HC12839: Tillgången till barn- och ungdomspsykiatrisk vård

Svar på fråga 2024/25:839 av Sanna Backeskog (S)

Tillgången till barn- och ungdomspsykiatrisk vård

Sanna Backeskog har frågat mig om jag anser att de resurser som staten tillför regionerna, tillsammans med Socialstyrelsens riktlinjer och vägledning, är tillräckliga för att säkerställa en jämlik och rättssäker barn- och ungdoms­psykiatrisk vård i hela landet, och vilka omedelbara åtgärder som jag avser att vidta för att barn i behov av psykiatrisk vård inte ska lämnas utan hjälp.

Jag vill inledningsvis framhålla att jag, liksom Sanna Backeskog, ser med oro på de långa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Hälso- och sjukvården, inbegripet vården för barn och unga med psykisk ohälsa, är dock så organiserad att den primärt är ett ansvar för direktvalda politiker på kommun- och regionnivå med beskattningsrätt. Regionerna har i och med detta stor frihet att välja hur en verksamhet ska bedrivas inom ramen för den kommunala självstyrelsen.

Samtidigt är det ett faktum att barn- och ungdomspsykiatrin befinner sig i ett ansträngt läge. Det är en fråga som jag och regeringen tar på stort allvar.

Förutom de satsningar som jag har lyft fram i liknande frågeställningar i närtid genom både riksdagsfrågor och interpellationer så beslutade regeringen den 27 februari 2025 om en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin (S2025/00394). Satsningen, som enligt budgetpropositionen för 2025 uppgår till 1 miljard kronor per år 2025–2027, är rekordstor.

Den 27 februari 2025 beslutade regeringen även ett uppdrag till Social­styrelsen att betala ut närmare 500 miljoner kronor till regionerna för att utveckla primärvårdens arbete med psykisk ohälsa (S2025/00397). Regeringen har även gett Social­styrelsen i uppdrag att kartlägga och föreslå hur nationella utvecklingsteam kan utformas och på vilket sätt sådana utvecklingsteam bäst kan stötta regionerna i utvecklingen av den specialiserade psykiatriska vården (S2024/01463). Utgångspunkten är att utvecklingsteamen ska stödja regionerna och ingående verksamheter i att stärka effektivitet, kvalitet och produktivitet för att barn och unga med psykisk ohälsa ska få god vård i rätt tid. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025.

Regeringen arbetar även på flera andra sätt för att stärka hälso- och sjukvården med särskilt fokus på behovsstyrd vård. Som exempel kan nämnas att regeringen bl.a. har gett en utredare i uppdrag att analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti med väsentligt kortare tidsgränser som tydligare än i dag ska utgå från patientens behov av vård (dir. 2024:50). Vidare har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov. Även regleringen om stödinsatser i skolan ska ses över (dir. 2024:30).

De ekonomiska tillskott som regeringen fördelar till regionerna för att stärka hälso- och sjukvården, inbegripet vården för barn och unga med psykisk ohälsa, tillsammans med de andra insatser som regeringen har initierat inom området bedömer jag kommer att stärka regionernas förutsättningar i arbetet med att säkerställa att barn och unga med psykisk ohälsa får vård i tid och skapa förutsättningar för en god och jämlik vård över hela landet.

Jag vill avslutningsvis nämna att jag förutsätter att de regioner som i dag inte kan ge en god vård till barn och unga med psykisk ohälsa ser över sina arbetssätt och tar stöd av berörda statliga myndigheter inom ramen för pågående nationella utvecklingsarbeten.

Stockholm den 5 mars 2025

 

 

Jakob Forssmed