HC12501: Uppgifter om sabotage av undervattenskablar

Svar på fråga 2024/25:501 av Markus Wiechel (SD)
Uppgifter om sabotage av undervattenskablar

Markus Wiechel har frågat försvarsministern om vilka åtgärder han avser vidta mot bakgrund av den senaste tidens misstänkta sabotage som genomförts mot undervattenskablar i Östersjön, och hur han avser att lyfta detta inom det internationella samfundet.

Frågan har överlämnats till mig.

Som ledamoten säkert är medveten om så inleddes en förundersökning förra veckan och regeringen följer utvecklingen noga.

Säkerhetsläget i närområdet är allvarligt. I en tid av geopolitisk förändring är det avgörande att vi har en robust, resilient och redundant undervattensinfrastruktur som binder samman våra länder. Denna kritiska infrastruktur är grundläggande för att bland annat kunna säkra vårt nationella behov av elektronisk kommunikation och användandet av digitala tjänster.

Fullständigt skydd av kritisk infrastruktur under vatten är inte möjligt att praktiskt uppnå. Rådande säkerhetsläge ställer därför höga krav på motståndskraft, såsom robusthet och redundans, i berörda civila beredskapssektorer. Inom ramen för satsningen på civilt försvar stärker regeringen den digitala infrastrukturens säkerhet och tillförlitlighet, genom satsningar i beredskapssektorn elektronisk kommunikation och post. Det handlar både om infrastrukturens motståndskraft och sektorns beredskapsarbete. Regeringen gav också tidigare i år Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att stärka motståndskraften i den digitala infrastrukturen, med fokus på så kallade hybridhot. Regeringen har i årets budgetproposition avsatt sammanlagt ca. 6,7 miljarder kronor till och med 2030 för en robust och redundant infrastruktur och en resilient beredskapssektor. PTS har även tidigare investerat i bland annat reservmateriel för att snabbare kunna reparera skadade sjökablar, och har ett väletablerat samarbete i beredskapsfrågor med den privata sektorn som tillhandahåller infrastrukturen för elektronisk kommunikation.

Säkerhetsläget medför ökade krav på samhällets förmåga och att flera myndigheter har beredskap för att vidta åtgärder. Gällande sjöövervakning har Kustbevakningen och Försvarsmakten förhöjd vaksamhet i svenska vatten och hög beredskap för att vidta ytterligare åtgärder om behov uppstår. Kustbevakningen bedriver också ett utvecklingsarbete med att samordna civila behov av sjöövervakning och med att förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter. Detta för att säkerställa att det under alla förhållanden finns en aktuell och tillgänglig civil sjölägesbild.

Regeringen och berörda myndigheter har en nära dialog med länder i Östersjöområdet. Dialogen sker såväl bilateralt som inom Norden, Norden-Baltikum, Nato och EU. Exempelvis har Sverige som ordförande i det Nordiska ministerrådet valt att lyfta fram säkerheten för undervattensinfra­struktur i sektorn elektronisk kommunikation som ett prioriterat område.

Sammanfattningsvis verkar Sverige nationellt och i internationella samman­hang för motståndskraft och skydd av kritisk undervattensinfrastruktur. Det behövs ett brett och proaktivt arbete med resiliens, robusthet och redundans inom området. Dessa frågor är högt prioriterade av regeringen.

Stockholm den 4 december 2024