Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU12

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att införa en subventions­brottslag och en lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar samt om att lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen utvidgas så att även regionerna omfattas av underrättelse­skyldighet. Förslaget innebär att statliga stöd till företag och andra juridiska personer får ett särskilt straffrättsligt skydd. Med förslaget samlas samtliga straffbestämmelser som gäller statligt företagsstöd i en och samma lag, subventionsbrottslagen.

De nya regleringarna syftar till att i större omfattning än i dag förstärka skyddet mot felaktiga utbetalningar och missbruk av statligt företagsstöd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:187 Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Ett effektivt straffrättsligt skydd för statligt stöd till företag

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:187 Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag. I propositionen lämnar regeringen förslag om att det ska införas en subventionsbrottslag. Genom lagen får statliga stöd till företag och andra juridiska personer som beslutas av statliga myndigheter och enskilda organ ett särskilt straffrättsligt skydd.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som socialförsäkrings­utskottet anfört om utvidgningen av bidragsbrottslagen (bet. 2020/21:SfU26, rskr. 2020/21:302). Av tillkännagivandet följer att bidragsbrottslagen bör utvidgas och omfatta statliga stöd till företag. Genom förslaget om en subventionsbrottslag som lämnas i propositionen bedöms tillkännagivandet vara tillgodosett och därmed slutbehandlat.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Inga motionsyrkanden har lämnats med anledning av propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Lagförslaget har granskats av Lagrådet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Utskottets överväganden

Propositionen

Straffrättsligt skydd

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen ska anta två nya lagar och ändringar i fyra befintliga lagar.

Regeringen bedömer att statliga stöd, bidrag och andra ersättningar till företag och andra juridiska personer behöver ett särskilt straffrättsligt skydd. Dessa stöd är enligt regeringen utsatta för brottsliga angrepp, och det bedöms finnas en risk för felaktiga utbetalningar med stora belopp. Det finns också indikationer på att många felaktiga utbetalningar inte upptäcks eller anmäls och att det finns ett stort mörkertal. Regeringen föreslår därför att en subventionsbrottslag införs, och därmed ett samlat regelverk för att motverka felaktig hantering av statliga företagsstöd.

Med lagen införs ett nytt brott, subventionsbrott, som innebär straffansvar för den som lämnar felaktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden, när det finns en sådan skyldighet i lag eller förordning, och därigenom orsakar fara för att stöd betalas ut felaktigt eller med ett för högt belopp eller inte återkrävs. Brottet är utformat som ett s.k. farebrott, vilket gör att ansvar kan utkrävas redan när det finns en konkret risk för felaktig utbetalning, även om det ännu inte skett. Straffet föreslås vara fängelse i högst två år, med särskilda bestämmelser för ringa fall (böter eller fängelse i högst sex månader), grova fall (fängelse i sex månader till sex år) och för vårdslöst agerande vid grov oaktsamhet (böter eller fängelse i högst ett år). Mindre allvarliga oaktsamhetsfall ska vara straffria. Dessutom införs en möjlighet till frivillig rättelse, vilket innebär att den som själv rättar uppgifter före utbetalning kan undgå straff.

Som en följd av detta föreslås att omställningsstödsbrottet, som infördes under pandemin, upphävs. Omställningsstödet räknas nu som ett statligt företagsstöd och omfattas därmed av den nya subventionsbrottslagen. Därmed blir samma handlingar straffbara som tidigare, men under den nya gemensamma regleringen.

Vidare föreslår regeringen även att den straffbestämmelse om subventionsmissbruk som i dag finns i brottsbalken utvidgas till att omfatta statligt företagsstöd, och inte bara EU-stöd. Det blir därmed straffbart att använda stödmedel för andra ändamål än det som stödet har beviljats för, även om inga felaktiga uppgifter lämnats vid ansökan. Straffet är böter eller fängelse i högst två år, medan ringa fall ska vara straffria. För särskilt allvarliga fall införs grovt subventionsmissbruk med straffskalan sex månaders till sex års fängelse, där det särskilt beaktas om brottet rört betydande värden eller utförts på ett särskilt farligt sätt, t.ex. med falska handlingar eller vilseledande bokföring. Bestämmelserna flyttas från brottsbalken till den nya subventionsbrottslagen, så att alla regler om statliga företagsstöd samlas i ett regelverk.

Ett särskilt straffrättsligt regelverk förväntas förbättra både upptäckt och förebyggande av missbruk samt ha ett starkt symboliskt värde för att upprätthålla förtroendet för stödsystemen.

Ekobrottsmyndigheten föreslås vara den myndighet som ska handlägga mål om brott mot subventionsbrottslagen.

Vidare föreslås att en anmälningsskyldighet införs i lagen, som ska gälla för statliga myndigheter och enskilda organ som beslutar om statligt företagsstöd.

Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar av statligt företagsstöd samt vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystem

Regeringen föreslår också att det införs en lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar. Detta innebär att utbetalande myndigheter, enskilda organ och Kronofogdemyndigheten, samt regioner till viss del, måste underrätta ansvarig utbetalande aktör om det finns skäl att anta att statligt stöd har betalats ut felaktigt eller kan komma att betalas ut eller är använt på fel sätt. Samtidigt föreslås att den motsvarande lagen om underrättelseskyldighet för felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen utvidgas så att den även omfattar regionerna.

Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Det bedöms inte krävas några övergångsbestämmelser.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag