HC12998: Det försenade införandet av BSP- och BSR-rollerna
Svar på fråga 2024/25:998 Det försenade införandet av BSP- och BSR-rollerna
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2024/25:998 av Rickard Nordin (C)
Det försenade införandet av BSP- och BSR-rollerna
Rickard Nordin har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att skynda på införandet av BSP- och BSR-rollerna på den svenska elmarknaden och säkerställa att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt EU:s regelverk.
Marknadsaktören leverantör av balanstjänst, som på engelska förkortas BSP, är en marknadsaktör som tillhandahåller balansenergi och/eller balanskapacitet till Affärsverket Svenska kraftnät (Svenska kraftnät). Förkortningen BRP översätts till ’balansansvarig part’ på svenska. Dessa marknadsaktörers uppgifter regleras genom EU:s elmarknadsförordning som är direkt tillämplig i Sverige.
Regeringen har genomfört anpassningar av ellagen med hänsyn till elmarknadsförordningen, som trädde i kraft 1 juni 2023. För svenska aktörer som är aktiva på balansmarknaden genomförs regleringen dock i praktiken framför allt genom de BSP- och BRP-villkor som Svenska kraftnät föreslår och som Energimarknadsinspektionen godkänner efter ansökan från Svenska kraftnät. De båda rollerna infördes i elmarknaden för snart ett år sedan (1 maj 2024) vilket finns beskrivet på Svenska kraftnäts hemsida. Svenska kraftnät ansvarar för att fortsätta implementera de godkända BSP- och BRP-villkoren fullt ut och det arbetet pågår.
För att tydliggöra och harmonisera gällande regelverk ytterligare såg regeringen ett behov av att låta en särskild utredare analysera och föreslå hur marknadsaktören leverantör av balanstjänst, dvs. BSP, kan tydliggöras och regleras. Regeringen tillsatte bland annat av det skälet Elmarknadsutredningen i januari 2024 och utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 25 april i år. Förtydligande av BSP-rollen väntas även bidra till ökad tydlighet avseende förutsättningar och uppgifter för marknadsaktören oberoende aggregator som införts i svensk rätt genom bland annat 9 kap. 30–34 §§ ellagen.
I sammanhanget kan även nämnas att byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) under mars månad överlämnade ett uppdaterat förslag till kommissionsförordning, en så kallad nätkod för efterfrågeflexibilitet. Nätkoden har ännu inte antagits men förslagen förväntas tydliggöra villkor som rör ’service providers’. Det behöver analyseras om och hur den slutgiltiga nätkoden även kan påverka BSP-villkoren i Sverige. Det här är med andra ord ett pågående arbete, inte bara i Sverige utan även inom EU.
Som framgår har regeringen vidtagit flera åtgärder för att förenkla för nya aktörer på elmarknaden i syfte att öka användningen av flexibilitetstjänster och frigöra dess potential. Regeringen kommer även fortsättningsvis att utveckla elmarknaden och säkerställa att Sverige uppfyller det europeiska regelverket.
Stockholm den 16 april 2025
Ebba Busch