HD01FöU7: Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad

Försvarsutskottets betänkande 2025/26:FöU7

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och att samtliga motionsyrkanden avslås. Motionsyrkandena rör bl.a. civilt försvar, de uppgifter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (numera Myndigheten för civilt försvar) bör ha och statligt ansvar för räddningstjänsten.

I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad.

I betänkandet finns tio reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Regeringens skrivelse 2024/25:206 Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad.

2 yrkanden i en följdmotion.

14 yrkanden från allmänna motionstiden 2025/26.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om den statliga uppbyggnaden av det civila försvaret

Ansvarsfördelning, ledning och beredskap

Kommunalt och regionalt arbete

Myndigheten för civilt försvar och dess roll

Finansiering och förstärkning av civilt försvar

Statligt ansvar för räddningstjänst

Uppföljning

Reservationer

1. Ansvarsfördelning och beredskap, punkt 2 (C)

2. Ledning vid höjd beredskap, punkt 3 (C)

3. Kommunalt och regionalt arbete, punkt 4 (S)

4. Kommunalt och regionalt arbete, punkt 4 (C)

5. Myndigheten för civilt försvar och dess roll, punkt 5 (S)

6. Myndigheten för civilt försvar och dess roll, punkt 5 (MP)

7. Finansiering och förstärkning av civilt försvar, punkt 6 (C)

8. Finansiering och förstärkning av civilt försvar, punkt 6 (MP)

9. Statligt ansvar för räddningstjänst, punkt 7 (S, V)

10. Uppföljning, punkt 8 (S)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionen

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksrevisionen har granskat om den statliga styrningen av det civila försvaret varit effektiv. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (RiR 2025:4). Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 13 mars 2025.

I skrivelse 2024/25:206 redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten och den 10 september 2025 hänvisades skrivelsen till försvarsutskottet.

Inom ramen för beredningen av ärendet inhämtade utskottet information om den genomförda granskningen från Riksrevisionen vid sammanträdet den 2 december 2025. Dessutom fick utskottet information om det civila försvarets uppbyggnad av ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin vid utskotts-sammanträdet den 27 januari 2026.

Bakgrund

Civilt försvar

Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar. Med civilt försvar avses den civila verksamhet som myndigheter, kommuner, regioner, enskilda, företag, frivilliga försvarsorganisationer och det civila samhället med flera vidtar för att förbereda Sverige för krig. Riksdagens mål för civilt försvar är uppdelat i sju delmål, bl.a. värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.

Efter det kalla krigets slut började nedmonteringen av det civila försvaret i Sverige. Det civila försvaret började byggas upp igen 2015 och i maj 2022 fattade regeringen beslut om den s.k. strukturreformen. Reformen omfattar två nya förordningar samt ett antal förordningsändringar som gäller det civila försvaret och samhällets krisberedskap. Dessa trädde i kraft den 1 oktober 2022. Reformen innebär bl.a.

•       utökning av statliga myndigheters ansvar och uppgifter inom samhällets krisberedskap och civilt försvar

•       utpekande av ett sextiotal beredskapsmyndigheter, indelning i tio beredskapssektorer och utpekande av tio sektorsansvariga myndigheter

•       indelning av landet i sex geografiska områden (civilområden) med sex utpekade civilområdesansvariga länsstyrelser

•       en sammanhållande roll för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i den nya strukturen.

Försvarsutskottets granskningar

Hösten 2023 beslutade Försvarsutskottets arbetsgrupp för uppföljning och utvärdering att genomföra en första uppföljning av det civila försvaret utifrån den övergripande frågeställningen:

Hur långt har regeringens och myndigheternas arbete utifrån riksdagens mål för civilt försvar kommit med att organisera beredskapssektorerna Energiförsörjning, Livsmedelsförsörjning och dricksvatten samt Transporter?

Försvarsutskottets uppföljning visar övergripande att mycket har hänt på kort tid när det gäller att organisera de tre beredskapssektorerna. Det finns en stor entusiasm bland aktörerna i beredskapssystemet för arbetet med att bygga upp det civila försvaret, och allt går fort framåt. Vidare framkommer i upp-följningen att sektorerna och beredskapssystemet är inne i en fas där man gradvis övergår från planering till att mer faktiska beredskapsåtgärder vidtas. Men uppföljningen som utskottet gjort visar också att det finns svåra frågor som återstår att lösa och nya uppkommer sannolikt när utvecklingen av beredskapssystemet fortsätter.

I utskottets uppföljning konstateras bl.a. att det finns flera likheter i fråga om hur de tre beredskapssektorerna organiserat sig. Alla har exempelvis tagit fram gemensamma överenskommelser om hur arbetet i sektorn ska bedrivas och det finns en mötesstruktur på tre nivåer. En allmän uppfattning hos beredskapsmyndigheterna i de tre sektorerna är dels att det är ett väldigt stort tryck på återrapportering till MSB, Regeringskansliet och Försvarsmakten hos enskilda beredskapsmyndigheter och sektorerna, dels att återrapporteringen hämmar förmågeutvecklingen. Återrapporteringen utgörs bl.a. av remisser och regeringsuppdrag. I uppföljningen framkom också att frågor ställs om samma sak från olika håll, vilket gör att flera myndigheter efterfrågar bättre sam-ordning av återrapporteringen.

Flertalet, men inte alla, beredskapsmyndigheter vittnar om relativt stora svårigheter med personalförsörjning inom området. Exempel på förklaringar till rekryteringssvårigheterna är den snabba tillväxten inom civilt försvar, myndigheter som rekryterar av varandra samt, i något fall även, avsaknad av medel för att erbjuda konkurrenskraftiga löner.

Riksdagens mål för civilt försvar är övergripande formulerade och finns med i bakgrunden i arbetet på beredskapsmyndigheterna. Strukturreformens rättsliga grund – förordningar – och en avsaknad av förarbeten till reformen har skapat osäkerhet i beredskapssystemet. I uppföljningen noterar utskottet att denna avsaknad försvårat tolkningen av ansvar och uppgifter etc. hos aktörerna. Uppföljningen visar vidare att alla beredskapsmyndigheter i de tre sektorerna vill ha tydligare ambitionsnivåer eller mål fastlagda av regeringen i t.ex. myndighetsinstruktion, regleringsbrev eller genom långsiktiga uppdrag för den egna myndighetens arbete med det civila försvaret.

Samtliga myndigheter i beredskapssystemet som intervjuats i upp-följningen är överens om att den egna sektorn är etablerad och att det finns en grundläggande förmåga att utföra uppgifterna enligt beredskapsförordningen. I utskottets uppföljning lyfts några faktorer som beredskapsmyndigheterna ser som nödvändiga för att respektive beredskapssektor ska nå upp till en högre förmåga. Bland dessa kan nämnas att den privat-offentliga samverkan med näringslivet behöver bli bättre, att styrningen behöver tydliggöras samt att det behövs mer resurser och personal.

En tydlig majoritet av myndigheterna i de tre sektorerna upplever att MSB:s uppgifter i rollen som samordnande aktör i den nya beredskapsstrukturen är tydliga. MSB har tagit initiativ till och driver en systemövergripande mötes-serie för beredskapsmyndigheterna på olika nivåer, vilket flera beredskapsmyndigheter framhåller som viktigt.

I uppföljningen konstateras att civilområdena började byggas upp från mer eller mindre noll och det är därför lite eftersläpning i beredskapssystemet i jämförelse med sektorerna. Civilområdena har dock inrättat arbetsgrupper som sedan i slutet av 2023 samverkar eller ska påbörja samverkan med respektive sektor.

Den arbetsgrupp för uppföljning och utvärdering som försvarsutskottet beslutade om 2025 fick den 11 september i uppdrag av utskottet att följa upp resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2026 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med inriktning på civilt försvar.

Genomgången av resultatredovisningen för civilt försvar visar följande: Resultatredovisningen har en form och struktur som i allt väsentligt liknar redovisningen i förra årets budgetproposition. Tre nya resultatindikatorer för civilt försvar har tillkommit i år. Det finns information i resultatredovisningen om uppnådda resultat som utskottet behöver för att riksdagen ska kunna ta ställning till regeringens budgetförslag. Det finns dock utrymme för förbättringar av resultatredovisningen i nästa års budgetproposition:

•       Det behöver tydliggöras av regeringen vilka indikatorer som är kopplade till området civilt försvar respektive vilka som är kopplade till området krisberedskap och skydd mot olyckor eller hur dessa mäter resultaten inom flera områden.

•       Regeringen bör i de fall det är möjligt ta fram tabeller eller diagram som visar utvecklingen över tid när det gäller indikatorerna.

•       Många satsningar som berör det civila försvaret görs inom andra utgiftsområden. Det saknas information eller hänvisningar till resultat som redovisas inom dessa utgiftsområden. Regeringen bör därför återkomma med en sammanfattning av de viktigaste resultaten gällande det riksdags-bundna målet för civilt försvar som redovisas inom andra utgiftsområden i resultatredovisningen för utgiftsområde 6.

•       I regeringens bedömning av måluppfyllelsen saknas information om hur regeringen bedömt uppfyllelsen av målets olika delar för civilt försvar. Det hade varit värdefull information för utskottet att ta del av och sådan information borde därför inkluderas i nästa års budgetproposition.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (RiR 2025:4).

Riksrevisionens övergripande bedömning i rapporten är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som granskats, åren 2015–2024. Regeringens styrning har enligt Riksrevisionen brustit i tydlighet i fråga om vad som ska åstadkommas av vem, vid vilken tidpunkt och i vilken omfattning. Vidare bedöms att underlagen från Försvarsmakten och MSB har förbättrats under perioden, men att det först är i slutet av den granskade perioden som underlagen blivit så konkreta att en effektiv prioritering varit möjlig.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser om att den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret inte varit tillräckligt effektiv, men anser att det gäller perioden mellan 2015 och 2022. Enligt regeringens bedömning har styrningen och uppföljningen påtagligt förbättrats från 2022. Regeringen anför att man kontinuerligt verkar för att styrningen och uppföljningen ska stärkas ytterligare med särskilt fokus på transparens och ändamålsenlighet. Därigenom anser regeringen att man kan nå den ökade ambitionsnivå som krävs för att höja förmågan inom det civila försvaret.

Riksrevisionen ger regeringen tre rekommendationer (se nästa sida). I skrivelsen redogör regeringen för flera åtgärder som har vidtagits och planeras för att förbättra styrningen av det civila försvaret. Åtgärderna omfattar såväl författningsändringar som ekonomisk styrning.

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Sammanfattande rekommendationer

Den övergripande bedömning som Riksrevisionen redovisar i rapporten Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (RiR 2025:4) är att den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret inte har varit tillräckligt effektiv. Granskningen visar att det var först 2022 i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och införandet av en ny struktur för civilt försvar och samhällets krisberedskap som de civila delarna av planeringen för totalförsvaret kom i gång på riktigt allvar. Fram till dess hade förmågeuppbyggnaden av det civila försvaret skett saktfärdigt.

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen i fråga om civilt försvar:

•       Åtgärda otydligheter i ansvarsfördelningen, exempelvis avseende att samtliga samhällsviktiga områden/funktioner ska omfattas av en sektor eller att sektorsmyndigheterna får föreskriftsrätt.

•       Åtgärda otydligheter kring vad som ska åstadkommas, av vem det ska åstadkommas och när det ska åstadkommas.

•       Säkerställ att myndigheternas finansiering avseende såväl ordinarie verksamhet som åtgärder för förmågehöjning är långsiktig.

Myndigheternas uppdrag och uppgifter har varit otydliga samtidigt som ansvarsfördelningen kom på plats sent i den granskade perioden

Utifrån de iakttagelser som gjorts i granskningen verkar fokus inom de flesta sektorer ha legat på den egna myndigheten fram till att den nya strukturen infördes under 2022. Att sektorsperspektivet och sektorns förmåga i många fall började beaktas först när sektorerna formellt sett inrättades har påverkat utvecklingen av förmågan negativt. Detta gäller särskilt i förhållande till privata aktörer i näringslivet. I många sektorer har en mer strukturerad dialog med näringslivet inletts först i slutet på den granskade perioden. Riks-revisionen konstaterar att regeringen borde ha tagit ett samlat grepp över alla sektorer och formulerat uppdrag och tilldelat medel på samma sätt som man gjorde för livsmedelssektorn. Om myndigheterna hade fått verktyg för att genomföra dialog och planering med sektorns förmåga som utgångspunkt, och med näringslivet involverat tidigt i processen, hade myndigheterna kunnat ägna sig åt reell förmågeuppbyggnad när sektorerna formaliserades och anslagen ökade väsentligt.

Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning av det civila försvaret är på en övergripande nivå vilket innebär svårigheter för myndigheter att veta vad de förväntas att åstadkomma. De övergripande målen för det civila försvaret ger inte någon närmare inriktning för arbetet. Inte heller regeringens planeringsanvisningar ger tillräcklig tydlighet i vad myndigheterna förväntas att uppnå. Myndigheterna upplever att man redan tvingas göra svåra avvägningar och prioriteringar i den ordinarie verksamheten. De upplever också kraven på hur, och i vilken omfattning, totalförsvarsperspektivet ska beaktas i verksamheten som otydliga.

Det har enligt Riksrevisionen inneburit att kraven inte beaktas alls eller i liten utsträckning. För att myndigheterna ska kunna beakta totalförsvarets krav är det nödvändigt att innebörden av detta tydliggörs. Riksrevisionen bedömer att regeringen har haft tillräckligt med underlag för att kunna vidta för-tydliganden eller förändring av sin styrning av myndigheterna. Samtidigt bedömer Riksrevisionen att regeringen inte verkar ha ingripit i tillräcklig utsträckning om man i dag anser att vi inte har den förmåga vi borde ha haft och att myndigheterna i större utsträckning måste agera och ta sig mandat.

Finansieringen av det civila försvaret har inte gett förutsättningar för ett långsiktigt och effektivt arbete

Från det att regeringen beslutade att totalförsvarsplaneringen skulle återupptas fram till 2018 saknades öronmärkta medel till det civila försvaret helt. 2018 tillfördes drygt 400 miljoner kronor per år för att finansiera åtgärder för att stärka det civila försvaret. Det var dock först i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) som det tillfördes mer substantiella medel.

Riksrevisionens bedömning är att det inom flera sektorer genomfördes lite arbete med planering och förmågeskapande åtgärder innan beslutet om sektorerna trädde i kraft och finansiering tillfördes. Vad gäller regeringens styrning genom finansiering är en utmaning att myndigheterna i många fall har saknat långsiktighet. Tillfälliga medel ett år som sedan faller bort ett annat år försvårar myndigheternas arbete. På samma sätt kan tillskott som ges under innevarande år vara svårt för myndigheterna att omsätta i verksamhet. Även om den statliga budgetprocessen är ettårig så har exempelvis det politiska målet om att en viss procentsats av BNP ska gå till det militära försvaret gett ett signalvärde om långsiktighet som saknats för det civila försvaret. Den civila ram som har införts bedöms kunna vara en lösning på det problemet.

Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer

Åtgärder för att tydliggöra ansvarsfördelningen

Av skrivelsen framgår att regeringen den 19 juni 2025 beslutade att inrätta två nya beredskapssektorer och att utse sex nya beredskapsmyndigheter. I den nya beredskapssektorn Industri, byggande och handel är Tillväxtverket sektorsansvarig myndighet. I den nya beredskapssektorn Utrikeshandel är Kommerskollegium sektorsansvarig myndighet. Regeringens motiv för utvidgningen av beredskapssystemet är att det krävs nödvändig försörjning av kritiska varor och tjänster för totalförsvarets behov samt att utrikeshandeln måste upprätthållas vid fredstida kriser, höjd beredskap och då ytterst krig. Regeringen bedömer att inrättandet av de nya sektorerna kommer att bidra till ett tydligare ansvar hos statliga myndigheter inom dessa områden. Även Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet har utsetts till nya beredskaps-myndigheter, där Riksarkivet ska ingå i den befintliga sektorn försörjning av grunddata, medan Riksantikvarieämbetet är fristående beredskapsmyndighet.

I skrivelsen anför regeringen att frågorna om föreskriftsrätt kräver närmare analys. Regeringen har därför för avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn kring bl.a. föreskriftsrätt och föreslå åtgärder som ger goda förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv styrning av statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter inför och under krig och krigsrelaterade förhållanden.

Regeringen framhåller vidare att man i maj 2025 fattade beslut om en organisationsförändring som innebär att MSB:s verksamhet när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskydd ska bedrivas inom en egen del av myndigheten, vilket bedöms tydliggöra den aktuella verksamheten både inom myndigheten och utåt mot andra aktörer. Förslaget att MSB fr.o.m. den 1 januari 2026 ska heta Myndigheten för civilt försvar (MCF) är ytterligare ett av regeringens exempel på åtgärder för att tydliggöra och markera myndighetens uppdrag inom civilt försvar.

Den 30 mars 2023 beslutade regeringen att utse en särskild utredare för att analysera vilket grundläggande ansvar och vilka huvudsakliga uppgifter som kommuner och regioner bör ha i fråga om förberedelser för och verksamhet under fredstida kriser och höjd beredskap. Det huvudsakliga syftet med översynen är att den ska leda fram till en författningsreglering och ett system som ger bättre möjligheter att förstärka och utveckla kommuners och regioners verksamheter inför och under fredstida kriser och höjd beredskap (dir. 2023:51). Den 14 december 2023 beslutade regeringen om att förlänga utredningstiden (dir. 2023:179). Utredningen om kommuners och regioners beredskap lämnade slutbetänkandet Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65) till Försvarsdepartementet i september 2024. Betänkandet har varit på remiss och förslagen bereds fortsatt i Regeringskansliet.

Åtgärder för att tydliggöra vad som ska åstadkommas

Försvarsbeslutet 2025–2030 godkändes av riksdagen den 17 december 2024. Då antog riksdagen regeringens förslag i propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114). Propositionen innehåller bl.a. mål för det civila försvaret samt övergripande mål för totalförsvaret. Den 19 december 2024 beslutade regeringen om planeringsförutsättningar för totalförsvaret och om inriktning för det civila försvaret (Fö2024/02054). Genom dessa beslut har det tydliggjorts vilka uppgifter beredskapsmyndigheterna förväntas att prioritera. MSB och Försvarsmakten fick genom beslutet om gemensamma planerings-förutsättningar i uppdrag att fortsätta att främja och utveckla en samordnad planering inom totalförsvaret och därutöver att ytterligare konkretisera planeringsförutsättningarna och ta fram gemensamma utgångspunkter som kan användas som stöd för beredskapsmyndigheternas planering.

I december 2024 beslutade regeringen om särskilda uppdrag till 18 myndigheter i deras regleringsbrev för 2025 i syfte att de ska utveckla och stärka det civila försvaret inom sina respektive ansvarsområden. Uppdragen till dessa myndigheter grundar sig i att de prioriterades vid medelstilldelningen i den ekonomiska planeringsramen för civilt försvar. Regeringen har även fattat beslut som berör enskilda beredskapssektorer. Ett exempel som regeringen lyfter fram är att Strålsäkerhetsmyndigheten och Affärsverket svenska kraftnät den 24 april 2025 fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för drift av kärnkraftverk under höjd beredskap (KN2023/03584, KN2025/00969).

Regeringen beslutade vidare den 27 juni 2024 att en särskild utredare, som ska fungera som nationell rådgivare, ska stödja regeringens arbete med att stärka svensk försörjningsberedskap och stödja näringslivets beredskaps-planering genom att bl.a. bidra till utvecklad samverkan mellan statliga aktörer och näringslivet (dir. 2024:65). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2026.

Den 19 juni 2025 beslutade regeringen genom en ändring i MSB:s myndighetsinstruktion (2008:1002) att MSB ska ansvara för den nationella samordningen av försörjningsberedskapen. Myndigheten ska på en över-gripande nationell nivå stödja och samordna statliga myndigheters, kommuners och regioners planering och arbete som syftar till att vid fredstida krissituationer och höjd beredskap upprätthålla den försörjning av varor och tjänster som är nödvändig för att trygga befolkningens överlevnad, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna eller bidra till det militära försvarets förmåga. Den nya uppgiften innebär även att MSB (numera MCF) ska bistå andra statliga myndigheter, kommuner och regioner med kunskap och information i frågor som rör beredskapslagring samt att myndigheten får möjlighet att mot avgift bedriva uppdragsverksamhet i form av beredskaps-lagring med tillhörande tjänster på uppdrag av andra statliga myndigheter.

Åtgärder för att säkerställa myndigheternas finansiering

För att stärka Sveriges försvarsförmåga har regeringen i budgetpropositionen för 2025 infört en ekonomisk planeringsram för det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2025–2030. Denna ram, som successivt ökar under perioden, syftar till att stärka Sveriges försvarsförmåga och innebär en kraftigt höjd ambitionsnivå. I propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34) gör regeringen bedömningen att styrningen och uppföljningen av det civila försvaret bör stärkas och vidare att styrningen och uppföljningen bör ske med utgångspunkt i den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2025–2030. För att åstadkomma detta avser regeringen att se över nuvarande strukturer och processer för styrning och uppföljning. I propositionen anger regeringen även att utgångspunkten i arbetet bör vara att styrningen och uppföljningen sker utifrån angivna mål samt utifrån ett helhetsperspektiv som tar avstamp i centrala underlag och bedömningar av utvecklingen inom området. En viktig förutsättning är således att de aktörer som tar del av medel från den ekonomiska planeringsramen för civilt försvar tydligt redogör för hur medel har använts och vilka resultat som uppnåtts. Enligt regeringen är det övergripande syftet med ett sådant arbete att säkerställa att de medel som ingår i det civila försvarets ekonomiska planeringsram används till att stärka det civila försvaret och således att finansiera åtgärder som syftar till att möta de krav som höjd beredskap och ytterst krig ställer. I beslutet Inriktning för civilt försvar 2025–2030 (Fö2024/02054) finns återrapporteringskrav för beredskapsmyndigheterna att lämna en särskild redovisning för civilt försvar i samband med års-redovisningen. Av redovisningen ska det bl.a. framgå vilka huvudsakliga åtgärder som myndigheten har genomfört för att höja det civila försvarets förmåga samt hur medel som disponeras av myndigheten för att stärka arbetet med civilt försvar fördelar sig på redovisade verksamheten.

Utskottets ställningstagande

I sitt budgetbetänkande för 2026 (bet. 2025/26:FöU1) understryker utskottet att det är en viktig uppgift att granska de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till alla de mål som riksdagen har beslutat om. Utskottet har under de senaste två åren valt att fördjupa sig specifikt inom området civilt försvar när det gäller resultatuppföljning. Utskottet välkomnar därför granskningen som Riksrevisionen gjort i rapporten Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (RiR 2025:4). Utskottet betonade i budgetbetänkandet att det civila försvaret kännetecknas av stor komplexitet och inkluderar många samhällsaktörer. Utskottet vill dock ta fasta på vad regeringen anfört om att kontinuerligt verka för att styrningen och uppföljningen ska stärkas ytterligare med särskilt fokus på transparens och ändamålsenlighet för att på så sätt nå den ökade ambitionsnivå som krävs för att höja förmågan inom det civila försvaret.

Utskottet kan samtidigt konstatera att många av de iakttagelser som utskottet har gjort överensstämmer med Riksrevisionens iakttagelser. I regeringens skrivelse 2024/25:206 redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Riks-revisionens övergripande bedömning i rapporten är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som granskats. Av skrivelsen framgår det att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser om att den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret inte varit tillräckligt effektiv.

När det gäller resultatuppföljningen av det civila försvaret har utskottet i budgetbetänkandet lyft fram fler möjliga förbättringar inom området, bl.a. att en sammanfattning av de viktigaste resultaten bör knytas till det riksdags-bundna målet för civilt försvar och att fleråriga tabeller och diagram skulle tillföra mycket värdefull information om hur utvecklingen ser ut över tid. Tillsammans med de åtgärder som regeringen har vidtagit och planerar för i syfte att förbättra styrningen av det civila försvaret (åtgärder som omfattar såväl författningsändringar som ekonomisk styrning) bedömer utskottet att styrningen och uppföljningen påtagligt förbättras. Utskottet delar dessutom regeringens bedömning att det är nödvändigt att verka kontinuerligt för att styrningen och uppföljningen ska stärkas ytterligare med särskilt fokus på transparens och ändamålsenlighet.

Utskottet anser att riksdagen bör lägga skrivelse 2024/25:206 till handlingarna och välkomnar regeringens intention att fortsätta verka för att stärka såväl styrning som uppföljning inom området.

 

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:271 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) anförs att Riksrevisionen beskriver att regeringens krav på att myndigheterna ska beakta totalförsvaret i all verksamhet varit så generellt och otydligt att det inte lett till någon verkningsfull styrning. För att tydliggöra ansvarsfördelningen när det gäller olika åtgärder inom det civila försvaret och finansiering av dessa föreslår motionärerna att regeringen snarast lägger fram förslag till riksdagen om hur utredningen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65) ska genomföras (yrkande 1). I kommittémotion 2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) framhålls att förmågan till ledning i totalförsvaret behöver utvecklas, inom olika ledningsnivåer och mellan dem. Enligt motionärerna behöver förmågan att kunna fatta beslut också vid osäkra situationer utvecklas på alla nivåer, i allt från krisstaber i våra kommuner till det politiska ledarskapet och ända upp till regeringen och allt däremellan. För det ska bli möjligt behöver styrningen av den fredstida krisberedskapen bli tydligare, mer reglerad och hänga samman med totalförsvarsperspektivet, för en sömlös övergång med minskad sårbarhet och otydlighet kring roller, ansvar och regelverk. Motionärerna menar att mandat måste vara kända och övade i förväg. I motionen anförs därför att riksdagen bör ställa sig bakom förslaget om tydliga mandat för beslut och ledning inom och mellan olika ledningsnivåer såväl i fredstid som under höjd beredskap och tillkännage detta för regeringen (yrkande 43).

I motion 2025/26:1527 av Emma Ahlström Köster (M) föreslår motionären att ansvarsfördelningen mellan staten, län, kommuner och privata va-aktörer tydliggörs i lag och att regeringen bör överväga att klargöra att skyddet av vatteninfrastruktur är en integrerad del av Sveriges totalförsvar och civila beredskap (yrkande 5).

I motion 2025/26:1986 föreslår Ann-Sofie Lifvenhage (M) att regeringen ser över möjligheterna att göra en översyn av krisberedskapen i Sverige för att tydligt identifiera ansvar.

Skrivelsen

I skrivelsen framkommer det att Riksrevisionen lämnat tre rekommendationer till regeringen (se s. 10 i betänkandet). Regeringen konstaterar att utredningen om kommuners och regioners beredskap lämnade slutbetänkandet Kommu-ners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65) i september 2024. Betänkandet har varit på remiss och förslagen bereds fortsatt i Regeringskansliet.

Regeringen anser att ansvarsfördelningen vid uppbyggnaden av det civila försvaret har brustit i tydlighet under åren 2015–2022. Regeringen menar att det borde ha tagits ett samlat grepp över alla sektorer, formulerats uppdrag och tilldelats medel i ett tidigare skede.

Det civila försvaret utgörs av en stor mängd aktörer och 2022 beslutade regeringen, genom nya förordningar och ändringar i befintliga förordningar, om en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Syftet med den nuvarande strukturen är att skapa tydligare ansvars- och ledningsförhållanden samt en stärkt samordning inom civilt försvar. Tanken bakom den nuvarande beredskapsstrukturen är, enligt regeringen, att en indelning av statliga myndigheter i sektorer ger en organisatorisk plattform för såväl planering som operativ hantering av fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig.

Av förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap framgår det att statliga myndigheter under regeringen har ett ansvar att genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Det framgår även att de utpekade beredskapsmyndigheterna har ytterligare uppgifter inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. I skrivelsen anförs att regeringen fortsätter att vidareutveckla 2022 års reform för att ytterligare öka hastigheten och effektiviteten i uppbyggnaden av det civila försvarets förmåga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att den nuvarande beredskaps-strukturen med en indelning av statliga myndigheter i sektorer skapar en organisatorisk plattform för såväl planering som operativ hantering av fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Grunden för ansvarsprincipen är att den som har ett ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Utskottet delar även regeringens och Riksrevisionens bedömning att roller och mandat för sektorsansvariga myndigheter och civilområdesansvariga länsstyrelser behöver förstärkas. Samtidigt kan utskottet konstatera att en grundläggande tanke när det gäller beslutet om inriktningen för totalförsvaret 2025–2030 är att det vid höjd beredskap är nödvändigt att beslut på olika nivåer kan fattas självständigt för högsta möjliga försvarseffekt, och att detta förutsätter att ansvar och mandat är tydligt fördelade till relevanta nivåer. Utskottet delar regeringens bedömning att frågorna om föreskriftsrätt kräver närmare analys och kan konstatera att regeringen fortsätter att vidareutveckla 2022 års reform för att öka effektiviteten i uppbyggnaden av det civila försvaret.

Med de åtgärder som vidtagits och med den fortsatta inriktning som regeringen aviserat i fråga om det civila försvarets beredskap ser utskottet i nuläget inga skäl att vidta ytterligare åtgärder varför samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) framhåller motionärerna att kommuners, myndigheters, regioners, enskildas, företags och civilsamhällets beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder tillsammans med det militära försvaret utgör en väsentlig del av det svenska totalförsvaret. Kommunerna behöver ha tydliga förutsättningar för att kunna rusta sin beredskap eftersom det är i kommunerna händelser inträffar. Det är kommunerna som först märker effekterna av kriser, olyckor och säkerhetshot. I motionen anförs att kommunerna tar ett allt större ansvar för både förebyggande åtgärder och krishantering, men för att kunna uppfylla detta ansvar krävs också resurser enligt motionärerna. Motionärerna föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom det som anförs om Sveriges civila försvar och tillkännager detta för regeringen (yrkande 67).

I kommittémotion 2025/26:2822 understryker Mikael Larsson m.fl. (C) att beslutfattandet på kommunal nivå är så viktigt att det är nödvändigt att göra en översyn av hur ledamöter i kommun- och regionstyrelser ska kunna fullfölja sina uppdrag under höjd beredskap och krig. Under höjd beredskap och krig har både kommun- och regionstyrelserna det politiska ansvaret för all ordinarie verksamhet och för sina respektive delar av det civila försvaret. Motionärerna föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom att stärka den politiska ledningens möjlighet att leda kommuner och regioner i höjd beredskap och krig och tillkännager detta för regeringen (yrkande 44). De föreslår även att möjligheter att krigsplacera ledande politiska företrädare i kommuner och regioner bör tillgodoses (yrkande 45).

I motion 2025/26:633 anför Hanna Westerén (S) att uppbyggnaden av en samlad svensk förmåga i form av sjukvårdskapacitet närmast är en monstruös uppgift för Sveriges regioner som kräver gemensamma ramar, ett statligt ledarskap och en statlig planering. Motionären föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom ett statligt ledarskap och planering i fråga om sjukvårdskapacitet i händelse av kris och krig och tillkännager detta för regeringen.

I motion 2025/26:3241 anför Marléne Lund Kopparklint (M) att staten måste ställa tydligare krav på kommunerna för att inte riskera att det kommunala självstyret skadas i ett läge där nationen behöver samordning. Motionären föreslår att riksdagen ställer sig bakom vikten av att alla kommuner har ett ansvar för att krigsplacera sin personal och bygga upp en fungerande krigsorganisation och tillkännager detta för regeringen.

I motion 2025/26:3335 anför Marléne Lund Kopparklint (M) att det råder stor variation mellan kommunerna i fråga om hur civil beredskap organiseras. Endast vissa kommuner har tagit fram tydliga planer och bemannat sina organisationer. Motionären föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom förslaget att regeringen bör se över hur kommunernas ansvar för civil beredskap kan förtydligas och följas upp och tillkännager detta för regeringen.

Skrivelsen

Regeringen anser att frågorna om föreskriftsrätt kräver närmare analys. Regeringen har därför för avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn kring bl.a. föreskriftsrätt och föreslå åtgärder som ger goda förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv styrning av statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter inför och under krig och krigsrelaterade förhållanden.

Regeringen beslutade den 30 mars 2023 att utse en särskild utredare för att analysera vilket grundläggande ansvar och vilka huvudsakliga uppgifter som kommuner och regioner bör ha i fråga om förberedelser för och verksamhet under fredstida kriser och höjd beredskap. Det huvudsakliga syftet med översynen är att den ska leda fram till en författningsreglering och ett system som ger bättre möjligheter att förstärka och utveckla kommuners och regioners verksamheter inför och under fredstida kriser och höjd beredskap (dir. 2023:51). Den 14 december 2023 beslutade regeringen att förlänga utrednings-tiden (dir. 2023:179). En annan del av utredningens uppdrag har bestått i att analysera ändamålsenligheten och effektiviteten i statens ordning för styrning, uppföljning och finansiering av kommuners och regioners förberedande uppgifter inför fredstida kriser och höjd beredskap, och vid behov föreslå en förändrad ordning. Som konstaterats ovan bereds utredningens förslag fortfarande i Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka att kommuner och regioner har en mycket viktig roll i fråga om förberedelser och genomförande av samhällsviktig verksamhet under fredstida kriser och höjd beredskap. Utskottet ser därför att det kan finnas behov av en författningsreglering och ett system som ger bättre möjligheter att förstärka och utveckla kommuners och regioners verksamheter. Utskottet ser positivt på arbetet med förslagen i slutbetänkandet Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65) som överlämnades i september 2024. Utskottet kan konstatera att förslagen fortsatt bereds i Regeringskansliet och ser inte skäl att föregripa detta arbete, varför samtliga motionsyrkanden om kommunalt och regionalt arbete avstyrks.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) anförs att MSB bör ges ansvar för krisberedskap på ett övergripande plan, för stöd till regeringen när det gäller civilt försvar som stabsorganisationen i krig samt för att planera, leda och samordna det civila försvarets aktörer. Motionärerna vill att en ny myndighet formas som tar över MSB:s särpräglade uppgifter i form av skydd mot olyckor, räddningstjänst och skydd för civilbefolkning. Därför yrkar de på att riksdagen ställer sig bakom förslaget om ett nytt och förtydligat uppdrag för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och tillkännager detta för regeringen (yrkande 81).

I kommittémotion 2025/26:271 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) anför motionärerna att regeringen snarast bör ge besked om i vilken omfattning MSB, snart Myndigheten för civilt försvar, ska bistå andra myndigheter, kommuner och regioner (yrkande 2).

I motion 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) föreslår motionärerna att MSB bör få nationellt samordningsansvar för sanering av olja och andra substanser på land och i kustmiljö (yrkande 50).             

Skrivelsen

Regeringen redovisar att det nya namn som MSB får den 1 januari 2026, dvs. Myndigheten för civilt försvar syftar till att tydliggöra och markera myndighetens uppdrag inom civilt försvar. Vidare redovisar regeringen att man, med försvarsbeslutet som grund, har fattat tre övergripande beslut som riktar sig till myndigheterna:

–      gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret,

–      inriktning för det militära försvaret

–      inriktning för det civila försvaret.

I sin myndighetsinstruktion har MSB fått i uppdrag att stödja berörda aktörer i planeringen för civilt försvar. MSB ska särskilt verka för att aktörerna samordnar planeringen samt för att samordning sker i förhållande till det militära försvaret. MSB och Försvarsmakten har genom beslutet om gemensamma planeringsförutsättningar fått i uppdrag att fortsätta främja och utveckla en samordnad planering inom totalförsvaret och därutöver att ytterligare konkretisera planeringsförutsättningarna och ta fram gemensamma utgångspunkter som kan användas som stöd för beredskapsmyndigheternas planering. Som nämnts ovan beslutade regeringen vidare i juni 2025 om en ändring i MSB:s myndighetsinstruktion för att MSB ska ansvara för den nationella samordningen av försörjningsberedskapen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på de åtgärder som vidtagits för att tydliggöra upp-gifterna och rollen som Myndigheten för civilt försvar (MCF, tidigare MSB) bör ha. Regeringen har i myndighetsinstruktionen preciserat uppdraget att stödja berörda aktörer i planeringen för civilt försvar. MCF ska särskilt verka för att aktörerna samordnar planeringen samt för att samordning sker i förhållande till det militära försvaret. Regeringen har dessutom fattat beslut om en organisationsförändring som innebär att verksamheten som rör skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskydd ska bedrivas inom en egen del av myndigheten. Med de åtgärder som avser MCF ser utskottet i nuläget inga skäl att vidta ytterligare åtgärder för att utöka eller förändra myndighetens uppgifter varför samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) understryker motionärerna behovet av att ställa högre krav på funktion och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och att staten i större utsträckning än i dag även bör stödja kommuner och regioner. Motionärerna anser det nödvändigt att tydliggöra vad det innebär att ha en god förmåga till civilt försvar och vilken dimensionering som krävs. De föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom civila planeringsramar för att stödja kommuner, regioner, statliga myndigheter och näringslivet i deras planering (yrkande 46).

I kommittémotion 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) framhålls att motståndskraften i samhällsfunktionerna måste öka, mer insatser göras för att förebygga kriser och det civila försvaret behöver stärkas. Med de utökade resurser som tillförs ökar även möjligheterna att stärka den civila försvars-förmågan. I motionen anförs att det civila försvaret också behöver bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, både för att minska samhällets sårbarheter och för att säkra förmåga och beredskap. Motionärerna föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom förslaget att stärka det civila försvaret och krisberedskapen och tillkännager detta för regeringen (yrkande 2).

Skrivelsen

I Riksrevisionens slutsatser uppges att finansieringen av det civila försvaret inte har gett förutsättningar för ett långsiktigt och effektivt arbete. Riksrevisionen bedömer att regeringen borde ha tilldelat medel i kombination med ett uppdrag om ett sektorsperspektiv för samtliga sektorer och sam-verkansområden mycket tidigare i den granskade perioden. Vad gäller regeringens styrning genom finansiering bedöms det dessutom vara en utmaning att myndigheterna i många fall har saknat långsiktighet. Tillfälliga medel som endast tilldelas under ett år försvårar för myndigheterna att agera långsiktigt. Dessutom menar Riksrevisionen att regeringen i sina myndighets-dialoger inte har förtydligat vad som förväntas av myndigheterna.

I skrivelsen framkommer att medel har tillförts vid olika tidpunkter och till olika delar av det civila försvaret, i form av både permanenta och tillfälliga medel under den tidigare försvarsbeslutsperioden 2021–2025. De medel som tilldelats området har också delvis haft olika syften. Det har avsett förvaltningskostnader som avser myndigheternas löpande verksamhet för civilt försvar, men även utgifter som mer direkt stärker förmågan i det civila försvaret vid höjd beredskap och krig. Som exempel på det senare kan nämnas investeringar i materiel eller ledningsplatser. Det faktum att myndigheterna har fått tillskott vid olika tidpunkter och med olika syften har enligt regeringen försvårat uppföljningen av hur mycket medel som har fördelats till respektive område inom civilt försvar. Det har även bidragit till en otydlighet när det gäller att förstå vilken typ av verksamhet som finansieras och vilka resultat som uppnås. Enligt regeringen begränsar en bristfällig uppföljning ändamåls-enlig och effektiv prioritering av insatser. Det begränsar även möjligheterna att styra mot resultat inom det civila försvaret som bidrar till att nå de ökade ambitionerna på området. Regeringen har därför ansett det vara viktigt att införa en ny ekonomisk planeringsram för det civila försvaret, vilket gjordes i budgetpropositionen för 2025. Regeringen redovisar vidare att den i december 2024 gav särskilda uppdrag till 18 myndigheter i regleringsbreven för 2025 i syfte att utveckla och stärka det civila försvaret inom deras respektive ansvarsområden. Av skrivelsen framgår det att uppdragen riktades till dessa myndigheter eftersom de prioriterades vid medelstilldelningen i den ekonomiska planeringsramen för civilt försvar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att riksdagen har anvisat medel för 2026 i enlighet med regeringens förslag och ser det som positivt att den ekonomiska planeringsramen utökas för det civila försvaret med ytterligare medel inom flera viktiga områden. Utökning av planeringsramen är betydande genom kombinationen av nya medel för generella förstärkningar och medel för inves-teringar inom fysisk infrastruktur och försörjningsberedskap. Planeringsramen för det civila försvaret har en bred politisk förankring tack vare den blocköverskridande överenskommelsen om medel för det civila försvaret. Utskottet kan konstatera att detta utgör en grund för att nå de ökade ambitionerna på området. Med den inriktningen bedöms förslagen i motionsyrkandena i allt väsentligt vara tillgodosedda varför utskottet inte ser några skäl att tillstyrka motionerna.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) framhåller motionärerna att en ny myndighet bör inrättas för att ta över MSB:s uppgifter i form av skydd mot olyckor, räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen. Motionärerna anser att riksdagen därför bör ställa sig bakom förslaget att inrätta ett nytt statligt räddningsverk och tillkännage detta för regeringen (yrkande 89).

I motion 2025/26:2046 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) anförs att riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra svensk räddningstjänst till ett statligt ansvar i syfte att stärka svensk försvarsförmåga i händelse av kris och krig, och tillkännage detta för regeringen.

Skrivelsen

Regeringen beslutade den 28 maj 2025 genom en ändring i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (20 a och 23 a §§) att MSB:s verksamhet när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskydd ska bedrivas inom en egen del av myndigheten och att regeringen ska utse chefen för denna verksamhet.

Regeringen bedömer att en egen verksamhetsdel inom myndigheten kan tydliggöra den aktuella verksamheten både inom myndigheten och utåt mot andra aktörer. Organisationsförändringen ger, enligt regeringen, en bättre struktur för att på nationell nivå kunna hålla samman planeringen och förbere-delserna för det civila försvaret i dessa delar. Det samlade ansvaret för myndigheten ligger dock fortfarande hos MSB:s myndighetschef. Organisationsförändringen trädde i kraft den 1 juli 2025.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att MCF:s (tidigare MSB) verksamhet när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskydd sedan juli 2025 bedrivs inom en egen del av myndigheten och att regeringen utser chefen för denna verksamhet. Utskottet ser inga skäl att inrätta ett statligt räddningsverk eller att regeringen ska vidta fler åtgärder utöver den nu genomförda orga-nisationsförändringen. Utskottet avstyrker därför de motionsyrkanden som rör statens ansvar för räddningstjänsten.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) beskriver motionärerna att Myndigheten för totalförsvarsanalys har till uppgift att följa upp utvecklingen av totalförsvaret i förhållande till det övergripande målet för totalförsvaret samt målen för det militära respektive det civila försvaret. Motionärerna anser att myndighetens uppdrag bör utökas till att även följa upp målen för samhällets krisberedskap, särskilt de åtgärder inom samhällets krisberedskap och det civila försvaret som är ömsesidigt förstärkande och bidrar till effektiv användning av samhällets resurser vid både fredstida krissituationer och höjd beredskap. I motionen föreslås att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdraget för Myndigheten för totalförsvarsanalys bör utökas till att också omfatta en uppföljning av målen för samhällets krisberedskap (yrkande 88).

Skrivelsen

Riksrevisionens menar att kraven på uppföljningarna från myndigheterna behöver ändras för att hitta en balans mellan å ena sidan nödvändiga redovisningar och å andra sidan en lättnad av den administrativa resurs-åtgången. Enligt regeringens bedömning har dock styrningen och upp-följningen påtagligt förbättrats sedan 2022. Regeringen understryker att man verkar kontinuerligt för att styrningen och uppföljningen ska stärkas ytterligare med särskilt fokus på transparens och ändamålsenlighet. Syftet är ytterst att nå den ökade ambitionsnivå som krävs för att höja förmågan inom det civila försvaret.

I Regeringskansliets vägledning för myndighetsdialogerna 2024 lades särskild vikt vid att uppmärksamma frågor som berör krisberedskap och totalförsvar. Varje statsråd som har ansvar för en sektorsansvarig myndighet ska även följa upp denna myndighets utvecklingsarbete inom beredskaps-sektorn och verka för en god framdrift av förmågeökningen av det civila försvaret.

Av skrivelsen framkommer även att regeringen den 19 juni 2025 beslutat ändra i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap, att inrätta två nya beredskapssektorer och utse sex nya beredskapsmyndigheter. Inrättandet av de nya sektorerna kommer, enligt skrivelsen, att bidra till ett tydligare ansvar hos statliga myndigheter på dessa områden i den nuvarande beredskapsstrukturen för såväl krisberedskap som civilt försvar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att den nuvarande beredskapsstrukturen omfattar såväl krisberedskap som civilt försvar och att riksdagen har fattat beslut om målet för det civila försvaret. Myndigheten för totalförsvarsanalys (MTFA) är underställd regeringen och har till uppgift att följa upp, analysera och utvärdera verksamheten inom totalförsvaret samt att bistå regeringen med kvalificerade kunskapsunderlag. Både i detta betänkande och i budget-betänkandet för 2026 (bet. 2025/26:FöU1) understryker utskottet vikten av att granska de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till alla de mål som riksdagen har beslutat om.

Regeringen har beslutat om målen för samhällets krisberedskap och konstaterar att dessa har följts upp av regeringen när regeringen sett ett sådant behov. Regeringen har bl.a. gett 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att säkerställa att de har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Upp-dragen finns i myndigheternas regleringsbrev för 2025 och kommer att redovisas till ansvarigt departement på Regeringskansliet senast den 1 mars 2026.

Eftersom regeringen har möjlighet att låta utvärdera resultatet för de mål som regeringen har fastställt för krisberedskapen genom stöd från flera av sina olika myndigheter ser inte utskottet skäl att tillstyrka motionsyrkandet om att utöka uppdraget för Myndigheten för totalförsvarsanalys.

Reservationer

Ställningstagande

Riksrevisionen beskriver att regeringens krav på att myndigheterna ska beakta totalförsvaret i all verksamhet varit så generellt och otydligt att det inte lett till någon verkningsfull styrning. För att tydliggöra ansvarsfördelningen när det gäller olika åtgärder inom det civila försvaret och finansiering av dessa föreslår jag att regeringen snarast lägger fram förslag till riksdagen om hur utredningen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65) ska genomföras.

 

Ställningstagande

Jag anser att förmågan till ledning i totalförsvaret behöver utvecklas, inom olika ledningsnivåer och mellan dem. Förmågan att kunna fatta beslut också vid osäkra situationer behöver utvecklas på alla nivåer, i allt från krisstaber i våra kommuner till det politiska ledarskapet och ända upp till regeringen och allt däremellan. För det ska bli möjligt behöver styrningen av den fredstida krisberedskapen bli tydligare, mer reglerad och hänga samman med total-försvarsperspektivet. Jag anser att en sömlös övergång med minskade sårbarheter och otydligheter kring roller, ansvar och regelverk är nödvändig. Det är av yttersta vikt att mandat är kända och övade i förväg. Riksdagen bör därför ställa sig bakom förslaget om tydliga mandat för beslut och ledning inom, och mellan, olika ledningsnivåer såväl i fredstid som under höjd beredskap och tillkännage detta för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi anser att kommuners, myndigheters, regioners, enskildas, företags och civilsamhällets beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder till-sammans med det militära försvaret utgör en väsentlig del av det svenska totalförsvaret. Kommunerna behöver ha tydliga förutsättningar för att kunna rusta sin beredskap eftersom det är i kommunerna händelser inträffar. Det är kommunerna som först märker effekterna av kriser, olyckor och säkerhetshot. Vår bedömning är att kommunerna tar ett allt större ansvar för både före-byggande åtgärder och krishantering. För att kunna uppfylla det ansvaret anser vi att det också krävs resurser. Vi föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom det som anförs om Sveriges civila försvar och tillkännager detta för regeringen.

 

Ställningstagande

Jag anser att beslutfattandet på kommunal nivå är så viktigt att det är nödvändigt att göra en översyn av hur ledamöter i kommun- och region-styrelser ska kunna fullfölja sina uppdrag under höjd beredskap och krig. Under höjd beredskap och krig har både kommun- och regionstyrelserna det politiska ansvaret för all ordinarie verksamhet och för sina respektive delar av det civila försvaret. Jag föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom att stärka den politiska ledningens möjlighet att leda kommuner och regioner i höjd beredskap och krig och tillkännager detta för regeringen. I det uppdraget bör även ingå att tillgodose möjligheterna att krigsplacera ledande politiska företrädare i kommuner och regioner.

 

Ställningstagande

Vi anser att MCF (tidigare MSB) bör ges ansvar för krisberedskap på ett övergripande plan, för stöd till regeringen när det gäller civilt försvar som stabsorganisationen i krig, samt för att planera, leda och samordna det civila försvarets aktörer. Dessutom vill vi att en ny myndighet inrättas som tar över MCF:s särpräglade uppgifter i form av skydd mot olyckor, räddningstjänst och skydd för civilbefolkning. Därför yrkar vi på att riksdagen ställer sig bakom förslaget om ett nytt och förtydligat uppdrag för MBC (numera MCF) och tillkännager detta för regeringen.

 

Ställningstagande

Oljekatastrofer som t.ex. när båtar gått på grund får alltid stora ekologiska och ekonomiska följder, men man kan minimera skadorna genom att agera rätt och snabbt. I dagsläget ligger ansvaret att leda saneringsarbetet på kommunerna. Det anser jag är fel. Alla kommuner har inte den kompetens eller utrustning som behövs för att klara av ett stort oljeläckage. Även om länsstyrelserna och MSB hjälper till anser jag att det är en alltför stor börda för kommunerna att bära huvudansvaret. Jag anser att det behövs ett statligt huvudansvar för att minimera riskerna för stora ekologiska katastrofer. Jag föreslår därför att MCF får ett nationellt samordningsansvar för sanering av olja och andra substanser på land och i kustmiljö.

 

Ställningstagande

Jag vill understryka behovet av att ställa högre krav på funktion och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och att staten i större utsträckning än i dag även bör stödja kommuner och regioner. Jag anser det nödvändigt att tydliggöra vad det innebär att ha en god förmåga till civilt försvar och vilken dimensionering som krävs. Jag föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom civila planerings-ramar för att stödja kommuner, regioner, statliga myndigheter och näringslivet i deras planering.

 

 

Ställningstagande

Jag anser att motståndskraften i samhällsfunktionerna måste öka. Fler insatser behöver göras för att förebygga kriser och det civila försvaret behöver stärkas. Med de utökade resurser som tillförs ökar även möjligheterna att stärka den civila försvarsförmågan. Det civila försvaret behöver dessutom bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, både för att minska samhällets sårbarheter och för att säkra förmåga och beredskap. Jag föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom förslaget att stärka det civila försvaret och krisberedskapen och tillkännager detta för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi anser att en ny myndighet bör inrättas för att ta över MSB:s uppgifter i form av skydd mot olyckor, räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen. Vår bedömning är att MSB:s uppgifter i form av skydd mot olyckor, räddningstjänst och skydd av civilbefolkning är så särpräglade att de bör särskiljas från de uppgifter som gäller civilt försvar, som stabsorganisation i krig och uppgifterna att planera, leda och samordna det civila försvarets aktörer. Riksdagen bör därför ställa sig bakom förslaget att inrätta ett nytt statligt räddningsverk och tillkännager detta för regeringen.

 

Ställningstagande

Myndigheten för totalförsvarsanalys har till uppgift att följa upp utvecklingen av totalförsvaret i förhållande till det övergripande målet för totalförsvaret samt målen för det militära respektive civila försvaret. Vi anser att myndighetens uppdrag bör utökas så att även målen för samhällets kris-beredskap följs upp, särskilt de åtgärder inom samhällets krisberedskap och det civila försvaret som är ömsesidigt förstärkande och bidrar till effektiv användning av samhällets resurser vid både fredstida krissituationer och höjd beredskap. Vi föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att uppdraget för Myndigheten för totalförsvarsanalys bör utökas till att också omfatta en uppföljning av målen för samhällets krisberedskap.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag