HD01FiU35: Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU35

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att vissa artiklar i  EU:s sjätte penningtvättsdirektiv ska genomföras den 10 juli 2025 respektive den 10 juli 2026. Det gäller bestämmelser om på vilket sätt uppgifter från registret över verkliga huvudmän får lämnas ut och sekretess för vissa uppgifter i registret. Bestämmelserna är bl.a. resultatet av anpassningar som gjorts med anledning av en dom från EU-domstolen där den nuvarande bestämmelsen om allmänhetens tillgång till uppgifter ur registret över verkliga huvudmän underkändes.

Lagändringarna innebär bl.a. att det införs striktare regler om på vilket sätt olika kategorier av mottagare kan få del av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän, och en ny sekretessbrytande bestämmelse.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:129 Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:129 Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän.

Skälen till regeringens lagförslag är att det behövs ny lagstiftning med anledning av att EU:s sjätte penningtvättsdirektiv ska genomföras i svensk rätt senast i juli 2027. Vissa artiklar ska dock genomföras redan den 10 juli 2025 respektive den 10 juli 2026. Det gäller bestämmelser om på vilket sätt uppgifter från registret över verkliga huvudmän får lämnas ut och sekretess för vissa uppgifter i registret. Bestämmelserna är bl.a. resultatet av anpassningar som gjorts med anledning av en dom från EU-domstolen där den nuvarande bestämmelsen om allmänhetens tillgång till uppgifter ur registret över verkliga huvudmän underkändes.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utskottets överväganden

Propositionen

Registret över verkliga huvudmän

Kriminella som vill tvätta brottsvinster eller finansiera terrorism använder sig inte sällan av juridiska personer eller truster för att genomföra sina transaktioner. Genom att använda sig av företag blir det mindre uppenbart vem som står bakom transaktionen och vad det handlar om för transaktion. 

I syfte att öka transparensen och därigenom motverka att företag används för penningtvätt eller finansiering av terrorism finns Bolagsverkets register över verkliga huvudmän. Bestämmelserna om registret finns i registerlagen och förordningen (2017:667) om registrering av verkliga huvudmän (registerförordningen), som genomför artiklarna 30 och 31 i det nuvarande penningtvättsdirektivet.

En verklig huvudman är en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person för vars räkning en transaktion eller verksamhet utförs (1 kap. 3 § registerlagen). Bestämmelserna i registerlagen innebär att varje juridisk person är skyldig att ha tillförlitliga uppgifter om vem som är dess verkliga huvudman samt om arten och omfattningen av hans eller hennes intresse i den juridiska personen (2 kap. 1 § första stycket). Vidare krävs att uppgifterna ska anmälas till Bolagsverket, som ansvarar för det svenska registret.

Sammankopplingen av register

Regeringen anser att Bolagsverket bör arbeta i riktningen mot att registret över verkliga huvudmän ska vara sammankopplat med utländska register via den centrala europeiska plattformen.

Kravet på berättigat intresse gäller formerna för utlämnande

Regeringen föreslår att det ska tydliggöras att de nya bestämmelserna i registerlagen som avser tillgången till uppgifterna i registret över verkliga huvudmän reglerar formerna för utlämnande av uppgifter och att bestämmelser om utlämnande av handlingar och uppgifter finns i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.

Sekretess för vissa uppgifter i registret

Sekretess för uppgift om bostadsadress som gäller till förmån för personer som riskerar att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgift om bl.a. bostadsadress röjs ska inte gälla i förhållande till 

1. vissa utländska organ samt Sveriges advokatsamfunds styrelse och disciplinnämnd och utländska självreglerande organ när de utför vissa tillsynsuppgifter, och
2. vissa ansvariga enheter som i hemlandet har en offentlig funktion.

De befintliga sekretessbestämmelserna är enligt regeringens bedömning tillräckliga för att tillgodose behovet av sekretess och direktivets krav på sekretess för uppgifter i registret. De befintliga sekretessbestämmelserna är även tillräckliga för att vid behov kunna skydda uppgifter från utländska register över verkliga huvudmän som myndigheter får del av.

Sekretess för bostadsadress kommer i regel inte hindra att myndigheter får del av sådana uppgifter ur registret i syfte att förebygga och bekämpa brottslighet och andra regelöverträdelser. Direktivets krav när det gäller vissa myndigheters möjlighet att få del av uppgifterna är därmed uppfyllt.

Direktivets regler om statistik och rapportering till Europeiska kommissionen i fråga om tillämpningen av sekretess för uppgifter i registret över verkliga huvudmän bör enligt regeringen genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Behandling av personuppgifter

Regeringen föreslår att det i registerlagen ska upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om personuppgiftsbehandling och formerna för utlämnande av uppgifter.

Bestämmelser som avser personuppgiftsbehandling kopplat till registret över verkliga huvudmän bör enligt regeringens bedömning i huvudsak tas in i lag.

Olika regler om tillgång till registret

Bolagsverket ska enligt regeringens förslag ge omedelbar och obegränsad tillgång till uppgifterna i registret över verkliga huvudmän för vissa myndigheter, utländska organ och svenska och utländska självreglerande organ. Det gäller generellt i förhållande till vissa mottagare. I andra fall gäller det när mottagaren utför vissa uppgifter. Bolagsverket ska få lämna ut uppgifter elektroniskt.

Bolagsverket ska få lämna ut uppgifter ur registret elektroniskt till verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen och utländska motsvarigheter till verksamhetsutövare när de vidtar åtgärder för kundkännedom.

Bolagsverket ska bevilja att vissa uppgifter i registret lämnas ut elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst till mottagare som har ett berättigat intresse av uppgifterna. Ett sådant utlämnande ska också beviljas för vissa historiska uppgifter och beskrivningar som avser kontroll- och ägarstrukturer i registret, till vissa

1. fysiska och juridiska personer som agerar i syfte att offentliggöra uppgifter i media,
2. organisationer i det civila samhället, och 
3. myndigheter utanför EES. 

Förfaranderegler som gäller berättigat intresse

Ett berättigat intresse av att få del av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän elektroniskt ska fastställas med beaktande av sökandens yrke eller befattning och kopplingen till den juridiska person eller trust vars uppgifter efterfrågas. Från det sistnämnda ska gälla vissa undantag, bl.a. om sökanden agerar för journalistiska ändamål eller är en organisation i det civila samhället.  

Bolagsverket ska till den som har berättigat intresse utifrån de skäl som sjätte penningtvättsdirektivet beaktar utfärda ett intyg om det berättigade intresset. Intyget ska gälla i tre år.

Om den som har ett intyg om berättigat intresse begär att få ta del av andra uppgifter än de som efterfrågades när intyget utfärdades, ska Bolagsverket inte ompröva den tidigare bedömningen av personens yrke eller befattning som låg till grund för att intyget utfärdades.

Bolagsverket ska avslå en begäran om uppgifter elektroniskt om

1.  mottagaren befinner sig i ett land utanför EES och elektroniskt utlämnande skulle strida mot kapitel V i EU:s dataskyddsförordning, eller
2. myndigheten har skälig anledning att anta att uppgifterna inte kommer att användas för det ändamål som ligger till grund för det berättigade intresset.

Den som har fått ett intyg om berättigat intresse ska informera Bolagsverket så snart de förhållanden som ligger till grund för intyget ändrats.

Bolagsverket ska återkalla ett intyg om berättigat intresse om det kan antas att den som har fått intyget inte längre uppfyller kraven för det. Återkallelse får även beslutas som en följd av att en annan registermyndighet återkallat ett intyg om berättigat intresse för samma person.

 

Rätten till överprövning

Det ska upplysas om att bestämmelser om överklagande av beslut som begränsar rätten till registerutdrag finns i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. 

Ömsesidigt erkännande av berättigat intresse

Bolagsverket ska erkänna intyg om berättigat intresse som har utfärdats i andra länder inom EES, om intressena är sådana som anses berättigade även enligt svensk rätt.

Kontroll av yrke eller befattning när det är grund för berättigat intresse

Om någon har fått ett intyg om berättigat intresse, ska Bolagsverket regelbundet kontrollera att personen fortfarande innehar yrket eller befattningen som låg till grund för att intyget utfärdades.

En sådan kontroll ska göras tidigast ett år efter det att intyget utfärdades. Om Bolagsverket har skälig anledning att anta att det berättigade intresse inte längre finns, ska det dock göras tidigare än så.

Bolagsverket får förelägga den som har fått intyget att lämna de uppgifter som behövs för myndighetens kontroll.

Den verkliga huvudmannens rätt till information enligt EU:s dataskyddsförordning

Bolagsverket ska i registerutdrag enligt EU:s dataskyddsförordning till den registrerade inte lämna ut identiteten på vissa personer som agerar i syfte att offentliggöra uppgifter i media och vissa organisationer i det civila samhället, som har fått del av uppgifter om den registrerade ur registret elektroniskt. I dessa fall ska myndigheten i stället lämna uppgift om personernas yrke eller befattning.

Bolagsverket ska inte heller till den registrerade lämna uppgift om identiteten på vissa mottagare från myndigheter i tredjeländer som fått del av uppgifter ur registret elektroniskt. Det gäller om uppgiftslämnandet skulle äventyra en sådan myndighets analyser eller utredningar och en begäran om att identiteterna inte ska röjas gjordes i samband med att begäran om att få del av uppgifter gjordes. Begränsningen ska få gälla under högst fem år från det att uppgifterna lämnades ut till myndigheten i tredjeland. Bolagsverket ska därefter få förlänga tidsperioden med ett år i taget, om myndigheten i tredjeland begär det och det finns skäl för det.

Ikraftträdande

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026.

 

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet propositionen.

 

 

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag