HC12978: Vårdpersonal utan legitimation

Svar på fråga 2024/25:978 av Fredrik Lundh Sammeli (S)
Vårdpersonal utan legitimation

Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att säkerställa att patienter inte vårdas av personal som fått sin legitimation återkallad.

Att arbeta utan legitimation är givetvis en allvarlig sak som ska beivras. En läkare som har fått sin legitimation återkallad, men som ändå utövar läkaryrket kan t.ex. dömas till böter eller fängelse i sex månader. Jag vill även påminna om att arbetsgivaren har ett stort ansvar att kontrollera en persons behörighet inför anställning – det finns goda möjligheter för vårdgivarna att få information om huruvida en person är legitimerad eller inte.

Enskilda individer som äventyrar patientsäkerheten på detta sätt kan också vara en del av den kriminella ekonomin. Det är en prioriterad fråga för regeringen att aktivt motverka välfärdsbrottslighet. Till exempel tillsatte regeringen i september förra året en utredning med uppdraget att se över vissa frågor om uppgiftsskyldighet, dokumentation, begränsningar och tillsyn avseende läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå hur regelverket för interimistiska beslut gällande återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätten kan ändras för att bättre värna såväl patientsäkerheten som rättssäkerheten för förskrivaren i fråga.

Det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som fattar beslut om återkallelse av legitimation eller annan behörighet inom hälso- och sjukvården samt indragning och begränsning av förskrivningsrätt. Det gäller även interimistiska beslut. HSAN:s handläggning av dessa ärenden utgör en viktig del i att bekämpa den kriminella ekonomin. Regeringen har därför tillfört 9 miljoner kronor 2025 och beräknar avsätta 9 miljoner kronor 2026 och 2027 för att stärka myndighetens arbete.

Stockholm den 9 april 2025

 

Acko Ankarberg Johansson