HD01FöU19: Kärnämneskontroll och bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i verksamhet med strålning

Försvarsutskottets betänkande 2025/26:FöU19

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar. För­slagen innebär bl.a. att den nuvarande skyldigheten att utföra bedömningar av över­ensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i kärnteknisk verk­sam­het eller annan verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strål­ning regle­ras i lag. Förslagen innebär även lättnader för verksamheter som han­terar små mängder kärnämne när det gäller att uppfylla kraven i en ny EU-för­ord­ning om kärn­ämnes­kontroll.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Utskottet anser vidare att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Vissa övriga frågor om kärnkraft och säkerhet

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader, punkt 2 (V, C, MP)

2. Kärnkraft och totalförsvaret, punkt 3 (V, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:167 Kärnämneskontroll och bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i verk­samhet med strålning. Inga motioner har väckts med anledning av pro­po­sitionen. I betänkandet behandlar utskottet vidare tre yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendet och dess beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

 

Utskottets överväganden

Propositionen

I propositionen föreslås ändringar i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen (2018:396) som innebär att den nuvarande skyldigheten att utföra bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskydds­krav i kärnteknisk verksamhet eller annan verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning regleras i lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om förfarandet för bedömning av överensstämmelse och vilka krav en person eller ett organ ska uppfylla för att få utföra bedömningar av överensstämmelse.

Propositionen innehåller vidare förslag om att ett tillstånd för kärnteknisk verksamhet ska kunna återkallas om tillståndshavaren inte följer kraven på att utföra bedömningar av överensstämmelse och avvikelsen är av väsentlig betydelse.

Propositionen innehåller även förslag som kompletterar en ny EU‑förordning om kärnämneskontroll som har tagits fram inom Europeiska atom­energigemenskapen (Euratom). Det före­slås att det ska vara möjligt att inrätta en nationell s.k. plats utanför anläggning (location outside facility, LOF). En sådan anläggning gör det lättare för verksamheter som hanterar små mängder kärn­ämne att uppfylla kraven i förordningen. Den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för tillsynen och kontrollera att reglerna följs.

Slutligen föreslås att den nuvarande straffbestämmelsen i lagen om kärn­teknisk verksamhet, som gäller överträdelser av den tidigare kärnämnes­kontrollförordningen, tas bort. Någon ny straffbestämmelse för överträdelser av den nya förordningen föreslås inte.

Regeringen beslutade i februari 2026 att begära Lagrådets yttrande över de lag­förslag som finns i propositionens bilaga 8. Lagrådet hade inga synpunkter på förslagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

Propositionen tillstyrks därmed.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33 föreslås ett tillkännagivande om att alla kärnkraftsaktörer själva ska bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring, vilket enligt motionärerna bl.a. kräver ökade avsättningar för avfallshantering.

I kommittémotion 2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 50 föreslås ett tillkännagivande om att det finns ett behov av ytterligare risk­bedömningar av kärnkraft ur ett totalförsvarsperspektiv. Motionärerna vill särskilt lyfta fram erfarenheterna från kriget i Ukraina. Ett identiskt förslag med en likalydande motivering finns i kommittémotion 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 44.

Bakgrund och pågående arbete

Kärnkraftsprövningsutredningen

Regeringen beslutade i november 2023 om ett kommittédirektiv om en översyn av gällande regler i syfte att underlätta för ny kärnkraft (dir. 2023:155). Enligt direktiven ska utredaren se över nuvarande regler i detta syfte. Uppdraget ska bidra till regeringens målsättning att Sverige senast 2040 ska ha 100 procent fossilfri elproduktion, där kärnkraften är en viktig del. Samtidigt ska kraven på strålskydd och kärnsäkerhet även i fortsättningen vara oförändrat höga. Utredaren ska bl.a.

•       utreda hur tillståndsprövningen av kärnkraftsreaktorer enligt både lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och miljöbalken kan effektiviseras, med ökad tydlighet och kortare prövningstider som mål

•       se över ansökningsavgiften enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten och föreslå de ändringar som behövs för ett ändamålsenligt avgiftsuttag som tar hänsyn till nya reaktortyper

•       analysera behovet av att anpassa och vidareutveckla det befintliga kärnavfallsprogrammet för hantering av avfall från nya reaktorer, genom att analysera och bedöma behovet av ändringar i regelverket mot bakgrund av en möjlig utveckling med nya reaktorer på nya platser, nya aktörer som tillståndshavare och nya reaktortekniker

•       analysera och bedöma behovet av att anpassa regelverket för beredskaps- och planeringszoner samt överföring av processparametrar för nya reaktorer på befintliga och nya platser.

Genom tilläggsdirektiv ändrades därefter den del av uppdraget som rör att analysera systemet för omhändertagande av kärnavfall och använt kärnbränsle på så sätt att

•       utredaren, i den del av uppdraget som avser analys av kärnavfallsavgifter och säkerheter, ska inrikta sig på hur villkoren för avgifter och säkerheter ska tillämpas när aktörer etablerar sig och avslutar sin verksamhet

•       samverkan ska ske med Riksgäldskontoret i relevanta delar och att författningsförslag i tillämpliga delar ska lämnas i förhållande till de förslag till ändringar eller ny författning som Riksgäldskontoret avser att lämna.

Den del av uppdraget som rör tillståndsprövning och avgifter redovisades den 15 januari 2025 i betänkandet Ny kärnkraft i Sverige – effektivare till­ståndsprövning och ändamålsenliga avgifter (SOU 2025:7). Mot bakgrund av utredarens förslag lämnade regeringen därefter propositionen En mer ända­målsenlig prövning av kärntekniska anläggningar till riksdagen. Riksdagen biföll propositionen i maj 2026 (prop. 2025/26:171, bet. 2025/26:NU19, rskr. 2025/26:244).

Utredarens förslag i den del av uppdraget som avser systemet för omhändertagande av kärnavfall och använt kärnbränsle från nya reaktorer redovisades i oktober 2025 i delbetänkandet Ny kärnkraft i Sverige – ett samlat system för omhändertagande av radioaktivt avfall (SOU 2025:104).

Genom ett tilläggsdirektiv från januari 2026 ändrades den del av utred­nings­uppdraget som innefattar en analys av behovet av anpassningar av bered­skaps- och planeringszoner samt överföring av processparametrar (dir. 2026:2). Uppdraget utvidgades till att även omfatta frågor kopplade till lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Detta inkluderar krav på ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet, en för­bättrad prövning av sådana säkerheter samt möjligheten att fastställa fasta ersättningsbelopp för anläggningar och transporter.

Utredaren ska därutöver lämna nödvändiga författningsförslag som är för­enliga med Sveriges internationella åtaganden enligt Pariskonventionen och Brysselkonventionen.

Utredningstiden förlängdes samtidigt och utredaren ska redovisa sina förslag senast den 15 juni 2026.

Regeringsuppdrag om förutsättningar för drift av kärnkraftverk under höjd beredskap

Enligt den energipolitiska inriktningspropositionen från 2024 (prop. 2023/2024:105, bet. 2024/25:NU14, rskr. 2024/25:201) bidrar kärnkraften med planerbarhet till elsystemet. Enligt totalförsvarspropositionen (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114) behövs det dessutom tydliga rättsliga förutsättningar för drift av kärnkraft och andra energi­anläggningar vid höjd beredskap.

I nuvarande reglering saknas dock särskilda bestämmelser som skapar förutsättningar för att kärnkraftsreaktorer ska kunna producera el även under höjd beredskap. Det finns exempelvis ingen utpekad funktion med ansvar för att väga samhällets behov av el mot de affärsmässiga och säkerhetsmässiga riskerna med att driva kärnkraftverk under sådana förhållanden.

Vidare saknas bestämmelser om drift av kärnkraftverk under höjd bered­skap i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, liksom i tillhörande för­ord­ningar.

Mot denna bakgrund gav regeringen i april 2025 Strålsäkerhets­myndig­heten och Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) i uppdrag att utreda förutsättningarna för drift av kärnkraftverk under höjd beredskap (KN2023/03584 och KN2025/00969).

Inom ramen för uppdraget ska Strålsäkerhetsmyndigheten analysera vilka undantag från eller ändringar i gällande lagar, förordningar och föreskrifter som kan vara nödvändiga för att möjliggöra drift av kärnkraftverk under höjd beredskap. Om myndigheten inom sitt ansvarsområde identifierar hinder för sådan drift ska den

•       föreslå nödvändiga författningsändringar i lagar och förordningar i syfte att möjliggöra elproduktion

•       identifiera vilka beslut som kan behöva fattas, vilket underlag som krävs för dessa beslut och vilka effekter besluten kan få.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska samråda med Myndigheten för civilt försvar om författningsförslagen berör lagen (2003:778) om skydd mot olyckor eller tillhörande förordning.

Svenska kraftnät ska inom ramen för uppdraget utreda vilka förutsättningar i elsystemet som kan påverka möjligheterna att driva kärnkraftverk under höjd beredskap samt analysera hur utebliven drift av kärnkraft i ett sådant läge påverkar elsystemets funktion.

Svenska kraftnät ska överlämna resultaten av sin analys till Strål­säker­hets­myndigheten som ett ingångsvärde i myndighetens del av upp­draget. Mot bak­grund av att kärnkraft omfattas av särskilda regelverk ska Svenska kraftnät där­utöver analysera förutsättningarna för att beordra drift av kärn­kraft med stöd av 4 § förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät.

Uppdraget delredovisades i februari 2026 i rapporten Strålsäkerhets­myndig­hetens rapport om förutsättningar för drift av kärnkraftsreaktorer vid höjd beredskap (dnr SSM2025-5427).

I december 2025 förlängdes tiden för uppdraget. Det ska nu slutredovisas i novem­ber 2026 (KN2025/02350).

Regler för granskning av utländska direktinvesteringar

Hösten 2023 biföll riksdagen regeringens proposition Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen (prop. 2022/23:116, bet. 2022/23:JuU32, rskr. 2023/24:3). Lagförslaget i pro­po­sitionen innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nöd­vändigt förbjuda, utländska direktinvesteringar i svenska företag vars verk­samhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen. Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik eller information eller strategiskt viktiga fastig­heter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 december 2023.

Nytt program för kärnavfall

I regeringens vårändringsbudget för 2026 (prop. 2025/26:99), som bereds i finansutskottet under våren 2026, föreslås att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med bolaget Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram. Detta program är baserat på etablerad teknik för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer. Åtagandena får enligt förslaget uppgå till högst 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå för perioden 2035–2159.

Regeringen föreslår även att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fördyringar av fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad teknik för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer. Åtagandena får uppgå till högst 61 miljarder kronor i 2026 års prisnivå för perioden 2035–2159.

Utskottet redovisade i maj 2026 sin uppfattning om regeringens proposition genom ett yttrande till finansutskottet (yttr. 2025/26:FöU3y). Utskottet till­styrkte propositionen, medan företrädare i utskottet för Socialdemokraterna fram­förde sin uppfattning i en avvikande mening. Riksdagen väntas fatta beslut om propositionen i juni 2026.

Tidigare riksdagsbehandling

När det gäller de aktuella motionsyrkandena om att det behövs ytterligare riskbedömningar av kärnkraft ur ett totalförsvarsperspektiv avstyrkte utskottet våren 2025 identiska förslag (bet. 2024/25:FöU2). Utskottet framhöll bl.a. att det civila försvaret nu byggs upp från en mycket låg nivå och att utvecklings­takten skyndsamt behöver öka samt utgå från de krav som ställs vid höjd beredskap och ytterst krig. Utskottet uttryckte sig samtidigt positivt om reger­ingens inriktning inför kommande försvarsbeslutsperiod, nämligen att fort­sätta att stärka förmågan inom det civila försvaret, öka utvecklingstakten och prioritera de åtgärder som snabbt ger störst effekt och därmed höjd förmåga inom de viktigaste samhälls­funktionerna. Det sistnämnda innefattar bl.a. funk­tioner för energiförsörjning. Utskottet framhöll i sammanhanget även att redan påbörjade satsningar inom den kommunala räddningstjänsten behöver fort­sätta och ytterligare förstärkas.

En annan uppfattning framfördes i en reservation av företrädare för Miljö­partiet i utskottet.

När det gäller kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader i olika avseenden avstyrkte utskottet våren 2025 ett yrkande på detta tema (bet. 2024/25:FöU4). Yrkandet är identiskt med det som behandlas i detta betänkande.

Utskottet konstaterade bl.a. att regeringen de senaste åren har tillsatt flera utredningar om kärnkraft som bl.a. syftar till att analysera frågor om kärnavfall och finansiering kopplad till slutförvar. Utskottet framhöll att det ser fram emot resultaten av dessa utredningar. Utskottet anförde samtidigt att det även fortsättningsvis lägger stor vikt vid den långsiktiga säkerheten i hanteringen av använt kärnbränsle och underströk att förvaringen av sådant bränsle måste vara så säker att den inte medför risker för kommande generationer.

En uppfattning i linje med vad som anfördes i den då aktuella motionen framfördes i en reservation av företrädare för Centerpartiet och Miljöpartiet i utskottet.

Utskottets ställningstagande

I detta avsnitt behandlar utskottet tre motionsyrkanden som på olika sätt rör kärnkraft och säkerhet.

När det till att börja med gäller motionsyrkandet om att kärnkraftsaktörer ska stå för sina egna kostnader bl.a. när det gäller säkerhet, avfallshantering och olycks­försäkring konstaterar utskottet att den pågående Kärnkrafts­prövnings­utredningen har i uppdrag att se över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Detta omfattar krav bl.a. på ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet, förbättrad prövning av sådana säkerheter samt möjligheten att fastställa fasta ersättningsbelopp för anläggningar och transporter. Utskottet kan även konstatera att utredaren ska redovisa sina förslag till regeringen i slutet av våren 2026.

Vidare vill utskottet påminna om att regeringen nyligen har lagt fram förslag för riksdagen om ett nytt program för kärnavfallshantering (prop. 2025/26:99). Utskottet redogjorde för sin syn på dessa förslag i ett yttrande till finans­utskottet i maj 2026 (yttr. 2025/26:FöU3y).

Utskottet ser ingen anledning att föregripa vare sig utredarens slutsatser eller den pågående beredningen i riksdagen genom att förorda ett till­känna­givande så som föreslås i det aktuella motionsyrkandet.

När det vidare gäller motionsyrkandena om fler analyser av kärnkraft ur ett totalförsvarsperspektiv vill utskottet framhålla att Strålsäkerhets­myndigheten för närvarande har i uppdrag att utreda förutsättningarna för att driva kärnkraftverk under höjd beredskap. I uppdraget ingår också att Svenska kraftnät ska bistå i arbetet. Uppdraget ska slutredovisas i november 2026.

Utskottet vill också påminna om att Kärnkraftsprövningsutredningen har i uppdrag att analysera om beredskaps- och planeringszoner för kärnkraft behöver anpassas. Som utskottet redan har konstaterat ska utredaren lämna sina förslag till regeringen i slutet av våren 2026.

Slutligen vill utskottet betona att det förändrade säkerhetsläget ställer höga krav på skyddet av samhällsviktig verksamhet – såsom anläggningar för elproduktion – och på vem som får investera i sådan verksamhet. Med hän­visning till det som tas upp i motionen vill utskottet påminna om att utländska investeringar i Sverige granskas enligt det system för granskning av direkt­investeringar som gäller sedan hösten 2023.

Sammanfattningsvis ser utskottet inga skäl att föregripa det pågående arbetet som rör säkerhetsanalyser och kärnkraft genom att föreslå något tillkänna­givande i linje med det som efterfrågas i motionerna.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reservationer

Ställningstagande

När det gäller utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen vill vi inled­ningsvis framhålla att fokus bör ligga på att bygga ut de kraftslag som är billigast och snabbast går att få på plats. Det är dock tydligt att kärnkraften – som inte hör till dessa kraftslag – kommer att vara en del av det framtida energi­systemet.

Mot denna bakgrund vill vi understryka att en långsiktig utbyggnad av kärn­kraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkrafts­aktörerna för dessa ända­mål.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Kriget i Ukraina och attackerna mot kärnkraftverket i Zaporizjzja har på många sätt tydligt visat de stora säkerhetsrisker som kärnkraften innebär.

Utöver de risker som rör strålsäkerhet vill jag framhålla att kostnaderna för att bygga kärnkraftverk är mycket höga och att tillgången till uran är avgö­rande för att driva dem. I detta sammanhang har dessvärre Ryssland och Kina avgörande roller när det gäller både att finansiera byggandet och att till­handahålla bränsle för själva driften. Jag kan konstatera att de flesta nya reaktorer som byggs på ett eller annat sätt är beroende av den kinesiska eller ryska staten.

Vidare vill jag påpeka att det inte är någon nyhet att dessa antidemokratiska stater har en expansiv geopolitisk och ekonomisk agenda, och att kärnkraft fått en nyckelroll i deras maktstrategi. Detta är något som regeringen i högre grad bör ta på allvar i sin iver att bygga ny kärnkraft.

Mot bakgrund av att ny kärnkraft nu ser ut att bli verklighet i Sverige anser jag att regeringen bör göra ytterligare riskbedömningar av kärnkraften ur ett total­försvarsperspektiv, särskilt med hänsyn till erfarenheterna från kriget i Ukraina.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag