HD01FiU43: Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU43

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning och utbetalningar och förslag till ändringar i lagen om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalnings­myndigheten.

Genom lagändringarna ska kommuners utbetalningar av ekonomiska förmåner till en enskild person och ekonomiska stöd som avser en enskild person kunna bli föremål för Utbetalningsmyndighetens dataanalys och granskning. Lagförslagen innebär att kommuner blir skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för Utbetalningsmyndighetens dataanalyser och urval och att vid behov lämna kompletterande uppgifter som behövs vid en fördjupad granskning. Lagförslagen innebär också att Utbetalnings­myndigheten ska underrätta den kommun som har beslutat om utbetalningen när en fördjupad granskning inleds och avslutas samt om resultatet av granskningen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Lagändringarna som innebär att det blir obligatoriskt för kommuner att även utan en begäran från Utbetalningsmyndigheten lämna uppgifter som behövs för myndighetens dataanalys och urval föreslås dock träda i kraft den 1 juli 2029.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S).

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:161 Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Utskottets ställningstagande

Särskilt yttrande

Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:161 Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från väl­färdssystemet. Lagändringarna om att kommuners utbetalningar ska kunna bli föremål för Utbetalningsmyndighetens (UBM) dataanalys och granskning föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Lagändringarna som innebär att det blir obligatoriskt för kommuner att även utan en begäran från UBM regelbundet lämna uppgifter som behövs för myndighetens dataanalys och urval föreslås dock träda i kraft den 1 juli 2029.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till reger­ingens beslut om propositionen.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Utskottets överväganden

Propositionen

Felaktiga utbetalningar samt oegentligheter och brottslighet riktad mot välfärdssystemen är samhällsskadligt. Det riskerar att skapa misstro mot välfärds­systemen och minska viljan att bidra till den svenska välfärden. Det är känt att organiserad brottslighet utnyttjar de statliga välfärdssystemen och samtidigt rimligt att anta att brottsligheten betraktar välfärdssystemen som en helhet och därmed söker sig dit upptäcktsrisken är låg. Därför är det enligt regeringen allvarligt att kommunsektorn som helhet inte framstår som tillräckligt rustad för att möta utmaningarna med att motverka felaktiga utbetalningar. Enligt regeringen behöver därför kommuners möjligheter att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar stärkas.

Kommuners utbetalningar från välfärdssystemen ska kunna bli föremål för UBM:s dataanalys och granskning

Regeringen föreslår att kommuners utbetalningar av ekonomiska förmåner till en enskild person och ekonomiska stöd som avser en enskild person ska kunna bli föremål för UBM:s dataanalys och granskning. Som exempel på förmåner och stöd som omfattas kan nämnas stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400) samt migrations­politiska bidrag och ersätt­ningar.

UBM:s verksamhet är ett led  i regeringens arbete för att motverka felaktiga utbetalningar och brottslighet riktad mot välfärdssystemen. Myndighetens arbete inriktas mot felaktiga utbetalningar som de statliga myndigheterna och arbetslöshetskassorna har svårt att upptäcka själva. En samordning av information om och kontroll av olika utbetalningar gör det möjligt att i högre grad upptäcka både avsiktliga och oavsiktliga felaktigheter och utföra system­övergripande riskanalyser, urval och kontroller av utbetalningarna. På samma sätt, bedöms det i propositionen, bör förmågan att upptäcka systemöver­gripande felaktigheter som kommunerna på egen hand har svårt att upptäcka kunna öka om kommunernas utbetalningar från välfärdssystemen omfattas av UBM:s verksamhet med dataanalys och granskning.

UBM:s arbete med dataanalys och granskning av statliga utbetalningar syftar till att komplettera, men inte ersätta, existerande kontrollarbete hos beslutande myndigheter och arbetslöshetskassor. Kommunerna kommer även framöver att ha huvudansvaret för att förhindra felaktiga utbetal­ningar och förväntas fortsätta sitt kontrollarbete som tidigare. Regeringens förslag syftar till att förbättra kommuners förutsättningar att motverka felak­tiga utbetalningar, men innebär inte i sig någon skyldighet för kommuner att arbeta på något särskilt sätt.

UBM:s dataanalys och granskning av kommuners utbetalningar bör vara obligatoriska. Regeringen konstaterar att välfärdsbrottsligheten är utbredd och söker sig dit upptäcktsrisken är låg. Om inte alla kommuners utbetalningar skulle omfattas av UBM:s dataanalys och granskning är det stor risk att välfärdsbrottsligheten söker sig till de kommuner som inte omfattas av UBM:s dataanalys och granskning. Enligt regeringen finns det dock behov av att i ett inledande skede möjliggöra för UBM att successivt utvidga sin verksamhet i dialog med berörda kommuner.

En skyldighet för kommuner att lämna uppgifter som behövs för UBM:s dataanalys och urval

Regeringens förslag att kommuners utbetalningar av ekonomiska förmåner och ekonomiska stöd ska kunna bli föremål för UBM:s inledande och för­djupade granskningar förutsätter att UBM får del av relevanta uppgifter från kommuner som behövs för att kunna utföra dataanalyser och urval. Därför föreslås i propositionen att kommuner ska lämna uppgifter till UBM om beslut som rör ekonomiska förmåner till en enskild person eller ekonomiska stöd som avser en enskild person och de omständigheter som har legat till grund för ett sådant beslut eller som har haft betydelse för verkställigheten av det. Skyldigheten för kommuner att lämna uppgifter ska inledningsvis endast gälla på begäran av UBM. Efter denna inledande period kommer det att vara obliga­toriskt för alla kommuner att även utan en begäran lämna samtliga uppgifter som behövs för UBM:s dataanalys och urval.

De uppgifter som behövs för UBM:s verksamhet kan omfattas av sekretess hos kommuner där uppgifterna finns. Genom att införa en uppgiftsskyldighet undanröjs eventuella sekretesshinder och det ges ett tydligt stöd för den personuppgiftsbehandling som uppgiftsöverföringen kan medföra. Reger­ingen konstaterar att det genom en reglerad skyldighet också står klart för kommunerna att de ansvarar för uppgiftslämnandet. Enligt regeringen följer konstruktionen logiken med uppgiftsskyldighet som finns för de statliga myndigheterna och arbetslöshetskassorna.

Enligt regeringen bör uppgiftsskyldigheten gentemot kommunerna, på motsvarande sätt som befintliga uppgiftsskyldigheter i 3–7 §§ lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten, begränsas till de fall när uppgifterna behövs för UBM:s dataanalyser och urval. En sådan avgränsning, i kombination med en uppräkning av vilka slags uppgifter uppgiftsskyldigheten omfattar, är enligt regeringen en lämplig lösning som tillgodoser krav på såväl tydlighet som uppgiftsminimering enligt bestämmelser i EU:s dataskyddsförordning (2016/679). Förslaget innebär att den kommun som lämnar ut en uppgift först måste pröva UBM:s slutliga behov av uppgiften.

Kommuners utbetalningar som omfattas av uppgiftsskyldigheten motsvarar sådana utbetalningar som statliga myndigheter och arbetslöshetskassor redan i dag är skyldiga att lämna uppgifter om. För kommuner föreslås dock att skyldig­heten begränsas till beslut som rör ekonomiska förmåner eller ekonomiska stöd som rör enskilda personer. Det innebär att kommuners skyldighet endast omfattar sådana förmåner som enligt lag eller förordning beslutas av en kommun eller betalas ut till en enskild person eller avser en enskild person. Regeringen konstaterar att det inte går att göra någon uttömmande uppräkning av vilka utbetalningar som omfattas av skyldigheten eftersom sådana förmåner och stöd regleras i för­fattningar som kan ändras över tid. Genom den valda avgränsningen begränsas uppgiftsskyldigheten till samma sorts förmåner och stöd som omfattas av bidragsbrottslagen (2007:612). Genom att uppgifts­skyldigheten är avgränsad till beslut som rör ekonomiska förmåner omfattas inte insatser och verksamhet som en kommun tillhandahåller och som inte är av ekonomisk karaktär som t.ex. hemtjänst och utbildning.

Regeringen föreslår att kommuner också ska lämna kontaktuppgifter till fysiska och juridiska personer som omfattas av ett beslut om en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd samt uppgivna kontaktpersoner och ombud. Sådana uppgifter kan enligt regeringen vara viktiga riskindikatorer och även användas för att identifiera och upptäcka olika samband, t.ex. målvakter och andra identitetsmissbruk.

En skyldighet för kommuner att lämna uppgifter som behövs för UBM:s fördjupade granskning

Regeringens förslag om att kommuners utbetalningar av ekonomiska förmåner och ekonomiska stöd ska kunna bli föremål för UBM:s fördjupade granskning förutsätter att myndigheten får tillgång till relevant information hos kommuner som behövs för detta. De kompletterande uppgifter som UBM kan behöva i en fördjupad granskning kan omfattas av sekretess hos den kommun som förfogar över uppgifterna. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att det i 9 § lagen om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten ska anges att även kommuner är skyldiga att på UBM:s begäran lämna uppgifter som avser en namngiven fysisk eller juridisk person som behövs för en fördjupad granskning enligt lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar.

Regeringens förslag innebär inte att UBM ges obegränsade möjligheter att samla in uppgifter. Uppgiftsskyldigheten omfattar endast uppgifter som behövs vid en fördjupad granskning, och den kommun som lämnar ut en uppgift måste först pröva UBM:s behov. Regeringen föreslår att uppgifts­skyldigheten inte ska gälla för uppgifter som omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess och viss socialtjänstsekretess.

UBM ska underrätta kommuner om att en fördjupad granskning inleds och avslutas samt resultatet av granskningen

När kommuners utbetalningar av ekonomiska förmåner och stöd inkluderas i UBM:s dataanalys och granskning kan omständigheter som framkommer vid en fördjupad granskning behöva lämnas till berörda kommuner. Regeringen föreslår därför i propositionen att UBM ska underrätta den kommun som har beslutat om utbetalningen när en fördjupad granskning inleds och avslutas samt om resultatet av granskningen. Underrättelseskyldigheten har sekretess­brytande verkan. Genom att regeringen föreslår att underrättelse­skyldigheten placeras i 3 kap. lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar kommer även övriga bestämmelser om sådana underrättelser att gälla för den nya underrättelseskyldigheten.

Regeringen föreslår att det av en underrättelse ska framgå vilka omständig­heter som ligger till grund för myndighetens antagande om felaktigheten och andra uppgifter som kan antas vara av betydelse för kommunens hand­läggning. Det är samma krav som på innehållet i en underrättelse från UBM till statliga myndigheter och arbetslöshetskassor. Förslagen i propo­sitionen innebär också att även en inledande granskning hos UBM kan leda till att en underrättelse om en urvalsträff lämnas till en berörd kommun för hantering. Det skiljer sig inte heller från vad som gäller för motsvarande underrättelser från UBM till statliga myndigheter och arbetslöshetskassor.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026. De lagändringar som innebär att det blir obligatoriskt för kommuner att även utan en begäran från UBM lämna uppgifter som behövs för myndighetens data­analys och urval ska dock träda i kraft den 1 juli 2029.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

Särskilt yttrande

De senaste åren har det blivit allt tydligare att samhället har förlorat den demokratiska kontrollen över välfärden. Oseriösa aktörer och vinstdrivande koncerner har kunnat flytta fram sina positioner med vinstjakt och ökade klyftor i välfärden som följd. Ekonomisk brottslighet och korruption har blivit vanligare. Välfärdsbrottslighet omfattar långt mer än välfärdssystemen och handlar om att kriminella aktörer på felaktiga grunder systematiskt tillskansar sig bidrag och ersättningar, men även att de själva bedriver välfärds­verksamhet för att komma åt offentliga medel. Organiserad brottslighet riktad mot välfärden omfattar stora belopp varje år och försvagar välfärden och våra skyddsnät.

I denna proposition föreslår regeringen att kommuners utbetalningar av ekonomiska förmåner till en enskild person och ekonomiska stöd som avser en enskild person ska kunna bli föremål för Utbetalningsmyndighetens dataanalys och granskning. För att detta ska vara möjligt föreslår man bl.a. att kommuner ska vara skyldiga att lämna sådana uppgifter som behövs för myndighetens dataanalyser och urval.

Vi tillstyrker regeringens förslag. Att skydda välfärden från fusk och kriminalitet är en prioriterad fråga för Socialdemokraterna, och då är möjligheten till förbättrad dataanalys och granskning en viktig metod.

Den obligatoriska uppgiftsskyldigheten innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen och har fått ett blandat bemötande av remiss­instanserna även om de flesta är positiva. Inskränkningar i det kommunala självstyret måste vägas mot nyttan av åtgärden.

Vi beklagar att regeringen har avvisat Upphandlingsmyndighetens och flera remissinstansers synpunkt att man även bör granska utbetalningar till enskilda huvudmän inom skolsektorn. Regeringen vill mycket tydligt begränsa uppdraget till utbetalningar till enskilda. Upphandlingsmyndigheten påtalar att detta inte är samhällsekonomiskt effektivt och vill se ett bredare uppdrag. Vi håller med. Utbetalningar till enskilda huvudmän i skolsektorn omfattar miljardbelopp, och risken för felaktigheter är väldigt stor. Givetvis borde regeringen ha gått vidare med detta uppdrag och ha gett Upphandlings­myndigheten möjlighet att ta del av och samköra de register och uppgifter som behövs.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag