HD01CU33: Förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar

Civilutskottets betänkande 2025/26:CU33

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens lagförslag som innebär att det införs ett förbud mot kusinäktenskap och äktenskap där den ena är släkt i rätt ned­stigande led med den andras syskon. Sådana utländska äktenskap ska som huvudregel inte heller erkännas i Sverige. Vidare ska det inte längre vara möjligt för halvsyskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att ingå äktenskap. Syftet med lagändringarna är att motverka hedersrelaterat förtryck, våld och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (C).

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:154 Förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar

Särskilt yttrande

Förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:154 Förbud mot kusin­äktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Utskottets överväganden

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att det ska införas ett förbud mot kusin­äktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar. Syftet är att motverka hedersrelaterat förtryck, tvång och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap.

Regeringen framhåller att kusinäktenskap för med sig en särskild risk för hedersrelaterat förtryck och annan ofrihet. Det gäller i synnerhet för flickor och kvinnor. Sedvänjor som är förknippade med kusinäktenskap riskerar också att bidra till social isolering samt till att upprätthålla hedersstrukturer och släktbaserade kriminella nätverk. Regeringen föreslår därför att det ska införas ett undantagslöst förbud mot äktenskap mellan kusiner i Sverige och att utländska kusinäktenskap som huvudregel inte ska erkännas här.

Regeringen föreslår också motsvarande förbud mot äktenskap där den ena är släkt i rätt nedstigande led med den andras syskon.

Vidare föreslår regeringen att det inte längre ska vara möjligt för halv­syskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att ingå äktenskap.

Slutligen föreslår regeringen vissa följdändringar och övergångsbestäm­melser samt lämnar förslag om försäkran inför hindersprövning och upplös­ning av äktenskap som ingåtts trots förbud.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen.

Särskilt yttrande

Jag står bakom lagförslaget som regeringen har lagt fram eftersom det är viktigt att motverka allt hedersrelaterat våld och förtryck. Att förbjuda kusin­äktenskap är ett steg i rätt riktning, och jag har därför valt att inte väcka någon följdmotion.

Jag vill samtidigt för egen del understryka att arbetet måste fortsätta på alla plan. Det handlar bl.a. om att öka kunskapen inom skolan och socialtjänsten om hur man hjälper familjer där det förekommer hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns forskning som visar på kunskapsbrister i dessa verksam­heter.

Regeringens lagförslag hindrar vidare inte att nära släktingar väljer att leva tillsammans som sambor utan att ingå äktenskap. Det är viktigt att arbetet fortsätter för att stärka skyddet för dessa personer på andra sätt.

Om Sverige inte erkänner ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag finns ingen rätt till bodelning, och det kan behöva utvärderas hur den svagare parten kan stärkas i en sådan situation.

Jag kommer att noga följa utvecklingen på dessa områden, och om det finns skäl till det kommer jag att återkomma med förslag i andra samman­hang.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag