HC12894: Nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn

Svar på fråga 2024/25:894 av Sanna Backeskog (S)
Nationell strategi för att bekämpa och förebygga våld mot barn

Sanna Backeskog har frågat mig vilka steg jag kommer att ta för att en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn kommer på plats innan mandatperiodens slut.

Varje barn har rätt till skydd från alla former av våld. Trots det utsätts ungefär hälften av alla barn i Sverige för våld under uppväxten. Regeringen har initierat flera stora reformer som på olika sätt har bäring på våld mot barn. Ett exempel är omläggningen av den statliga barn- och ungdomsvården samt propositionen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (prop. 2024/25:89). Inom ramen för jämställdhetspolitiken och åtgärdsprogrammet för 2024–2026 genomförs även en rad åtgärder för att förebygga och bekämpa våld mot barn.

För att säkerställa barnets rätt till skydd från alla former av våld är det förebyggande arbetet ett viktigt verktyg. Regeringen har sedan 2023 tilldelat regionerna särskilda medel för att stärka det förbyggande arbetet inom barnhälsovården med utökade hembesöksprogram. Regeringen inrättade 2022 också ett statsbidrag för att stärka det förebyggande arbetet och främja utvecklingen av evidensbaserade insatser. Därtill har regeringen genomfört en satsning på förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning i områden där utanförskapet är särskilt stort och avsatt 50 miljoner kronor för detta ändamål under 2025.

Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge och får aldrig förbises till förmån för föräldrarnas behov. För att stärka skyddet för barn mot våld och andra kränkningar ändrades vid årsskiftet bl.a. föräldrabalkens portalparagraf om barnets bästa så att risken för att barnet far illa ges en särskilt framträdande plats vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. Regeringen har vidare gett Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) och Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge (S2024/01210).

Barnets rätt till skydd och stöd förutsätter en lagstiftning som skyddar barnet mot våld och andra rättighetskränkningar. Regeringen har nyligen beslutat propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123). Kontaktförbud är en viktig skyddsåtgärd för barn som är utsatta för våld och andra kränkningar I propositionen lämnas förslag som syftar till att det ska bli lättare att få det skydd som ett kontaktförbud innebär och att skyddet ska bli mer effektivt. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen vidare lagrådsremissen Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att det straffbara området för våldtäkt mot barn utvidgas i syfte att stärka skyddet mot sexuella kränkningar av barn som lider av till exempel psykisk ohälsa.

Det är av stor betydelse att barn som brottsoffer får tillräcklig information, ett tillräckligt stöd och ett gott bemötande. I november 2024 fick Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag av regeringen att stärka stödet till brottsoffer och vittnen (Ju2024/02472). Myndigheterna ska särskilt beakta brister som drabbar barn och unga. Uppdraget ska redovisas senast den 30 januari 2026. Regeringen har vidare, i regleringsbrevet för budgetåret 2025, gett Domstolsverket i uppdrag att redovisa hur domstolarna arbetar för att de förhandlingar där barn deltar ska vara anpassade till barnets behov och förutsättningar.

Betänkandet En uppväxt fri från våld (SOU 2022:70) grundar sig på ett gediget utredningsarbete och innehåller många viktiga förslag. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.

Nya behov uppstår kontinuerligt inom socialpolitiken. Rådande situation med yngre barn som involveras inom ramen för kriminella nätverk har krävt omedelbara och tids- och resurskrävande åtgärder, vilket kan påverka beredningstiden för andra ärenden.

 

 

Camilla Waltersson Grönvall

 

 

Stockholm den 26 mars 2025