HC12510: Stöd för mikroproduktion av förnybar el

Svar på fråga 2024/25:510 av Denis Begic (S)
Stöd för mikroproduktion av förnybar el

Denis Begic har frågat klimat- och miljöministern hur statsrådet avser att säkerställa att de föreslagna förändringarna i skattesubventioner för solceller inte påverkar investeringar i förnybar energi och därmed Sveriges möjligheter att nå sina klimatmål.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag instämmer med frågeställaren att det är viktigt med fortsatta investeringar i energiomställningen, särskilt för att möta elektrifieringens utmaningar och klimatomställningen. Regeringen har på två år fattat mer än 50 beslut om åtgärder som stärker energiförsörjning på akut, kort, medellång och lång sikt.

Sverige har högst andel förnybar energi i EU. Utbyggnaden av förnybar elproduktion i form av landbaserad vindkraft har de senaste åren gått snabbt. Även utbyggnaden av solcellsanläggningar har fortsatt öka de senaste åren, och nu produceras mer än 3 TWh el per år från solceller. Solceller ger alltså redan nu ett viktigt bidrag till Sveriges elproduktion. Orsaken till de föreslagna sänkningarna av skattesubventionerna för solceller och mikroproduktion av el är bland annat att vi bedömer att solkraft på sikt kan och bör byggas på marknadsmässiga grunder, i enlighet med energipolitikens långsiktiga inriktning.

Det remitterade förslaget innebär att investeringar i solceller, allt annat lika, inte blir fullt lika lönsamma. Storleken på subventioner är dock bara en av flera faktorer som avgör hushållens beslut att investera i solceller. Exempelvis har priserna på solcellsmoduler globalt aldrig varit lägre än i år. Vilken effekt som subventionssänkningen har på hushållens investeringsvilja går därmed inte säkert att förutse i dag, och inte heller förslagens eventuella effekter på fossila koldioxidutsläpp.  

Genom att slopa skattereduktionen för mikroproduktion (den så kallade ”60-öringen”) får elmarknadens prissignaler ett större genomslag för de som investerar i eller äger solcellsanläggningar. Därmed ökar också drivkrafterna för egenanvändning av solel, exempelvis genom lagring av el i batterier eller styrning av värmepumpar och elbilsladdare. En sådan utveckling är positiv utifrån ett elnäts- och elmarknadsperspektiv, och kan bidra till att solel får bättre möjligheter att integreras i elsystemet på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

 

Stockholm den 4 december 2024