HC12966: Hantering av säkerhetsintrång mot företag
Svar på fråga 2024/25:966 Hantering av säkerhetsintrång mot företag
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:966 av Johnny Svedin (SD)
Hantering av säkerhetsintrång mot företag
Johnny Svedin har frågat mig hur jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen avser att stärka företagens skydd mot digitala intrång, bluffakturor och identitetsstöld, och vilka åtgärder som planeras för att stödja små och medelstora företag i att förbättra sin cybersäkerhet.
Företag har en grundläggande betydelse för ett välfungerande samhälle. De bidrar till innovation, skapar arbetstillfällen och är en förutsättning för den svenska konkurrenskraften och välståndet. Regeringen ser därför mycket allvarligt på brottslighet som drabbar företag och arbetar aktivt och på bred front för att motverka detta. Exempelvis trädde en rad nya åtgärder i kraft den 1 januari i år med anledning av regeringens proposition Bolag och brott (prop. 2024/25:8). Bland annat innebär åtgärderna att företagskapning kriminaliserats genom en särskild straffbestämmelse. Det nya brottet tar sikte på delar av den problembild som Johnny Svedin lyfter i sin fråga, nämligen då någon olovligen använder ett företags identitetsuppgifter för att t.ex. tömma bolaget på pengar eller begå bedrägerier i företagets namn. Lagändringen syftar bl.a. till att stärka skyddet för de drabbade företagen genom att de ges en tydlig målsägandestatus och därmed bättre möjligheter att ta till vara sin rätt.
Regeringen agerar också mot bedrägerier på flera olika sätt. Som exempel kan nämnas att regeringen har haft en dialog med bankerna kring behovet av ett förstärkt kundskydd mot bedrägerier, vilket resulterade i att ett åtgärdspaket från bankernas sida presenterades i maj 2024. Regeringen har även gett Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum i syfte att utveckla samverkan mellan myndigheter och näringslivet, särskilt bankerna, när det gäller brottslighet som har koppling till det finansiella systemet, såsom penningtvätt och bedrägerier.
Även frågan om cybersäkerhet står högt upp på regeringens agenda. Små och medelstora företag är generellt sett särskilt sårbara för cybersäkerhetsrisker. Deras motståndskraft och skydd av affärshemligheter utgör därför en väsentlig del i att slå vakt om Sveriges samlade konkurrens- och motståndskraft. Regeringen har nyligen beslutat om den nya nationella strategin för cybersäkerhet för åren 2025–2029, med tillhörande handlingsplan, som bl.a. innehåller mål om utvecklad förmåga att förebygga och bekämpa cyberbrott och ett mål om utvecklat stöd för små och medelstora företags cybersäkerhetsarbete. Sverige arbetar också på EU-nivå för att öka brottsbekämpande myndigheters tillgång till digital bevisning. Cyberhoten behöver bekämpas både genom företagens cybersäkerhetsarbete och genom att brottsbekämpande myndigheter kan lagföra eller blockera cyberbrottslingar. Regeringen vill med detta förhindra att kriminella under anonymitet kan begå brott via nätet.
Stockholm den 9 april 2025
Gunnar Strömmer