gäller förutsättningar för ett beslut om tilläggskrav för en globalt systemviktig resolutionsenhet och ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES.

Villkor för skulder som får användas för att möta kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för företag som inte själva är resolutions­enheter (artikel 45f. 2 a vi)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att ett villkor för att ett företag som inte är en resolutionsenhet men som ingår i en resolutionsgrupp ska kunna använda skulder för att möta kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder är att de inte får vara villkorade av att de ska lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg av företaget utom vid företagets konkurs eller likvidation. Det ska även klargöras att en förutsättning för att skulderna ska kunna användas är att företaget inte ger anledning att uppfatta att skulderna får lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg av företaget utom vid företagets konkurs eller likvidation.

Villkoret om resolutionsenhetens uppfyllande av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder vid tillämpningen av kravet för företag som inte själva är resolutionsenheter (artikel 45f. 3 b)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att en förutsättning för att undanta ett dotterföretag till en resolutionsenhet från kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder är att resolutionsenheten uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Villkoret om dotterföretags risker vid tillämpningen av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för företag som inte själva är resolutionsenheter (artikel 45f. 3 d)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att en förutsättning för att undanta ett dotterföretag till en resolutionsenhet från kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder är att resolutionsenheten har åtagit sig att svara för dotterföretagets åtaganden, om riskerna hos dotterföretaget inte är försumbara.

Särskilt om garantier vid tillämpningen av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för företag som inte själva är resolutionsenheter (artiklarna 45f. 5 b och d)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att en förutsättning för att ett dotterföretag till en resolutionsenhet helt eller delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med en garanti som resolutionsenheten tillhandahåller är att garantin utfaller så snart något av följande inträffar

1.  Dotterföretaget kan inte betala sina skulder eller andra åtaganden när de förfaller till betalning
2. Förutsättningarna för nedskrivning eller konvertering är uppfyllda.

Det ska klargöras att värderingen av den säkerhet som ska ställas för garantin ska utföras med värderingsavdrag med god marginal.

Fastställandet av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för gränsöverskridande koncerner (artikel 45h. 1 tredje stycket)

Regeringen föreslår att ett dotterföretag i en gränsöverskridande koncern som inte är en resolutionsenhet delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med instrument som har utfärdats till och förvärvats av företag som inte ingår i resolutionsgruppen. Det ska klargöras att en förutsättning för denna möjlighet är att en resolutionsenhet i samma resolutionsgrupp inte har förvärvat tillräckligt med instrument som är kvalificerade för att uppfylla gruppens interna krav på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Undantag från möjligheten att hänskjuta fastställandet av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för gränsöverskridande koncerner till bindande medling (artikel 45h. 5 femte stycket a)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att en förutsättning för att hänskjuta en fråga om gemensamt beslut för en gränsöverskridande koncern till Europeiska bankmyndigheten för bindande medling inte är möjligt, om den nivå på kravet på individuell nivå som fastställts av dotterföretagets resolutionsmyndighet faller inom två procent av det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med tillsynsförordningen när det gäller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad resolutionsgruppsnivå.

Tillsynsrapportering om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 45i. 1 andra stycket)

Regeringen bedömer att svensk rätt uppfyller direktivets krav på att ett företag undantas från kravet att rapportera kapitalbeloppet för vissa nedskrivningsbara skulder om företaget, när uppgifterna ska lämnas, har en kapitalbas och kvalificerade skulder som uppgår till minst 150 procent av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Underlåtelse att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 45k)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att om ett företag inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, ska Finansinspektionen eller Riksgäldskontoret vidta åtminstone en av vissa särskilda åtgärder. Ett beslut av Finansinspektionen om ingripande ska föregås av att inspektionen ger Riksgäldskontoret tillfälle att lämna synpunkter.

Förmånsrättsordningen vid nedskrivning och konvertering
(artikel 48. 7)

Regeringen bedömer att svensk rätt uppfyller direktivets krav på att alla fordringar som härrör från kapitalbasposter ges lägre prioritet än fordringar som inte härrör från kapitalbasposter.

Särskilt om kravet på att företag ändrar sin praxis vid avtalsenligt erkännande av skuldnedskrivning (artikel 55.2 tredje stycket)

Regeringen bedömer att svensk rätt uppfyller direktivets krav på att resolutionsmyndigheten får kräva att ett företag ändrar sin praxis för tillämpningen av undantag från avtalsenligt erkännande av skuldnedskrivning.

Särskilt om kravet på underrättelse vid avtalsenligt erkännande av skuldnedskrivning (artikel 55.2 fjärde stycket)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att kravet på att underrätta Riksgäldskontoret om hinder mot att ta in ett villkor om nedskrivning eller konvertering i avtal om relevanta kapitalinstrument och nedskrivnings­bara skulder som omfattas av lagstiftningen i ett tredjeland inte gäller sådana skuldinstrument som avses i artikel 2.1.48 ii i krishanteringsdirektivet. Regeringen bedömer att svensk rätt uppfyller direktivets krav på att de skulder som omfattas av kravet på avtalsvillkor om nedskrivning eller konvertering ska ha bättre förmånsrätt än de skulder som avses i artikel 108.2 a‑c och artikel 108.3 i direktivet.

Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför resolution (artikel 59.1 tredje stycket)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att ersättning ur resolutionsreserven ska betalas till ägare, borgenärer eller insättningsgarantisystemet om dessa fått ett sämre ekonomiskt utfall vid nedskrivning eller konvertering utanför resolution än vad som skulle ha blivit fallet vid avveckling enligt vanliga insolvensförfaranden.

Nedskrivning eller konvertering av resolution i förhållande till resolutionsmålen (artikel 60.1 d)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför resolution ska ske i den utsträckning som krävs för att uppfylla resolutionsändamålen.

Tillfälliga åtgärder (artikel 71a. 3 b)

Regeringen föreslår att det ska klargöras att kravet på att finansiella avtal som omfattas av lagstiftningen i ett tredjeland ska innehålla vissa villkor om bl.a. tillfälliga åtgärder, gäller under förutsättning att tillfälliga åtgärder och hinder mot att utföra vissa rättshandlingar skulle vara tillämpliga på avtalet om det reglerades enligt svensk rätt.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 november 2025.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag