HC12869: Dyra pensionärslån

Svar på fråga 2024/25:869 av Björn Wiechel (S)
Dyra pensionärslån

Björn Wiechel har frågat finansmarknadsministern hur han ser på bankernas ansvar för situationen med pensionärslån, och om han avser att göra något åt de dyra pensionärslånen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Ett så kallat pensionärslån innebär ofta ett lån med säkerhet i bostad och där ränta och amortering inte betalas löpande. Återbetalningen av skulden sker i stället genom inlösen av bostaden efter ett antal år. Som Björn Wiechel nämner kan dessa lån bli dyrare än andra bostadslån. Det beror på att amortering inte sker och att räntekostnaden inte minskar, men också på att räntan ofta är högre för en person med lägre inkomster.

Olika produkter på kreditmarknaden kan vara bra eller dåliga för olika perso­ner. Det är i slutänden den enskilde låntagaren och dennes situation som av­gör vad som är lämpligt för honom eller henne. Det är naturligtvis inte bra om någon tar ett lån utan att förstå vad det innebär eller hur mycket det kommer att kosta. Därför finns det också regler i konsumentkreditlagen som innebär att banker och andra kreditgivare, innan avtalet ingås, måste lämna information till konsumenten om vilken typ av kredit som avtalet rör och vilka kostnader krediten innebär. Kreditgivaren måste också förklara för konsumenten vilka faktorer som har påverkat den erbjudna räntan.

Jag välkomnar att det förs en debatt om frågan så att fler får kunskap om de risker vissa lånetyper för med sig. Här har tillsynsmyndigheterna ett viktigt uppdrag när det gäller att arbeta för ett starkt konsumentskydd och se till att enskilda får rätt information.

Regeringen bedriver ett brett och målmedvetet arbete för att få till stånd en sund konsument­kredit­marknad och motverka överskuldsättning hos enskilda. Den första mars i år trädde regler om bl.a. ränte- och kostnadstak för flertalet krediter i kraft. Regeringen har också nyligen beslutat en lagrådsremiss om att aktörer som ägnar sig åt kredit­givning till konsumenter behöver tillstånd som bank eller kreditmarknads­företag. Som regeringen aviserat i finansplanen ska det också tillsättas en utredning för att motverka överskuldsättning. Därtill bereds för närvarande ett betänkande om hur ett nytt konsumentkreditdirektiv ska genomföras i Sverige.

Stockholm den 12 mars 2025