HD01CU7: Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning
|
|
Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. plan- och bygglagen.
Genom lagändringarna anpassas svensk rätt till EU:s nya byggproduktförordning. Ändringarna innebär uppdaterade hänvisningar till förordningen och att rättsläget i fråga om märkningar som tillåts parallellt med CE-märkning förtydligas genom en hänvisning till de aktuella bestämmelserna i förordningen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.
Behandlade förslag
Proposition 2025/26:35 Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900),
2. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,
3. lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:35 punkterna 1–3.
Stockholm den 22 januari 2026
På civilutskottets vägnar
Malcolm Momodou Jallow
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Malcolm Momodou Jallow (V), Mikael Eskilandersson (SD), Joakim Järrebring (S), David Josefsson (M), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Lars Beckman (M), Denis Begic (S), Rashid Farivar (SD), Anna-Belle Strömberg (S), Jennie Wernäng (M), Larry Söder (KD), Alireza Akhondi (C), Björn Tidland (SD), Amanda Palmstierna (MP), Mats Persson (L) och Mats Hellhoff (SD).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:35 Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om att uppdatera hänvisningarna till EU:s byggproduktförordning i plan- och bygglagen, lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna samt om att förtydliga rättsläget i fråga om märkningar som tillåts parallellt med CE-märkningen.
Bakgrund
Allmänt
Sedan 2013 gäller inom EU en harmoniserad reglering om byggprodukter, EU:s byggproduktförordning. Under 2022 lade kommissionen fram ett förslag till en reviderad byggproduktförordning som en del av paketet för en cirkulär ekonomi och som en del av den europeiska gröna given. I november 2024 antogs en ny byggproduktförordning, förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 305/2011.
Den nya förordningen kommer successivt, inom en tidsram på 15 år från att den beslutades, att ersätta den tidigare förordningen.
En EU-förordning är bindande i sin helhet och direkt tillämplig för både enskilda och medlemsstaterna. Något nationellt införlivande är inte tillåtet enligt EU-rätten. En del EU-förordningar kan dock behöva kompletteras med nationella föreskrifter. En stor del av bestämmelserna i den nya förordningen är av teknisk natur och bör därför införas på lägre nivå än lag.
Byggproduktförordningen
EU:s byggproduktförordning syftar till att främja den fria rörligheten av byggprodukter på den inre marknaden genom att fastställa krav för utsläppande och tillhandahållande av s.k. harmoniserade byggprodukter.
En byggprodukt är varje produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att stadigvarande ingå i byggnadsverk eller delar av byggnadsverk. För att omfattas av kraven i förordningen krävs det att byggprodukten är harmoniserad, dvs. omfattas av en harmoniserad standard eller att det har utfärdats en europeisk teknisk bedömning (European Technical Assessment, ETA) för den. Om en byggprodukt omfattas av en harmoniserad standard eller en ETA ska den tillhandahållas tillsammans med dokumentation i form av en prestandadeklaration, samt vara CE-märkt för att få säljas på den inre marknaden. Den ska även ha annan relevant dokumentation som exempelvis bruksanvisningar och säkerhetsinformation.
Regeringen anger följande om reglerna i den nya förordningen. Den nya förordningen gör det möjligt för kommissionen att genom produktspecifika standarder fastställa produktkrav för vissa egenskaper, däribland miljömässig hållbarhet, funktionalitet och säkerhet. Kraven kommer inte att gälla förrän en delegerad akt har antagits som gör produktkraven tvingande för den specifika produktgruppen. Därefter ska kraven uppfyllas innan byggprodukten får släppas ut på marknaden för första gången.
Den nya förordningen tillåter vidare icke-obligatoriska märkningar parallellt med CE-märkning, så länge det inte medför andra provningsmetoder för egenskaper som fastställs i en harmoniserad standard. Exempel på sådana tillåtna parallella märkningar är vissa miljö- och hållbarhetsmärkningar som t.ex. visar att produkten uppfyller vissa krav i fråga om gränsvärden, material eller utsläpp.
Propositionen
Genom förslagen i propositionen anpassas svensk lagstiftning till den nya förordningen.
När det gäller plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL, föreslår regeringen till att börja med att hänvisningar till byggproduktförordningen ska uppdateras så att de avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen.
Vidare föreslår regeringen en ändring i 8 kap. 22 a § PBL mot följande bakgrund. För byggprodukter som inte omfattas av en harmoniserad standard, eller för vilka en ETA inte är utfärdad, finns ett svenskt frivilligt system med typgodkännande. Det är ett system för att bedöma och verifiera att byggprodukter stämmer överens med krav i svenska byggregler. Förhållandet mellan CE-märkning och typgodkännande beskrivs i 8 kap. 22 a § PBL, där byggproduktförordningen ges företräde. I promemorian Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning argumenteras för att det skulle kunna uppstå oklarheter när det gäller vilka typgodkännandemärkningar som är tillåtna, och att typgodkännande därför inte bör tillåtas som en parallell märkning till CE-märkningen. Regeringen, som delar remissinstanserna Boverket och Byggmaterialindustriernas synpunkter om att typgodkännandet fyller en viktig funktion, anser dock det fortsatt ska vara möjligt att typgodkänna byggprodukter i den mån förordningen tillåter. För att förtydliga rättsläget om parallella märkningar föreslår regeringen därför att bestämmelsen i 8 kap. 22 a § PBL ska ändras så att den innehåller en upplysning om förordningens märkningsregler.
Regeringen föreslår även att bilaga 3 till lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och bilaga 3 till lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna ska uppdateras med en hänvisning till artikel 3.18 i den nya förordningen.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag. Lagförslagen bör antas av de skäl som anförs i propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2025/26:35 Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.
Bilaga 2
