HC12939: Sveriges internationella arbete mot antibiotikaresistens
Svar på fråga 2024/25:939 Sveriges internationella arbete mot antibiotikaresistens
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:939 av Olle Thorell (S)
Sveriges internationella arbete mot antibiotikaresistens
Olle Thorell har frågat bistånds- och handelsministern vilka, om några, åtgärder han avser att vidta inom ramen för sin tjänsteutövning och med anledning av det som anförs i den i frågan nämnda artikeln för att stärka Sveriges internationella arbete mot antibiotikaresistens.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Som Olle Thorell nämner har regeringen höga ambitioner inom området antimikrobiell resistens (AMR). AMR är ett stort hot mot den globala hälsosäkerheten och förorsakar varje år mer än en miljon dödsoffer. Förra året antog FN:s generalförsamling i samband med ett högnivåmöte om AMR en deklaration för att intensifiera och konkretisera insatserna, där Sverige var en aktiv deltagare i förhandlingarna.
Den 30 november 2023 beslutade regeringen att förlänga den nuvarande AMR-strategin för att samtidigt kunna utvärdera arbetet. Flera underlag som tagits fram på uppdrag av regeringen utgör nu en grund för att revidera och uppdatera Sveriges strategi mot antibiotikaresistens. Bland dessa återfinns Statskontorets rapport, en rapport från den nationella samverkansfunktionen i arbetet mot antibiotikaresistens samt rapporten/resultaten från det landsbesök som EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) och EU-kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet genomförde under förra året.
Två gånger per år genomförs Aktörssamverkan om antibiotikaresistens, som är ett forum där olika organisationer ges möjlighet att föra fram synpunkter och gemensamt diskutera AMR-relaterade frågor med Regeringskansliet. Det är ett viktigt forum där organisationer, företag, forskare och civilsamhälle kan lyfta angelägna frågor och diskussioner, bl.a. inför revideringen av den svenska strategin mot antibiotikaresistens.
Förbättrad hälsa för de mest utsatta, är vidare en av sju prioriterade teman i den nya reformagendan för svenskt bistånd ”Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt”. Inom denna tematiska prioritering ingår bl.a. att förhindra och bekämpa hälsohot, inklusive pandemier och antimikrobiell resistens. I december beslutade regeringen om Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 2025–2029, där insatser mot antibiotikaresistens utgör en del av verksamheten. Strategin omfattar sammantaget 4,3 miljarder kronor för perioden.
Regeringen tillvaratar också möjligheten att lyfta antibiotikaresistens i olika globala sammanhang, i Global Leaders Group on Antimicrobial Resistance (GLG) där jag sedan årsskiftet är vice ordförande. Vidare innefattas i Sveriges ambassadör för global hälsas uppdrag att bidra till att förhindra och bekämpa hälsohot inklusive antibiotikaresistens och antimikrobiell resistens inom ramen för utvecklingssamarbetet, forskning och läkemedelsutveckling.
Regeringen fortsätter att arbeta aktivt för att minska spridningen av antibiotikaresistens i Sverige och globalt genom att fortsatt vara pådrivande i frågorna.
Stockholm den 2 april 2025
Jakob Forssmed