HC12598: Arbetsmarknadsintegration för invandrade mödrar i Sverige

Svar på fråga 2024/25:598 av Serkan Köse (S)
Arbetsmarknadsintegration för invandrade mödrar i Sverige

Serkan Köse har frågat jämställdhets- och arbetslivsministern vilka åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att stärka arbetsmarknads-integrationen för invandrade mödrar i Sverige, med särskilt fokus på språkstöd, barnomsorg och möjligheten att kombinera utbildning med arbete. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen flera satsningar för att förstärka integrationen.

Utrikes födda kvinnor har svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden jämfört med utrikes födda män. Det är vanligare att kvinnor avbryter etableringsprogrammet för att vara föräldralediga. De som får barn före eller under sin tid i etableringsprogrammet riskerar att förlora tid i programmet eftersom nyanlända i dag enbart har möjlighet att delta i 24 månader under de första 3 åren efter folkbokföring.

För att stärka integrationen behöver förutsättningarna för nyanlända att slutföra etableringsprogrammet förbättras. I syfte att öka möjligheterna för nyanlända som är föräldrar med små barn att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden avser regeringen därför att införa en möjlighet att vara frånvarande från etableringsprogrammet under föräldraledighet med barn upp till 12 månader utan att förlora tid med etableringsinsatser. Detta bedöms främst ha en positiv påverkan på nyanlända kvinnors förutsättningar att få stöd till egen försörjning.

Eftersom många utrikes födda kvinnor får barn under de första åren i Sverige finns ett behov av riktade insatser. Regeringen föreslår därför dessutom en förstärkning med 31 miljoner kronor 2025, och 28 miljoner kronor fr.o.m. 2026, till insatser som språkträning, läsfrämjande insatser och studie- och yrkesvägledning för utrikes födda som är hemma med barn. Utöver ökade möjligheter till etablering i arbets- och samhällslivet, särskilt för utrikes födda kvinnor, kan satsningen bidra till ett ökat deltagande i förskolan för barn till utrikes födda, vilket ger förbättrade möjligheter till lyckad integration även för barnen.

Sedan tidigare pågår dessutom två fleråriga regeringsuppdrag. Dels har flera myndigheter i uppdrag att genomföra en myndighetsgemensam plan för att fler utrikes födda kvinnor ska etablera sig på arbetsmarknaden. Dels har regeringen en treårig överenskommelse (2023-2025) med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om öppen förskola som verktyg för att öka utrikes födda kvinnors möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.

Stockholm den 20 december 2024

 

 

Mats Persson