HD01CU39: Förenklade regler vid ändring av en byggnad

Civilutskottets betänkande 2025/26:CU39

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär till att börja med att regelverket förtyd­ligas genom att ordet ”ombyggnad” ersätts med uttrycket ”större byggnads­ändring” som förklaras i plan- och bygglagen och att möjligheten att ställa följdkrav på hela byggnaden vid en större byggnadsändring begränsas.

Det införs vidare vissa lättnader i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga vid en ändring av en byggnad. Det innebär bl.a. att om en bostad inreds på en vind eller i suterräng ska kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga inte gälla för den bostaden.

Syftet med lagändringarna är att förtydliga och förenkla bestämmelserna om ombyggnad och andra ändringar av en byggnad.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns sex reservationer (S, V, MP) och ett särskilt yttrande (C).

Behandlade förslag

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Regler om tillgänglighet

Åtgärdande av väsentliga brister och resurshushållning

Uppföljning och utvärdering

Reservationer

1. Regler om tillgänglighet för bostäder på vind och i suterräng, punkt 1 (S, V, MP)

2. Regeringens lagförslag i övrigt, punkt 2 (MP)

3. Regler om tillgänglighet, punkt 3 (S)

4. Åtgärdande av väsentliga brister och resurshushållning, punkt 4 (S)

5. Åtgärdande av väsentliga brister och resurshushållning, punkt 4 (MP)

6. Uppföljning och utvärdering, punkt 5 (S)

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag i övrigt, punkt 2 (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:180 Förenklade regler vid ändring av en byggnad. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Två motioner med totalt nio yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

 

Utskottets överväganden

Propositionen

Allmänt

Det har framkommit att regleringen om ombyggnad i plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL, kan uppfattas som svår att överblicka och förstå. Reger­ing­en anser därför att det behövs förenklingar och lättnad­er både när det gäller begreppet ombyggnad och av de krav som kan ställas i samband med att en byggnad eller anläggning ändras.

Ordet ombyggnad ersätts med uttrycket ”större byggnadsändring”

Ordet ombyggnad föreslås ersättas av uttrycket ”större byggnadsändring”. Ut­try­ck­et passar in i PBL:s systematik och språkbruk och är samtidigt förklaran­de på så sätt att det blir tydligt att det handlar om omfattande ändrings­åtgärd­er. Valet av böjningsformen ”större” syftar till att under­stryka att det är omfat­tande ändringar som avses. Ordet används vidare både i nationell rätt och i EU-rätten.

Definitionen av uttrycket föreslås vara en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas. Definitionen ska framgå av 1 kap. 4 § PBL.

Utformningskrav och tekniska egenskapskrav vid ändring av byggnad

Regeringen föreslår till en början att reglerna om i vilken omfattning utform­nings­krav och tekniska egenskapskrav ska uppfyllas vid nybyggnad och vid ändring av en byggnad ska tydliggöras genom att bestämmelserna delas upp i separata paragrafer.

När det sedan gäller i vilken omfattning kraven ska kunna ställas vid ändring av en byggnad föreslår regeringen att kraven ska gälla ”för det som ändras” genom åtgärden. Det är dock under förutsättning att annat inte följer av andra regler i 8 kap. PBL eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § PBL. Med uttrycket ”för det som ändras” avses den del av byggnaden som rent faktiskt ändras. Regeringen anger följande om förslaget i denna del på s. 32:

Om det t.ex. byggs en dörr mellan två rum går det att ställa krav på att dörröppningen ska ha en tillräcklig bredd och tillgodose kravet på bärförmåga. Däremot går det normalt inte att ställa krav på de anslutande rummen. Om ändringen avser ändrad användning, så kan krav ställas på hela den del som ges en ändrad användning. Bedömningen av vilka krav som ska ställas vid en ändrad användning påverkas dock även av om den nya användningen medför några nya eller längre gående krav än den tidigare användningen. Utformningskrav och tekniska egenskapskrav ska alltså ställas på de delar av en byggnad som byggherren faktiskt ändrar vid alla typer av ändringar. Som exempel kan nämnas att det vid inredande av nya bostäder krävs att de nya bostäderna uppfyller utformningskraven vid ändring. För att en ändring ska uppfylla utformningskraven kan dock åtgärder behöva vidtas även i andra delar av byggnaden än den del som den aktuella ändringen avser. Med anledning av den nya bostaden kan det t.ex. ställas krav på att byggnaden förses med hiss eller att byggnadens entré eller trappuppgång tillgänglighetsanpassas för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Sådana åtgärder vidtas på grund av krav som ställs på det som ändras i byggnaden och alltså inte med anledning av så kallade följdkrav.

Anpassning av utformningskrav och tekniska egenskapskrav

Som framgår ovan är utgångspunkten att utformningskraven och de tekniska egenskapskraven ska uppfyllas för det som ändras. Efter­som en ändring kan vara av större eller mindre omfattning bör det vara möjligt att ta hänsyn till förutsättningarna i varje enskild situation. Regeringen föreslår därför ett förtydligande av att kraven ska anpassas om och i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till följande angivna kriterier:

1. ändringens omfattning
2. byggnadens förutsättningar
3. resurshushållning
4. bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i 8 kap. 13, 17 och 18 §§ PBL.

Även detta gäller under förutsättning att annat inte följer av andra regler i 8 kap. PBL eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § PBL.

Anpassningsgrunden i punkt 3 ovan är ny, se mer under Åtgärdande av väsentliga brister och resurshushållning nedan.

Möjligheten att ställa följdkrav begränsas

Vid en ombyggnad enligt nuvarande regler kan krav ställas på att hela bygg­naden ska uppfylla utformningskraven och de tekniska egenskapskraven i 8 kap. 1 och 4 §§ PBL, s.k. följdkrav. Om det inte är rimligt ska utformnings­kraven och de tekniska egen­skaps­kraven dock endast ställas på den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombygg­naden.

Enligt regeringens förslag ska möjligheten att ställa följdkrav vid en större byggnadsändring vara mer begränsad, och den ska enbart kunna avse att åtgärda bris­ter som medför betydande risker med avseende på hälsa och säkerhet samt att uppfylla krav i fråga om bredbandsanslutning, energi­hushållning, värme­­­isolering och hållbar mobilitet.  Möjligheten att ställa andra följdkrav tas bort.

Detta innebär att det i fråga om utformningskrav inte längre kommer att vara möjligt att ställa följdkrav på att den del av byggnaden som inte omfattas av ändringen ska vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan eller vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I fråga om tekniska egenskapskrav kommer det inte längre att vara möjligt att ställa följdkrav på att den del av byggnaden som inte ändras ska uppfylla tekniska egenskaper när det gäller lämplighet för det avsedda ändamålet, tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga eller hushållning med vatten och avfall.

Särskilt om krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga

Borttagande av möjligheten att ställa följdkrav

Regeringen anger följande om borttagandet av möjligheten att ställa följdkrav på tillgänglighet och användbarhet (s. 45 f.):

Om möjligheten att ställa följdkrav på tillgänglighet och användbarhet tas bort bedömer regeringen att fler bostäder kan komma till stånd genom att byggherrar inte avskräcks från att företa större byggnadsändringar, såsom omvandling av lokaler till bostäder, på grund av risken för kostnads­drivande följdändringar. Det torde även kunna leda till att mer omfattande renoveringsåtgärder, som förnyar byggnadsbeståndet, genomförs i större utsträckning. Eftersom tillgänglighetskraven ska uppfyllas i den del som omfattas av den större byggnadsändringen torde detta vara positivt för tillgängligheten och användbarheten. Att ta bort möjligheten att ställa följdkrav på den mindre del av en byggnad som omfattas av en större byggnadsändring bedöms därmed inte motverka en fortsatt tillgänglighets­anpassning av byggnadsbeståndet, utan snarare öka möjligheterna till en förnyelse av bostadsbeståndet.

Flera remissinstanser […] lyfter risken för negativa effekter för bl.a. personer med funktionsnedsättning och ifrågasätter förslagets överens­stämmelse med FN:s konvention om rättigheter för personer med funk­tionsnedsättning. Regeringen vill understryka att kraven på tillgänglighet och användbarhet fortfarande är tillämpliga på det som ändras på en byggnad, både vid en större byggnadsändring och vid övriga ändringar av en byggnad. Det som tas bort är endast möjligheten att ställa sådana krav på den del av byggnaden som inte ändras vid en större byggnadsändring. Trots att det är tillåtet att ställa sådana krav enligt dagens regler så är det enligt Boverket inte vanligt att sådana följdkrav ställs. I praktiken bör det därmed inte innebära någon större ändring. I fråga om lokaler bör det även framhållas att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet alltid ska åtgärdas, även i lokaler som inte ändras. Dessa retroaktiva krav påverkas inte av förslaget.

Krav på utformning av en byggnad finns även enligt annan lagstiftning än plan- och bygglagstiftningen. Några remissinstanser […] anser att det är olyckligt att kravnivåerna skiljer sig åt mellan olika områden. Eftersom regler inom olika områden kan ha skilda syften är det dock inte orimligt att även de krav som ställs kan skilja sig åt. Det bör vidare påpekas att samtliga krav gäller oberoende av varandra. Sammantaget anser regering­en att nyttan med förslagen, att få till stånd fler bostäder och en ökad upprustning av det befintliga bostadsbeståndet, överväger risken för nega­tiva effekter för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings­förmåga.

Borttagande av kravens särskilda ställning

Enligt de nuvarande reglerna har kraven på tillgänglighet och användbarhet en förstärkt ställning jämfört med övriga krav. Avsteg från sådana krav får göras endast om det med hänsyn till ändringens omfatt­ning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Enligt regeringens förslag ska alla utformningskrav och tekniska egen­skaps­­krav ha samma ställning. Regeringen anför att den förstärkta ställningen för kraven på tillgänglighet och användbarhet medför att de behöver särbe­handlas. Att olika regler gäller för olika krav bidrar till de svårigheter som lyfts fram med att tolka ­utrymmet för att anpassa utformningskraven och de tekniska egenskaps­kraven. Kraven kan också bli kostnadsdrivande och leda till att byggprojekt inte blir av.

I slutändan bör ett borttagande av tillgänglighetskravets förstärkta ställning enligt regeringen kunna möjliggöra byggandet av fler bostäder samt leda till fler ändrings- och ombyggnadsprojekt i det befintliga byggnadsbeståndet. Det framhålls också att det grundläggande kravet på tillgänglighet och användbar­het fortfarande är tillämpligt på de nya och ändrade byggnaderna. Det innebär att fler bostäder kan skapas som ska uppfylla alla utformningskrav och teknis­ka egenskaps­krav, inklusive kravet på tillgänglighet och användbarhet, dock med möjlighet till vissa anpassningar. Det rör sig sannolikt om bostäder som i stor utsträck­ning inte hade kommit till stånd annars.

Avsteg från kraven för bostäder på vind och i suterräng

Enligt nuvarande regler får avsteg från kraven på tillgänglighet och använd­barhet alltid göras om den ändring som ska utföras innebär att en bostad på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Enligt regeringens förslag ska bostäder på vind och i suterräng, inklusive student­bostäder i sådant läge, helt undantas från kraven. Följande anges på s.  51 f.:

Frågan är dock om det är skäligt att bostäder i suterräng och större bostäder på vind inte behöver uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet. Utgångspunkten bör givetvis vara att bostäder ska uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet och därmed kunna nyttjas av alla. Mot det måste dock ställas intresset av att få till stånd fler bostäder och att outnytt­jade ytor i befintliga byggnader nyttjas bättre. Att underlätta tillskapandet av bostäder på vind och i suterräng kan leda till totalt sett fler och mer differentierade bostäder. Det torde gynna alla på bostads­marknaden, även de som får svårigheter att nyttja de bostäder som byggs på vind och i suterräng genom att tillämpa undantaget.

Det är i dag möjligt att göra avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet vid inredning av bostad som är större än 35 kvadratmeter på vind, men det är då upp till byggnadsnämnden att göra en bedömning av om avsteg från kraven är motiverade. Utfallet av kommunens bedömning kan variera och det är därför en fördel om byggherren tidigt vet att bygg­lovet inte kommer att prövas utifrån kraven på tillgänglighet och använd­barhet. Att tydliggöra möjligheten till undantag från kraven på tillgänglig­het och användbarhet i plan- och bygglagen kan minska osäker­heter för byggherrar.

Statistik från Statistiska centralbyrån visar att under det senaste decen­niet har i genomsnitt cirka 350 bostäder årligen tillkommit genom bostads­inredning av vindar. Undantaget kommer alltså att tillämpas på ett begrän­sat antal bostäder, särskilt i relation till det totala årliga tillskottet av bo­städer genom nybyggnad och ändring. […]

Flera remissinstanser, bl.a. Diskrimineringsombudsmannen, lyfter risken för negativa effekter för personer med funktionsnedsättning eller nedsatt orienteringsförmåga och ifrågasätter förslagets överensstämmelse med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions­nedsätt­ning. Regeringen bedömer att förslaget är proportionerligt för att tillskapa fler prisvärda bostäder. Vidare konstaterar regeringen att det rör sig om ett litet antal bostäder och att det trots lättnaderna i kraven kommer fortsätta skapas tillgänglighetsanpassade bostäder som kan nyttjas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Förslagens överensstämmelse med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Regeringen gör följande bedömning på s. 68 f.:

Bestämmelserna behöver […] beakta rättigheterna som fastställs i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat. Konventionens syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. När Sverige tillträdde kon­ventionen 2009 ansågs svensk rätt stå i överensstämmelse med konven­tionens bestämmelser. Konventionen är utgångspunkt för det nationella målet för funktionshinderspolitiken.

Flera remissinstanser som är negativa till förslagen, t.ex. Diskrimi­nerings­ombudsmannen, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet och Myndigheten för delaktighet, menar att förslagen strider mot FN:s konven­tion om rättigheter för personer med funktionsnedsättning eller försvårar möjligheterna att uppnå åtaganden enligt konventionen.

Det finns ett stort behov av att bygga fler, ändamålsenliga och pris­värda bostäder i många delar av landet, genom exempelvis omvandling eller tillbyggnader. Dessutom finns det ett stort behov av renovering och upprustning av det befintliga byggnadsbeståndet. Byggherrar har fram­hållit att krav och följdkrav på tillgänglighet och användbarhet, t.ex. gällande krav på installation av hiss, ger konsekvenser för renoverings- och omvandlingsprojekts genomförbarhet. Exempelvis framhåller Bostads­rätterna och Fastighetsägarna att krav på tillgänglighet i vissa situationer har medfört att projekt inte har varit möjliga att genomföra. […]

Det är viktigt att det fortsatt finns ett tillräckligt utbud av bostäder som uppfyller gällande krav på tillgänglighet och användbarhet som kan nyttjas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. För bostäder som tillkommer vid nybyggnad, vilka är betydligt större i antal jämfört med bostadstillskottet vid ombyggnad, ska kraven på tillgänglighet och användbarhet uppfyllas. Därmed tillkommer det bostäder som kan nyttjas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vidare kan det påpekas att borttagandet av möjligheten att ställa följdkrav på tillgänglig­het och användbarhet samt den särskilda ställningen för kraven på till­gäng­lighet och användbarhet inte påverkar grundkravet på tillgänglighet. […]

I sammanhanget är det också viktigt att nämna Boverkets roll inom funktionshinderpolitiken. Boverket är en av de myndigheter som i Strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken (S2021/06595) har i uppdrag att årligen följa upp det nationella målet för funktionshinderpolitiken, inom sitt verksamhetsområde. […]

Sammantaget bedömer regeringen att förslagen inte innebär en inskränkning i rättigheter för personer med funktionsnedsättning, då det fortsatt är möjligt för personer med funktionsnedsättning att välja sin bosättningsort och bostad, ha tillgång till den fysiska miljön och att kunna delta i samhället. Dessutom ser regeringen goda möjligheter för Boverket att noga följa upp frågan givet myndighetens viktiga roll inom funktions­hinderpolitiken.

Motionerna

Joakim Järrebring m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:4010 yrkande 1 att regeringens förslag ska avslås i de delar det avser ändrade regler om tillgänglighet och användbarhet för bostäder på vind och i suterräng (8 kap. 7 § PBL). I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med de följdändringar som krävs med anledning av att 8 kap. 7 § PBL avslås. Motionärerna anser att de utökade undan­tagen för bostäder på vindar och i suterräng är särskilt problematiska eftersom grundläggande krav på tillgänglighet och använd­barhet kan sättas åt sidan.

Amanda Palmstierna m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:4059 yrkande 3 att regeringens förslag ska avslås när det gäller begränsningar av kraven på tillgänglighet och användbarhet i form av begränsade möjligheter att ställa följdkrav samt ändrade regler för bostäder på vind och i suterräng (8 kap. 2 a, 5 b och 7 §§ PBL). I yrkande 4 föreslår motionärerna ett tillkänna­givande om att regeringen ska återkomma med förslag som återställer de krav på tillgänglig­het och användbarhet för per­soner med nedsatt rörelse- eller orienterings­förmåga som gäller enligt den nuvarande lagstiftningen. Motio­närerna framhåller att regeringen frångår den viktiga principen om universell utform­ning och FN:s funktionsrätts­konven­tion. Vidare anser de att förslagen innebär en kraftig försämring av jämlik­heten i samhället.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens ambition att förenkla byggregelverket, och välkomnar förslagen som ska förtydliga bestämmelserna om ändring av byggnader.

Som regeringen anför i propositionen finns det ett stort behov av nya bostäder. Det är viktigt att byggprojekt inte hindras av kostnadsdrivande regler om det kan undvikas. Samtidigt behöver det ställas rimliga krav på utformning och tekniska egenskaper när en byggnad eller anläggning ändras.

Utskottet anser att regeringens bedömning i fråga om lättnader i kraven på tillgänglighet och användbarhet är väl avvägd och konstaterar att sådana krav alltjämt kommer att kunna ställas på hela byggnaden vid nybyggnad och på det som ändras både vid en större byggnadsändring och vid övriga ändringar av en byggnad. Med hänsyn till detta och av de skäl som i övrigt anförs i propositionen bör riksdagen anta förslaget i dess helhet.

Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens lagförslag och avslå motions­yrkandena.

 

Utskottet övergår nu till att behandla förslag på tillkännagivanden till regeringen om lagstiftningens framtida utformning.  

Motionen

Joakim Järrebring m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:4010 yrkande 3 ett tillkännagivande om att regeringen ska säkerställa att förslagen inte leder till försämrad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Motionärerna framhåller att det finns en risk att viktiga brister i till­gäng­lighet och boendekvalitet inte åtgärdas i samband med större föränd­ringar när möjligheten att ställa följdkrav på hela byggnaden begränsas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ställt sig bakom regeringens lagförslag och de överväganden som regeringen har gjort. Utskottet anser mot den bakgrunden att det saknas skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Motionerna

Joakim Järrebring m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:4010 yrkande 4 ett tillkännagivande om att begränsningen av följdkrav vid större byggnads­ändringar inte ska leda till att väsentliga brister i byggnader kvarstår. Motio­närerna anför att det finns en risk för att förenklingar i regelverket går ut över grundläggande kvalitet i byggandet och att viktiga brister inte åtgärdas.

Amanda Palmstierna m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2025/26:4059 yrkandena 1 och 2 tillkännagivanden om att anpassnings­grund­en resurshus­hållning även ska kunna användas för att underlätta möjligheten att använda begagnat material från andra byggnader, och att det bör utredas om begreppet ska utvidgas till att även avse andra resurser, såsom energi och vatten. Motio­närerna anför att det ur ett hållbarhetsperspektiv är väsentligt att begagnat material från andra byggnader kan återbrukas i samband med en ändring och att andra resurser också bör kunna omfattas.

Propositionen

Som framgår ovan föreslår regeringen förändringar av möjligheten att ställa följdkrav vid större byggnadsändringar. Följdkrav ska dock kunna ställas på att åtgärda sådana brister som medför betydande risker med avse­ende på hälsa och säkerhet. Regeringen anför följande på s. 41:

Det är viktigt att följdkrav kan ställas i situationer då det finns ett starkt samhällsintresse av att åtgärderna faktiskt vidtas eller där fastighetsägaren har ett mindre egenintresse av att åtgärderna utförs. Som bl.a. Malmö och Sollentuna kommuner och Folkhälsomyndigheten påpekar, får en ändring av en byggnad aldrig medföra oacceptabla risker för människors hälsa eller säkerhet. Det bör därmed även fortsatt vara möjligt att ställa följdkrav på att åtgärda brister avseende hälsa och säkerhet för hela byggnaden vid en större byggnadsändring. Regeringen anser dock att det ur samhällelig synvinkel inte är motiverat att ställa sådana följdkrav om det inte är fråga om betydande risker. Möjligheten att ställa följdkrav bör därför begränsas till att åtgärda sådana brister med avseende på hälsa och säkerhet som medför betydande risker. Det kan exempelvis röra sig om brister i fråga om bärförmåga eller säkerhet i händelse av brand. Det bör dock poängteras att de grundläggande utformningskraven och tekniska egenskapskraven gäller oförändrade för den del av byggnaden som ändras. Vidare gäller t.ex. miljöbalkens regler om hälsoskydd oförändrade för hela byggnaden.

Med anledning av bygg- och fastighetssektorns miljö- och klimatpåverkan har intresset för resurshushållning ökat i branschen de senaste åren. Regeringen framhåller att det dock saknas stöd i gällande byggregelverk för att medge anpassning av bygg­kraven med hänsyn till resurshushållning vid ändring av en byggnad. Därför bör reglerna i större utsträckning möjliggöra resurseffek­tiva utformningar och lösningar som dessutom kan innebära kostnads­bespar­ingar för byggherren. Flera remissinstanser uppger att betydelsen av resurshus­hållning bör bred­das. Regeringen anger följande på s. 37:

Syftet med att införa resurs­hushållning som en anpassningsgrund är att underlätta möjligheten att behålla befintligt material i en byggnad vid en ändring eller flyttning av byggnaden. Avsikten är alltså inte, som Bostadsrätterna, IQ samhälls­byggnad och Sveriges arkitekter m.fl. önskar, att generellt underlätta möjligheten att använda begagnat material vid ändring av en byggnad. Det bör poängteras att bestämmelsen inte möjlig­gör bruket av begagnade produkter som inte anses lämpliga för den avsedda användningen enligt 8 kap. 19 §. De bör därmed inte finnas fog för de farhågor som bl.a. Sollentuna kommun för fram avseende miljö- och hälsoskydd. Resurshushållning bör inte heller, som Naturvårdsverket vill, omfatta andra resurser än materialresurser. En sådan utvidgning av begrep­pet resurshushållning skulle kräva ytterligare utredning och över­väganden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ställt sig bakom regeringens lagförslag och de överväganden som regeringen har gjort. Utskottet anser mot den bakgrunden att det saknas skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Motionen

Joakim Järrebring m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2025/26:4010 yrkande 5 ett tillkännagivande om att följa upp reformens konsekvenser för bostadskvalitet, tillgänglighet, hälsa och rättssäker tillämpning. Motionärerna anför att det förändrade regelverket påverkar balansen mellan kostnads­effek­tivitet och kvalitetskrav, vilket får till följd att effekterna av regeländ­ring­arna behöver utvärderas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen på området och över­väger att följa upp och utvärdera lagstiftningen om det skulle behövas. Utskottet anser därför inte att det finns skäl för ett sådant tillkännagivande som motionärerna föreslår. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Reservationer

Ställningstagande

Vi välkomnar delar av regeringens förslag men ställer oss kritiska till lättnaderna i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vi delar flera remissinstansers farhågor att förslagen kommer att få negativa konsekvenser för jämlikheten i samhället. De utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng är särskilt problematiska. Detta förslag innebär att grundläggande krav på till­gäng­lighet och användbarhet kan sättas åt sidan, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet. Vi anser därför att regeringens förslag ska avslås i de delar det avser 8 kap. 7 §.

Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag på de följdändringar som krävs med anledning av avslaget. Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Regeringens förslag innebär lättnader i kraven när det gäller tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Jag kan konstatera att regeringen därmed på nytt frångår den viktiga principen om universell utformning. Senast det hände gällde det byggkrav för student­bostäder, och från mitt parti framfördes då att det inte var svårt att föreställa sig en utveckling där regeringen också börjar luckra upp regelverken för andra typer av bostäder med argumentationen att personer med funktions­nedsättning är en liten grupp i antal. Nu är vi redan där.

Vi har som land länge haft som princip att alla ska kunna delta i samhället, studera, arbeta och försörja sig, bilda familj och delta i de demokratiska pro­cesserna. Under många decennier har principen om universell utformning präglat samhällsbygget. Att regeringen återigen vill frångå den principen är allvarligt och anmärkningsvärt. Det är inte rimligt att sänka våra allmänna tillgänglighetskrav vid vare sig ny- eller ombyggnad. Även mindre avsteg får konsekvenser, och miss­lyckade omvandlingar blir svåra och dyra att rätta till i efterhand. Förslagen kommer också att få en negativ påverkan för många äldre som i olika grad har behov av god tillgänglighet.

Jag anser i likhet med flera remissinstanser att förslagen går emot FN:s funktionsrättskonvention och jag delar remissinstansernas kritik.

Sammanfattningsvis motsätter jag mig de ändrade reglerna när det gäller tillgänglighet och användbarhet och att det inte ska vara möjligt att ställa sådana följdkrav. Jag anser därför att regeringens förslag ska avslås i de delar det avser 8 kap. 2 a och 5 b §§ PBL.

Som en konsekvens av detta behöver regeringen återkomma med förslag som återställer de krav på tillgänglighet och använd­barhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som gäller enligt den nuvarande lagstiftningen. Det är regeringens uppgift att vidta nödvändiga åtgärder. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi välkomnar förslagen i de delar de innebär förenklingar som underlättar ombyggnad och därmed också ett mer effektivt utnyttjande av det befint­liga byggnadsbeståndet. Det är rimligt att regelverket moderniseras och görs mer flexibelt och förutsägbart. Det är också positivt att regelverket blir tydligare, bl.a. genom att begreppet ”ombyggnad” ersätts med ”större byggnads­änd­ring”.

Vi delar dock flera remiss­instansers oro för förslagens konsekvenser. För­enklingar behövs men får inte ske på bekostnad av grundläggande krav på bl.a. tillgänglighet och användbarhet, hälsa och god boendestandard. Regelverket måste spegla att bostaden inte är vilken vara som helst. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen ska säkerställa att lättnaderna i regelverket inte leder till försämrad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienter­ings­förmåga.

Det är regeringens uppgift att vidta de åtgärder som behövs med anledning av vårt förslag. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

I ett läge där bostadsbyggandet bromsar in är det avgörande att vi använder de hus vi redan har på ett smartare och mer resurseffektivt sätt. I likhet med flera remissinstanser ser vi en risk för att förenklingar i regel­verket kommer att gå ut över den grund­läggande kvaliteten i byggandet. När möjlig­heten att ställa följdkrav på hela byggnaden begränsas finns det en påtaglig risk att viktiga brister inte åtgärdas i samband med större förändringar. Det gäller t.ex. sådant som boendekvalitet och långsiktig hållbarhet, vilket riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet. Begränsningen av möjligheten att ställa följdkrav ska inte kunna leda till att väsentliga brister i byggnader kvarstår och regeringen behöver vidta åtgärder för att säkerställa att regelverket inte tillåter det.

Det är regeringens uppgift att ta de initiativ som krävs med anledning av vårt förslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.  

 

Ställningstagande

Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Dessutom bidrar sektorn till klimat­påverkan utomlands genom import av byggmaterial. Det finns stora behov av att minska sektorns klimatpåverkan för att nå uppsatta klimatmål. Därför är det positivt att regeringen föreslår resurshushållning som en anpassningsgrund i utformningskraven och i de tekniska egenskapskraven. Jag anser dock att regeringen inte ska stanna vid att det är befintligt bygg­material som ska avses. Återbrukat material från andra byggnader bör också omfattas.

Vidare anser jag att begreppet resurshushållning även bör inbegripa annat än materialresurser, t.ex. energi och vatten, för att förslagen ska ha positiva konsekvenser för miljön. En sådan utvidgning av begreppet skulle kräva ytter­ligare utredning, och regeringen bör därför tillsätta en sådan.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi anser att det finns skäl att noga följa konsekvenserna av regeringens förslag. När regel­verket förändras på ett sätt som påverkar balansen mellan kostnads­effektivitet och kvalitetskrav behöver staten ta ansvar för att utvärdera utfallet. Det gäller särskilt effekterna på bostadskvalitet, tillgänglighet och hälsa, men också hur regelverket tillämpas i praktiken. Lagändringarnas kon­sekvenser bör därför följas upp.

Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Särskilt yttrande

Jag välkomnar förslagen som förtydligar och förenklar bestämmelserna om ändringar av byggnader. Det är angeläget att regelverket underlättar för aktörerna i branschen, i synnerhet eftersom behovet av bostäder är stort i en lång rad svenska kommuner. Jag ställer mig alltså bakom regeringens förslag och har valt att inte väcka någon följdmotion.

I sammanhanget vill jag dock framhålla att även sådana ändringsåtgärder som inglasning av balkonger bör underlättas. Sådana åtgärder innebär att en bostad kan anpassas utifrån behov och önskemål och ökar därmed individens frihet. De skulle därtill gynna den i dagsläget hårt pressade byggsektorn, vilket jag också framhållit i bl.a. interpellation 2023/24:672 till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Jag kommer att noga följa regeringens fortsatta arbete och återkommer med förslag i andra sammanhang om det finns skäl för det.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag