HD01FiU2: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU2

 

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgiftsområde 2, som uppgår till ca 22 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bl.a. statliga garantier för krigsförsäkringar, kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven, liksom förslag om godkännande av investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Utskottet tillstyrker också att regeringen under 2026–2029 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar. Vidare tillstyrker utskottet att regeringen under 2026 får förvärva vissa fastigheter för att tillgodose Försvarsmaktens behov. Även regeringens förslag om ändrat mål för finansmarknadsområdet inom utgiftsområde 2 tillstyrks. Utskottet avstyrker de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner.

I betänkandet finns tre särskilda yttranden (S, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställnings­tagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:1 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans­förvaltning.

Sex yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Utskottets överväganden

Mål för finansmarknadsområdet inom utgiftsområde 2

Regeringens resultatredovisning för finansmarknadsområdet

Regeringens resultatredovisning för området statlig förvaltningspolitik

Regeringens resultatredovisning för genomförandet av Agenda 2030

Regeringens resultatredovisning för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen

Statens budget inom utgiftsområde 2

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (C)

3. Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndigande

Tabeller

Tabell 1 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2026–2028

Tabell 2 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2026–2028

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2025/26:1 i de delar som gäller utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1. I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2026 och de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner. I bilaga 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till beställnings-bemyndiganden.

Den 11 november 2025 lämnade riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg information till utskottet om bl.a. Riksrevisionens granskning av statens arbete med Agenda 2030.

Den 27 november 2025 lämnade statssekreterare Carolina Lindholm information till utskottet om Utbetalningsmyndigheten.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen). Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2026 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans­förvaltning till 22 038 701 000 kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). I detta betänkande föreslår finansutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut. Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget ska också ingå i beslutet (11 kap. 18 § fjärde och sjätte styckena riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redo­visning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 2 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens förslag till ändrat mål för finansmarknadsområdet inom utgiftsområde 2 behandlas först. Därefter behandlas regeringens resultatredovisning i förhållande till de riksdagsbundna målen. I avsnittet om resultatredovisningen för finansmarknadsområdet tar utskottet upp regeringens redovisning i budgetpropositionen av riksdagens tillkännagivande om flytt av tjänstepension. Sedan behandlas förslagen i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 2.

Utskottets överväganden

Propositionen

De sedan tidigare av riksdagen beslutade målen för finansmarknadsområdet är följande (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2, bet. 2023/24:FiU2, rskr. 2023/24:111):

1. Det finansiella systemet ska vara stabilt, präglas av ett högt förtroende och ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner.
2. De finansiella företagen ska tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster och medverka till en hållbar utveckling.
3. De finansiella marknaderna ska vara väl fungerande med konkurrens och ett starkt skydd för konsumenter.
4. Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Regeringen föreslår i propositionen att målen för finansmarknadsområdet ändras i förtydligande syfte. De nya målen för finansmarknadsområdet föreslås vara följande:

1. Det finansiella systemet ska vara stabilt, präglas av ett högt förtroende och sund konkurrens och ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner.
2. De finansiella företagen ska tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster, ta sitt ansvar för ett starkt skydd för konsumenter och medverka till en hållbar utveckling.
3. De finansiella marknaderna ska vara väl fungerande.
4. Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

För att tydliggöra att hela det finansiella systemet ska präglas av sund konkurrens har i regeringens förslag skrivningen om konkurrens flyttats från det tredje till det första målet. För att understryka de finansiella företagens ansvar för ett starkt konsumentskydd har skrivningen om konsumentskydd ändrats och flyttats från det tredje till det andra målet. Det sista och fjärde målet om statens finansförvaltning kvarstår oförändrat.

Regeringen anför att sund konkurrens bör prägla hela systemet och bidra till ett brett, ändamålsenligt och kostnadseffektivt utbud av finansiella tjänster. Det är enligt regeringen viktigt att betona att konkurrensen ska vara sund, eftersom konkurrens kan stå i konflikt med andra mål på området, såsom finansiell stabilitet, starkt konsumentskydd och högt förtroende. 

När det gäller förtydligandet av de finansiella företagens ansvar för att säkerställa ett starkt konsumentskydd framhåller regeringen bl.a. att många beslut om finansiella produkter och tjänster har en avgörande betydelse för konsumentens ekonomi samtidigt som konsumenter generellt befinner sig i ett informationsunderläge gentemot de finansiella företagen. Det är enligt regeringen därför viktigt att finansiella företag tar ansvar för ett starkt konsumentskydd. Det innebär att företagen inte bara ska erbjuda konsumenter ändamålsenliga och kostnadseffektiva tjänster och produkter, utan också ta ansvar för att det finansiella systemet inte missbrukas, t.ex. genom bedrägerier. Regeringen framhåller att regeringen och myndigheterna disponerar flera olika medel för arbetet med att nå målet, bl.a. reglering och tillsyn.

Utskottets ställningstagande

Regeringen föreslår en ändring av målen för finansmarknadsområdet i förtydligande syfte. Utskottet konstaterar att nuvarande målformuleringar för finansmarknadsområdet beslutades av riksdagen så sent som under riksmötet 2023/24. Det är naturligt att ett mål kan behöva ändras över tid för att anpassas efter exempelvis förändringar i omvärlden. Samtidigt kan frekventa revideringar av ett mål leda till att målet tappar i tydlighet och blir svårare att följa upp. Med det sagt håller utskottet med regeringen om att det finns sakliga skäl att förtydliga målen för finansmarknadsområdet på det sätt som regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner de mål för finansmarknadsområdet som regeringen föreslår.

I resultatredovisningen för finansmarknadsområdet i propositionen presenterar regeringen ett antal ändringar i resultatindikatorerna i syfte att modernisera och anpassa resultatuppföljningen efter de ändringar i målen för området som riksdagen beslutade om under riksmötet 2023/24 (se nästa avsnitt). Utskottet konstaterar att det dock inte framgår av propositionen om regeringen anser att den nu föreslagna ändringen av målen för finans­marknadsområdet också innebär att resultatindikatorerna på nytt kommer att behöva ses över.

Regeringens resultatredovisning för finansmarknadsområdet

Propositionen

Mål för finansmarknadsområdet

Av föregående avsnitt framgår att regeringen föreslår en ändring av de beslutade målen för finansmarknadsområdet. Resultatredovisningen i budget­propositionen för 2026 görs dock i förhållande till de mål riksdagen beslutat om tidigare. Riksdagen har beslutat om följande mål för finansmarknads­området (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2, bet. 2023/24:FiU2, rskr. 2023/24:111):

1. Det finansiella systemet ska vara stabilt, präglas av ett högt förtroende och ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner.
2. De finansiella företagen ska tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster och medverka till en hållbar utveckling.
3. De finansiella marknaderna ska vara väl fungerande med konkurrens och ett starkt skydd för konsumenter.
4. Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Resultatindikatorer

Resultatindikatorerna används som stöd för att visa om målen uppfylls. Utifrån ett flertal indikatorer redovisas en helhetsbedömning. De mest centrala indikatorerna för respektive delmål är enligt regeringen

•       storbankernas kapitaltäckning och likviditetsreserver (stabilitet och högt förtroende)

•       de icke-finansiella företagens skulder (stabilitet, tillgodose behov av finansiella tjänster och väl fungerande marknader)

•       avbrott i de finansiella infrastruktursystemen (säkerställa viktiga samhälls­funktioner, tillgodose behov av finansiella tjänster och väl fungerande marknader)

•       företagens finansieringsmöjligheter (tillgodose behov av finansiella tjänster och väl fungerande marknader)

•       hushållens skulder och tillgångar (stabilitet, tillgodose behov av finansiella tjänster, väl fungerande marknader och konsumentskydd)

•       indexerad utveckling av certifierade gröna obligationer (hållbar ut­veckling)

•       betalningsbedrägerier (högt förtroende, väl fungerande marknader och konsumentskydd)

•       marknadsandelar i utlåning (konkurrens)

•       fondavgifter (väl fungerande marknader, konkurrens och konsument­skydd)

•       styckkostnad per statlig betalning (effektiv finansförvaltning).

De moderniserade målen för finansmarknadsområdet som gäller sedan 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2, bet. 2023/24:FiU2, rskr. 2023/24:111) har medfört att regeringen gjort ett antal ändringar av resultatindikatorerna för området. Måttet storbankernas kapitaltäckning har kompletterats med likviditetsreserver. För att mäta tillgänglighet i infrastrukturen, hur väl viktiga samhällsfunktioner kunnat upprätthållas och marknadens funktionssätt, har införts indikatorn avbrott i de finansiella infrastruktursystemen. Indikatorn volym gröna obligationer och lån har utgått eftersom det enligt regeringen finns svårigheter kopplade till definitionen av certifierade gröna lån. Den indikatorn har ersatts med en indikator som enbart täcker emitteringen av certifierade gröna obligationer, vilken enligt regeringen ger en bild av den generella utvecklingen på hållbarhetsområdet. Indikatorn bedrägerier i samband med användningen av betaltjänster har tillkommit för att mäta marknadens funktion, konsumentskydd och förtroende. Även indikatorn bankernas marknadsandelar i utlåningen till allmänheten har tillkommit för att redovisa utvecklingen av konkurrensen inom en del av bankmarknaden. Indikatorn fondavgifter har ersatt kundnöjdhet för att mäta kostnadsnivån i fondsektorn och bättre reflektera om marknaden erbjuder konsumenter kostnadseffektiva, konkurrenskraftiga och finansiella produkter och tjänster som uppfyller ett starkt konsumentskydd.

Resultatredovisning

Stabilitet, högt förtroende och säkerställande av viktiga samhällsfunktioner

Under 2024 befann Sverige sig i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet, vilket bidrog till en ökad risk för kreditförluster och lägre efterfrågan på krediter för de svenska storbankerna. Svenska banker har dock enligt regeringen hög motståndskraft och kan möta en försämrad utveckling, eftersom deras kapitalbuffertar är fortsatt höga. Bankerna har vidare en god förmåga att hantera ekonomiska chocker och marknadsvolatilitet genom att de håller tillräckligt stora likviditetsreserver med hög kreditkvalitet.

Regeringen konstaterar att både bankutlåningen och marknadsbaserad finansiering till icke-finansiella företag fortsatte att minska under 2024 och totalt sett var deras skuldkvot lägre vid utgången av 2024 än under 2023.

Höga räntor har pressat högt skuldsatta fastighetsföretag de senaste åren. Trots lägre marknadsräntor och att många företag återigen kunde finansiera sig på obligationsmarknaderna pressades många fastighetsföretag av fortsatt stigande räntekostnader. Det beror på att stora lån som finansierades under lågräntemiljön löpte ut under 2024 och behövde refinansieras till högre räntenivåer.

Livförsäkrings- och tjänstepensionsföretagen är fortsatt stabila sett till genomsnittlig solvenskvot.

Under 2024 var den procentuella andelen avbrott av total tillgänglighet i den finansiella strukturen 0,14 procentenheter lägre än 2023. Den procentuella andelen avbrott av total tillgänglighet var även lägre än de senaste åren. De avbrott som skett har enligt regeringen inte fått några betydande konsekvenser för den finansiella stabiliteten.

 Genom EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn har Riksbanken och Finansinspektionen fått nya verktyg för att stärka motståndskraften i den finansiella sektorn.

Tillgång till finansiella tjänster och medverkan till hållbar utveckling

Bankerna och kapitalmarknaderna bidrar till företagens tillgång till finansiering. Regeringen konstaterar att det emitterades rekordstora volymer på den svenska företagsobligationsmarknaden 2024, till följd av stora refinansieringsbehov och lägre marknadsräntor. Enligt Konjunkturbarometern minskade andelen företag som uppger att det var svårare eller avsevärt svårare än normalt att finansiera sin verksamhet från 29 procent 2023 till 21 procent 2024.

Som en följd av ökade räntekostnader (räntekvot) och minskad efterfrågan på krediter har hushållens skulder minskat sedan 2022. Minskningen föregicks emellertid av två decenniers tillväxt. Alltför höga skulder gör enligt regeringen hushållens konsumtion känslig för ekonomiska störningar. För att kunna bredda beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken behöver hushållens ekonomiska ställning belysas och Statistiska centralbyrån har på regeringens uppdrag lämnat förslag på hur stickprovsinsamling av sådana uppgifter kan göras. Vidare pågår ett arbete i Regeringskansliet med förslag på utveckling av makrotillsynsområdet.

År 2022 minskade hushållens nysparande till följd av ökade kostnader som pressade hushållens ekonomi, men hushållens sparande i förhållande till disponibel inkomst (sparkvot) och BNP har sedan dess ökat och närmat sig de höga nivåerna 2020 och 2021.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att bekämpa kriminellas missbruk av betalmarknaden, exempelvis krav på att flertalet betaltjänster ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt. Finansinspektionens tillsynsbefogenheter har vidare utökats när det gäller handel med kryptotillgångar.

De finansiella företagen bidrar till omställningen till en hållbar utveckling genom att identifiera, mäta och prissätta de möjligheter och risker som omställningen medför. Regeringen konstaterar att emitteringen av certifierade gröna obligationer från företag, inklusive finansiella företag, under perioden 2015–2024 ökade stadigt medan de från offentliga aktörer fluktuerade något. Under 2024 beslutade regeringen om skrivelsen Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning (skr. 2023/24:97) som bl.a. betonar vikten av frågan för finansmarknaden, och särskilt för försäkringsföretagen. En ny frivillig standard för gröna obligationer i form av en EU-förordning infördes i december 2024. Syftet är att förhindra s.k. grönmålning.

Väl fungerande marknader med konkurrens och starkt konsumentskydd

Rapporten Utveckling av Finansinspektionens penningtvättstillsyn (Finansinspektionen 2024) visar enligt regeringen att ökade resurser har lett till att tillsynen har utvecklats och ökat i omfattning genom åren. Regeringen arbetar vidare med att stärka finansmarknadens konkurrenskraft genom samråd och samarbete med näringsliv och organisationer om EU-frågor som är särskilt viktiga för Sveriges konkurrenskraft.

Den svenska bankmarknaden är koncentrerad och tillsammans står sju banker för mer än 80 procent av utlåningen till allmänheten i Sverige. Regeringen konstaterar samtidigt att de tre största bankerna över tid har tappat marknadsandelar till fördel för framför allt bolånebankerna.

Marknaden för konsumtionslån har vuxit i snabb takt under de senaste åren. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder mot överskuldsättning, exempelvis skärpta regler om ränte- och kostnadstak samt begränsad rätt till avdrag för ränteutgifter utan säkerhet.

Fondsparande är en viktig del av pensionssparandet för svenska hushåll. Sedan 2020 har de genomsnittliga fondavgifterna minskat något.

Regeringen konstaterar att bedrägeribeloppen via betaltjänster har ökat kraftigt sedan 2020. Statistiken visar dock enligt regeringen på ett trendbrott för bedrägeribeloppen och det har skett en minskning under 2024. Bankerna har presenterat ett åtgärdspaket för att stärka kundskyddet. Regeringen följer löpande upp att bankernas aviserade åtgärder genomförs och får effekt.

Statlig finansförvaltning

Under 2024 var den genomsnittliga kostnaden för en statlig betalning 1,25 kronor, vilket är en ökning med 17 öre jämfört med 2023. Begränsad konkurrens och vissa inlåsningseffekter genom att enskilda banker har utvecklat lösningar som är unika för staten kan enligt regeringen ha bidragit till prisökningen. Bankernas arbete med förändringar kopplat till ny betalinfrastruktur och regelkrav har troligen också bidragit. Styckkostnaden redovisas inte heller justerad för inflationen. Vid utgången av 2024 var 21 myndigheter anslutna till statens valutakoncernkonto hos Riksgäldskontoret, vilket innebar en besparing jämfört med om myndigheternas valutaväxlingar hade gjorts till marknadskurs.

Riksdagens tillkännagivanden om flytt av tjänstepension

Riksdagen har i två tillkännagivanden påtalat dels att regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas, dels att regeringen bör utreda om det är möjligt att ta bort kravet på underskrift av tidigare arbetsgivare vid flytt av tjänstepension (bet. 2021/22:FiU36 punkterna 2 och 3, rskr. 2021/22:304). Som en följd av tillkännagivandena gav regeringen Finansinspektionen i uppdrag att kartlägga hur flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring mellan och inom försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag ser ut och hur rörligheten har utvecklats under de senaste fem åren. Myndigheten skulle också identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redovisades i rapporten Flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring (Fi2023/02498) i september 2023. I rapporten analyseras också kravet på underskrift av tidigare arbetsgivare vid flytt av tjänstepension. Finansinspektionen föreslår inte några lagändringar. Regeringen instämmer i Finansinspektionens slutsatser och bedömer att det inte bör vidtas några lagstiftningsåtgärder. Regeringen anser att tillkännagivandena mot denna bakgrund är tillgodosedda och därmed slutbehandlade.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att uppfyllelsen av målen för finansmarknadsområdet har varit god, men ser samtidigt att bl.a. arbetet med att motverka bedrägerier behöver fortsätta.

Höga genomsnittliga räntekostnader för företag ledde till att sårbarheterna med hög skuldsättning låg kvar på höga nivåer under 2024, inte minst för fastighetsföretag, men det svenska finansiella systemet har varit stabilt. Bankerna har fortsatt höga kapital- och likviditetsbuffertar samt låga kreditförluster, trots att Sverige befunnit sig i en lågkonjunktur och att bankerna är särskilt exponerade mot den kommersiella fastighetssektorn. Regeringen bedömer också att försäkringssektorns motståndskraft har varit fortsatt god. Försäkrings- och tjänstepensionsföretagen har visat sig kunna hantera osäkerheten på de finansiella marknaderna. Samhällsviktiga funktioner har kunnat upprätthållas i en betryggande utsträckning, trots att ett försämrat säkerhetsläge ökat risken för angrepp mot det finansiella systemet. Också tillgängligheten i den finansiella infrastrukturen var god 2024 och den procentuella andelen avbrott sjönk jämfört med tidigare år.

Regeringen bedömer att villkoren för de finansiella företagen är utformade så att de kunnat bidra till att behovet av finansiella tjänster tillgodosetts. Som ett resultat av det har både bankernas utbud av krediter till de svenska hushållen och hushållens tillgång till finansiella produkter och tjänster för sparande varit fortsatt god. Svenska hushåll har höga skulder, samtidigt som de har visat motståndskraft när räntorna legat på högre nivåer än för några år sedan. En viktig del av hushållens ekonomiska motståndskraft kommer enligt regeringen också från att de har sparade tillgångar. Företagens finansieringsmöjligheter förbättrades under 2024. Systemet för att genomföra betalningar har fortsatt att tillgodose behovet av betalningar, även om betalningsområdet genomgår en omfattande strukturomvandling, med utmaningar som kräver fortsatt arbete. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att motverka att betalningssystemet missbrukas av kriminella. Emitteringen av certifierade gröna obligationer har fortsatt att öka, vilket enligt regeringen innebär att projekt som bidrar till omställningen är fortsatt attraktiva. Finansiella företag fortsatte att integrera klimatrelaterade risker i sina verksamheter och använde EU:s gröna taxonomi och omställningsplaner som strategiska verktyg för grön finansiering och hållbarhetsarbete. Regeringen arbetar aktivt inom EU för att göra EU:s regelverk tydligare och mer användbart, vilket ökar möjligheterna för de finansiella företagen att medverka till en hållbar utveckling.

Arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism är ett prioriterat område för regeringen som kräver förebyggande arbete inom flera områden. Exempelvis har ökade resurser till tillsynen de senaste åren enligt regeringen lett till att tillsynen har utvecklats och ökat i omfattning. Under 2024 lämnades ytterligare förslag där clearingbolag blir viktiga aktörer i att förebygga, förhindra och upptäcka penningtvätt och annan relaterad brottslighet. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att motverka överskuldsättning, men ser samtidigt att ytterligare åtgärder och långsiktigt arbete krävs för att få effekt. Sverige har i förhållande till många andra EU-länder välfungerande finansiella marknader och ett högt och aktivt deltagande från konsumenter. Regeringen är därför drivande i arbetet för att utveckla EU:s finansmarknader och stärka tillgången till privat kapital genom ökat konsumentdeltagende. Aktiva konsumenter bidrar också till att öka konkurrensen på de finansiella marknaderna. Ett mått på det är bankernas bruttomarginal på bolån som steg något under 2024 men har sjunkit på längre sikt. Också avgifterna för fondsparande fortsatte att minska under 2024, även om stora skillnader finns mellan olika sparprodukter.

Styckkostnaden per statlig betalning 2024 ökade jämfört med föregående år. Samtidigt har myndigheternas fortsatta deltagande i statens valutakoncernkonto medfört en besparing på kostnaden för valutaväxlingar. Regeringen bedömer sammantaget att uppfyllelsen av målet att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt har varit god utifrån de givna förutsättningarna, men det är viktigt att det kontinuerliga arbetet för en god måluppfyllelse fortsätter.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att regeringens övergripande bedömning är att uppfyllelsen av målen för finansmarknadsområdet har varit god men att regeringen samtidigt ser att bl.a. arbetet med att motverka bedrägerier behöver fortsätta.

I föregående avsnitt har utskottet behandlat regeringens förslag till ändringar i de mål som riksdagen beslutat för finansmarknadsområdet. Regeringens resultatredovisning görs dock i förhållande till de mål för området som riksdagen tidigare har beslutat om (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2, bet. 2023/24:FiU2, rskr. 2023/24:111). Regeringen redogör också för ett antal ändringar i resultatindikatorerna för finansmarknadsområdet för att anpassa indikatorerna till de ändringar i målen för området som beslutades om under riksmötet 2023/24. Som utskottet konstaterade i föregående avsnitt framgår det dock inte av propositionen om de förändrade mål för området som regeringen föreslår ska gälla från 2026 kommer att kräva ytterligare anpassningar i resultatindikatorerna. Som utskottet återkommande framhållit är det viktigt att resultatindikatorer håller över tid för att det ska vara möjligt att jämföra hur resultatet på ett visst område utvecklas mellan åren. Samtidigt kan det naturligtvis finnas skäl att se över och uppdatera indikatorer vid behov.

Regeringen redovisar i propositionen två tillkännagivanden från riksdagen om flytt av tjänstepension som tillgodosedda och därmed slutbehandlade. Tillkännagivandena handlade om dels att regeringen borde utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas, dels att regeringen borde utreda om det är möjligt att ta bort kravet på underskrift av tidigare arbetsgivare vid flytt av tjänstepension (bet. 2021/22:FiU36 punkterna 2 och 3, rskr. 2021/22:304). Som framgår av propositionen har regeringen låtit Finansinspektionen utreda frågorna (Fi2023/02498). Av Finansinspektionens rapport framgår att myndigheten i enlighet med uppdraget identifierat såväl legala som praktiska faktorer som begränsar möjligheten att flytta en individuell tjänstepensionsförsäkring. Vissa av begränsningarna beror enligt Finansinspektionen på egenskaper hos pensionsavtalet och de skyddsintressen som är kopplade till avtalet. Sådana begränsningar bör inte undanröjas enligt Finansinspektionen, som också bedömer att inga lagstiftningsåtgärder bör vidtas. Regeringen uppger i propositionen att den instämmer i Finansinspektionens bedömning. Utskottet anser liksom regeringen att de redovisade tillkännagivandena om tjänstepension därmed bör anses vara slutbehandlade.

Regeringens resultatredovisning för området statlig förvaltningspolitik

Propositionen

Mål

Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv och väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet, och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315).

I propositionen redovisar regeringen också sitt mål för arbetsgivarpolitiken eftersom regeringen ser den som en del av förvaltningspolitiken. Regeringens mål för arbetsgivarfrågor är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att myndigheterna har kompetens för att fullgöra sina uppgifter.

Resultatindikatorer

Regeringen använder följande indikatorer för att redovisa resultaten inom området statlig förvaltningspolitik:

•       allmänhetens förtroende för bl.a. regeringen, enligt redovisningen i OECD:s Trust Survey 2024

•       organisationen Transparency Internationals jämförelse av världens länder när det gäller korruption i den offentliga sektorn.

I resultatredovisningen beaktas också särskilda åtgärder som vidtagits på området och den generella utvecklingen i statsförvaltningen. Statsförvalt­ningens resultat inom enskilda områden redovisas inom respektive utgifts­område. Vissa övergripande frågor om relationen mellan stat och kommun redovisas inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

I propositionen redovisar regeringen också de indikatorer som används för att följa upp utvecklingen inom området statliga arbetsgivarfrågor.

Resultatredovisning

Uppföljning av det förvaltningspolitiska målet

Statskontoret har, på regeringens uppdrag, redovisat förslag på indikatorer för att följa upp det förvaltningspolitiska målet (Fi2021/03576). I propositionen anger regeringen att förslagen kommer att beredas vidare inom Regerings­kansliet. Den fortsatta beredningen görs tillsammans med beredningen av de organisatoriska förändringarna inom utgiftsområdet. Regeringen avser att ta fram kompletterande indikatorer som är hållbara över tid och som redovisar resultat gentemot flera delar av målet för den statliga förvaltningspolitiken.

Fokus på motståndskraft mot korruption och en effektiv och ändamålsenligt organiserad statsförvaltning

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) visar i sin rapport Trust Survey att drygt 40 procent av de i allmänheten som tillfrågats har hög eller mycket hög tillit till den statliga förvaltningen i Sverige. Resultatet är något högre än 2021 då en liknande undersökning gjordes, men lägre än i t.ex. Danmark, Finland och Norge. Av rapporten framgår att ca 40 procent av de tillfrågade anser att det är troligt att en offentligt anställd skulle vägra att ta emot en muta. Resultatet är något lägre än 2021, och är fortsatt lägre än i övriga nordiska länder.

Organisationen Transparency International tar fram Corruption Perception Index, som är ett sammansatt index som mäter uppfattningar om korruption i den offentliga sektorn. Ett högt indextal visar på en låg upplevd korruption. Sveriges index uppvisar en fortsatt fallande trend. År 2024 sjönk Sveriges index jämfört med 2023. Sverige placerade sig på en åttondeplats, vilket kan jämföras med en sjätteplats 2023.

Regeringen konstaterar mot bakgrund av bl.a. den uppföljning som Statskontoret har gjort av arbetet mot korruption att mycket fungerar väl i myndigheternas arbete mot korruption, men att flera utmaningar kvarstår (Statskontoret 2023:20). Samtidigt har nya hot kopplade till organiserad brottslighet och otillåten påverkan växt fram som ställer nya krav på det förebyggande arbetet.

Under 2024 fortsatte arbetet med att främja en god förvaltningskultur och motverka korruption och otillåten påverkan, bl.a. inom ramen för en ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan 2024–2027. Åtgärderna i handlingsplanen riktar sig till hela den offentliga förvaltningen och syftar till att möta bredden i de utmaningar som finns när det gäller korruption och otillåten påverkan.

En omprövning görs av statlig verksamhet för en mer ändamålsenlig organisering

Under 2024 fortsatte regeringen det påbörjade arbetet med att se över myndighetsstrukturen och att ompröva den statliga verksamheten. Enligt regeringen syftar arbetet till att åstadkomma en mer ändamålsenlig organisering av statliga myndigheter och därmed säkerställa en mer sammanhållen, effektiv och mindre fragmenterad statlig förvaltning. Sammantaget omfattas över 100 myndigheter av den översyn som regeringen har låtit genomföra.

Den 10 februari 2025 överlämnade Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering (Fi 2023:08) betänkandet En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag (SOU 2025:13) till regeringen. Utredningen analyserade 50 myndigheters verksamhet, uppgifter och organisering och bedömde att samtliga 50 myndigheters uppgifter och verksamheter är motiverade statliga åtaganden, men lämnar flera förslag till förändrad organisering av myndigheterna. Betänkandet har remitterats.

Arbetet med att analysera Statskontorets förslag i rapporten En form för kollektivt beslutsfattande – en kartläggning och prövning av nämndmyndig­heter (Statskontoret 2024:11) pågår i Regeringskansliet. Vidare fortsätter arbetet med att förbereda de sammanslagningar av flera myndigheter som aviserades i budgetproposition för 2025. Arbete pågår också med att slå samman ett antal museer.

Service och tillgänglighet i statsförvaltningen

I budgetpropositionen för 2025 aviserades en minskning av Statens servicecenters anslag och att myndigheten i högre grad ska få bestämmanderätt över frågan om var servicekontoren ska finnas etablerade (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.6). Mot denna bakgrund gav regeringen Statens servicecenter i uppdrag att redovisa en plan för en ny organisering av servicekontorsnätet (Fi2024/02222). Myndigheten lämnade i januari 2025 en delredovisning av uppdraget där det framgår att myndigheten preliminärt bedömer att besparingen kommer att innebära att 35 servicekontor behöver avvecklas under 2025–2027.

Statens servicecenter och Migrationsverket har lämnat in en gemensam hemställan om ändring i förordningen (2019:214) om viss gemensam offentlig service (Fi2024/00870). För att förtydliga de rättsliga förutsättningarna för samverkan samt möjliggöra en ändamålsenlig utveckling av de statliga servicekontoren och deras tjänsteutbud föreslår myndigheterna bl.a. att ett generellt mandat att utföra enklare förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning ska införas i förordningen. Förslaget har remitterats och regeringen beslutade den 4 september 2025 om ändring i förordningen om viss gemensam offentlig service.

Samarbete och digitalisering bidrar till en innovativ och samverkande statsförvaltning

I syfte att förbättra samarbetet mellan statliga myndigheter och mellan staten och kommunerna prövar regeringen i vilken utsträckning det är möjligt att låta fler statliga myndigheter omfattas av den gemensamma regionala indelning för statliga myndigheter som framgår av förordningen (2022:593) om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning.

In- och utlån av personal kan vara en del i myndigheternas arbete med att samverka och stödja varandra. Länsstyrelserna har inom ramen för uppdraget att redovisa hur samarbetet vid arbetstoppar har utökats tagit fram en gemensam struktur och riktlinjer för att stödja varandra genom personallån. Regeringen har även lämnat ett uppdrag till beredskapsmyndigheterna att förstärka sin beredskap för att kunna använda personallån mellan myndigheter (Fö2025/00670).

Enligt regeringen innebär den digitala utvecklingen stora möjligheter till effektivisering i den offentliga verksamheten. Myndigheten för digital förvaltnings uppföljning av statliga myndigheters digitalisering 2023 visar att de mindre myndigheterna har gjort större förbättringar när det gäller digitaliseringen än större myndigheter i förhållande till året innan. Samtidigt har skillnaden i digital mognad mellan olika myndigheter ökat jämfört med 2022. Under 2024 genomförde Myndigheten för digital förvaltning en utvärdering av statliga myndigheters arbete med datadriven förvaltning och användning av AI i verksamheten.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att målet till stora delar är uppfyllt men konstaterar samtidigt att det finns områden som behöver utvecklas. För att uppnå rättssäkerhet och effektivitet krävs att statsförvaltningen är motståndskraftig mot korruption. Regeringen bedömer utifrån de internationella indikatorerna Transparency International Corruption Perception Index och OECD Trust Survey, och utifrån Statskontorets uppföljning av myndigheternas arbete mot korruption, att utmaningar kvarstår i arbetet mot korruption i den offentliga förvaltningen, men att det i stora delar är välfungerande.

Regeringen har hittills under mandatperioden tagit flera initiativ för att se över organiseringen av myndigheter och ompröva det statliga åtagandet och myndigheternas uppgifter. Åtgärderna förväntas sammantaget bidra till en mer fokuserad och ändamålsenligt organiserad statsförvaltning med högre kostnadseffektivitet. Regeringen bedömer att det finns behov av att fortsätta analysera statsförvaltningens organisering samt att måluppfyllelsen kan förbättras genom mer sammanhållna analyser av olika delar av den offentliga förvaltningens funktionssätt, effektivitet, organisering och utveckling. Mot bakgrund av förslagen om statlig resurssamverkan i betänkandet En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag (SOU 2025:13) och att flera remissinstanser uttrycker att det behövs förvaltningsgemensamma lösningar bedömer regeringen att det finns potential i sådana lösningar för att öka effektiviteten och kvaliteten i statsförvaltningen. Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen har fortsatta utmaningar och kan bedrivas mer effektivt. Många statliga myndigheter presterar bra, men det finns skillnader i servicenivåer. Det är positivt att statliga myndigheter omfattas av den gemensamma regionala indelning som framgår av förordningen (2022:593) om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning. Detta ger bättre förutsättningar för samverkan mellan statliga myndigheter och mellan staten, kommuner och regioner.

Regeringen bedömer att det är positivt att fler statliga myndigheter har anslutit sig till Statens servicecenter på eget initiativ samt att myndigheten uppvisar ett starkt ekonomiskt resultat för 2024. Det är vidare positivt att kostnadseffektiviteten inom leverantörsfakturahanteringen fortsätter att stärkas samtidigt som det är angeläget att myndigheten fortsätter att öka kostnadseffektiviteten inom lönehanteringen. Myndighetens arbete med att stärka verksamhetens förmåga att genomföra sina uppgifter i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap bedöms bidra till att även stärka förmågan hos de myndigheter som är anslutna till Statens servicecenters tjänster.

Enligt regeringens bedömning är de åtgärder som Statens servicecenter har vidtagit och avser att vidta för att åstadkomma ett mer kostnadseffektivt servicekontorsnät angelägna och det är positivt att styckkostnaderna per besök och ärende sjönk 2024 jämfört med 2023. Myndighetens kundundersökningar tyder samtidigt på att den service som erbjuds vid kontoren fortsätter att hålla mycket hög kvalitet. De steg som tagits mot en långsiktig servicesamverkan mellan Statens servicecenter och Migrationsverket ökar möjligheten att utnyttja statens samlade resurser på ett mer effektivt sätt, samtidigt som enskildas kontakter med statliga myndigheter kan underlättas.

När det gäller området den statliga arbetsgivarpolitiken bedömer regeringen att utvecklingen är fortsatt positiv för merparten av de delmål som ställts upp för staten som arbetsgivare och där utvecklingen följs upp med resultatindikatorer. En stor del av de statligt anställda är nöjda med sin arbetsmiljö, sjukfrånvaron har minskat och bristen på personal har minskat kraftigt jämfört med det senaste året.

Enligt regeringen har Arbetsgivarverket i hög grad bidragit till att samordna och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Regeringen bedömer att Statens tjänstepensionsverks (SPV) administration av den statliga tjänstepensionen fungerar väl. Regeringen bedömer också att kompetensförsörjningen i staten överlag fungerar väl.

Utskottets bedömning

Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv och har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet, och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete. Utskottet noterar att regeringen bedömer att målet i stora delar är uppfyllt, men att den samtidigt konstaterar att det finns områden som behöver utvecklas, exempelvis i arbetet mot korruption i den offentliga förvaltningen.

Utskottet påminner om att målet rör flera delar av den statliga förvaltningen och att det därför är viktigt hur resultatindikatorerna utformas. Samtidigt är utskottet medvetet om svårigheten med att göra detta. Av den anledningen understryker utskottet återigen att det är viktigt att regeringen inte skjuter på sin beredning av de förslag på resultatindikatorer som Statskontoret lämnade redan i januari 2023. Som utskottet pekade på i förra årets betänkande finns det annars en risk för att resultatredovisningen framöver kommer att innehålla fler beskrivningar av enskilda åtgärder eller redovisningar utan tydlig koppling till utvecklingen i förhållande till det riksdagsbundna målet. Utskottet konstaterar samtidigt att regeringen anger i propositionen att förslagen om indikatorer kommer att beredas vidare inom Regeringskansliet och att det görs tillsammans med beredningen av de organisatoriska förändringarna inom utgiftsområdet. Det är enligt utskottet positivt att regeringen avser att ta fram kompletterande indikatorer som är hållbara över tid och som redovisar resultat gentemot flera delar av målet för den statliga förvaltningspolitiken.

Regeringens resultatredovisning för genomförandet av Agenda 2030

Propositionen

Mål

Målet för Sveriges genomförande av Agenda 2030 är att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154).

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

I avsnittet om resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder i propositionen hänvisar regeringen till sin skrivelse till riksdagen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 från 2024 (skr. 2024/25:66).

Resultatredovisning

Under 2024 var Sverige ordförande i den nordiska expertgruppen för hållbar utveckling som bistått i genomförandet och uppföljningen av den nordiska visionen Vår vision 2030 samt det tvärgående arbetet med hållbar utveckling inom Nordiska ministerrådet. Eftersom perspektivet är väl integrerat i alla led av Nordiska ministerrådets arbete beslutade länderna att expertgruppens mandat inte behövde förnyas när det löpte ut den 31 december 2024.

I april 2024 deltog Sverige i FN:s forum för utvecklingsfinansiering för att följa upp genomförandet av Addis Ababa Action Agenda. Sveriges prioriteringar tar sin utgångspunkt i reformagendan för biståndet och utrikeshandelsstrategin. Vid FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling stod Sverige, tillsammans med övriga nordiska länder, värd för lanseringen av en första nordisk frivillig subregional granskningsrapport av Agenda 2030. Sverige medverkade även vid FN:s Framtidstoppmöte där FN:s medlemsländer antog den s.k. Framtidspakten med åtaganden inom bl.a. Agenda 2030 och utvecklingsfinansiering.

Statistiska centralbyrån (SCB) är nationell kontaktpunkt för den globala indikatoruppföljningen och deltar i det internationella statistiksamarbetet om Agenda 2030 samt bidrar, tillsammans med andra myndigheter, med statistik till den globala uppföljningen av Agenda 2030.

Regeringen överlämnade den 5 december 2024, för andra gången, en skrivelse med en samlad redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av Agenda 2030 (skr. 2024/25:66).

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen konstaterar att Sverige har goda förutsättningar att nå de globala målen men att flera utmaningar kvarstår. En rad samhällsproblem har dock över tid växt sig starkare eller inte förbättrats, vilket hotar möjligheten att nå agendans mål. Arbetet med att genomföra övriga riksdagsbundna mål är enligt regeringen avgörande för genomförandet av agendan.

Genom utrikes-, bistånds- och handelspolitiken bidrar Sverige enligt regeringen till verksamhet som syftar till att möjliggöra det globala genomförandet av Agenda 2030. Sverige verkar för att stärka synergierna mellan utvecklingssamarbetet, handelspolitiken och företagsfrämjandet, med fokus på hållbar tillväxt, utvecklingseffektivitet samt mobilisering av privata investeringar och ett starkare partnerskap med näringslivet. Samtidigt betonar regeringen varje lands ansvar och ägarskap för att skapa förutsättningar för att gå från fattigdom till välstånd.

Regeringen konstaterar att den globala utvecklingen har lett till stora bakslag i det globala genomförandet av Agenda 2030. Regeringen bedömer att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det säkerhetspolitiska läget i omvärlden påverkar måluppfyllelsen negativt för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Även ökad protektionism och ekonomisk osäkerhet har enligt regeringen bidragit till försämrade förutsättningar för genomförandet av Agenda 2030.

Kompletterande information

Riksrevisionens granskning av genomförandet av Agenda 2030

Riksrevisionen har i rapporten Statens arbete med Agenda 2030 (RiR 2025:22) granskat om statens arbete med att genomföra agendan har varit effektivt. Riksrevisionen anför att Sverige placerade sig mycket högt i rankningen i världen över måluppfyllelsen av Agenda 2030, redan när arbetet började 2016. Däremot har Sveriges måluppfyllelse inte ökat nämnvärt sedan dess, trots att regeringen och riksdagen har uttryckt höga ambitioner för genomförandet av agendan. Den övergripande slutsatsen i rapporten är att statens arbete med Agenda 2030 inte har varit effektivt. Den allvarligaste bristen enligt Riksrevisionen är att regeringen inte har pekat ut en tydlig inriktning för Sveriges genomförande av agendan. Riksrevisionen bedömer också att regeringens redovisning till riksdagen om Sveriges genomförande av agendan har varit bristfällig. Bland annat har regeringen inte tillräckligt tydligt beskrivit vilka insatser som behövs för en ökad måluppfyllelse. Granskningen visar också att ambitionsnivån i regeringens redovisning till riksdagen har sjunkit under den granskade perioden och att regeringens senaste redovisning är ofullständig.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att regeringen bedömer att Sverige har goda förutsättningar för att nå målet med Agenda 2030 men att flera utmaningar kvarstår. En rad samhällsproblem har enligt regeringen över tid växt sig starkare eller inte förbättrats, vilket hotar möjligheten att nå agendans mål. Det handlar framför allt om Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det säkerhetspolitiska läget i omvärlden, liksom ökad protektionism och ekonomisk osäkerhet.

Som framgår av propositionen har regeringen i enlighet med riksdagens tillkännagivande för andra gången i december 2024 lämnat en skrivelse med en samlad redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av Agenda 2030 (skr. 2024/25:66). Skrivelsen med följdmotioner behandlades av finansutskottet i mars 2025 (bet. 2024/25:FiU17, rskr. 2024/25:164). Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen redogör för resultaten och måluppfyllelsen för Sveriges genomförande av Agenda 2030 men inte för vilka resultatindikatorer man använt. I stället hänvisar regeringen till ovan nämnda skrivelse. Som utskottet tidigare framhållit anser utskottet dock att regeringen i budgetpropositionen, om än kortfattat, borde redogöra för vilka resultatindikatorer som använts vid bedömningen av måluppfyllelsen.

Slutligen noterar utskottet att Riksrevisionen har granskat statens arbete med Agenda 2030 och bl.a. pekat på brister i regeringens redovisning till riksdagen när det gäller genomförandet av agendan. Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg har också varit i utskottet och redogjort för granskningen. Utskottet kommer att få anledning att återkomma i denna fråga i samband med riksdagsbehandlingen av regeringens kommande svarsskrivelse på Riksrevisionens granskningsrapport. 

Regeringens resultatredovisning för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen

Propositionen

Mål

Målet för området är att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2, bet. 2024/25:FiU2, rskr. 2024/25:120).

Resultatindikatorer

Resultatredovisningen avser 2024. Därför görs redovisning och bedömning i förhållande till det tidigare målet för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

Det tidigare målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen var att utbetalningarna från dessa system ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2025 som skäl för att införa ett nytt mål att det fanns anledning att förenkla och komplettera målet. Regeringen angav vidare att målet bör ha ett tydligare fokus på att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen ska minska och att en del av målet bör vara att brottslighet som riktar sig mot välfärdssystemen ska minska.

Måluppfyllelsen inom området redovisas utifrån följande resultatindika­torer:

•       upptäckta felaktigt utbetalda belopp i förhållande till de totala utbetalningarna

•       antal återkrav och belopp som återkrävs

•       antal polisanmälningar

•       andelen i befolkningen som anser att det är lätt att göra rätt vid ansökan om bidrag

•       andelen i befolkningen med tillåtande attityder till olika former av bidragsbrott

•       andelen i befolkningen som upplever att risken för att bli ertappad med bidragsbrott är låg.

Den första indikatorn syftar enligt regeringen till att följa upp de delar av målet som avser att utbetalningarna ska vara korrekta och att andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Indikatorerna antal återkrav och belopp som återkrävs samt antal polisanmälningar syftar till att följa upp i vilken omfattning som fel motverkas. För indikatorn antal återkrav redovisas även belopp som återkrävs för att bättre spegla det resultat som redovisas. De tre sista indikatorerna syftar till att följa upp attityder hos befolkningen till bl.a. olika former av bidragsbrott eftersom regeringen menar att attityderna har betydelse för målet att utbetalningar ska vara korrekta och fel ska motverkas. Regeringen avser att inför budgetpropositionen för 2027 se över resultatindi­katorerna, för att säkerställa att redovisningen av resultaten svarar mot det nya mål som riksdagen beslutade under riksmötet 2024/25.

Resultatredovisning

Det sammanlagda beloppet för upptäckta felaktiga utbetalningar var 2024 3,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2023. En minskning har endast rapporterats av Migrationsverket. Samtidigt är den totala andelen upptäckta felaktiga utbetalningar i förhållande till det totala antalet utbetalningar oförändrad.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Pensionsmyndigheten stod för de beloppsmässigt största ökningarna av upptäckta felaktiga utbetalningar. Försäkringskassan står fortfarande för den beloppsmässigt största delen av de upptäckta felaktiga utbetalningarna.

Myndigheternas kostnader för kontroller utanför ordinarie handläggning kan i viss mån förklara om förändringen av upptäckta felaktiga utbetalningar beror på förändringar i kontrollarbetet eller på förändringar i de faktiska felaktiga utbetalningarna. De kontroller som avses syftar till att upptäcka felaktiga utbetalningar, och kostnaderna för kontrollerna är därför lämpliga att jämföra med förändringen av antalet upptäckta felaktiga utbetalningar.

De upptäckta felaktiga utbetalningarna per krona i kostnad för kontrollarbetet har ökat för alla myndigheter och arbetslöshetskassorna.

Det faktum att upptäckta felaktiga utbetalningar per krona i kontrollarbetet har ökat för alla myndigheter och arbetslöshetskassorna, samtidigt som beloppen för upptäckta felaktiga utbetalningar har ökat skulle kunna innebära att kontrollarbetet bedrivs mer effektivt.

Den 1 januari 2024 inrättades Utbetalningsmyndigheten. Under 2024 utvecklade Utbetalningsmyndigheten tre modeller för dataanalyser och urval för att identifiera felaktiga utbetalningar inom förmånerna sjukpenning, studiemedel och garantipension. Modellerna kan användas för att upptäcka och utreda individer som felaktigt har fått sjukpenning trots att de samtidigt har haft arbetsinkomster, studiemedel trots att de har haft inkomster överstigande fribeloppet och garantipension trots att de är bosatta utomlands. Utbetalningsmyndigheten skickade de första underrättelserna om felaktiga utbetalningar till myndigheterna under slutet av 2024. Sammanlagt skickade myndigheten ca 370 underrättelser. Underrättelserna kommer att bidra till att fler felaktiga utbetalningar upptäcks.

Regeringen uppger att antalet återkrav var oförändrat medan det totala beloppet för återkrav ökade 2024 jämfört med 2023. Antalet polisanmälningar gjorda av samtliga myndigheter ökade också under samma tid. Däremot minskade antalet anmälda bidragsbrott något 2024. Detsamma gäller antalet personuppklarade brott, om än marginellt. Antalet lagföringsbeslut med bidragsbrott som huvudbrott har ökat från 289 beslut 2016 till 1 875 beslut 2024.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas endast delvis har uppnåtts.

Regeringen konstaterar att utvecklingen av upptäckta respektive återkrävda felaktiga utbetalningar skiljer sig åt mellan myndigheter. Sammantaget ökade dock de totala återkrävda beloppen och antalet polisanmälningar 2024 jämfört med 2023. Myndigheterna har också utrett mer omfattande och komplexa ärenden. Det bedrivs vidare ett arbete vid myndigheterna och arbetslöshetskassorna, som bidrar positivt till målet. Mot bakgrund av den verksamhet som har bedrivits anser regeringen att den del av målet som innebär att fel ska motverkas får anses vara uppfyllt.

Regeringen anger att andelen felaktiga utbetalningar av de totala utbetalningarna som upptäcktes av myndigheterna inte har förändrats jämfört med 2023. Att andelen inte har förändrats nämnvärt över tid kan bero på att de felaktiga utbetalningarnas andel inte har förändrats, men orsaken är svårbedömd mot bakgrund av att de totala utbetalningarna varierar över tid.

Trots att det totala antalet återkrav är oförändrat 2024 jämfört med 2023 har antalet återkrav ökat hos flera myndigheter liksom arbetslöshetskassorna. Även om det totala beloppet för återbetalda medel minskar, har det ökat för vissa myndigheter. Måluppfyllelsen är således svårbedömd.

Regeringen konstaterar att antalet polisanmälningar har ökat varje år de senaste fyra åren. I likhet med tidigare år anmäls ungefär lika många män som kvinnor, även om fördelningen skiljer sig åt mellan myndigheter och förmåner. Trots att antalet anmälda bidragsbrott minskade något 2024 jämfört med föregående år är antalet brott på fortsatt höga nivåer. Eftersom antalet anmälda bidragsbrott i hög grad är beroende av myndigheters riktlinjer och kontrollsystem bedömer regeringen att det finns anledning att tro att förändringar i antalet anmälda brott i hög grad beror på myndigheternas arbete, snarare än på förändringar i den faktiska brottsligheten. Regeringen bedömer att goda möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter och arbetslöshetskassor kan bidra positivt till att minska de felaktiga utbetalningarna.

Under 2024 började Utbetalningsmyndigheten lämna underrättelser till de beslutande myndigheterna. Regeringen bedömer att myndigheten har en viktig roll för att nå målet om att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen.

Regeringen anger att den har vidtagit flera åtgärder under 2024 i syfte att stärka arbetet mot felaktiga utbetalningar. Här kan nämnas inrättandet av Utbetalningsmyndigheten den 1 januari 2024 och införandet av lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet som trädde i kraft den 1 juli 2024. Därtill har regeringen infört en ny dataskyddsreglering för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten som trädde i kraft den 15 februari 2024. Regleringen har gett Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten utökade möjligheter att bl.a. behandla personuppgifter i kontrollsyfte. Regeringen anser dock att det är för tidigt att bedöma effekten av dessa åtgärder.

Attityderna till bidragsbrott har varit förhållandevis stabila 2022–2025, och jämfört med föregående år är de centrala resultatindikatorerna oförändrade. Allmänheten anser fortfarande att olika typer av bidragsbrott är allvarliga och drygt 40 procent tror att det är sannolikt att de skulle bli upptäckta eller dömda för bidragsbrott om de fuskade med bidrag. Trots att resultatet inte skiljer sig nämnvärt mellan åren bedömer regeringen att måluppfyllelsen skulle påverkas negativt om fler har tillåtande attityder mot välfärdsbrottslighet. Förtroendet för välfärdsmyndigheterna har stärkts något, och fler bedömer att myndigheternas kontroller är mer effektiva jämfört med 2023 och 2024. En sådan tendens skulle, om den fortsätter utvecklas i samma riktning, potentiellt kunna bidra till en förbättrad måluppfyllelse. Samtidigt bedöms förändringar mellan enstaka år inte ha någon större påverkan på omfattningen av de felaktiga utbetalningarna.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att det är svårt att med säkerhet slå fast att omfattningen av faktiska felaktiga utbetalningar vid de berörda myndigheterna har ökat på ett sätt som skulle förklara det ökade beloppet för upptäckta felaktiga utbetalningar. Regeringens samlade bedömning är därför att de delar av målet som innebär att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta och att andelen felaktiga utbetalningar ska minska inte har uppfyllts.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att målet för området ändrades 2024 till att vara att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska. Skälet för att införa ett nytt mål var att målet behövde förenklas och kompletteras. Det nya målet har ett tydligare fokus på att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen ska minska och att en del av målet bör vara att brottslighet som riktar sig mot välfärdssystemen ska minska.

Den nu aktuella resultatredovisningen avser 2024, och regeringen anger i propositionen att redovisningen och bedömningen därför görs utifrån det tidigare målet för området som infördes 2021. Utskottet noterar att regeringen inför budgetpropositionen för 2027 avser att se över resultatindikatorerna för att säkerställa att redovisningen av resultaten svarar mot det nya aktuella målet.

Regeringens redovisning är enligt utskottet omfattande. Överlag är dock strukturen tydlig och följer de resultatindikatorer som använts.

Utskottet noterar avslutningsvis att regeringen bedömer att det är svårt att med säkerhet slå fast att omfattningen av faktiska felaktiga utbetalningar vid de berörda myndigheterna har ökat på ett sätt som skulle förklara det ökade beloppet för upptäckta felaktiga utbetalningar. Regeringens samlade bedömning är att de delar av målet inte har uppfyllts, som innebär att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta och att andelen felaktiga utbetalningar ska minska.

Propositionen

Redovisningen nedan görs enligt indelningen i propositionen, dvs. 

–      finansmarknad och internationella institutioner

–      statlig förvaltningspolitik, statliga arbetsgivarfrågor och Agenda 2030

–      fastighetsförvaltning

–      prognoser, redovisning, statistik och uppföljning

–      offentlig upphandling

–      korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

Finansmarknad och internationella institutioner

De anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under denna rubrik är

–      anslaget 1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

–      anslaget 1:10 Finansinspektionen

–      anslaget 1:11 Riksgäldskontoret

–      anslaget 1:13 Vissa garanti- och medlemsavgifter

–      anslaget 1:15 Finansmarknadsforskning

–      kredit- och garantiramar till stabilitetsfonden och resolutionsreserven

–      en garanti för krigsförsäkring.

Finansinspektionen och Riksgäldskontoret bedriver också avgiftsbelagd verksamhet. I budgetpropositionen redovisas en budget för den avgiftsbelagda verksamheten vid myndigheterna (prop. 2025/26.1 utg.omr. 2, tabell 3.9 respektive 3.16).

Politikens inriktning

Regeringens arbete på finansmarknadsområdet fokuserar på att värna finansiell stabilitet, motverka brottslighet och överskuldsättning, utveckla kapitalmarknader samt se till att de finansiella företagen tar sitt ansvar för ett starkt konsumentskydd och medverkar till en hållbar utveckling.

Det finansiella systemet ska vara stabilt och ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Med ett försämrat säkerhetsläge ökar risken för allvarliga driftsstörningar som i förlängningen påverkar den finansiella stabiliteten med konsekvenser för stora delar av samhället. För att stärka förmågan att hantera en allvarlig driftsstörning i den finansiella sektorns digitala infrastruktur bereds inom Regeringskansliet ett förslag om att inrätta en ny funktion för operativ krishantering. Det allvarliga säkerhetsläget understryker vikten av att även stärka myndigheternas förmåga. Arbetet med att utveckla makrotillsynen fortsätter. I syfte att bredda beslutsunderlaget för bl.a. makrotillsynen fortsätter också arbetet med att bättre kunna belysa hushållens ekonomiska ställning. För att stärka tillsynen, inte minst i syfte att stärka förmågan att motverka den kriminella ekonomin, tilldelas Finansinspektionen ytterligare medel. Det pågår vidare ett arbete med att stärka fondmarknaden och den svenska företagsobligationsmarknaden. Resolutionsregelverken utvecklas kontinuerligt i syfte att stärka arbetet med att förebygga och hantera finansiella kriser. EU:s nya regelverk för resolution av försäkringsföretag ska införlivas i svensk rätt.

Att bekämpa brottslighet i det finansiella systemet, såsom bedrägerier, penningtvätt och terrorismfinansiering, är en fortsatt högt prioriterad fråga för regeringen. EU:s nya regelverk för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism ska införlivas i svensk rätt. Med det nya regelverket ställs ökade krav på medlemsstaternas register över verkliga huvudmän och konto- och värdefackssystem. Inom EU pågår också uppbyggnaden av den nya EU-myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (Amla). Det krävs ytterligare insatser från de finansiella företagen för att motverka bedrägerier, och regeringen kommer att fortsätta dialogen med ansvariga företag och Finansinspektionen. Vidare fortsätter förhandlingarna om EU:s regelverk för betaltjänster, som innehåller flera nya inslag med syftet att bekämpa bedrägerier på betalningsmarknaden.

En väl fungerade finansmarknad kan bidra till att stärka både Sveriges och EU:s konkurrenskraft. På finansmarknadsområdet kommer regeringen att fortsätta bjuda in till informella branschråd för att identifiera frågor som är viktiga för att stärka svensk konkurrenskraft. För att stärka den svenska marknadens konkurrenskraft pågår bl.a. ett arbete genom Fondmarknadsutredningen. På EU-nivå har den nya kommissionen som mål att skapa en spar- och investeringsunion, där både bank- och kapitalmarknader ingår. Regeringen avser att fortsätta verka för att kapitalmarknaderna utvecklas med en marknadsbaserad ansats som främjar konkurrens och öppenhet mot tredjeländer.

Åtgärder som har vidtagits för att motverka överskuldsättning följs upp av nya åtgärder. En särskild utredare har t.ex. fått i uppdrag att överväga åtgärder med fokus på evighetsgäldenärer. Regeringen fortsätter också att arbeta med sparandefrågor både på EU-nivå och nationellt, bl.a. med att se om redovisningen av kostnader kan förbättras för att stärka konkurrensen. För att Sverige ska kunna uppnå sina mål inom hållbarhetsområdet, inklusive klimat- och miljömål, behöver de finansiella företagen aktivt medverka till en hållbar utveckling och omställningen fortsätta i den finansiella sektorn. Sverige fortsätter att engagera sig i EU:s regelutveckling på området för att regelverket ska bli mer användarvänligt och effektivt, samtidigt som det fortsätter att uppfylla sitt syfte. Regeringen framhåller att det är viktigt att verksamheter som ännu inte bedöms som gröna men har ambition att ställa om kan få tillgång till finansiering som underlättar omställningen. Det är enligt regeringen även fortsatt viktigt att finansiella aktörer bidrar till att minska klimatpåverkan och beaktar klimatförändringens effekter i sin verksamhet.

Anslaget 1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

Anslaget får användas för utgifter för Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 33,05 miljoner kronor för 2026, vilket är 7,5 miljoner kronor mer än vad som anvisades för 2025. Anslaget ökas med 7 miljoner kronor för att ta över hela betalningsansvaret för Sveriges avgift till EBA från Riksbanken och för att ta höjd för fluktuerande valutakurser. Resterande anslagsökning är en följd av regeringens tidigare beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder.

Anslaget 1:10 Finansinspektionen

Anslaget får användas för Finansinspektionens verksamhet och för Krigsförsäkringsnämndens verksamhet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 893,4 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är 46,8 miljoner kronor mer än vad som anvisades för 2025. För att förstärka tillsynen, bl.a. för utvecklad penningtvättstillsyn, ökas anslaget med 49 miljoner kronor 2026. För att finansiera teknisk utveckling enligt kommande EU-regelverk ökas anslaget med 15 miljoner kronor 2026 och beräknas därefter fr.o.m. 2027 öka med 30 miljoner kronor. 

För att finansiera kostnader med anledning av kommande lagstiftnings-förslag om utökade befogenheter att ingripa enligt säkerhetsskyddslagen (SOU 2025:42) beräknas anslaget öka med 3,2 miljoner kronor för 2027 och med 1,6 miljoner kronor för 2028. För att finansiera den nya EU-myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (Amla) minskas anslaget med 2,5 miljoner kronor 2026.

För att Finansinspektionen ska kunna fullgöra sitt ansvar inom det civila försvaret som beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet ökas anslaget med 1 miljon kronor för 2026. För 2027 beräknas anslaget öka med 3 miljoner kronor och fr.o.m. 2028 med 5 miljoner kronor. Anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med motsvarande belopp.

Anslaget 1:11 Riksgäldskontoret

Anslaget får användas för Riksgäldskontorets förvaltningsutgifter. 

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 400,4 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är 7,5 miljoner kronor mer än för 2025. För att finansiera den nya EU-myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (Amla) minskas anslaget med 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2026. För att Riksgäldskontoret ska kunna fullgöra sitt ansvar inom det civila försvaret som beredskapsmyndighet ökas anslaget med 10 miljoner kronor för 2026. För 2027 beräknas anslaget öka med motsvarande belopp. Anslaget ökas med 4 miljoner kronor för 2026 för nya uppgifter med att bistå Strålsäkerhetsmyndigheten när det gäller granskning av den sökandes finansiella förutsättningar vid ansökningar av nya kärntekniska anläggningar, vilket föreslås i betänkandet Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter (SOU 2025:7). Anslaget beräknas öka med 6 miljoner kronor fr.o.m. 2027.

Anslaget 1:13 Vissa garanti- och medlemsavgifter

Anslaget får användas för utgifter för Sveriges årliga medlemsavgifter, avgifter eller statsbidrag till tankesmedjan Bruegel, Europeiska institutet för offentlig förvaltning (EIPA) samt Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget får också användas för utgifter för infrianden av garantier till vissa internationella finansieringsinstrument. Anslaget får även användas för infrianden av statens åtaganden i enlighet med avtalen om Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE). Anslaget får även användas för kapitalhöjningar i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) till den del som inte utgör bistånd.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 264,6 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är 94,1 miljoner kronor mer än vad som anvisades för 2025. Budgetförslaget baseras på antagandet om oförändrade eller svagt nominellt ökade utgifter för tankesmedjan Breugel, EIPA och CEB. Huvuddelen av anslagsökningen 2026 är för att täcka garantiinfrianden av statens åtaganden i enlighet med avtalen om EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 (EGF).

Anslaget 1:15 Finansmarknadsforskning

Anslaget får användas för utgifter för finansmarknadsforskning och högst 2 procent av anslaget får användas för programanslutna förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 33,4 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är 2,6 miljoner kronor mer än vad som anvisades för 2025.

Kredit- och garantiramar till stabilitetsfonden och resolutionsreserven

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 för stabilitetsfonden besluta om en kreditram på högst 50 miljarder kronor och en garantiram på högst 750 miljarder kronor. Vidare föreslår regeringen att den bemyndigas att för 2026 för resolutionsreserven besluta om en kreditram på högst 100 miljarder kronor och en garantiram på högst 200 miljarder kronor.

Stabilitetsfonden kan komma att användas för att finansiera åtgärder enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden, EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter och lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter. Åtgärderna innefattar kapital- eller likviditetsstöd till livskraftiga banker och centrala motparter. Stabilitetsfonden är ett konto i Riksgäldskontoret och fondens behållning uppgick vid utgången av 2024 till ca 43 miljarder kronor. Det program som inrättades vid finanskrisen 2008 hade ett fastställt belopp om högst 50 miljarder kronor, vilket var det sammanlagda kapitaltillskott som staten kunde medge. Samma belopp utgör för närvarande utgångspunkt för stabilitetsfondens lånemöjligheter och föreslås gälla även för 2026. Enligt regeringen bedöms beloppet även kunna täcka eventuella lånebehov. Beloppet bedöms även kunna täcka eventuella lånebehov i fråga om centrala motparter.

Garantiramen för stabilitetsfonden bör vara på ett högre belopp än den ram som gäller för resolutionsreserven, eftersom det här enligt regeringen skulle bli fråga om generella stödåtgärder till samtliga banker. Regeringen föreslår att garantiramen för stabilitetsfonden ska vara densamma som för 2025, dvs. 750 miljarder kronor. Enligt regeringen bedöms beloppet även kunna täcka eventuella behov av att ställa ut garantier i fråga om centrala motparter.

Resolutionsreserven kan komma att användas för att finansiera åtgärder inom ramen för ett resolutionsförfarande för banker. Det innefattar åtgärder för att stötta rekonstruktion av systemviktiga banker som i utgångsläget inte bedöms livskraftiga. Därutöver kan resolutionsreservens kreditram komma att användas till att betala ut kompensation till företagets ägare. Resolutionsreserven uppgick vid utgången av 2024 till ca 68 miljarder kronor. Resolutionsreservens kreditram bör enligt regeringen främst bli aktuell i fråga om olika återkapitaliseringsåtgärder efter det att vissa av företagets skulder skrivits ned. Kreditramen, som för närvarande uppgår till 100 miljarder kronor, motiveras av att den bör ha åtminstone samma förmåga till återkapitaliseringsåtgärder som kreditramen till stabilitetsfonden, dvs. 50 miljarder kronor, samt dessutom innehålla utrymme för att hantera eventuella kompensationsfall. Kreditramen på 100 miljarder kronor föreslås därför gälla även under 2026.

Garantiramen för resolutionsreserven kan användas om banker i resolution initialt behöver stöd för sin finansiering. Regeringen bedömer att likviditetsstöd till flera av Sveriges storbanker i en krissituation skulle behöva uppgå till minst 100 miljarder kronor. Därtill kan det enligt regeringen finnas en negativ signaleffekt i att under ett krisförlopp behöva justera garantiramen. Därför föreslår regeringen att garantiramen för resolutionsreserven även under 2026 sätts till 200 miljarder kronor.

Kreditram för statlig krigsförsäkring

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Krigsförsäkringsnämndens behov av likviditet vid utbetalning av ersättning från försäkringar som har meddelats av nämnden som uppgår till högst 200 miljarder kronor.

 Krigsförsäkringsnämnden har i fredstid i uppdrag att ta fram och å statens vägnar ingå beredskapsavtal för statlig krigsförsäkring. Dessa avtal innebär ekonomiska åtaganden för staten eftersom staten åtar sig att i händelse av krig ta över vissa löpande försäkringar. Även Krigsförsäkringsnämndens verksamhet om Sverige är i krig eller befinner sig i krigsfara innebär ekonomiska åtaganden för staten. Krigsförsäkringsnämnden har fortsatt arbetet med att ta fram nya beredskapsavtal. Utifrån vad som framkommit bör dessa åtaganden enligt regeringen lämpligen tryggas med en kontokredit och inte, som hittills gällt, en garantiram. Försäkringsersättning ska i första hand utgå från inbetalda premier. I den mån inbetalda premier inte räcker till behövs en övrig kontokredit för att tillgodose ett tillfälligt likviditetsbehov så att försäkringsersättning kan betalas ut i enlighet med ingångna försäkringsavtal. En övrig kontokredit för statlig krigsförsäkring bör omfatta dels ingångna beredskapsavtal (krigsutbrottsavtal och återförsäkringsavtal), dels den försäkringsverksamhet som Krigsförsäkringsnämnden ska bedriva om Sverige är i krig eller befinner sig i krigsfara, bl.a. att meddela vissa skadeförsäkringar på transportområdet. Det maximala försäkringsvärdet för denna samlade verksamhet bedöms uppgå till 200 miljarder kronor och en övrig kontokredit för statlig krigsförsäkring föreslås som högst få uppgå till detta belopp.

Statlig förvaltningspolitik, statliga arbetsgivarfrågor och Agenda 2030

De anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under denna rubrik är

–      anslaget 1:1 Kammarkollegiet

–      anslaget 1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor

–      anslaget 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m.

–      anslaget 1:7 Statskontoret

–      anslaget 1:14 Statens servicecenter.

Politikens inriktning

Regeringen anger att statsförvaltningen bör bli smalare, vassare och mer effektiv. Medborgarnytta, effektivitet och förenkling ska fortsätta att vara ledord för all statlig verksamhet. En utgångspunkt är att detaljstyrning och onödig administration ska undvikas, att nytillkomna uppgifter i huvudsak ska utföras av befintliga myndigheter och att ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter ska vara tydlig.

För att stärka förutsättningarna för regeringens omprövning av befintliga utgifter och verksamheter bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 att Statskontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV) bör slås samman under det gemensamma namnet Statskontoret. Organisationsförändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026. Den sammanslagna myndigheten kommer liksom nuvarande Statskontoret att ha en central roll i genomförandet av förvaltningspolitiken. Den kommer bl.a. att ge regeringen underlag för effektivisering, utveckling och uppföljning av olika delar av den offentliga förvaltningen och arbeta med att främja en god förvaltningskultur och motverka korruption.

Regeringen anser att myndigheterna behöver bli ännu bättre på att vara innovativa och samarbeta för att de ska kunna genomföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt samt att möta medborgarnas förväntningar. Regeringen följer löpande vilka behov som finns av förvaltningsgemensamma lösningar i den offentliga förvaltningen och hur styrningen vid behov kan utformas för att underlätta och möjliggöra sådana lösningar.

Regeringen har i sitt uppdrag till Statens servicecenter om att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet angett att statlig service på sikt ska tillhandahållas i samtliga s.k. funktionella analysregioner (Fi2024/02222). Fler mobila och flexibla kontorslösningar kan enligt regeringen bidra till en stärkt statlig närvaro och service till enskilda och företag på fler platser i landet. Regeringen tillför därför medel för att säkra en effektiv medborgarservice. Regeringen avser därför inte att vidta ytterligare åtgärder med anledning av de skrivelser som inkommit som en följd av avvecklingen av servicekontor (Fi2023/03044 och Fi2025/0550). Ett utökat samarbete om tjänster vid de statliga servicekontoren liksom fler anslutna myndigheter till verksamheten vid de statliga servicekontoren kan bidra till att nyttja statens samlade resurser på ett mer effektivt sätt, samtidigt som tillgängligheten till service från statliga myndigheter förbättras på fler platser i landet.

Motståndskraften mot korruption och otillåten påverkan måste enligt regeringen stärkas i hela den offentliga förvaltningen. Regeringen avser att kontinuerligt följa såväl genomförandet av åtgärderna i den nya handlingsplanen mot korruption och otillåten påverkan 2024–2027 som utvecklingen på området i övrigt. Regeringen fortsätter att främja det förebyggande arbetet i förvaltningen, i linje med den nya handlingsplanen, bl.a. genom uppdraget till Statskontoret att ta fram en utbildning om otillåten påverkan som gavs i regleringsbrevet för 2025. Utbildningen, som ska rikta sig till anställda i myndigheter under regeringen och kunna användas av kommuner och regioner, är ett viktigt led i att stärka förvaltningens kunskap och dess förmåga att effektivt förebygga och motverka sådan påverkan. Vidare fortsätter regeringen att arbeta aktivt mot hot, våld och trakasserier som riktas mot statsanställda. Sådana företeelser ska aldrig tolereras och regeringen följer noga utvecklingen.

Regeringen anser att den statliga arbetsrätten ska utgöra ett ändamålsenligt regelverk som ger statliga arbetsgivare förutsättningar att kunna möta nya utmaningar. Regeringen beslutade i september 2025 propositionen Regler om avstängning av statligt anställda som innehåller förslag om att nya regler om avstängning av statligt anställda ska föras in i lagen (1994:260) om offentlig anställning (prop. 2024/25:204). Det är viktigt att det finns ett högt förtroende för och en hög tillit till dem som arbetar inom statsförvaltningen.

Enligt regeringen är goda möjligheter till in- och utlåning av personal mellan myndigheter viktigt inom den statliga arbetsgivarpolitiken. Personallån kan t.ex. vara en del i myndigheternas arbete med att samverka och stödja varandra i en fredstida krissituation.

Regeringen kommer att fortsätta arbeta för en ambitiös gemensam ansats från EU när det gäller genomförandet av Agenda 2030, både inom och utanför EU:s gränser. Regeringen gör bedömningen att det fortfarande inte finns förutsättningar för att nå målen i Agenda 2030 globalt utan ytterligare resursmobilisering, såväl på nationell nivå som genom den privata sektorn, som understöder genomförandet. För att åstadkomma en hållbar utveckling globalt är det därför helt nödvändigt att demokratin och handeln stärks, att företag kan växa, att privata investeringar kommer på plats, att fattigdom fortsätter att bekämpas, att kvinnors och flickors rättigheter värnas, att hälsoinsatser för de allra mest utsatta görs, och att miljö- och klimatutmaningarna hanteras. Regeringen betonar varje lands ansvar för sin egen utveckling och för att säkerställa grundläggande förutsättningar för investeringar och ekonomisk utveckling.

Anslaget 1:1 Kammarkollegiet

Anslaget får användas för Kammarkollegiets förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter för vissa nämnder. Anslaget får även användas för att bevaka statens rätt och andra allmänna intressen samt utbetalning av vissa mindre skadeståndsersättningar. Anslaget får även användas för vissa insatser riktade till myndigheternas ledning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 179,2 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är en ökning med 13,5 miljoner kronor i förhållande till 2025.

Enligt propositionens tabell 4.8 beräknas myndighetens avgiftsfinansierade offentligrättsliga verksamhet resultera i ett ackumulerat underskott t.o.m. 2026 på 309 miljoner kronor. Kammarkollegiet disponerar inte avgiftsintäkterna för den offentligrättsliga verksamheten.

Anslaget 1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor

Anslaget får användas för utgifter för sådana uppgifter som Arbetsgivarverket utfört åt regeringen eller Regeringskansliet och som inte ingår i Arbetsgivar­verkets uppgifter som medlemsorganisation, samt för regeringens behov av underlag och biträde inom det arbetsgivarpolitiska området. Anslaget får även användas för förvaltningsuppgifter för vissa nämnder inom det arbets­givarpolitiska området.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2,4 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är samma nivå som anvisades för 2025.

Anslaget 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m.

Anslaget får användas för utgifter för statliga tjänstepensionsförmåner, avgångsförmåner, grupplivförmåner och personskadeersättningar samt liknande förmåner som följer av anställningar med statliga villkor. Därtill får anslaget användas för utgifter för räntor för sådana förmåner. Vidare får anslaget användas för utgifter för löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster respektive enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt för premieskatt enligt lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring m.m. Anslaget får även användas för löneavgifter enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980). Anslaget får dessutom användas för förvaltningsutgifter vid Statens tjänstepensionsverk (SPV) för biträde vid handläggningen av pensionsärenden för lärare m.fl. som överförts från statligt reglerade anställningar genom riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 17,3 miljarder kronor till anslaget för 2026, vilket är samma nivå som anvisades för 2025.

Anslaget 1:7 Statskontoret

Anslaget får användas för Statskontorets förvaltningsutgifter och för regeringens behov av vissa förvaltningspolitiska insatser. Anslaget får även användas för verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen samt för utgifter för avveckling av den tidigare myndigheten med samma namn.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 325,1 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är en ökning med 100,8 miljoner kronor i förhållande till 2025.  (Skillnaden mellan det som anvisades för 2025 för båda myndigheterna, ESV och Statskontoret, och vad som nu anvisas för 2026 för den sammanslagna myndigheten innebär en minskning med 12,4 miljoner kronor.)

Den 1 januari 2026 slås ESV och Statskontoret samman under det gemensamma namnet Statskontoret. Detta görs genom att Statskontorets befintliga uppgifter överförs och inordnas i ESV (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.6.1). I samband med avvecklingen av tidigare Statskontoret och inordnandet av myndighetens uppgifter i ESV förs anslagsmedlen över till anslaget 1:7 Statskontoret

 I samband med att uppgifterna enligt 3–5 och 7–14 §§ förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärds­systemen inordnas i Utbetalningsmyndigheten i januari 2026 minskas anslaget med 6 miljoner kronor fr.o.m. 2026. Anslaget 1:17 Utbetalnings­myndigheten ökas med motsvarande belopp. Anslaget minskas med 6,7 miljoner kronor fr.o.m. 2026 och anslaget 1:1 Kammarkollegiet ökas med motsvarande belopp. Medlen används för vissa insatser riktade till myndigheternas ledning. Anslaget ökas med 3 miljoner kronor för 2026 för stöd för försöksverksamhet i kommuner och regioner. Anslaget 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskas med motsvarande belopp. Anslaget minskas med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2026 till följd av en teknisk justering.

Uppdragsverksamheten avser områdena ekonomisk styrning och tjänsteexport. Den ekonomiska styrningen är i sin tur uppdelad i uppdrag och utbildningar respektive avgifter för samråd. Från och med 2024 får avgifter för den del av den ekonomiska styrningen som avser uppdrag och utbildningar bestämmas upp till full kostnadstäckning.

Anslaget 1:14 Statens servicecenter

Anslaget får användas för Statens servicecenters förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras med avgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 913,6 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är en minskning med 23,6 miljoner kronor i förhållande till 2025. Minskningen förklaras främst av beslutade föreslagna och aviserade åtgärder i tidigare propositioner. Därutöver, i syfte att säkra effektiv medborgarservice, ökas anslaget med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2026.

Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med att nya myndigheter inrättas

Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2026 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 miljoner kronor.

Under 2024 utnyttjades 43 miljoner kronor av krediten. Det är enligt reger­ingen svårt att bedöma för vilka nya myndigheter och i vilken utsträckning krediten behöver utnyttjas 2026.

Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet

Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2026 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 miljoner kronor.

Regeringen anser att det behövs en kredit för att finansiera enstaka stora skador eller anhopningar av skador som hanteras inom det statliga försäkringssystemet. En utnyttjad kredit ska återbetalas inom ramen för systemet. Om den sammanlagda försäkringsersättning som Kammarkollegiet ska betala för en enskild skadehändelse överstiger 50 miljoner kronor, ska dock regeringen besluta om hur det överstigande beloppet ska finansieras utanför det statliga försäkringssystemet. Under 2024 utnyttjades den beslutade kreditramen inte alls.

SPV:s behov av likviditet i pensionshanteringen

Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2026 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 miljoner kronor.

SPV får bedriva uppdragsverksamhet när det gäller pensionshanteringen. I sådan uppdragsverksamhet hanteras väsentliga penningflöden för premier för premiebestämda pensioner och pensionsutbetalningar för uppdragsgivares räkning. Enbart flödet för premier för premiebestämda pensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet omsätter ca 900 miljoner kronor varje månad och faktureras med kort tid för betalning. Skulle t.ex. betalningen för de två största fakturorna utebli en månad motsvarar det ett belopp och en räntekontobelastning på ca 300 miljoner kronor. SPV har därför ett behov av ett rörelsekapital i form av en kredit i Riksgäldskontoret. År 2024 utnyttjade SPV ca 52 miljoner kronor av en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av likviditet i pensionshanteringen. Under den senaste femårsperioden har krediten utnyttjats med mellan ca 41 miljoner kronor och ca 52 miljoner kronor.

Fastighetsförvaltning

De anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under denna rubrik är

–      investeringsplan för Fortifikationsverket

–      låneram för Fortifikationsverket

–      investeringsplan för Statens fastighetsverk

–      låneram för Statens fastighetsverk

–      anslaget 1:9 Bidragsfastigheter

–      beställningsbemyndigande för anslaget 1:9 Bidragsfastigheter.

Politikens inriktning

Regeringen anger att de riktlinjer som beslutats av riksdagen inom lokal­försörjnings- och fastighetsområdet ligger fast. Detta innebär bl.a. att statens fastighetsförvaltning bör vara skild från brukandet av lokaler och mark, att förvaltningen bör bedrivas med ett avkastningskrav som i så stor utsträckning som möjligt är marknadsmässigt samt att de fastigheter som av historiska eller andra skäl är olämpliga att föra över till bolag bör koncentreras i en samordnad förvaltning som bedrivs i myndighetsform.

Tillväxten av det militära försvaret ställer enligt regeringen höga krav på att Fortifikationsverkets fastighetsbestånd utvecklas för att tillmötesgå Försvarsmaktens och övriga totalförsvarsmyndigheters ökande behov. Den höga investeringstakten behöver fortsätta för att målet om att stärka totalförsvaret ska kunna uppnås.

Regeringen anser att kostnadshyresmodellen som tillämpas för huvudbyggnaderna för Historiska museet, Kungliga Dramatiska teatern AB, Kungliga Operan AB, National museum och Naturhistoriska riksmuseet inte längre ska tillämpas. Efter remittering av promemorian Efter kostnadshyra – Ändamålsenlig hyresmodell för fem centrala kulturinstitutioner (Ds 2024:32) fick Statens fastighetsverk (SFV) i september 2025 i uppdrag av regeringen att påbörja omförhandlingar av hyresavtalen för vissa kulturinstitutioner (Fi2025/01679). Uppdraget ska delredovisas senast den 15 januari 2026 och slutredovisas senast den 1 februari 2031. Regeringen avser även att stärka uppföljningen av åtgärder för att öka planerbarheten för underhållet av vissa fastigheter där statliga kulturinstitutioner är hyresgäster.

Regeringens ambition för bidragsfastigheterna är att intäkterna ska öka samtidigt som kostnaderna ska minska, för att på sikt minska underskottet. SFV:s utvecklingsarbete med att löpande pröva och anpassa innehavet av bidragsfastigheter samt med myndighetens avyttringsplan bör fortsätta.

Investeringsplan för Fortifikationsverket 2026–2028

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2026–2028 som en riktlinje för Fortifikations­verkets investeringar (se tabell 1).

Tabell 1 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2026–2028

Miljoner kronor

	Prognos 2025	Budget 2026	Beräknat 2027	Beräknat 2028
Anskaffning och utveckling av nya investeringar	17 690	19 417	15 266	15 091
Byggnader och markanläggningar	4 069	5 650	5 838	6 103
Fastighetsförvärv	11 486	9 384	4 249	3 100
Försvarsanläggningar	2 135	4 383	5 179	5 888
varav investeringar i anläggningstillgångar	17 690	19 417	15 266	15 091
– byggnader, mark och annan fast egendom	17 690	19 417	15 266	15 091
Finansiering av anskaffning och utveckling	17 690	19 417	15 266	15 091
Låneram för samhällsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)	16 892	17 749	13 317	13 096
Övrig finansiering	798	1 668	1 949	1 995
Vidmakthållande av befintliga investeringar	3 730	3 850	3 969	3 817
Byggnader och markanläggningar	2 590	2 856	2 859	2 729
Försvarsanläggningar	1 140	994	1 110	1 088
varav investeringar i anläggningstillgångar	3 250	3 290	3 409	3 247
– byggnader, mark och annan fast egendom	3 250	3 290	3 409	3 247
Finansiering vidmakthållande	3 730	3 850	3 969	3 817
Låneram för samhällsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)	2 719	2 621	2 600	2 381
Övrig finansiering	1 011	1 229	1 369	1 436
Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar	21 420	23 267	19 235	18 908
Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar	20 940	22 707	18 675	18 338

Källa: Budgetpropositionen för 2026.

Låneram för Fortifikationsverkets samhällsinvesteringar

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 75 miljarder kronor. Motsvarande låneram för 2025 uppgår till 58 miljarder kronor. Låneramen bör, med hänsyn till tidigare upplåning och det behov som brukarna angett, ökas från föregående år.

Tabell 2 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2026–2028

Miljoner kronor

	Prognos 2025	Budget 2026	Beräknat 2027	Beräknat 2028
Anskaffning och utveckling av nya investeringar	107	118	197	162
Summa marknadshyresfastigheter nyanskaffning	63	71	129	115
Summa mark nyanskaffning	44	47	68	47
varav investeringar i anläggningstillgångar	107	118	197	162
– byggnader, mark och annan fast egendom	107	118	197	162
Finansiering av anskaffning och utveckling	107	118	197	162
Låneram för samhällsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)	107	118	197	162
Vidmakthållande av befintliga investeringar	2 284	2 488	2 288	2 421
Summa marknadshyresfastigheter vidmakthållande	1 675	1 828	1 774	1 587
Summa kostnadshyresfastigheter vidmakthållande	199	206	321	653
Summa bidragsfastigheter vidmakthållande	332	388	140	137
Summa mark vidmakthållande	78	66	53	44
varav investeringar i anläggningstillgångar	1 578	1 728	1 820	1 992
– byggnader, mark och annan fast egendom	1 578	1 728	1 820	1 992
Finansiering vidmakthållande	2 284	2 488	2 288	2 421
Anslag 1:9 Bidragsfastigheter	332	388	140	137
Låneram för samhällsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)	1 578	1 728	1 820	1 992
Övrig finansiering	374	372	328	292
Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar	2 391	2 606	2 485	2 583
Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar	1 685	1 846	2 017	2 154

Källa: Budgetpropositionen för 2026.

Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2026–2028

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2026–2028 som en riktlinje för Statens fastighets­verks investeringar (se tabell 2). Investeringsplanen för 2026–2028 omfattar SFV:s planerade investeringar. Exempel på stora projekt i investeringsplanen är renoveringen av ambassadanläggningen i Helsingfors, ombyggnaden av kajer på Skeppsholmen, renoveringen av tak och fasader på Manillaskolan i Stockholm och renoveringen av fasader på Stockholms slott.

Låneram för Statens fastighetsverks samhällsinvesteringar

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15,2 miljarder kronor. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Låneramen bör, med hänsyn till tidigare upplåning och det behov som brukarna har angett, ligga kvar på samma nivå som föregående år.

Anslaget 1:10 Bidragsfastigheter

Anslaget får användas för utgifter för underhåll av och löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som Statens fastighetsverk förvaltar. Anslaget får användas till utgifter för insatser som ska utveckla bidrags­fastigheter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 515 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är en ökning med 75 miljoner kronor i förhållande till 2025.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget 1:9 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 miljoner kronor för 2027. Skälen för regeringens förslag är att vården och underhållet av de statliga fastigheter som utgör en del av det svenska kulturarvet förutsätter att fleråriga ekonomiska åtaganden kan göras.

Förvärv av fastigheter

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen under 2026–2029 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret. Som skäl för förslaget anger regeringen att den säkerhetspolitiska utvecklingen, totalförsvarets fortsatta utveckling och Natomedlemskapet medför behov av omfattande investeringar, i såväl befintlig som ny infrastruktur. Vikten av att över tid säkerställa en effektiv, hållbar och robust infrastruktur som tillgodoser Försvarsmaktens behov ökar i takt med utvecklingen av den militära förmågan. För att mobiliseringsorganisationen ska kunna fungera måste Sverige ha en nödvändig infrastruktur. Utbyggnaden av totalförsvaret medför även behov av skyndsamhet vid fastighetsförvärv. Förvärv av fastigheter för försvarsändamål genomförs ofta under särskilda förutsättningar. Med hänsyn till dessa förutsättningar, och de speciella fastigheter som förvärven avser, kan det vara svårt att värdera de aktuella objekten. Det medför att ett pris som något överstiger det bedömda marknadsvärdet i dessa fall kan bedömas vara förenligt med kravet på affärsmässighet.

Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner att regeringen under 2026 förvärvar fastigheterna Sigtuna Märsta 25:5 och Sigtuna Norslunda 1:31 för sammanlagt högst 552 000 000 kronor.

Som skäl för förslaget anför regeringen att det är av stor vikt att säkra tillgången till fastigheterna för att tillgodose Försvarsmaktens behov av lagerytor. Regeringen avser att genomföra förvärvet utan att objektet kommer ut till försäljning på marknaden. Det pris staten betalar kan därmed komma att överstiga marknadsvärdet. En annan faktor som kan påverka priset när staten köper en fastighet är att säljaren som en del av köpeskillingen kan komma att kräva ersättning för den skatt som ska betalas till följd av överlåtelsen. Statens behov av fastigheterna utgör enligt regeringen skäl att förvärva dessa till ett pris som kan överstiga marknadsvärdet.

Prognoser, redovisning, statistik och uppföljning

De anslag som regeringen redovisar under denna rubrik är

–      anslaget 1:5 Finanspolitiska rådet

–      anslaget 1:6 Konjunkturinstitutet

–      anslaget 1:8 Statistiska centralbyrån

–      anslaget 1:12 Bokföringsnämnden.

 

SCB bedriver också avgiftsbelagd verksamhet. I budgetpropositionen redovisas en budget för den avgiftsbelagda verksamheten vid myndigheten (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 tabell 6.8).

Politikens inriktning

Regeringen konstaterar att den officiella statistiken ska utgöra ett faktabaserat underlag för beslutsfattande och stöd till forskning samt bidra till den allmänna debatten och medborgarnas möjlighet till insyn. För att statistiken ska kunna bidra till samhällsnytta och samhällsekonomisk effektivitet krävs att den är relevant, tillgänglig, opartisk, pålitlig och av god kvalitet. De statistikansvariga myndigheternas arbete med att upprätthålla kvaliteten är avgörande för att säkerställa förtroendet för den officiella statistiken. Det är även centralt att den officiella statistiken är fortsatt lättillgänglig och relevant för medborgarna samt att arbetsbördan för uppgiftslämnarna inte ökar. Det är viktigt att statistiken gör det möjligt att följa långsiktiga trender där så är relevant.

Tillgång till data är en grundförutsättning för utvecklingen och användningen av AI, vilket bl.a. framhålls i digitaliseringsstrategin för 2025–2030 (Fi2025/01181) och i betänkandet AI-kommissionens färdplan för Sverige (SOU 2025:12). Regeringen avser därför att ge SCB och Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att förbereda inrättandet av en vägledande funktion, en s.k. data-steward. En sådan funktion ska främja god datahantering i offentlig förvaltning och komplettera det befintliga och kommande nationella arbetet med datahantering.

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2025 att Statskontoret och ESV bör slås samman under det gemensamma namnet Statskontoret och att utgångspunkten är att organisationsförändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026. ESV förbereder ett inordnande av Statskontorets uppgifter i myndigheten (Fi2025/00260).

Som en del av regeringens arbete med att se över statsförvaltningens organisation och ompröva statlig verksamhet föreslås att Bokföringsnämndens uppgifter överförs till och inordnas i Revisorsinspektionen

Anslaget 1:5 Finanspolitiska rådet

Anslaget får användas för Finanspolitiska rådets förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 12,4 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är en ökning med 0,2 miljoner kronor i förhållande till 2025.

Anslaget 1:6 Konjunkturinstitutet

Anslaget får användas för Konjunkturinstitutets förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 76,6 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är en ökning med 1,8 miljoner kronor i förhållande till 2025.

Anslaget 1:8 Statistiska centralbyrån

Anslaget får användas för Statistiska centralbyråns förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 712 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är en ökning med 24,7 miljoner kronor i förhållande till 2025.

Anslaget ökas med 4 miljoner kronor fr.o.m. 2026 för att finansiera arbetet med att förbereda och inrätta en vägledande funktion för god datahantering, en s.k. data-steward.

För att finansiera SCB:s uppgift att ta fram statistik om hushållens skulder ökas anslaget med 5 miljoner kronor för 2026. Från och med 2027 beräknas anslaget öka med 2 miljoner kronor.

Anslaget minskas med 300 000 kronor fr.o.m. 2026 eftersom Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser tar över visst statistikansvar från SCB inom ämnesområdet näringsverksamhet och utrikeshandel. Anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser inom utgiftsområde 24 Näringsliv ökas med motsvarande belopp.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2, bet. 2023/24:FiU2, rskr. 2023/24:111) ökades anslaget för att möjliggöra genomförandet av förslag med anledning av Skolinformationsutredningens delbetänkande (SOU 2023:21). Regeringen avser inte att genomföra Skolinformationsutredningens förslag när det gäller vissa förändringar för uppgiftsinsamling. Anslaget minskas därför med 2,5 miljoner kronor för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget minska med 1 miljon kronor per år.

Anslaget 1:12 Bokföringsnämnden

Anslaget får användas för Bokföringsnämndens förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är en ökning med 0,3 miljoner kronor i förhållande till 2025.

Offentlig upphandling

Det anslag som regeringen redovisar under denna rubrik är

–      anslaget 1:17 Upphandlingsmyndigheten.

Politikens inriktning

Regeringen konstaterar att de offentliga affärerna behöver bli mer attraktiva för alla leverantörer, inklusive för små och medelstora företag samt idéburna organisationer. Det är också av stor vikt att behovet av varor och tjänster kan tillgodoses vid kris eller, i yttersta fall, krig. Samtidigt måste det säkerställas att endast seriösa leverantörer som följer avtal och gällande regelverk tilldelas offentliga kontrakt. För att förbättra förutsättningarna för att genomföra den nationella upphandlingsstrategin och därigenom uppnå målet för den offentliga upphandlingen är det viktigt att de upphandlande myndigheterna och enheterna lever upp till kraven på att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av inköpsverksamheten samt på att digitalisera inköpsprocessen.

Regeringen fortsätter arbetet för att öka effektiviteten i den offentligt finansierade verksamheten. I enlighet med förslagen i betänkandet En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag (SOU 2025:13) avser regeringen därför att överföra uppgiften att upphandla samordnade ramavtal från Kammarkollegiet till Upphandlingsmyndigheten. Regeringen avser även att överföra vissa uppgifter inom området elektronisk inköpsprocess, inklusive uppgifter kopplade till e-faktura och den europeiska infrastrukturen för elektroniska inköp (Peppol), från Myndigheten för digital förvaltning till Upphandlingsmyndigheten.

Kriminella och oseriösa aktörer måste uteslutas från den offentliga marknaden, och avtal med kriminella företag måste hävas. Regeringen avser därför att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att stödja kommunerna i arbetet med att motverka arbetslivs- och välfärdskriminalitet inom de offentliga affärerna.

Den idéburna sektorns roll, särart och potential i den svenska välfärden behöver tydliggöras. Regeringen avser därför att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att utreda hur den idéburna sektorns andel av den offentliga marknaden kan mätas och synliggöras. Eftersom kommuner och regioner upplever osäkerhet kring den rättsliga statusen för samverkansformen idéburet offentligt partnerskap (IOP) avser regeringen att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ta fram förslag på en lag för samverkansformen IOP.

Det är vidare angeläget att vidta åtgärder för att öka digitaliseringen av inköpen. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att föreslå åtgärder för att öka digitaliseringen av statens inköp (Fi2025/01246).

Regeringen har även gett en sakkunnig i uppdrag att se över om de svenska upphandlingslagarna är förenliga med LOU-direktivet[1] och LUF-direktivet[2] när det gäller tredjelandsleverantörers tillträde till upphandlingsförfaranden samt möjligheten för upphandlande myndigheter och enheter att beakta leverantörers nationalitet eller ursprung och därigenom kunna välja bort vissa leverantörer från upphandlingar.

Det pågår en översyn av EU:s direktiv om offentlig upphandling (LOU-direktivet, LUF-direktivet, LUFS-direktivet[3] och LUK-direktivet[4]). Europeiska kommissionen har aviserat att ett förslag till ett reviderat regelverk kommer att lämnas i slutet av 2026.

Anslaget 1:16 Upphandlingsmyndigheten

Anslaget får användas för Upphandlingsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 125,3 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är en ökning med 21,8 miljoner kronor i förhållande till 2025.

Skälen till ökningen är enligt regeringen bl.a. att man ska utreda hur den idéburna sektorns andel av den offentliga marknaden kan mätas och synliggöras och ta fram förslag på en lag för samverkansformen IOP. För dessa uppgifter ökas anslaget med 4 miljoner kronor för 2026. För att stödja kommunerna i deras arbete mot arbetslivs- och välfärdskriminalitet i de offentliga affärerna ökas anslaget med 12 miljoner kronor för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget öka med 18 miljoner kronor respektive 20 miljoner kronor. Regeringen föreslår att Myndigheten för digital förvaltnings uppgifter inom området elektronisk inköpsprocess, e-faktura och Peppol överförs till Upphandlingsmyndigheten. Anslaget ökas med 3,8 miljoner kronor för 2026 för detta ändamål. Från och med 2027 beräknas anslaget öka med 7,5 miljoner kronor. Anslaget 2:6 Myndigheten för digital förvaltning inom utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas med motsvarande belopp.

Korrekta utbetalningar från välfärdssystemen

Det anslag som regeringen redovisar under denna rubrik är

–      anslaget 1:17 Utbetalningsmyndigheten.

Politikens inriktning

Att förhindra otillbörligt nyttjande av offentliga medel, förhindra att företag och andra juridiska personer används som brottsverktyg och öka återtagandet av brottsvinster är prioriterade frågor för regeringen. Regeringen avser därför att effektivisera arbetet mot felaktiga utbetalningar genom att samla kunskap och kompetens hos Utbetalningsmyndigheten. Utbetalningsmyndigheten kommer därför att överta ESV:s uppgifter med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen fr.o.m. den 1 januari 2026.

Regeringen föreslår att Utbetalningsmyndigheten tillförs medel för en successiv anslutning av kommunerna. För att få en snabbare och effektivare reaktion från samhällets sida vid felaktiga utbetalningar och bidragsbrott avser regeringen att lämna förslag om administrativa sanktioner i socialförsäkringen med ledning av förslagen i promemorian Administrativa sanktioner i socialförsäkringen (Ds 2025:8). Regeringen föreslår att flera myndigheter tillförs medel för att hantera denna nya uppgift.

Regeringen vill stänga ute kriminella och oseriösa leverantörer från att delta i valfrihetssystem. Konkurrensverket har därför getts i uppdrag att lämna förslag som motverkar kriminella och oseriösa leverantörer i valfrihetssystem (Fi2025/01465). Leverantörskontrollutredningen har i betänkandet En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter bl.a. föreslagit att uteslutningsgrunderna för leverantörer i valfrihetssystem och offentliga upphandlingar i hög grad ska harmoniseras (SOU 2023:43). Betänkandet har remitterats och förslagen bereds i Regeringskansliet. Regeringen avser att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete mot arbetslivs- och välfärdskriminalitet i de offentliga affärerna. Ekobrottsmyndigheten föreslås bistå Upphandlings­myndigheten i detta arbete. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över behovet av och förutsättningarna för att göra bakgrundskontroller i såväl offentlig som privat sektor (dir. 2025:83). Syftet är att ge verksamheter ändamålsenliga verktyg inför och under anställning m.m. för att kunna förebygga de risker som förekomsten av personer med brottsliga eller andra skadliga intentioner innebär på arbetsplatser, som t.ex. infiltration och annan otillbörlig påverkan. Vidare pågår ett arbete inom Regeringskansliet för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1640 av den 31 maj 2024 om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om ändring och upphävande av direktiv (EU) 2015/849.

I syfte att bl.a. minska felaktiga utbetalningar inom bostadsbidraget avser regeringen att föreslå att beräkningen av bostadsbidrag ska baseras på uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen för att beräkna inkomst av tjänst. Det innebär även att CSN, Försäkringskassan och Pensionsmyndig­heten tillförs medel.

Anslaget 1:17 Utbetalningsmyndigheten

Anslaget får användas för Utbetalningsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 258,2 miljoner kronor till anslaget för 2026, vilket är 60,6 miljoner kronor mer än vad som anvisades för 2025.

Anslaget ökas med 5 miljoner kronor för 2026 för att påbörja arbetet med en successiv anslutning av vissa kommunala utbetalningar till Utbetalnings­myndighetens verksamhet. För 2027 beräknas anslaget öka med 20 miljoner kronor och för 2028 beräknas anslaget öka med 25 miljoner kronor. Anslaget beräknas öka med 30 miljoner kronor fr.o.m. 2029. I samband med att uppgifterna enligt 3–5 och 7–14 §§ förordningen om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen inordnas i Utbetalningsmyndigheten i januari 2026 ökas anslaget med 6 miljoner kronor fr.o.m. 2026. Anslaget 1:7 Statskontoret minskas med motsvarande belopp.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3558 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1 föreslås att riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av bilaga 2 i betänkandet. Sammantaget föreslår motionärerna 50 miljoner kronor mer i anslag inom utgiftsområdet för 2026 än enligt regeringens förslag. Motionärerna anför att den statliga närvaron och servicen behöver finnas i hela landet och föreslår att anslaget 1:14 Statens servicecenter ökas med 50 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Vidare anför Teresa Carvalho m.fl. (S) i kommittémotion 2025/26:3586 yrkande 48 att Utbetalningsmyndigheten bör ges tillgång till Polismyndighetens underrättelser om gängkriminella. I samma motion yrkande 49 anförs också att Utbetalningsmyndigheten bör ges mandat att interimistiskt stoppa utbetalningar i väntan på slutgiltigt besked från ansvarig myndighet.

I kommittémotion 2025/26:3603 av Martin Ådahl m.fl. (C) föreslås att riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av bilaga 2 i betänkandet. Sammantaget föreslår motionärerna 6,5 miljoner kronor mindre i anslag inom utgiftsområdet för 2026 än enligt regeringens förslag. Motionärerna vill se ett större produktivitetsavdrag och sänker därför den pris- och löneomräkning som regeringen gör för myndigheternas anslag för förvaltningsändamål och investeringar med 25 procent. Detta minskar anslagen för samtliga myndigheter jämfört med regeringens förslag. Därutöver föreslår motionärerna 25 miljoner kronor mindre till anslaget 1:10 Finansinspektionen än regeringen, då motionärerna begränsar regeringens anslagsökning till hälften. Motionärerna avvisar regeringens förslag om medel för genomförande av kärnkraftsprövningsutredningens förslag, vilket minskar anslaget 1:11 Riksgäldskontoret med 4 miljoner kronor för 2026. Motionärerna föreslår slutligen ytterligare 50 miljoner kronor till anslaget 1:14 Statens servicecenter, jämfört med regeringens förslag.

I kommittémotion 2025/26:3524 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) föreslås att riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av bilaga 2 i betänkandet. Sammantaget föreslår motionärerna 36 miljoner kronor mer i anslag inom utgiftsområdet för 2026 jämfört med regeringens förslag. Motionärerna anför att det är viktigt att alla har tillgång till grundläggande samhällsservice och föreslår ytterligare 40 miljoner kronor på anslaget 1:14 Statens servicecenter för att stärka tillgången till statlig service. Vidare avvisar motionärerna medel som regeringen föreslår för genomförande av kärnkraftsprövningsutredningens förslag, varför anslaget 1:11 Riksgälds-kontoret minskas med 4 miljoner kronor.

I motion 2025/26:1754 av Fredrik Ahlstedt (M) anförs att regeringen bör överväga att utvärdera och vidareutveckla Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Enligt motionären går det redan att dra slutsatsen att arbetet har haft effekt och myndighetens uppgifter bör därför kunna utvecklas och omfatta fler områden, exempelvis inom den kommunala sektorns bidragssystem.

Kompletterande information

Statskontorets analys av Finansinspektionens verksamhet

Regeringen gav i december 2024 Statskontoret i uppdrag att analysera delar av Finansinspektionens verksamhet och föreslå åtgärder för att stärka effektiviteten i verksamheten. Statskontoret överlämnade därefter i oktober 2025 rapporten Växande uppdrag – med vilket resultat? En analys av Finansinspektionens effektivitet, uppföljning och finansiering (2025:13). Av rapporten framgår att Finansinspektionens anslag nästan fördubblats sedan 2015. Samtidigt visar analysen att det är svårt att få en tydlig bild av myndighetens prestationer och resultat. Det blir enligt rapporten därför svårt för regeringen att bedöma vilket resultat det ökade anslaget har bidragit till. Det är också svårt för regeringen att avgöra vilka resurser som myndigheten behöver och hur effektiviteten i verksamheten har utvecklats över tid. Enligt rapporten har det också varit svårt att få till en strategisk styrning och långsiktig utveckling av verksamheten. Statskontoret bedömer att det beror på brister i den formella styrningen men också på utmaningar i organisationskulturen. Slutligen bedömer Statskontoret att Finansinspektionen skulle kunna arbeta effektivare i både tillsyns- och tillståndsverksamheten.

Renodling av Utbetalningsmyndighetens verksamhet

Regeringen skriver i ett pressmeddelande den 15 oktober i år att den avser att renodla Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Myndigheten ska fokusera på kärnuppgiften att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar, och systemet med transaktionskonto ska inte införas. Myndighetens arbete mot felaktiga utbetalningar ska även utvidgas till fler utbetalningar från både staten och kommuner.

Utbetalningsmyndigheten har hittills arbetat med att inrätta systemet med transaktionskonto som enligt gällande lagstiftning ska vara i drift senast den 1 januari 2027. Under arbetets gång har flera myndigheter som omfattas av systemet med transaktionskonto ifrågasatt mervärdet av systemet och pekat på betydande risker. För att kunna använda myndigheternas resurser på bästa möjliga sätt avser regeringen att inleda en process för att renodla Utbetalnings­myndighetens verksamhet och därmed ska inte systemet med transaktions­konto införas. Regeringen anser samtidigt att det finns en stor potential i att utveckla och bredda Utbetalningsmyndighetens dataanalys- och gransknings-verksamhet till fler områden. I Regeringskansliet bereds förslag om att ansluta vissa kommunala bidragsutbetalningar till verksamheten. Regeringen har också tillsatt en utredning som bl.a. ska ta ställning till vilka fler statliga utbetalningar som det skulle vara ändamålsenligt och kostnadseffektivt att ansluta.

Regeringen remitterade den 25 november en promemoria med förslag till nödvändiga författningsändringar för att avveckla Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto (Fi2025/02152).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 2. Det innebär att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och investeringsplaner. Utskottet tillstyrker också att regeringen under 2026–2029 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar samt att regeringen under 2026 får förvärva vissa fastigheter för att tillgodose Försvarsmaktens behov. Förslagen i motionerna avstyrks.

I budgetpropositionen redovisar regeringen beräknade budgeteffekter av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder för budgetåret och de två följande åren för respektive anslag. Detta görs framför allt genom s.k. härledningstabeller. Genom tabellerna ges en möjlighet att följa budgeteffekten av en specifik åtgärd över en treårsperiod liksom förändringen av anslagsnivån över samma period, vilket utskottet anser är bra. Dock är, som utskottet tidigare konstaterat, möjligheten begränsad att utifrån tabellerna i propositionen utläsa vilka som är de tidigare årens beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder och hur de påverkar förslaget till ny anslagsnivå för budgetåret (bet. 2024/25:FiU2 s. 43). Här menar utskottet att regeringen borde kunna göra härledningstabellerna mer transparenta.

Som utskottet påpekat tidigare är det vidare olämpligt om anslagsändamål är så pass öppet formulerade att osäkerhet kan uppstå om vilket anslag en viss utgift kommer att belasta (bet. 2024/25:FiU2 s. 42–43). Regeringens förslag bör vara formulerade så att ändamålets yttre gränser tydligt framgår samtidigt som alltför detaljerade ändamål undviks. Användandet av ”vissa”, ”viss”, ”med mera”, ”bland annat” och andra liknande formuleringar innebär typiskt sett att ett ändamål saknar tillräcklig precision. Inom utgiftsområde 2 finns det några anslag vars ändamål enligt utskottets uppfattning förefaller kunna preciseras ytterligare.

Utskottet noterar att Statskontoret på regeringens uppdrag har analyserat delar av Finansinspektionens verksamhet i en s.k. myndighetsanalys (Statskontoret 2025:13). Statskontorets analys visar bl.a. att det är svårt att få en tydlig bild av Finansinspektionens prestationer och resultat och att det därför också är svårt att bedöma vilket resultat det över tid kraftigt ökade anslaget till myndigheten har bidragit till. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen ytterligare medel till Finansinspektionen för att stärka tillsynen, vilket utskottet tillstyrker. Utskottet utgår samtidigt från att regeringen för Finansinspektionen liksom för statens verksamhet i övrigt eftersträvar hög effektivitet och god hushållning med statens medel.

När det gäller Utbetalningsmyndigheten noterar utskottet att regeringen efter det att budgetpropositionen lämnades till riksdagen meddelat att den avser att ta initiativ till att renodla myndighetens verksamhet. Det handlar om att systemet med transaktionskonto ska avvecklas och att Utbetalnings-myndighetens verksamhet ska fokusera på kärnuppgiften att genom dataanalyser och granskningar förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. Myndighetens arbete mot felaktiga utbetalningar ska även utvidgas till fler utbetalningar från både staten och kommuner.

 

Särskilda yttranden

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 22 038 701 000 kronor 2026 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom Socialdemo-kraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 2.

Socialdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3551. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 1 i det betänkandet.

Förslaget till statens budget inom utgiftsområde 2 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3558 yrkande 1 och kommittémotion 2025/26:3586 yrkande 48 och 49. Socialdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att anslaget till Statens servicecenter ökas med 50 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi anser att den statliga närvaron och servicen behöver finnas i hela landet. En viktig komponent för statlig närvaro i landet är servicekontoren. Vid dessa kan medborgare runt om i Sverige få vägledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Servicekontoren är mycket uppskattade med ca 2,8 miljoner besök under 2024 och en kundnöjdhet på 95 procent. Regeringens och Sverigedemokraternas tidigare neddragningar på budgeten för servicekontoren kommer att slå hårt mot medborgarservicen runt om i Sverige. Vi Socialdemokrater anser tvärtom att servicekontoren ska fortsätta utvecklas och att fler verksamheter ska kunna knytas dit. Ett sådant exempel är en lokal bankverksamhet. Vidare menar vi att Utbetalningsmyndigheten bör ges tillgång till Polismyndighetens underrättelser om gängkriminella och kunna rikta sitt arbete mot dessa individer. Utbetalningsmyndigheten bör också ges mandat att interimistiskt stoppa utbetalningar i väntan på slutgiltigt besked från ansvarig myndighet.

Sammantaget bör 50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Centerpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. I stället lägger jag fram ett särskilt yttrande om Centerpartiets politik inom utgiftsområde 2.

Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3811. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 3 i det betänkandet. I den motionen finns också Centerpartiets förslag till ram för utgiftsområde 2.

Förslaget till statens budget inom utgiftsområde 2 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3603. Centerpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär ett större produktivitetsavdrag och därför sänks den pris- och löneomräkning som regeringen gör för myndigheternas anslag för förvaltningsändamål och investeringar med 25 procent. Detta minskar anslagen för samtliga myndigheter jämfört med regeringens förslag. Därutöver föreslås 25 miljoner kronor mindre till Finansinspektionen jämfört med regeringens förslag. Det betyder att anslagsökningen till myndigheten begränsas till hälften jämfört med regeringens förslag. Centerpartiet avvisar vidare regeringens förslag om medel för genomförande av kärnkraftsprövningsutredningens förslag, vilket minskar anslaget till Riksgäldskontoret med 4 miljoner kronor för 2026. Vidare bör anslaget till Statens servicecenter (efter produktivitetsavdrag) höjas med 50 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Sammantaget bör 6,5 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 22 038 701 000 kronor 2026 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Eftersom Miljöpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom utgiftsområde 2.

Miljöpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3770. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 4 i det betänkandet.

Förslaget till statens budget inom utgiftsområde 2 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3524. Miljöpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att anslaget till Statens servicecenter ökas med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Jag menar att det är viktigt att alla har tillgång till grundläggande samhällsservice. Via servicekontoren kan invånare få stöd och vägledning om tjänster från bl.a. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Tidöpartierna har genomfört stora nedskärningar på servicekontoren, vilket går ut över den statliga servicen, framför allt i lands- och glesbygd och i områden med stort utanförskap.

Miljöpartiet avvisar vidare de medel som regeringen föreslår för genomförande av kärnkraftsprövningsutredningens förslag, varför anslaget till Riksgäldskontoret minskas med 4 miljoner kronor. Forskare och myndigheter har varnat för att regeringens omfattande statliga stöd till ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion. Det statliga kärnkraftsstödet ökar därmed risken för elbrist i närtid och bromsar elektrifieringen.

Sammantaget bör 40 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslags­förslag

Anslag för 2026 inom utgiftsområde 2 Samhälls-ekonomi och finansförvaltning

 

Tusental kronor

Anslag		Regeringens	Avvikelse från regeringen
		förslag	S	C	MP
1:1	Kammarkollegiet	179 196	±0	−10 800	±0
1:2	Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter	33 050	±0	±0	±0
1:3	Arbetsgivarpolitiska frågor	2 443	±0	±0	±0
1:4	Statliga tjänstepensioner m.m.	17 279 000	±0	±0	±0
1:5	Finanspolitiska rådet	12 360	±0	−100	±0
1:6	Konjunkturinstitutet	76 622	±0	−400	±0
1:7	Statskontoret	325 130	±0	−1 100	±0
1:8	Statistiska centralbyrån	711 961	±0	−3 500	±0
1:9	Bidragsfastigheter	515 000	±0	±0	±0
1:10	Finansinspektionen	893 410	±0	−29 000	±0
1:11	Riksgäldskontoret	400 432	±0	−5 500	−4 000
1:12	Bokföringsnämnden	15 028	±0	−100	±0
1:13	Vissa garanti- och medlemsavgifter	264 626	±0	±0	±0
1:14	Statens servicecenter	913 560	50 000	45 600	40 000
1:15	Finansmarknadsforskning	33 353	±0	±0	±0
1:16	Upphandlingsmyndigheten	125 311	±0	−500	±0
1:17	Utbetalningsmyndigheten	258 219	±0	−1 100	±0
Summa anslag inom utgiftsområdet		22 038 701	50 000	−6 500	36 000

 

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställnings­bemyndigande

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndigande.

Beställningsbemyndigande för 2026 inom utgifts-område 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

 

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Tidsperiod
1:9	Bidragsfastigheter	100 000	2027
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet		100 000