HC12582: Kompetensförsörjning inom de gröna näringarna

Svar på fråga 2024/25:582 av Serkan Köse (S)

Kompetensförsörjning inom de gröna näringarna
 

Serkan Köse har frågat mig hur jag avser att intensifiera samarbetet med utbildningsinstitutioner, regionala aktörer och branschorganisationer för att säkerställa en långsiktig och hållbar kompetensförsörjning inom de gröna näringarna.

Det råder brist på kompetens inom många branscher och regeringen arbetar löpande med insatser för att kunna minska arbetslösheten och möta efterfrågan på rätt kompetens inom såväl näringsliv som offentlig sektor.

För att kunna rekrytera kompetent personal behöver de gröna näringarna och andra delar av livsmedelskedjan bli mer attraktiva att söka sig till. Attraktion och lönsamhet hänger ihop och ett viktigt steg för att stärka detta är uppdateringen av Livsmedelsstrategin. Regeringen arbetar i detta nu med att färdigställa Livsmedelsstrategin 2.0, där fokus är konkurrenskraft, lönsamhet, hållbarhet och produktion. Även inom gemensamma jordbrukspolitiken finns omfattande åtgärder för ökad kompetens. Totalt har sammantaget cirka 1,8 miljarder kronor avsatts för kompetensutveckling och samarbetsåtgärder under åren 2023–2027.

I den av regeringen nyligen presenterade forsknings- och innovationspolitiska propositionen görs en nysatsning på en forskarskola om bioekonomi. Forskarskolan kommer att förbättra kompetensförsörjningen inom det bioekonomiska området, bland annat industriella processer, men satsningen stärker också industrins konkurrenskraft i hela landet.

Regeringen föreslår därför i propositionen att det inom ramen för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) anslagsökning för forskning, avsätts 15 miljoner kronor 2026 för en forskarskola om bioekonomi. Därefter beräknas 20 miljoner kronor 2027 och 27 miljoner kronor 2028 för detta ändamål. Forskarskolan ska bygga på lärdomar gällande upplägg, kostnader och administration från forskarskolor där gott samarbete mellan näringsliv och akademi etablerats.

Arbetsgivarna i den gröna sektorn efterfrågar i allt högre grad anställda med kunskaper inom digitalisering och databearbetning men också andra kompetenser, som är nödvändiga för tillämpning, anpassning och optimering av den nya tekniken. Jag är därför glad att regeringen nu har beslutat att ge Sveriges lantbruksuniversitet rätt att utfärda en civilingenjörsutbildning med inriktning mot de areella näringarna.

Myndigheten för yrkeshögskolan ska enligt sin instruktion samverka med Statens skolverk, Universitetskanslerämbetet, Universitets- och högskolerådet, Tillväxtverket, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) och Arbetsförmedlingen i syfte att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning. Tillväxtverket genomför även insatser för att samordna och stödja arbetet med regional kompetensförsörjning.

Sverige behöver även attrahera internationell kompetens och investeringar. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 har Riksdagen beslutat om en rad tillväxtreformer för ett rikare och mer konkurrenskraftigt Sverige, särskilda satsningar på att attrahera talanger, liksom på investeringsfrämjande. Det ska ske genom ökade anslag till bl.a. Visit Sweden AB och Business Sweden. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 har också 900 miljoner kronor tillförts regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) i komvux, inklusive studiestöd. För 2025 innebär förslaget motsvarande cirka 11 000 fler årsstudieplatser inom regionalt yrkesvux.

Stockholm den 17 december 2024