HD01FiU48: Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU48

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till extra ändringsbudget och avstyrker samtliga motionsyrkanden. Det innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026. För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2026, den 1 oktober 2026 och den 1 januari 2027. Vidare anvisas medel för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026. Utskottet föreslår också en mindre lagteknisk ändring.

Förslagen i propositionen innebär att statens inkomster beräknas minska med ca 1,56 miljarder kronor och statens utgifter beräknas öka med ca 2,4 miljarder kronor 2026. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo försvagas med ca 4,1 miljarder kronor 2026.

I betänkandet finns fyra reservationer (S, V, MP).

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:236 Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd.

Fem yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd

Utskottets ställningstagande

Utformning av elstöd

Utskottets ställningstagande

Användning av de s.k. flaskhalsintäkterna

Utskottets ställningstagande

Stöd till hushållen

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd, punkt 1 (V, MP)

2. Utformning av elstöd, punkt 2 (S, V)

3. Användning av de s.k. flaskhalsintäkterna, punkt 3 (S, V)

4. Stöd till hushållen, punkt 4 (V, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026

Bilaga 3
Regeringens förslag till ändrad ram för utgiftsområde 21 och ändrat anslag 2026

Bilaga 4
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:236 Extra ändrings­budget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd. I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2026.

Förslagen är en följd av konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026.

Propositionen överlämnades till riksdagen den 13 april 2026.

Vid bordläggningen av propositionen samma dag beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, att förkorta motionstiden till fyra dagar (prot. 2025/26:103). Motionstiden löpte således ut fredagen den 17 april 2026. Tre följdmotioner har lämnats med anledning av propositionen. Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.

I bilaga 1 finns en förteckning över de behandlade förslagen. Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026 finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns regeringens förslag till ändrad ram för utgiftsområde 21 och ändrat anslag för 2026. Regeringens lagförslag återges i bilaga 4.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Av lagtekniska skäl har utskottet i förslaget till riksdagsbeslut punkt 1 gjort en mindre ändring av regeringens lagförslag i 2 kap. 1 b § lag om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringen innebär att hela meningen som inleds med ”För bränslen som avses i 1.” och som avslutas med ”det år då omräkningen sker.” utgör paragrafens andra stycke och att de efterföljande styckena utgör tredje och fjärde styckena.

Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid

Enligt riksdagsordningen (RO) får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggs­bestämmelse 9.6.1 RO). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket RO).

Enligt 9 kap. 13 § RO får riksdagen, om en proposition måste behandlas skyndsamt, på förslag av regeringen besluta om kortare motionstid om det finns synnerliga skäl. I propositionen anför regeringen att konflikten i Mellanöstern har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på bl.a. olja, vilket – om utvecklingen blir långvarig – riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige. Högre energipriser kan medföra att hushållen förlorar köpkraft, samtidigt som företagen kan få högre kostnader. Stigande drivmedelspriser får också konsekvenser för hushåll och företag som är beroende av transporter. För att motverka detta finns det skäl att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel till EU:s minimiskattenivå under perioden den 1 maj–30 september 2026. På grund av riskerna som är förknippade med stigande drivmedelspriser bedömer regeringen det som viktigt att de föreslagna skattesänkningarna kan genomföras skyndsamt.

Elpriserna har vidare under inledningen av 2026 legat på höga nivåer. Den stränga kylan under januari och februari medförde även att hushållens elförbrukning blev hög. Många hushåll har till följd av detta fått oväntat höga elräkningar. Det spända omvärldsläget medför vidare stora osäkerheter i fråga om utvecklingen av priset på såväl el som gas den närmaste tiden. För att mildra konsekvenserna för hushållen bedömer regeringen att det finns skäl att införa en tillfällig ekonomisk kompensation i form av ett stöd. Stödet bör komma hushållen till del så snart som möjligt. Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2026 och synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid.

Ändringsbudgetar under 2026

Regeringen har vid ett tidigare tillfälle lämnat en proposition med förslag till extra ändringsbudget för 2026. Propositionen avsåg stöd till Ukraina och vaccinberedskap (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179–181).

Den 13 april 2026 överlämnade regeringen Vårändringsbudget för 2026 till riksdagen (prop. 2025/26:99). Propositionen kommer att behandlas i betänkande 2025/26:FiU21.

Utskottets överväganden

Propositionen

Ändringar i statens budget för 2026

De förslag som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel ökar med 2,4 miljarder kronor 2026 och att inkomsterna i statens budget beräknas minska med 1,6 miljarder kronor 2026. Sammantaget beräknas den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo försämras med 4,1 miljarder kronor 2026.

Ändringar av statens utgifter

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrad ram för utgiftsområde 21 Energi och anvisar ändrat anslag för 1:12 Energistöd för 2026.

Anslaget 1:12 Energistöd används bl.a. för högkostnadsskydd till hushåll vid höga el- och gaspriser.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 avsattes medel för ett eventuellt högkostnadsskydd för hushåll vid höga el- och gaspriser. Ett sådant skydd skulle aktiveras om månadsmedelvärdet för elpriset översteg 1,5 kronor per kilowattimme. Under början av 2026 var elpriserna höga och den kalla vintern ledde till hög elförbrukning och betydande kostnader för hushållen, även om inte prisnivån nådde den angivna gränsen.

För att mildra effekterna av höga el- och gaspriser och ekonomiskt stödja hushållen avser regeringen att införa ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd för januari och februari 2026. Regeringen föreslår att hushållen ges en ersättning baserad på dels månadsförbrukningen, dels en förbestämd ersättningsnivå i respektive elområde. Totalt beräknas kostnaderna för det tillfälliga el- och gasprisstödet uppgå till 3 400 000 000 kronor. Anslaget bör därför ökas med 2 415 000 000 kronor. Därutöver avses redan anvisade medel för högkost­nadsskydd för hushållen om 1 000 000 000 kronor för 2026 användas för att finansiera stödet.

För att möjliggöra stödet bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för att lämna stöd till hushåll vid höga el- och gaspriser samt för myndigheternas administration för utbetalning av sådant stöd.

Om månadsmedelvärdet för spotpriset för el överstiger 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elprisområde under mars–december 2026 avser regeringen att genomföra det högkostnadsskydd som aviserades i budgetpropositionen för 2026. I sådana fall konstaterar regeringen att ytterligare medel kommer att behöva tillföras.

Ändrad beräkning av statens inkomster

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt tabell 1 i bilaga 2 i detta betänkande. Förslaget om att införa en tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel beräknas innebära att statens inkomster minskar med 1,56 miljarder kronor 2026.

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel

Gällande rätt

Energiskattedirektivet (2003/96/EG) är ett gemensamt EU‑regelverk som styr hur medlemsstaterna ska beskatta energiprodukter och elektricitet. Direktivet kräver bl.a. att nationella skatter uppfyller fastställda minimiskattenivåer.

I Sverige regleras beskattningen främst genom lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Huvudprincipen, både i direktivet och i LSE, är att bränslen ska beskattas. De bränslen som omfattas beskattas när de används som motorbränslen eller för uppvärmning.

Tillfälligt sänkt drivmedelsskatt

Regeringen föreslår att skatten på bensin och diesel tillfälligt sänks till energiskattedirektivets minimiskattenivå under perioden den 1 maj–30 september 2026.

Regeringen konstaterar att den pågående konflikten i Mellanöstern har lett till störningar på de globala energimarknaderna och till snabba prisökningar på bl.a. olja. Det riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen såväl globalt som i Sverige. Stigande energipriser kan innebära att hushållens köpkraft försvagas samtidigt som företagens kostnader ökar.

För att på kort tid motverka stigande drivmedelspriser bedömer regeringen att en sänkning av skatten är den mest träffsäkra åtgärden som snabbt kan genomföras, med beaktande av bl.a. beredningskravet. En tillfällig skatte­sänkning bedöms även bidra till att stärka hushållens förtroende under den pågående ekonomiska återhämtningen.

För att dämpa effekterna av de stigande drivmedelspriserna föreslår regeringen därför att skatten på bensin (miljöklass 1) och diesel (miljöklass 1) tillfälligt sänks till energiskattedirektivets minimiskattenivå. Skatten på övriga miljöklasser av bensin och diesel sänks i motsvarande utsträckning. Skatten på alkylatbensin sänks i den utsträckning som är möjlig utan att understiga minimiskattenivån. Det innebär att energiskatten på bensin, med undantag för alkylatbensin, sänks med 82 öre per liter, medan energiskatten på diesel sänks med 319 kronor per kubikmeter.

Enligt LSE omfattas jordbruksdiesel av skattenedsättning. Nedsättningen är utformad så att nettoskatten ligger nära den lägre minimiskattenivå som enligt energiskattedirektivet gäller för dessa användningsområden.

Den tillfälliga sänkningen av energiskatten på bensin och diesel innebär att skattesatserna för diesel i miljöklass 1 varierar under 2026. För att säkerställa att beskattningen av jordbruksdiesel inte understiger gällande minimiskatte­nivåer krävs det följdjusteringar av nedsättningsbeloppen. Regeringen föreslår därför justerade nedsättningsnivåer som även tillämpas under sista kvartalet 2026 Nedsättningen justeras till 831 kronor per kubikmeter diesel för användning under perioden den 1 maj–31 december 2026.

För att den tillfälliga sänkningen inte ska påverka skattenivåerna 2027 föreslås också särskilda regler för omräkning och fastställande av skattesatser.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2026, den 1 oktober 2026 och den 1 januari 2027. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Förslagets olika effekter

Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas sammantaget innebära en minskning av skatteintäkterna med 1,56 miljarder kronor 2026. Det är förenat med osäkerhet hur skatteförändringarna i praktiken slår igenom på priserna. Konsekvensanalysen utgår från antagandet att skattesänkningen fullt ut övervältras på konsumentpriserna.

För en genomsnittlig dieselbilist beräknas förslaget innebära minskade drivmedelskostnader med ca 120 kronor för perioden den 1 maj–30 september 2026. Motsvarande minskning för en genomsnittlig bensinbilist beräknas till ca 230 kronor. För flygbensin uppskattas kostnadsminskningen till ca 30 kronor per flygtimme under perioden.

Förslaget bedöms öka hushållens köpkraft med i genomsnitt 0,03 procent av den ekonomiska standarden. Den relativa effekten är störst för hushåll med låg ekonomisk standard, medan den faktiska kostnadsminskningen i kronor räknat är störst för höginkomsttagare. Effekten är störst i landsbygdsregioner och lägst i Stockholm. Förslaget bedöms sammantaget gynna män något mer än kvinnor.

För företag väntas förslaget leda till lägre drivmedelspriser, framför allt inom transportsektorn och särskilt inom åkerinäringen. Effekterna är störst för små företag och för drivmedelsintensiva näringar. Skatten på jordbruksdiesel och märkt diesel ändras inte i grunden, men följdjusteringar av nedsättningen innebär att användare av jordbruksdiesel i vissa fall får ökade skattekostnader. Förslaget bedöms inte medföra några betydande administrativa konsekvenser för företagen.

Förslaget bedöms leda till ökade koldioxidutsläpp. Sett isolerat uppskattas utsläppen öka med knappt 0,1 miljoner ton koldioxid 2026, även om bedömningen är behäftad med osäkerhet.

Vidare innebär sänkt energiskatt på bensin och diesel att biodrivmedel blir relativt sett dyrare, vilket kan öka användningen av fossila drivmedel. Lägre drivmedelspriser kan även försvaga incitamenten till elektrifiering och övergång till andra transportslag. Med hänsyn till åtgärdens tillfälliga karaktär bedöms dock den långsiktiga påverkan som marginell.

Slutligen bedöms förslaget medföra begränsade behov av anpassningar hos Skatteverket, med tillkommande kostnader om ca 500 000 kronor, vilka ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Motionerna

I partimotion 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) anför motionärerna att regeringens förslag om att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel riskerar att motverka klimatomställningen, försämra konkurrens­förutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet om långsiktiga investeringsvillkor, vilket även flera remissinstanser anser. Åtgärden bedöms dessutom vara kostsam och sakna tillräcklig träffsäkerhet. Hushållens ekonomi borde i stället stärkas genom ett brett transportstöd, oavsett om man kör bil eller reser med kollektivtrafik. Motionärerna anser därför att riksdagen bör avslå regeringens proposition i de delar som avser sänkt skatt på drivmedel.

I kommittémotion 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande  1 delar motionärerna regeringens uppfattning att hushåll och företag kan behöva stöd när omvärldsläget höjer kostnaderna drastiskt, men de anser att regeringens valda åtgärd på drivmedelsområdet är fel väg. Motionärerna bedömer att den är dyr, har dålig träffsäkerhet och riskerar att fördjupa Sveriges fossilberoende i ett läge där det som behövs är minskad sårbarhet, stärkt beredskap och snabbare omställning bort från olja och gas. Motionärerna anser därför att riksdagen bör avslå regeringens proposition i de delar som avser sänkt skatt på drivmedel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen av de skäl som regeringen anför i propositionen bör anta regeringens lagförslag om att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026, och därmed också godkänna den ändrade beräkningen av statens inkomster för 2026. För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Liksom regeringen anser också utskottet att en sänkning av skattebeloppen på bensin och diesel är den mest träffsäkra åtgärden som snabbast går att få på plats och som kan motverka stigande drivmedelspriser.

För att mildra effekterna av höga el- och gaspriser och ekonomiskt stödja hushållen bör också medel anvisas för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd införas för januari och februari 2026. Vidare bör riksdagen godkänna den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Energistöd inom utgiftsområde 21 Energi.

Utskottet föreslår också en mindre lagteknisk ändring.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionsyrkandena.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:4082 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1 anför motionärerna att villkoren för det elstöd som presenterades i budget­propositionen för 2026 medförde en betydande risk för att stödet aldrig skulle aktiveras. Samtidigt innebär det nya tillfälliga stödet att många hushåll blir utan stöd eftersom det endast betalas ut till fysiska personer som har ett elnätsavtal. Motionärerna är mot den bakgrunden även tveksamma till den nya utformningen av stödet och vill därför att regeringen tar fram en väl utformad modell för elstöd som beaktar träffsäkerhet och fördelningseffekter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det nya tillfälliga el- och gasprisstödet kommer att baseras på faktisk förbrukning i varje elområde, vilket utskottet i likhet med regeringen bedömer som en träffsäker metod för att kompensera de hushåll som drabbades hårdast av prisökningarna på el och gas under januari och februari 2026. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:4082 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 framhåller motionärerna vikten av finansiering av ett eventuellt elstöd. Mot bakgrund av att det undantag i EU:s regelverk som Sverige har haft och som möjliggjort finansiering av elstöd inte längre finns kvar bör regeringen bevaka och underlätta en flexiblare användning av svenska flaskhalsintäkter i EU.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2026 anför att den har för avsikt att undersöka i vilken utsträckning de s.k. flaskhalsintäkterna kan användas för att motverka höga energipriser och mildra deras effekter (prop. 2025/26:1 utg.omr. 21, bet. 2025/26:NU3, rskr. 2025/26:117–118). Utskottet noterar också pågående förhandlingar inom EU om EU:s nätpaket, där Sverige vill se tydligare stöd för en mer flexibel användning av medlemsstaternas flaskhalsintäkter, och att regeringen skickat brev till EU-kommissionen för att betona vikten av snabba, ändamålsenliga och flexibla lösningar (pressmeddelande från regeringen den 16 april 2026). Mot den bakgrunden avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2 anför motionärerna att det är fullt möjligt och mer effektivt att stötta hushållen vid den kostnadskris som nu råder utan att subventionera ett fortsatt fossilberoende. Motionärerna vill därför att regeringen utformar mer träffsäkra och rättvisa stöd till hushållen.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att en tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel är den mest träffsäkra åtgärden som snabbast går att få på plats och som kan motverka stigande drivmedelspriser och stärka hushållens köpkraft. Liksom regeringen anser också utskottet att det är angeläget att omställningen till fossilfria drivmedel fortgår, och utskottet noterar att regeringen har aviserat att ersättning ska ges till statliga myndigheter som byter ut fossila drivmedel mot fossilfria sådana eller elektriska alternativ och en stärkt elbilspremie. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.

Reservationer

Ställningstagande

Som en lång rad remissinstanser anför riskerar förslaget om att sänka energiskatten på bensin och diesel att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet om långsiktiga investeringsvillkor. Dessutom är åtgärden kostsam och saknar tillräcklig träffsäkerhet. I det rådande kostnadsläget ska stöd till hushållen vara träffsäkra och rättvisa. Riksdagen bör därför avslå regeringens proposition i de delar som avser sänkt skatt på drivmedel.

 

Ställningstagande

Utformningen av det elstöd som presenterades i budgetpropositionen för 2026 medförde en betydande risk för att stödet aldrig skulle aktiveras. Samtidigt innebär det nya tillfälliga stödet att många hushåll blir utan stöd eftersom det endast betalas ut till fysiska personer som har ett elnätsavtal. Regeringen bör därför ta fram en väl utformad modell för elstöd som beaktar träffsäkerhet och fördelningseffekter.

 

Ställningstagande

Mot bakgrund av att det undantag i EU:s regelverk som Sverige har haft och som möjliggjort finansiering av elstöd inte längre finns kvar bör regeringen bevaka och underlätta en flexiblare användning av svenska flaskhalsintäkter i EU.

 

Ställningstagande

Vi delar regeringens och utskottets uppfattning att hushåll och företag kan behöva stöd när omvärldsläget höjer kostnaderna drastiskt. Däremot anser vi att en sänkning av drivmedelsskatten är dyrt, har dålig träffsäkerhet och riskerar att fördjupa Sveriges fossilberoende. Regeringen bör därför i det rådande kostnadsläget utforma stöd till hushållen som är mer träffsäkra och rättvisa och som inte förstärker fossilberoendet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026

Förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026

Tusental kronor

Inkomsttitel	Godkänd beräkning	Ny beräkning	Bruttoeffekt av åtgärd på inkomstsidan
1432 Energiskatt bensin	3 586 859	2 666 859	–920 000
1433 Energiskatt oljeprodukter	5 293 387	4 653 387	–640 000

Bilaga 3

Regeringens förslag till ändrad ram för utgiftsområde 21 och ändrat anslag 2026

Förslag till ändrad ram för utgiftsområde 21 och ändrat anslag för 2026

Tusental kronor

Utgiftsområde/anslag		Beslutad ram/anvisat anslag	Förändring av ram/anslag	Ny ram/ny anslagsnivå
21	Energi	7 939 815	2 415 000	10 354 815
1:12	Energistöd	1 137 000	2 415 000	3 552 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget			2 415 000

Bilaga 4

Regeringens lagförslag